I den här delen av uppsatsen kommer jag kortfattat redogöra för de huvudsakliga resultaten av min analys, besvara mina frågeställningar samt diskutera makt, twitter och konsten att uttrycka sig. Syftet med uppsatsen har varit att göra en retorisk analys av utvalda ”Tweets” för att kunna åskådliggöra hur makt skapas och används i sociala medier samt att re8lektera kring frågan hur Twitter kan vara funktionellt i digitalt entreprenörskap och ett verktyg för marknadsföring.
3.1. Besvara frågeställningarna
Uppsatsen har varit ämnad att besvara följande frågeställningar med hjälp av ett retorikanalytiskt tillvägagångssätt:
1. Vilken retorisk funktion fyller Twitter för Annika Lantz och Jonas Gardell?
Twitter fyller 8lera olika retoriska funktioner för Annika Lantz och Jonas Gardell. Med hjälp av den valda retorikanalysen har jag kunnat urskilja fyra retoriska kategorier i deras användande av twitter; marknadsförande, opinionsbildande, privata samt varumärkesbildande tweets. Den första kategorin av tweets är av marknadsförande karaktär. Det kan exempelvis vara att Jonas Gardell uppmanar sina följare att köpa biljetter till scenshowen Mitt enda liv, eller Annika Lantz tweets om att hennes följare ska komma ihåg att lyssna på hennes radioprogram
Lantzkampen. Twitter blir en kanal för dem att nå ut med snabb information om vad som
pågår i deras karriärer. Att använda twitter i marknadsförande syfte är smart ur ett ekonomiskt perspektiv. Det är ett gratis socialt medium som har en enