Sverigedemokraternas
jämställdhetssyn och
högerpopulism
Melissa BahceciGalawesh Hasanpour
Handledare: Agneta Blom
Seminariedatum: 2021-03-11
Statskunskap kandidatkurs Självständigt arbete 15 hp
ABSTRACT
This study is a qualitative analysis of the Sweden Democrats (Sverigedemokraterna/SD) which is a party that has grown greatly in just a couple of years. What inspired this study was the fact that this party is known for being conservative and nationalistic and that is where the idea to analyse if the party’s policies of equality is characterized by right-wing populism, originated.
For this study, a qualitative text analysis method has been used. The aim of this study is to analyze and study if the Sweden Democrats’ perspective of equality and their policies in equality is characterized by right-wing populism. As the theoretical framework, gender theory and right-wing ideology was used. Previous research of equality, gender, the Sweden Democrats and right-wing populism have also been helpful contributions. To study the Sweden Democrats, their propositions to the Parliament (Riksdag) have been used and most of these are about equality and gender. Previous research and their party program have been used as well. This analysis has reached results that are very similar to the previous research about the Sweden Democrats. The analysis showed that the Swedish Democrats have a perspective of equality and a policy in equality that are both characterized by right-wing populism and its traits.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
ABSTRACT ………...2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING……….………...3 1. Bakgrund ………....…5 1.2 Syfte ……….7 1.2.1 Frågeställning ………..……....7 1.2.2 Disposition..……….…7 1.3 Teori……….……….8 1.3.1 Högerpopulism ………..………..8 1.3.2 Genusteori ……….…………....10 2. Begrepp……….…………....11 2.1 Begreppet jämställdhet ………...…………..11 2.2 Begreppet genus ……….…………..12 3. Tidigare forskning ………..…………..133.1 Forskning kring jämställdhet - Mäns föreställningar om kvinnor och chefskap………. 13
3.2 Genusforskning - Jämställdhetssatsningar. I korsningen mellan genusteori och förändringsarbete………...……….14
3.3 Forskning om Sverigedemokraterna - Arbetarparti eller arbetarfiende? En granskning av Sverigedemokraternas arbetsmarknadspolitik………...…………....15
3.4 Forskning om genus och nation - The equality conundrum: Gender and nation in the ideology of the Sweden Democrats……….………...16
3.5 Forskning om högerpopulistiska aktörer - Konstruktionen av högerradikala populistiska maskuliniteter i Sverige - En feministisk analys……..………..17
3.6 Forskning om högerpopulistiska aktörer - Intersections and Inconsistencies. Framing Gender in Right-Wing Populist Discourses in Austria………..……….18
3.7 Forskning om högerpopulism och kön - Right-Wing Populism and Gender…....…...19
4. Metod och material………...………....21
4.1 Tillvägagångssätt och genomförande ………....………...21
4.2 Analysmetod textanalys ……..……….23
4.3 Urval……….………....24
5. Empirisk material - motioner, forskning och partiprogram……....………..25
5.1 Partiprogram………...………..25
5.2 Abort……….………....26
5.3 Kvinnor och jämställdhet ………...………..27
5.5 Jämställdhet………..………....28
5.6 Genus……….………...30
6. Resultatredovisning och analys………...……….31
6.1 Jämställdhet i arbete och lön ……...……….31
6.2 Abort……….………....33
6.3 Genus och jämställdhet ………..………..35
7. Slutsats och avslutande diskussion…………....………...36
1. Bakgrund
Det finns många politiska partier i världen där det är svårt att identifiera vad eller vilken ideologi dess politik präglas av, även i Sverige. Sverigedemokraterna (SD) är ett parti som har vuxit kraftigt på bara ett par år och finns idag i Riksdagen. Det som inspirerade denna studie och väckte intresset att analysera detta parti var det faktum att SD är känt för att vara konservativt och nationalistiskt. För att kunna få en uppfattning kring Sverigedemokraternas jämställdhetspolitik och syn på jämställdhet, och om de delar samma idéer som
högerpopulismen, ska det i denna studie analyseras genom att tolka partiets motioner om olika aspekter inom jämställdhet, samt delar av deras partiprogram. Detta med hjälp av genusteorin och högerpopulismen som teoretiska ramverk, samt tidigare forskning om både högerpopulism och genusteori, men också om jämställdhet och Sverigedemokraterna.
Forskare menar att Sverigedemokraterna är ett högerpopulistiskt parti som är klassificerat som högerradikalt. Partiet har ett känt omdöme och förflutet som består av samarbeten med nynazistiska och odemokratiska grupperingar. Det var år 2010 som Sverigedemokraterna uppnådde en parlamentarisk representation. Deras perspektiv till politik exploaterar de befintliga uppfattningar som finns kring nationell identitet och associerar sociala krav som är otillfredsställda med en social kollaps och utanförskap som orsakas av rädsla. (Norocel, 2013, s. 46-47) Sebastian Reinfeldt (2000) förklarar att begreppet högerpopulism bör uppfattas som det som sammankopplar politiska bildanden till en andel av befolkningen, genom att vara en organisation av en specifik dynamik och strategi som är politisk. Reinfeldt menar att realiteter som är politiska och sociala som är konstruktioner av högerpopulistisk grund, kan föreställas som en ideologisk torg där man anlägger särskilda förbindelser mellan “oss” och “dem”. Med “oss” menar han, den populistiska vi-gruppen, som är eliter och de överlägsna, och “dem”, är de grupper som är konstruerade som de andra. (Ajanovic, Mayer, Sauer, 2014. s. 251-252)
I mätningar gällande jämställdhetsindikatorer, där man jämför olika länder kring andelen kvinnor inom politiken, i utbildning och även på arbetsmarknaden, framkommer det att Sverige utvecklats och kommit långt. (Adman, Bergqvist, Jungar, 2008. s. 10) Det finns en hel del brister, menar feministiska forskare, även fast Sverige kommit långt fram. Dessa
brister är bland annat att kvinnor tjänar mindre, och tar mer ansvar inom familjen än män. (Adman, Bergqvist, Jungar, 2008, s. 11)
I Österrike fick kvinnor under 2000-talet möjligheten att fritt välja att dedikera sina liv till familjen istället för att kunna vara delaktig i arbetsmarknaden. Detta skrevs i en diskurs från Frihetspartiet (FPÖ). FPÖ använder “fritt val” som ett antagande att kvinnor har en naturlig anknytning till familjen och där partiet menar att kvinnopolitiken och familjepolitiken inte går att skilja på. I en sådan uppfattning är det enkelt att hitta värderingar som är konservativa, samt en längtan efter könsrelationer som är traditionella, menar forskare. Däremot påstår partiet i sin presentation i politisk resonemang om att inrätta nya möjligheter för kvinnor och för att få ett slut på den orättvisa som sker mot mammor. (Ajanovic, Mayer, Sauer, 2014. s. 255-256)
Leitner och Wroblewski (2006) jämför välfärdspolitik som är konservativ och nordisk socialdemokratisk och dess effekter. De lyfter fram övertygelser, bland annat i form av attityder gentemot kvinnors integration inom sysselsättning. I nordiska länder är det något som ses som en accepterad nödvändighet och ett mål, medan det i konservativa länder är ambivalenta och motsägande attityder från diverse politiska sfärer. Den familjepolitiska sfären präglas fortfarande av den familjemodellen som utgår från att mannen är
familjeförsörjaren och kvinnan är vårdgivaren. (Ajanovic, Mayer, Sauer, 2014. s. 257)
Forskarna menar att högerpopulister använder en strategi där man bland annat hävdar att muslimer är ett hot då muslimska män förstör jämställdheten i samhället. Detta hotar de familjevärderingar som högerpopulister menar är naturliga, där även HBTQ-personer inte hamnar i samma kategori. Man vill fokusera på att infödda kvinnor ska lägga mer tid åt moderskap för att lösa problemet som har att göra med demografin. Högerpopulister skiljer på “vi” och “dem” och ändrar sin ställning till frågan beroende på om “de andra” (“dem”) och för att ge en annan bild av “fritt val”. Författarna menar att de högerpopulistiska karaktärerna framhävs tydligast i frågor som rör religion, kultur, etnicitet, sexualitet och kön, där
högerpopulister vänder sig till “de andra” och ändrar sin ställning som “vi” på ett sätt som är omväxlande. (Ajanovic, Mayer, Sauer, 2014. s. 263-264)
1.2 Syfte
I denna studie analyseras om högerpopulistiska föreställningar eller idéer präglar Sverigedemokraternas jämställdhetssyn.
Syftet är alltså att undersöka framförandet av Sverigedemokraternas (SD) jämställdhetspolitik och ta reda på om den präglas av högerpopulismen. Det som gör denna studie intressant är att studien fokuserar på att analysera om Sverigedemokraterna har en jämställdhetssyn som är formad efter högerpopulistiska föreställningar, genom att använda genusteori och
högerpopulism som grund.
1.2.1 Frågeställning
- Präglas Sverigedemokraternas jämställdhetssyn av högerpopulismen?
1.2.2 Disposition
I avsnitt 2 redogör vi för de begrepp som är relevanta till studien, det vill säga, genus och jämställdhetsbegreppet. I avsnitt 3 presenterar vi forskningarna vi kommer att använda. I avsnitt 4 förklarar vilken analysmetod vi har valt för denna studie samt hur vi ska gå tillväga för att besvara frågeställningen. Vi kommer även redogöra för den avgränsning och urval vi har gjort. I avsnitt 5 presenterar vi empiriska materialet som ska analyseras. I avsnitt 6 gör vi analysen och redovisar resultaten. Slutligen kommer sista avsnittet (7) där vi diskuterar resultaten och kommer fram till en slutsats.
1.3 Teori
Teorierna som presenteras ska användas som grund för att förstå om Sverigedemokraternas jämställdhetspolitik är karaktäriserad utifrån högerpopulistiska idéer och föreställningar.
Högerpopulism är en politisk ideologi som är en viktig grund i denna studie. Genom att använda högerpopulismen får man en uppfattning av det centrala aspekterna av vad
högerpopulismen står för och är. Detta kommer att göras med hjälp av tidigare forskningar om högerpopulismen. För att förstå om Sverigedemokraterna har en jämställdhetssyn som präglats av högerpopulismen, är det relevant att ha det som teoretisk ramverk och grund. Fokus kommer sedan att ligga på vad högerpopulismen yrkar om kön och jämställdhet för att hitta samband mellan det och Sverigedemokraterna.
Genusteorin är ännu en teori som är en viktig del i denna studie. Genusteorin förklarar utifrån ett genusperspektiv manliga och kvinnliga skillnader men även vilka mål denna teorin har, att uppnå ett samhälle där det är fullkomligt jämställt mellan de två olika könen. Denna teorin hjälper denna studie genom att beskriva vad som är jämställt, för att sedan kunna analysera SD:s samlade material och kunna se ur ett genusperspektiv hur mycket av deras politik som lever upp till genusteorins definition av jämställdhet. Till sist kommer det kunna dras slutsatser kring om Sverigedemokraternas definition av jämställdhet präglas av högerpopulismen.
1.3.1 Högerpopulism
Eliten och folket, det är i dessa två motsatta grupper som samhället delas upp i, som är ett politiskt förhållningssätt enligt definitionen av populism. Partier som är högerpopulistiska, påstår att de representerar verklighetens folk och har både sociala som kulturella rötter som är djupa och är i en kamp mot eliterna som är korrupta. Många olika stora partier i Europa har, genom olika strategier, försökt stå i relation till de högerpopulistiska partierna vars framgång ökar. Etablissemanget i Sverige som är politiskt påstår sig ha gjort det ultimata för att
nonchalera och negligera Sverigedemokraterna, som de anser är högerpopulistiskt.
Högerpopulistiska partier i bland annat Tyskland, Danmark, Storbritannien och Frankrike har även försökt införa lagar som ska göra livet mer komplicerat för minoriteter, främst muslimer. (Rosenberg, 2019. s. 162-163) Författaren lyfter fram en tiopunktslista som Bodil Jönsson (2018) skrivit, som lyder:
1. “Vakuumexploatering: Högerpopulister dyker upp när det finns ett politiskt vakuum och utnyttjar det”.
2. “”Det är bara vi och vår ledare som ’förstår’”: Högerpopulister väcker mångas känsla att höra till en mäktig nation som kan utforma historien”.
3. “Profan evangelism: Högerpopulister griper tag i människor via försåtliga trevare och exploaterar människors önskningar att leva meningsfulla liv”.
4. “Doktor Jekyll: Inledningsvis visar högerpopulister ett medkännande och vädjar till känslor utifrån upplevda förödmjukelser, för egen del eller för nationen”.
5. “Mr Hyde: Senare förvandlar sig de högerpopulistiska ledarna till despoter. Den starke ledaren och hans närmaste krets tar sig rätten att veta bästa i alla lägen och att agera med hot och våld under total hänsynslöshet”.
6. “Hets: Högerpopulister pekar ut syndabockar och hetsar grupper mot varandra”.
7. “Hjärtstopp: Högerpopulister inpräntar i alla att människor ska stänga sina hjärtan, inte hysa medkänsla och inte erkänna att också oliktänkare har rättigheter”.
8. “Attack mot fria medier: Högerpopulister underminerar systematiskt fria medier och upprepar sitt budskap tills de framstår som sanningar (”alternativa fakta”)”.
9. “Kaosgenerator: Högerpopulister underminerar det existentiellt viktigaste bandet mellan oss människor: att vi tror oss leva i något så när samma värld med en något så när delad verklighetsuppfattning”.
10. “Maktövertagande genom andra: Högerpopulister har aldrig kommit till makten av egen kraft. I stället har den tagit sig vidare från gatans parlament till maktens korridorer genom att undan för undan skaffa sig en aningslös uppbackning från
andra genom att manipulera och snedvrida demokratins verktyg”. (Rosenberg, Tina, 2019, s. 166-167).
I västra Europa har det sedan 1980-talet vuxit fram en partifamilj som kallas för radikal högerpopulistisk, högerpopulistisk och extremhögern. Denna partifamilj har en auktoritär attityd gällande sociokulturella aspekter, vilket är i form av nationalism som är baserad på etnicitet och uteslutning. Etniskt och kulturellt homogent bör nationalstaten fortsätta att vara och det medför väldigt noggrann och sträng politik inom assimilering och
invandringsfientlighet, samt en allvarlig kritik mot multikulturalism. Detta omfattar även aspekter gällande den traditionella familjen, homosexuellas rättigheter samt jämställdhet. (Jungar, Jupskås, 2014. s. 218) Man menar att de flesta partier som är högerpopulistiska förhåller sig till auktoritet, nationalism och konservatism där auktoritärt styre och infödda invånare är en prioritet snarare än invandrare. Dessa frågor återspeglas bland annat i deras självbeskrivningar. Det som är mer framträdande för högerpopulistiska partier är frågor som har med den liberala auktoritära proportionen, än frågor kring socioekonomi. (Jungar, Jupskås, 2014. s. 222) Högerpopulistiska partier lyfter även upp frågan om kön och jämställdhet, ofta i form av att rättfärdiga positioner som invandrare har, genom att lägga fokus på kulturella metoder som är skadliga. Exempel på dessa metoder är hedersmord, könsstympning, tvångsäktenskap och bärande av slöjor. Feministiska aktivister och forskare menar att högerpopulistiska partier inkluderar kön och jämlikhet samt sexuell frigörelse som en grund till en ny nationalism. I den nya nationalismen ska kvinnors och homosexuellas rättigheter vara grundläggande mänskliga rättigheter där invandrare och främst muslimer anses vara ett hot mot dem. (De Lange, Mügge, 2015. s. 62)
1.3.2 Genusteori
För att förstå vad sexism och sexualitet innebär, men även för att förstå innebörden av kön, har begreppet genus varit viktig. Man menar att kön är ett biologiskt öde och att genus är en social konstruktion. Man använder genus för att markera relationer och förhållanden gällande femininitet och maskulinitet, när det kommer till bland annat makt. Yvonne Hirdman (1988) introducerade begreppet genussystem i Sverige, och den grundar sig i två principer. Den ena principen handlar om hierarki, där det kvinnliga är underordnat det manliga, alltså där män
har mer makt. Den andra principen handlar om att hålla isär det som är kvinnligt och manligt. Hirdman menar att genom genuskontraktet, upprätthålls de idealtyper av män och kvinnor både strukturellt och individuellt, och hävdar att kvinnor och män främst ska förhålla sig till varandra och bevara de skillnader som uppstår samt hierarkin, i arbetsmarknaden. (Dahl, 2016. s. 17)
En modell av Sandra Harding (1986) visar att genus kan studeras genom tre olika
dimensioner, dessa är den strukturella, den symboliska och den individuella dimensionen. Inom den symboliska dimensionen, menar Harding, att man lägger in genusbetydelser i begrepp och ord, denna dimension uttrycks alltså genom språket. Den individuella
dimensionen handlar om att skapa individers egna personliga intryck av genus med påverkan från kulturen som är omgivande, med det menas alltså uppfostran och även existerande sociala villkor. Den strukturella dimensionen gäller ekonomiska strukturer och social arbetsfördelning. Det finns föreställningar om status, ordning om saker och kön, som påverkar hur vi uppfattar våra sociala relationer och det individuella påverkas av detta, av sociala strukturer. Därför får man en förståelse av varje dimension för sig, samtidigt som alla tre dimensioner är anknutna till varandra och går inte att förstå enbart var för sig. (Bodil Karlsson, Piuva, 2012. s. 324)
2. Begrepp
I följande avsnitt i studien förklarar vi begreppens innebörd och betydelse. I avsnitt 2.1 redogör vi för begreppet jämställdhet. Därefter redogör vi för begreppet genus i avsnitt 2.2.
2.1 Begreppet jämställdhet
Forskningen kring jämställdhet och andra liknande begrepp som berör kön eller genus som socialt eller kulturellt fenomen har haft stor genombrott sedan 1960-1970-talet, då den tog fart (Engström, 2008. s. 7). Det var vid denna tid då vikten och betydelsen kring jämlikhet blev en diskussionsfråga och diskuterades utifrån jämställdhet som term. Det finns många teorier bland forskare som har pekat på hur jämställdhet har startat och vilka konflikter som kommit ur detta politikområde. Senaste synsättet förklarar att jämställdhetspolitiken grundar
sig i en drivkraft för harmoni och samförstånd mellan könen. Målet med jämställdhetsfrågan vilar sig även i tankar om att bägge könen befrias från förtryckande könsroller. (Ekström, 2012. s. 22). Ur ett könsdualistiskt perspektiv och synsätt, innebär begreppet jämställdhet att kvinnor ska erbjudas samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter som männen har i samhället. Den innebär alltså inte att männens tillgång till dessa resurser eller andra
privilegier ska problematiseras, utan de ska vara en könsneutral standard. (Ekström, 2012. s. 23) Det är även viktigt att nämna att jämställdhetens etablering har lett till att kvinnor missgynnas systematiskt i den grad att de misslyckats med betonandet av att
jämställdhetsarbetet ska handla om både män och kvinnor. Istället har jämställdhetsarbetet fått en negativ klang bland många då de förstått rörelsen som missgynnar män, deras maktposition samt manlighet. (Ekström, 2012. s. 24-25)
En enklare förklaring som regeringen formulerar på regeringens hemsida är att jämställdhet innebär kortfattat att bägge könen (man och kvinna) ska ha samma makt att kunna forma sina liv såsom de önskar, alltså jämlikhet mellan könen. Jämställdhet berör frågor som makt, inflytande, ekonomi, hälsa, utbildning, arbete och även fysisk integritet (Regeringen, Jämställdhet).
2.2 Begreppet genus
I boken Genus, om det stabilas föränderliga former (2001), förklarar författaren innebördet av begreppet genus. Genus är på latin och betyder slag, sort, släkte och kön. I Sverige har genus som begrepp kommit till användning vid diskussioner och språkläran för att beteckna att substantiv kan vara: han, hon, den eller det. Hirdman menar att begreppet ska ha ett verktygs funktion som ska komma till nytta för att arbeta bort den olyckliga
könsuppdelningen och differentiering som är inbyggd i samhället, vilket är den viktigaste grundstenen i genustänkandet menar hon. Genustänkande är en mänsklig uppfinning som kortfattat har som mål att sudda ut den hårda uppdelningen kring tankar, praktiker, vanor och föreställningar om könen. (Hirdman, 2001. s. 15) Hirdman förklarar även att begreppet genus är ett praktiskt verktyg att använda för att förstå och diskutera frågor som exempelvis om tankar om vad som är manligt/kvinnligt, man/kvinna och hur dessa tankar genomsyrar i
princip allt runt omkring oss, som platser, situationer, tyg, mat, politik, arbete och inte bara kroppar. (Hirdman, 2001. s. 17)
3. Tidigare forskning
I detta avsnitt redogör vi för tidigare forskningar som berör jämställdhet i avsnitt 3.1 och genus i avsnitt 3.2 och 3.4. Vi redogör även för tidigare forskning om högerpopulismen i avsnitt 3.7, och högerpopulistiska aktörer i Europa i avsnitt 3.5 och 3.6 samt
Sverigedemokraterna i avsnitt 3.3.
3.1 Forskning kring jämställdhet - Mäns föreställningar om kvinnor och chefskap
I Statens offentliga utredningars (SOU) forskning (1994:3) Mäns föreställningar om kvinnor och chefskap förklarar de att jämställdhetsarbetet möter olika typer av motstånd, där makt resursen har en central del i frågan. En indikator på hur ett problem kan se ut i samhället är att den som har möjlighet att formulera samt peka ut problem har även makten att påverka vad som sägs, och vilka beslut som ska vidtas. I ett könsstrukturerat samhälle är frågor som ska avgöra hur mycket kvinnan ska synas samt hur relationen mellan könen är, ett problem. Den västerländska idehistorien upplyser om nya frågor ur kvinnoperspektiv har tydliga bevis på att ha en funktionalistisk inställning mot kvinnor. Denna inställning vill analysera vad är kvinnor bra för eller duger till, men även reduktionistisk, att kvinnan förblir kvinna hela sitt liv till skillnad från en man, som förutom i de känsliga stunderna är en fri man, enligt
filosofen Rousseau. Historia visar att den västerländska samhällets institutioner bygger på ett kontrakt mellan de fria individerna, alltså männen. Denna kontrakt kallas för den sociala kontraktet. De problem som den har skapat är att de fria männen har uteslutit kvinnor när de har beslutat om samhälleliga frågor om ordning och ägande. (Åström, 1994:3. s. 12) Många feministiska samhällsanalyser utgår från liberala tankar som menar att individen står i centrum men också problematiserar detta genom att fråga om en individ kan finnas utan kön och hur denna tanke har koppling till patriarkala praktiker. Det har även gjorts studier på arbetsdelning mellan könen som utgår och betonar hur den totala arbetsfördelningen ser ut i samhället. Studier som dessa visar att kvinnor gör vissa arbeten som män inte gör, och
tvärtom. De visar även att kvinnor är lägst betalda i lönearbeten men även utför den största delen av arbeten som är obetalda men även att det från början har skett en skev
maktfördelning som är till mäns fördel. (Åström, 1994:3. s. 13)
3.2 Genusforskning - Jämställdhetssatsningar. I korsningen mellan genusteori och förändringsarbete
I sin forskning Jämställdhetssatsningar. I korsningen mellan genusteori och förändringsarbete (2007) förklarar Fürst Hörte och Isaksson att, för att utveckla
jämställdheten i ett samhälle krävs det att olika satsningar och projekt utförs i samhället för att uppnå detta. Forskning visar att projekt som utförts för att jämna ut jämställdheten i samhället har bidragit till att exempelvis minska arbetsmarknads segregeringen. Målet med dessa projekt är att underlätta för kvinnor att komma in i mansdominerade yrken, vilket enligt rapporten är ett bidragande faktor i arbetet jämställdhetsarbetet. (Fürst Hörte, Isaksson, 2007. s. 11) Med ett förändringsarbete menar man att något som ska förändras. Det kan exempelvis handla om organisationsstrukturen, kulturen, attityderna och tekniken, med mera. Inom Change Management fält visar många forskningar att förändringsarbete ofta misslyckas och att det oftast beror på att förändringsarbete möter motstånd. Forskning visar att
motståndskraften för en fråga framkommer när frågan om förändringsarbetet väcker känslor av psykologiska skäl hos andra som exempelvis; upplevelser av hot, känslor av osäkerhet och otrygghet men även känslor som berör makt. För att bryta denna motståndskraft är det en viktig del av processen, att se, förstå, och hantera motstånden. (Fürst Hörte, Isaksson, 2007. s. 21) Dock finns det ytterligare utmaningar när ett förändringsarbete berör jämställdhet och en maktförskjutning mellan könen. (Fürst Hörte, Isaksson, 2007. s. 22) De metoder som används vid att jämställdhetsintegrera olika verksamheter har inneburit att alla beslut ska analyseras med hänsyn till vilka konsekvenser män och kvinnor kan få utifrån besluttagandet. 3R
metoden är den vanligaste metoden som använts i jämställdhetsintegreringen. Namnet 3R står för Representation, Resurser och Realia. Metoden går ut på att analysera hur män och kvinnor fördelar sig i olika sammanhang, vilka resurser som kommer dem tillgodo och även hur beslut för reell påverkan och innebörd i livssammanhang för män och kvinnor. Vidare förklaras det i rapporten hur representationsfrågan är en viktig jämställdhets-punkt i
verksamheter, men även en jämn fördelning inte utgör en tillräcklig villkor för att män och kvinnors intressen ska bevaras. Det kallas för en kvantitativ jämställdhet och är något som forskare problematiserar då den svenska jämställdhetspolitiken idag tenderar till att fokusera på att försöka skapa en jämn fördelning mellan män och kvinnor i en verksamhet. Forskare hävdar att det finns andra strategier och insatsbehov som är nödvändiga att fokusera på för att uppnå jämställdheten. För att komplettera den kvantitativa jämställdhetsinsatserna behövs det alltså kvalitativ jämställdhet. Denna jämställdhetsinsats fokuserar på begrepp som; makt, inflytande, tolkningsföreträde, normer, värderingar, kunskap och erfarenhet. Den kvalitativa jämställdhets strategin går ut på att jämställdhetsintegrera och handlar om kvinnors
underskott i demokratin och att dess intressen inte speglas på ett rättvist sätt i samhällsutvecklingen. För att uppnå detta menar forskare att det krävs kunskap om
genussystemet och att förstå vad som skapar och återskapar det, men även kunskap om vilka metoder det finns för ett förändringsarbete. (Fürst Hörte, Isaksson, 2007. s. 23)
3.3 Forskning om Sverigedemokraterna - Arbetarparti eller arbetarfiende? En granskning av Sverigedemokraternas arbetsmarknadspolitik
Arbetarparti eller arbetarfiende? En granskning av Sverigedemokraternas
arbetsmarknadspolitik är en studie av Maja Stilling (2018). Syftet med Stillings studie är att undersöka om Sverigedemokraterna driver ett arbetsmarknadspolitik som utgår ifrån
värderingar som värnar arbetares intressen, då de kallar sig ett arbetarparti. Hennes rapport fokuserar på arbetsmarknadsfrågor då hon anser att sådana frågor lägger grunden för ett arbetsliv som är jämlikt och är idealt för den svenska modellen. Hon förklarar att den svenska modellen berör frågor som: arbetsmarknaden, en hög sysselsättningsgrad, för kvinnor, och lönefrågor. Stillings studie granskar sex arbetsmarknadspolitiska frågor som
Sverigedemokraterna har lyft mycket igenom motioner. Frågorna är: ”1. Frågan om att utöka undantagen från turordningsreglerna i LAS 2. Frågan om obligatorisk och statlig a-kassa
3. Frågan om stapling av tidsbegränsade anställningar 4. Frågan om etableringsåtgärder för nyanlända
6. Frågan om ny anställningsform – lärlingsanställningen.”. (Stilling, Maja, 2018)
Studien visar att SD:s politik under den dåvarande mandatperioden är en politik som arbetar för att försvaga facket, hota upprätthållandet av den svenska modellen, försämra löntagare anställningsskydd och även motarbeta samhällets- och arbetsmarknadens sammanhållning. Frågan om kvotering för ett mer jämlikt arbetsliv visar studien att SD leder förslag om att ta bort reserverade dagar som är till för föräldraförsäkringen som leder till att de ekonomiska skillnaderna mellan män och kvinnor ökar. Sverigedemokraternas politik hindrar och motverkar en jämställd arbetsmarknad och påverkar negativt kvinnors inkomstutveckling, anställnings- och arbetsvillkor. ”Sverigedemokraterna motsätter sig politiska pekpinnar, kvotering och andra diskriminerande åtgärder för att fördela maktpositioner beroende på kön eller andra egenskaper som är irrelevanta för positionen”. Sverigedemokraterna anser alltså att kvotering i föräldraförsäkringen är en positiv särbehandling på basis av kön, och därför bör avskaffas.” Vidare förklarar Stilling i sin slutsats, att Sverigedemokraternas politik motverkar dessa sex frågor, kan bero på att deras grundsyn är nationalistiskt och då kan ett sådant parti verka ideologiskt oförutsägbart. Frågor som bland annat arbetsmarknadspolitik är mindre viktiga för sådana partier när kärnan av dess politik bygger på en främlingsfientlig nationalism. Rapporten visar att SD inte är ett parti som driver en politik som värnar om bland annat ett rättvist samhälle, verka för en trygg sysselsättning och en trygg ekonomi samt jämlikhet, som är kännetecken på en politik som verkar för arbetarna.
3.4 Forskning om genus och nation - The equality conundrum: Gender and nation in the ideology of the Sweden Democrats
I artikeln av Joshua Eyre, Erika Karlsson och Ann Towns, The equality conundrum: Gender and nation in the ideology of the Sweden Democrats (2014) analyserar man hur partiet integrerar nationalistiska idéer som är gamla, som innehåller aspekter av hur viktigt det är med traditionell och manlig överlägsenhet för en stabil nation och välfärd, med nya idéer som är nationalistiska om Sverige den mest jämställda nationen. (Eyre, Karlsson, Towns, 2014. s. 237) Uppgifter i hemmet, som att laga mat och läsa godnattsagor anses hanteras bäst av kvinnor, detta på grund av att män anses vara fysiska tryggheten samt säkerheten för familjen och nationen. Sverigedemokraterna har yttrat sig om både sexuell hierarki samt sexuella
skillnader där de menar att det finns naturliga skillnader mellan de flesta män och kvinnor som man inte kan se med blotta ögat, och dessa skillnader innebär olikheter och skillnader mellan kvinnors och mäns hjärnor och hormoner, vilket leder till att kvinnor och män får olika egenskaper. (Eyre, Karlsson, Towns, 2014. s. 241) De könsskillnader som kvarstår i samhället kommer inte kunna kunna ändras eftersom att det är skillnader som kommer naturligt för kvinnor och män, alltså, menar Sverigedemokraterna. (Eyre, Karlsson, Towns, 2014. s. 242)
3.5 Forskning om högerpopulistiska aktörer - Konstruktionen av högerradikala populistiska maskuliniteter i Sverige - En feministisk analys
Konstruktionen av högerradikala populistiska maskuliniteter i Sverige - En feministisk analys är en artikel skriven av Cristian Norocel (2013). I artikeln kartlägger Norocel
Sverigedemokraternas omtolkningar av den nationella metaforen om “det svenska
folkhemmet”. Han analyserar konstruktionen av maskuliniteter inom svensk högerradikal populism. Syftet med artikeln är att diskutera utifrån ett feministiskt perspektiv, den svenska högerradikala populismen. Analysen visade att Sverigedemokraternas orientering som är placerad åt den högra delen av politiska skalan beror på sociala och kulturella frågor. Problemet som enligt tidigare forskning i artikeln visar att högerradikal populism oftast saknar ett genusperspektiv. Detta förklarar Norocel (2013) att det är den oproportionerligt antalet män i sådana partiets rötter och även anhängare. Norocel (2013) menar att detta är en del av den högerradikala populistiska tolkningen, att det det finns en tydlig hierarkisk struktur i den nationella familjen där männens dominans är naturaliserat. I familjerna är männen presenterade som familjefäder medan kvinnorna underordnas och reduceras till männens hustrur och deras barns mödrar. Även fler kvinnliga forskare hävdar att den svenska nationella familje-metaforen “folkhemmet” är ett begrepp som sedan länge varit en djupt könad struktur som bygger på männens hierarkiska position och dess kontroll över kvinnors kroppar. Vidare i analysen förklarar Norocel (2013) utifrån Åkessons artiklar från 2005, hur han beskrev den nationella folkhemmet var i fara på grund av invandringen. Åkesson beskriver invandringen som en massrörelse och anser den vara ansvarig för den svenska
välfärdsstatens nedskärning. Invandringen har då kostat Sverige ekonomiskt och som enligt Åkesson löser upp det svenska samhället.
Norocels analys av Åkessons tolkningar av folkhems metaforen visar att Åkessons skrivande i artikeln från (2005) var präglad av välfärdschauvinism och en sträng konservativ
heteronormativ hållning samt en lätt attityd av främlingsfientlighet.
Denna forskning är relevant till studien då den noggrant tar upp gamla artiklar där Sverigedemokraternas nuvarande partiledare har uttryckt sig gällande jämställdhet och invandring. Artikeln tar upp viktiga begrepp och frågor som hjälper studien att tolka vilka rötter Sverigedemokraterna har och vilken ledare som har valts fram. I och med att man utifrån denna artikel förstår vilken ställning och motiv Sverigedemokraterna har i sin politik, utifrån ett feministiskt perspektiv, underlättar detta att förstå bakomliggande orsakerna till vilka frågor som Sverigedemokraterna lyfter och driver i sin politik samt vad som format den.
3.6 Forskning om högerpopulistiska aktörer - Intersections and Inconsistencies. Framing Gender in Right-Wing Populist Discourses in Austria
Ett parti som grundar sig i ett högerpopulistisk historia kan utgöra en stor del av hur dess politik är utformad. Med bakgrund mot den högerpopulistiska ideologin har den även stora inslag av uppfattningar som påverkar kön- och jämställdhetsfrågor. Enligt forskningen Intersections and Inconsistencies. Framing Gender in Right-Wing Populist Discourses in Austria (2014) kan den högerpopulistiska diskursen identifiera minst tre olika sätt att utforma kön- och jämställdhets relaterade frågor. Dessa sätt faller inom tre ramar som beskriver och resonerar kring hur de väljer att identifiera samt baktanken med ramarna. Den första
högerpopulistiska ramen identifierar könsrelationer inom infödda, heterosexuella,
kärnfamiljer i en kategori som beskriver omvårdnad och uppfostran av barn som vars dess mammor har hindrats av feminism och vänsterideologi i en lång period. Denna benämning kan kallas, ram för “fritt val”. Högerpopulistiska aktörer identifierar sig som “anti
2014. s. 263) I kontrast till den första ramen så handlar den andra ramen om hur högt de högerpopulistiska aktörer värderar den “traditionella familjen”. Slutsatserna i forskningen visar att i denna ram passar inte par av samma kön då de inte följer de traditionella
könsrollerna. Denna ram tillämpas också i relation till icke traditionella familjer som till exempel singelföräldrar. Den tredje ramen har samma värderingsriktning men används när det gäller könsförhållanden mellan invandrare och särskilt muslimer. Forskarna i denna studie kallar denna ram för “muslimsk hot”-ramen. Detta eftersom muslimer framställs i denna ram som förmoderna och förtryckare, som hotar den österrikiska samhället och muslimska kvinnor som offer. Dessa två framställningar av muslimer hotar således jämställdheten och kvinnlig frigörelse i Österrike. (Ajanovic, Mayer, Sauer, 2014. s. 263) Studien visar även att, om man analyserar dessa diskurser separat, kan de verka motstridiga och motsägelsefulla. Däremot kan man med hjälp av dessa ramar analysera hur de tillämpas inom österrikisk högerpopulistisk diskurs, genom att de kontinuerligt sammanväver dessa ramar och använder de på ett strategiskt sätt, vilket gör de ”motsägelsefulla”. Högerpopulisterna agerar när de exempelvis först tillämpar ramen “fritt val” och positionerar sig i motpol till vänster ideologin, alltså långt åt höger på den politiska skalan för att sedan ansluta sig till vänsterideologier. (Ajanovic, Mayer, Sauer, 2014. s. 263)
3.7 Forskning om högerpopulism och kön - Right-Wing Populism and Gender
I boken Right-Wing Populism and Gender (2020) förklarar redaktörerna och författarna Gabriele Dietze och Julia Roth i kapitlet Right-Wing Populism and Gender: A preliminary Cartography of an Emergent Field of Research (2020) att högerpopulismen numera finns i många delar av världen. I Ungern har universitet stängts och programmen som berör genusvetenskap har även de avskaffats, detta för att inte tillåta en påverkan av utländsk härkomst. Donald Trump byggde en mur under tiden han var president för USA, för att hindra mexikanska “våldtäktsman” från att komma in i landet. Man menar alltså att på många arenor är högerpopulismen på något sätt besatt av kön och sexualitet, där man tror att
utlänningar är en fara för jämställdheten. Populistiska aktörer främjar kärnfamiljen som är heteronormativ alltmer. De anser att det är en modell för organisationer som är sociala, därför problematiserar man sexualundervisning, genusideologi, samkönade äktenskap och man
försöker återinföra biologiska skillnader som är binära. (Dietze, Roth, 2020. s. 7) Slutsatserna visar att användningen av kön och genus i retorik som är högerorienterat kan föreställas som ett tillvägagångssätt för koalitionsbyggande och skapande av kritik från högerpopulister som kritiserar globaliseringen och står för etnonationalism samt använder det som ett verktyg för att få hegemoni som är kulturellt. Man menar att högerpopulister använder kön som ett metaspråk där man har kulturell ångest, vilket är anledningen till besattheten av kön och genus. Rädslan och motverkandet kan dämpas med hjälp av inkluderingen av empati och solidaritet. (Dietze, Roth, 2020. s. 16)
Vidare i boken, i kapitlet Authoritarian Right-Wing Populism as Masculinist Identity Politics. The Role Affects (2020) förklarar författaren Birgit Sauer att vid sekelskiftet har Europa och andra delar av världen har konfronterats av framväxten av högerorienterade populister, nationalister, auktoritära partier och organisationer. (Sauer, 2020. s. 23)
Efter andra världskriget om-etablerades flera högerorienterade grupper och partier i europeiska länder. Hans-Jürgen Bieling identifierar tre vågor utifrån rörelser och
högerpopulistiska partier sedan 1970-talet. Den tredje vågen beskrivs som “moderniseringen” av högerpopulistiska partier som utvecklats till nya populistiska partier. Dessa partier blev mer nationalistiska, nativistiska och auktoristiska av sig. Cad Mudde ser populismens ideologi som en ”tunn-centrerad” ideologi som är en kommunikativ strategi för att skapa ett “vi” (som motsvarar folket) kontra “dem” (som motsvarar de andra). I kategorin “de andra”, inräknas migranter, asylsökande, muslimer, HBTQ-personer eller feminister. Dessa typer av människor ses som ett hot mot människorna som tillhör kategorin “vi”. De som tillhör kategorin “vi” framträder i de högerantagonisterna som är homogena, moraliskt rena och etnifierade människor. De nya högerpopulistiska aktörerna har bara nyligen belyst och uppmärksammat västeuropeisk politik. (Sauer, 2020. s. 25) Författaren kom fram till
slutsatserna att ett genusperspektiv framhäver att den radikala högerns syfte är en förändring av liberala demokratier samt välfärdsstater. Man det som ett kulturkrig när högerpopulismen försöker mobilisera anti genus. Eftersom kön hade en tom betydelse i en del kulturer kan högerpopulister kombinera föreställningar om samhället gällande ojämlikhet som är naturlig, auktoritärt styre och utanförskap. Detta för att hegemoniska sammanställningar ska
traditionella regimer kring kön. Högerpopulister menar alltså att de är frälsare som ska räddas från eliter och högerpopulister ska skapa den auktoritära ledarskapen. (Sauer, 2020. s. 34)
4. Metod och material
4.1 Tillvägagångssätt och genomförande
Denna uppsats kommer att genomföras med hjälp av en kvalitativ analysmetod. Vetenskaplig litteratur kommer att användas där det finns relevant information i förhållande till studiens huvudsyfte. Fokuset i materialet kommer att ligga på Sverigedemokraterna då det är det partiet som studien kommer att baseras på. Studien har sin utgångspunkt i jämställdhet och högerpopulism, den teoretiska förankringen som studien bygger på utgår från högerpopulism och genusteori.
Den tillvägagångssätt som används för att genomföra studien går ut på att samla material och söka efter partiprogram, motioner och litteratur om partiet. Den teoretiska delen utgår från högerpopulismen samt genusteorin. Dessa teorier kommer endast utgå från vetenskaplig litteratur och finnas som en grund i studien.
Partiprogrammet har använts för att tillbringa denna studie en generell bild av partiets ställning. Detta är framförallt för att visa en rättvis bild av vad partiet har för ställning i jämställdhet. Det som kommit till användning från partiets partiprogram är deras synsätt på frågor som berör familjen, kvinnor, män, könsskillnader och könstillhörighet.
Det är viktigt att poängtera att en motion kan vara skriven av en eller flera ledamöter. Detta innebär att sakfrågan i en motion inte alltid behöver representera hela partiets åsikt då en ledamot kan i princip lägga fram ett förslag som endast hen står för. En ledamot är en person som har blivit tilldelat eller valts till det uppdraget. Enligt riksdagen så bestäms det inom partiet om vad partiet ska tycka i olika frågor. (Riksdagen, Det här gör ledamöterna)
Varför vi har valt att använda motioner är på grund av att ledamöter utgör en viktig position i partiet. Med hjälp av motioner kan vi utöver partiets partiprogram och annan litteratur som
använts till denna studie få fram nödvändig information för att kunna finna någon form av yttranden av åsikter kring frågor som berör jämställdhet. Dessa motioner är dessutom
nödvändiga då de består av ställningstaganden som ska ställas mot högerpopulistiska partiers politik.
För att kunna analysera Sverigedemokraternas hållning till jämställdhet ska vi tolka olika motioner för att sedan kunna analysera och spåra likheter med andra partier i andra länder som öppet är högerpopulistiska. Detta ger en mer trovärdig bild av spänningen mellan Sverigedemokraternas hållning till jämställdhet och om den präglas av högerpopulismen. I denna analys kommer vi framförallt se om det finns liknande ställningstaganden mellan SD och högerpopulistiska partier, och hur bra deras politik passar in på Sverigedemokraterna för att ge en mer nyanserad bild av vart Sverigedemokraterna står i frågan. Genom att göra på detta sätt kommer vi kunna se ifall partiet har något samband med högerpopulismen och därmed kunna besvara frågeställningen.
De vetenskapliga artiklar som ska användas söks och upphittas genom sökmotorn Google, Google Scholar och Örebro universitets rekommenderade sökmotor, Primo. Sökresultaten kommer filtreras utifrån de sökords som är relevanta till studiens innehåll. Detta för att minska antalet sökträffar och underlätta åtkomligheten till relevant information.
Google Scholar kommer att användas för sökningen efter vetenskapliga artiklar och forskningar. Googles vanliga sökbas kommer användas för att hitta Sverigedemokraternas motioner till riksdagen. De vetenskapliga artiklarna kommer tillbringa trovärdighet och pålitlighet till uppsatsen. Litteraturen är vald efter betydelse och relevans för denna studie. De svagheter och även svårigheter som kan framkomma i metoden kan vara att studien saknar nyare information och detta kan bero på att det är opublicerat och därmed inte offentliggjort för allmänheten. Vi kommer alltså att utgå från de information som går att söka efter och dra slutsatser efter det.
Följande sökord har använts:
Sverigedemokraterna, genus, manlig, kvinnlig, makt, Sverige, partiprogram, genusteori, jämställdhet, arbete, motioner, Riksdagen, Regeringen, insats, kön, lön, arbetsmarknad, Sweden Democrats, gender, equality, högerpopulism, right-wing populism.
4.2 Analysmetod textanalys
Det tillvägagångssättet vi har valt för att analysera denna studie, är en kvalitativ textanalys. Texten kommer att tolkas som om det vore en lång intervju och utifrån det ska
frågeställningen besvaras.
Textanalys är en metod som används vid undersökning av studier av bland annat: regeringsrapporter, politiska skrifter, tidningar och andra texter som är viktiga
informationskällor för studenter i politik. De senaste årtiondena har vikten av språk och betydelsen för politisk analys blivit mer medvetet bland folk. Det är även massmedias kraft som lett till en dramatisk uppsving av intresse för textanalys i flera områden och inte endast inom politiken. (Halperin & Heath, 2016. s. 336)
Textanalys kan även göras på flera olika sätt. Diskursanalys och innehållsanalys är två exempel på de former av textanalysmetod som man kan välja bland. Till denna studie kommer innehållsanalysen att användas för att analysera texterna. Denna typ av metod används vanligtvis när man använder handlingar som är offentliga för allmänheten. Dessa kan vara dokument och rapporter från regeringen, rättsliga avtal, samtal, diskussioner och muntliga svar på frågor, juridiska rapporter, med mera. En innehållsanalys är en metod som går ut på att samla in data på ett diskret sätt som inte är undersökningar, ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer, deltagarobservation och så vidare. (Halperin & Heath, 2016. s. 346)
Den främsta fördelen med denna metod förklarar Halperin och Heath (2016) att det kan minska partiskhet vid en textanalys, alltså att man studerar en text utan fördomar och förutbestämda åsikter gällande ett parti eller en fråga som kan påverka studiens resultat. Halperin och Heath (2016) förklarar vidare att de flesta är benägna till att komma till en
intervju med förutbestämda uppfattningar och att personen i fråga som blir intervjuad blir drabbad av ”intervjueffekten”, som är en benämning på tendensen att ge “socialt acceptabla” svar eller vad hen tror att intervjuaren vill ha. Detta är för att människor inte alltid berättar sanningen då de vill se bra ut eller för att de tycker att deras åsikter är pinsamma. Det gäller dock även intervjuaren, som Halperin och Heath (2016) förklarar, också kommer till en intervju med fördomar som kan komma att påverka intervjuprocessen. (Halperin & Heath, 2016. s. 346)
Ett ytterligare problem som kan uppstå med verkliga intervjuer, är att de påträngande
metoder, också är risk för “Heisenberg-effekten” som har tendensen att människor ändrar på sitt beteende när de vet att de är under observation. (Halperin & Heath, 2016. s. 346)
Sammanfattningsvis förutsätter kvalitativ innehållsanalys att det är möjligt för forskaren att avslöja motiv, betydelser, och syften som ligger dolda och inbäddade i texten. (Halperin & Heath, 2016. s. 347) De kvalitativa data man använder till en sådan analys är icke-numeriska. Analysen består av begrepp och involverar att identifiera teman som framgår av data. En innehålls analytiker förlitar sig mest på citat och texter som deras främsta presentationssätt. En innehållsanalytiker kan även rita konceptkartor, diagram eller andra illustrationer för att representera mönstren i deras data på ett visuellt sätt. (Halperin & Heath, 2016. s. 354)
4.3 Urval
Urval av litteratur som kommer till användning i denna studie, har inte en begränsad tidsperiod då det är väsentligt för syftet med studien att ha med teorier som kan hjälpa med att tolka och besvara frågeställningen. Det tillkommer i bakgrundsdelen och tidigare
forskning delen, lite äldre texter, som är av nytta till studien. De motioner som ska användas till analysdelen kommer däremot vara begränsade, från 2013 och uppåt, av den anledningen att presentera en rättvis bild av Sverigedemokraternas nyare och moderna syn och åsikter, samt lösningar kring detta ämne. Motionerna som tas upp i denna studie är utvalda efter relevans till ämnet. Dessa motioner berör frågor som exempelvis: aborträtt, arbete och löneskillnader m.m. Anledningen till varför vi har valt dessa motioner är för att de är kopplade till frågor om jämställdhet och kön, vilket är relevant för att analysera sambanden
mellan Sverigedemokraternas politik med högerpopulismen och jämställdhet. Det är viktigt att också poängtera att vi inte hittade andra motioner om vad partiet anser om andra aspekter inom jämställdhet. Dessutom är de tre motioner som har tagits med i denna studie de nyare och uppdaterade versionerna av motionerna. Partiet har genom åren publicerat de motionerna som vi har tagit med i denna studien och uppdaterat de årligen. Vi har därför endast tagit med en version av de tre motionerna och har även försökt ta de nyaste för mer kvalité och
autencitet för det partiet står för idag. Motionerna ger en mer ärlig bild av vad partiets ideologi står för, samt representerar deras ärliga åsikter om olika aspekter, vilket är en stor anledning till valet av motioner för denna studie. En del av partiets partiprogram från 2014, som anses vara relevant för studien har dessutom inkluderats.
Sverigedemokraterna (SD) är det enda partiet som kommer att studeras och inga andra partier kommer att nämnas då det inte är relevant för studien. När det kommer till motioner, hämtas de från riksdagens publiceringar.
5. Empirisk material - motioner, forskning och partiprogram
I detta avsnitt redovisas det empiriska materialet som består av partiprogram, forskning och motioner. Detta är det material som sedan ska analyseras.
5.1 Partiprogram
Sverigedemokraterna har ett synsätt som innebär att mellan de flesta kvinnor och män
existerar det medfödda skillnader, och dessa kan man inte se med blotta ögat. De menar också att kvinnliga och manliga egenskaper ofta kompletterar varandra. Enligt partiet är det en självklarhet att både män och kvinnor har samma rättigheter, att de känner sig respekterade och trygga samt att de ställs lika inför lagen. Att det är skillnad mellan män och kvinnor innebär att de kan se saker och ting från olika perspektiv och därmed förstärks deras insats och är betydelsefullt att de är representerade inom alla områden i samhället. De menar att män och kvinnor besitter olika egenskaper som kompletterar varandra vilket resulterar i att ett barn alltid har rätt till en man och en kvinna i sitt liv som ska representera mamman och
pappan. Man menar att om ett barn förlorar sina biologiska föräldrar ska denne ha rätt till en kvinna och en man som ersättning. På grund av detta är partiet emot adoption då samkönade par och polyamorösa grupper samt ensamstående personer inte anses vara tillräckliga för barnet. De ser könstillhörighet som något biologiskt och nedärvt, och menar att sexuell läggning är en medfödd egenskap. De går således emot läror som påstår att sexuell läggning endast är en social konstruktion. (Partiprogram, 2014, Sverigedemokraterna)
5.2 Abort
I frågan om abort argumenterar Sverigedemokraterna (Motion till Riksdagen 2016/17:751) för att gränsen för abort ska sänkas till vecka 12 vecka istället för vecka 18. Mellan 35 tusen och 38 tusen aborter sker varje år i Sverige och antalet sjunker inte. En abort bör inte ses som ett alternativ till preventivmedel, och ska vara den sista nödlösningen, enligt partiet. Med tanke på Sveriges abortlag bör man ha respekt för det okränkbara värdet av människolivet och förr var det mycket tydligare gällande medvetenhet kring de moraliska och etiska aspekterna kring abort. Fostret och kvinnan framhålls som två individer, enligt utredningen om det ofödda barnet, och är skyddsvärda och sågs inte endast som en del av kvinnokroppen (SOU 1989:51), och därför bör fostrets intressen väga tyngre då utvecklingen av fostret sker hastigt, menar Sverigedemokraterna. De menar att det har blivit mer av teknisk natur när det kommer till synen på abort numera. Fram till vecka 18 har kvinnan rätt att göra abort
oberoende av orsak, och i Europa är Sverige det enda landet där fri abort är fram till vecka 18. Majoriteten av Europas länder tillåter abort fram till vecka 12 och Sverigedemokraterna anser att det är en rimlig gräns att anpassa sig efter. Att sänka gränsen för abort skulle ge ett mer omfattande rättslig skydd för fostret, där man överväger både kvinnans och fostrets intressen för att bedöma vilket som väger tyngst. De andra fördelar med att sänka
abortgränsen, anser Sverigedemokraterna är, att det är med fördel att kvinnan utför en abort tidigare för att inte bli för kännbar för graviditeten, då det efter vecka 14 används metoder som kan vara smärtsamma. Sverigedemokraterna vill att man hittar andra lösningar än abort, om problemet är arbetslöshet, pågående utbildning eller bostadslöshet vill de att kvinnan ska få utökat stöd istället för att se abort som det enda alternativet. De menar att man ska visa hänsyn till fostrets föräldrar och att man tillsammans med myndigheterna ska lösa situationen på ett mer önskvärt sätt.
5.3 Kvinnor och jämställdhet
Sverigedemokraterna beskriver Sverige som ett av de mest jämställda länder i världen där man också, sedan medeltiden, har en tradition av att skydda rättigheter för kvinnor med kvinnofridslagstiftning. Partiet anser dock att det finns jämställdhetsproblem som däribland handlar om att tryggheten hos kvinnor har förvärrats och minskat och antalet sexualbrott som är anmälda ökar samtidigt som anmälningsbenägenheten har minskat. De menar att
hedersrelaterat förtryck och våld har kommit att bli ett fenomen där många unga kvinnor är begränsade dagligen från att leva ett liv med fri klädsel, aktiviteter och umgänge. Även i kvinnodominerade välfärdsyrken drabbas kvinnorna av låga löner samt dåliga arbetsvillkor. Detta orsakar sämre pension vilket resulterar i sämre livsvillkor. Sverigedemokraterna menar att det i den offentliga jämställdhetsdebatten ofta fokuseras på den ojämna fördelningen mellan kvinnor och män, att andra partier fokuserar på detaljstyrning av hur familjer ska dela upp föräldraförsäkringen och fördela hur många kvinnor och män som jobbar inom olika yrkesmässiga områden. Men för Sverigedemokraterna betyder jämställdhetspolitik
nödvändigtvis inte det ovannämnda, utan för dem handlar det om att lösa problemen som slår ojämnt och inte dela upp de mellan könen. De menar att deras fokus ligger på att förbättra arbetsvillkor samt skapa möjligheter och det innebär att oavsett om man är kvinna eller man ska man alltid behandlas med respekt och kunna bevara sitt självbestämmande.
(Sverigedemokraterna, Jämställdhet och rättvisa)
Sverigedemokraternas jämställdhetssyn behöver inte alltid utgå från hur kvinnor och män har olika möjligheter på arbetsmarknaden. För att analysera Sverigedemokraternas
jämställdhetssyn på arbetsmarknaden är det viktigt att undersöka deras politik gällande kvinnor och hur de vill skydda (eller inte) dem på andra samhällsfrågor. Ett exempel där Sverigedemokraterna tydligt visar vart de står i jämställdhetsfrågan i motionen (Motion till Riksdagen 2017/18:452) om månggifte, där de uttrycker att jämställdhetssyn inte kommer i olika former på grund av vilken etnicitet man har. Motionen handlar om att förbjuda
månggifte för att skydda kvinnan från mannen. De förklarar att månggifte är på mannens villkor och det ger kvinnan en låg ställning i ett äktenskap. Månggifte, förklarar
Sverigedemokraterna, är tillåtet för de män som har tillräckliga resurser och ekonomin att ta hand om flera kvinnor som är i behov av hjälp för forskning. Det som Sverigedemokraterna
reagerar mest till i motionen är att månggifte alltid är på männens villkor och kvinnorna får inte mycket utrymme till åsikter inom äktenskapet.
5.4 Arbete och lön
I en motion som Sverigedemokraterna lagt fram (Motion 2013/14:A405) framkommer det att de tycker att alla ska ha lika lön för lika arbete och tycker att det är oacceptabelt att man får lägre lön på grund av könstillhörighet. De föreslår att ta fram lönekartläggningar för att upptäcka osakliga löner på olika arbetsplatser. Sverigedemokraterna anser att det inte nödvändigtvis är ett problem att kvinnor och män delvis har olika val inom sina liv och yrken. Det är fler kvinnor som jobbar inom offentlig sektor, men det anses inte vara problematiskt, däremot att löneutvecklingen, arbetsmiljön och arbetsvillkoren är dålig och påverkar många kvinnor och till viss del män, i Sverige, är ett omfattande problem. De menar att staten bör ge de som är deltidsarbetslösa inom den offentliga sektorn, en heltidstjänst vilket skulle bidra med kvalitetsförbättring, men skulle också påverka den generella de inkomstskillnader som finns mellan män och kvinnor.
5.5 Jämställdhet
I Sverigedemokraternas motion om jämställdhet (Motion 2019/20:810) redogör de förslag till riksdagsbeslut i punkt 1 om deras jämställdhetspolitiska mål. Motiveringen till förslaget förklarar partiet att jämställdhet är ett värde mellan könen som tas för givet och att de
förespråkar en formell jämställdhet där en persons könstillhörighet inte ska påverka hur man behandlas. För Sverigedemokraterna är det en självklarhet att män och kvinnor har samma värde och därmed samma rättigheter, vara lika inför lagen samt ska känna sig trygga och respekterade oavsett kön. Vidare förklarar Sverigedemokraterna i motionen att de till skillnad från andra partier, inte använder sig av “ytliga” analyser om hur och var män och kvinnor bestämmer sig för att arbeta för att avgöra till vilken grad samhället är jämställt. Istället menar SD att preferenser inte ska ses som en problematik ur någon som helst synvinkel. Problemet med jämställdhet uppstår när det saknas möjlighet och acceptans för enskilda individer att bryta särskilda normer som handlar om hur män och kvinnor behandlas eller hur deras livsval leder till att det uppstår stora skillnader i livsvillkor samt hur problemen är
ojämnt fördelat bland könen. Vidare förklarar de ”I det senare fallet är det dock viktigt att påpeka att lösningen inte är jämn fördelning av goda respektive dåliga livsvillkor och problem utan förbättring av de sämre villkoren och motverkande av de problem som finns”. Denna inställning menar SD kommer leda till att ojämlikheten jämnas ut i längden även inom andra politikområden. Dessa villkor som SD anser vara bättre kommer bidra till att fler anställda i den kvinnodominerade offentliga sektorn får förbättrade villkor och “kvinnor som grupp kan kan knappa in på män som grupp”. Denna insats hjälper både män och kvinnor som arbetar inom vården menar SD och förklarar att “skillnader utjämnas på ett sätt som inte i sig gör skillnad”. Sverigedemokraterna yttrar sig även om kvotering som lösning i motionen och menar att de som parti motsätter sig starkt alla sorter av kvotering och positiv
särbehandling som sker på grund av vilket kön man har. De förklarar även i motionen att sånt bör avvecklas helt inom ramen för offentlig förvaltning. Istället ska man bedömas efter personliga egenskaper eftersom individuella val och bedömning av individ inte kan
särbehandlas på samma sätt som kön. Sverigedemokraterna förtydligar sig själva och menar att särbehandling av en grupp inte är bra då det leder till att andra grupper får negativ särbehandling. De menar att Sverigedemokraterna som parti är övertygade om att det
individuella perspektivet aldrig får glömmas och att ideal och målbilder av en viss fördelning ska överskugga det. De syftar bland annat på fördelningar som val, antagning till utbildningar eller uttag av föräldraledighet.
Sverigedemokraterna yttrar sig om sina jämställdhetspolitiska mål i sin motion för
jämställdhet (Motion till riksdagen 2018/19:108) och utgår ifrån, som tidigare nämnt, den tanken att kvinnor och män ska ha samma makt för att kunna forma sina liv och inte behandlas olika på grund av kön. En närmare titt av målen visar att man utgår från att jämställdhet endast kan uppnås om det finns en jämn könsfördelning i hela samhället. Sverigedemokraterna ser detta som problematiskt på främst två grunder och dessa är att det inte nödvändigtvis inte är negativt att kvinnor och män är växlande när det kommer till hur de fördelar sig i samhället. De anser att det nödvändigtvis inte är diskriminering. Den andra grunden är att fokuset kan hamna på att fördela diskriminering, det vill säga problem, jämnt istället för att åtgärda dem. Det är oacceptabelt enligt SD att utforma ett mål som handlar om att ensidigt eliminera våldet män utför mot kvinnor, då det egentliga problemet inte är förknippat med kön, oavsett förövare eller offer. Därför anser SD att fokuset på mäns våld
mot kvinnor riskerar att vidare osynliggöra samt skambelägga offer för våldet som kvinnor utför mot män och våld som förekommer i samkönade relationer. Alltså bör all form av könsbetingat våld elimineras, med det menar de bland annat hedersrelaterad våld och förtryck samt våld som förekommer i nära relationer. Sverigedemokraterna argumenterar för att jämställdhetspolitikens roll ska vara att förhindra diskriminering, upprätthålla valfrihet, att det ska vara lika inför lagen och sträva efter att underlätta för kvinnor och män inom de livssituationer de själv valt oavsett var dessa val härstammar ifrån. Kön ska inte vara en faktor i bedömningen gällande en persons lämplighet samt kompetens gällande en given situation.
5.6 Genus
(Motion till riksdagen 2020/21:3127) I denna motion argumenterar Sverigedemokraterna kring att stoppa finansieringen av genusteori inom högre utbildning. De menar att
genusvetenskap ursprungligen kommer från feministaktivism och feministteori och menar att genusvetenskapen uppger att maktordningar utpräglar samhället, dessa maktordningar är mellan kön, sexualitet, religion, klass och etnicitet. Sverigedemokraterna menar att deras mål är att bryta dessa. Nationella sekretariatet för genusforskning har beskrivit genusvetenskapen genom att säga att det är förändringsinriktad, vetenskapskritisk, att det har en koppling till feministiskt aktivism och är problematiserande. Förespråkare och utövare för genusvetenskap menar att för att bryta dessa maktordningarna och för att göra en ändring i samhället i
feministisk håll, ska man införliva genuspedagogik i samhället. Det som är centralt i genuspedagogiken är normkritik, vilket man ska använda för att uppnå det så kallade jämställdhetsmål som består av bland annat bolagsstyrelser och utbildningar samt lika representation i yrken. I dagsläget är det ett flertal högskolor som arbetar med denna
normkritik och införlivar genuspedagogik i dess olika programutbildningar. Med hänsyn till det ovannämnda, menar SD att både genuspedagogik och genusvetenskap är “politiskt och agendasättande” samt att feminism och marxism är de genuspedagogik och genusvetenskap härstammar ifrån. Sverigedemokraterna har uppfattningen av att både högskolor och
utbildningar ska vara fria från politik och ideologier som är agendasättande och de därför borde förkasta genuspedagogik och genusperspektiv som delar i undervisningen för de anser att det är det rimliga. Genom denna utgångspunkt bör inga medel förses till denna
åsiktsstyrning och manipulering, då det är byggd på falska politiska grunder. Därför bör inte olika utbildningar med fokus förknippat till genusteori bli finansierade av medel som är statliga, samtidigt som dess tillvaro inom gränserna för andra ämnesområden bör avhållas i den mån som är högst möjlig.
6. Resultatredovisning och analys
6.1 Jämställdhet i arbete och lönI studien av Fürst Hörte och Isaksson (2007) fick man reda på att det krävs olika projekt och satsningar i samhället för att det ska bli mer jämställt. De ska till exempel bidra med att kvinnor lättare ska kunna komma in i mansdominerade yrken. I sin motion (2019/20:810) om jämställdhetspolitiska mål förklarar Sverigedemokraterna att det inte spelar någon roll för hur män eller kvinnor arbetar, då det inte har något att göra med jämställdheten i samhället, utan handlar om människans preferenser. Däremot menar Fürst Hörte och Isaksson, i sin forskning att det just handlar om jämställdhet när det kommer till arbetsmarknaden, då kvinnor har svårt att komma in i mansdominerade yrken. Detta har därmed inte med preferenser att göra, utan mer att man inte blir accepterad på grund av sitt kön, och har då mycket svårare att komma in i ett yrke som möjligtvis är av dennes preferens, men som denne inte kan komma in på, just på grund av sitt kön.
En studie av Statens offentliga utredningar (1994:3), visar att det från början har skett en maktfördelning som är skev, som är till fördel för män då kvinnor gör arbeten som män inte gör och får lägre lön än män, trots att de utför största delen av arbetet. I en av sina motioner (2013/14:A405) nämner Sverigedemokraterna att de tycker att alla bör ha lika lön för lika arbete och menar att det är oacceptabelt att könstillhörighet påverkar lönen. Som lösning tycker de att man ska ta fram lönekartläggningar som ska bidra med att upptäcka osakliga löner på olika arbetsplatser. En annan lösning är att staten bör ge deltidsarbetslösa en heltidstjänst inom den offentliga sektorn då det skulle jämna ut inkomstskillnader. På sin hemsida (Sverigedemokraterna. Jämställdhet och rättvisa) yttrar sig Sverigedemokraterna såsom att de ser jämställdhetspolitik som att lösa problem som slår ojämnt och inte dela upp
det mellan könen. Istället ska man förbättra arbetsvillkoren menar de. De menar då att genom att förbättra arbetsvillkoren kommer problemen som uppstår mellan kvinnor och män
gällande jämställdhet att lösas, då de inte ser att man ska dela upp problemen mellan könen, när det egentligen orsakas av att det inte är jämställt. De menar att istället för att göra det mer jämställt och ge båda könen lika mycket, ska man ha lönekartläggningar för “osakliga” löner, men inte för löneskillnader som uppstår mellan kvinnor och män och att ge heltidsanställning till deltidsarbetslösa löser inte problemen som uppstår på grund av jämställdhet mellan könen. Här syns det att deras sätt att försöka lösa problemen präglas av det genusteorin säger om ett av de två principer som Hirdman introducerade med begreppet genussystem. Den principen handlar om hierarki, där kvinnan är underordnat det manliga, och där män har mer makt. Jämställdhet har mycket att göra med de strukturella skillnaderna mellan män och kvinnor inom arbetsmarknaden.
Genusteorin består av tre olika dimensioner enligt Harding (1986); den individuella,
strukturella och symboliska. Den individuella dimensionen förklarar att individer skapar egna personliga intryck gällande genus, där kultur har en påverkan, det handlar alltså om sociala villkor och uppfostran. Den strukturella dimensionen inom genusteorin handlar om de ekonomiska strukturerna samt arbetsfördelningen som är socialt. I det ingår föreställningar om status, kön, ordning om saker och uppfattningen om vår sociala omgivning och relationer. Den tredje dimensionen är den symboliska, och den innebär att man lägger in
genusbetydelser i ord och begrepp och uttrycks genom språk. Dessa dimensioner är alltså sammankopplade och saker kan inte förklaras av endast en dimension. Utifrån hur
genusbegreppet presenterar och förklarar de olika dimensionerna som beskriver i hur och i vilka former orättvisor kommer till och uppstår kan man se att det inte är på det sättet Sverigedemokraterna hanterar lönefrågan i motion (2013/14:A405). Deras lösning på frågan går ut på att spåra problemen och erbjuda bättre tjänst. Genusteorin menar att de tre
dimensionerna; strukturella, symboliska och individuella ska alla tre tas hänsyn till när man förklarar ojämlikt område. Sverigedemokraternas lösning kan inte enligt genusteorin lösa samhällsproblemet då de inte tar hänsyn till ytterligare bakomliggande faktorer som bidrar till att kvinnors dåliga förutsättningar på arbetsplatsen ser ut som den gör. Ska man följa
samt på arbetsplatser för att ändra “kulturen”, lagar och regelverk som ska skydda kvinnan i orättvisa situationer.
Sverigedemokraterna visar dessutom i en forskningsstudie av Stilling (2018) att de framför en politik som inte är till fördel av jämställdheten. Detta genom att de vill avskaffa de
reserverade dagar som finns för föräldraförsäkringen och detta påverkar kvinnor negativt på arbetsmarknaden. De anser att anställning inte ska göras med hänsyn till kön eller utsatta egenskaper hos individer. Man ska alltså inte införa åtgärder på grund av kön, då de anser att det är särbehandling, och bör avskaffas. De menar alltså att de reserverade dagarna som finns för föräldraledigheten inte bör finnas kvar. Sverigedemokraternas ställningstagande i en fråga som denna är det troligt att deras åsikter grundar sig i en högerpopulistisk syn där enligt Ajanovic, Mayer, Sauer (2014) menar att högerpopulistiska partier värderar den traditionella familjen högt. Det är således en förväntad åsikt från Sverigedemokraternas sida då kvinnor i den traditionella familjen arbetar hemma. Att en kvinna skulle arbeta i ett mansdominerat yrke skulle således kunna anses vara mer icke-traditionellt än att en kvinna arbetar exempelvis som en undersköterska/sjuksköterska, då de är arbeten som anses vara mer kvinnligt. Detta skulle då vara en trolig förklaring till att Sverigedemokraterna menar att det är en fråga som handlar om preferens, som däremot faktiskt beror på andra faktorer enligt genusteorin.
6.2 Abort
I studien av Norocel (2013) framförs det att Sverigedemokraternas politik är baserat på högerorienterade värderingar och saknar ett genusperspektiv. Detta innebär att deras politik grundar sig i en hierarkisk struktur, vilket betyder att mannens dominans oftast är
neutraliserat och deras förhållning i samhället präglas av en sådan syn, vilket kan förstås i frågan om abort. Sverigedemokraterna förklarar på flera ställen, bland annat på deras hemsida, där de förklarar de problem som kretsar kvinnors frihet i samhället. Detta kan exempelvis vara klädsel, umgänge, med mera. I och med de sexualbrottsanmälningar ser partiet att problemet har skapat trygghet hos kvinnor. De förklarar att fokuset ligger fel i hur man hanterar dessa problem i jämställdheten. Partiet anser att man ska satsa på att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och behandlas med respekt och kunna bevara sitt
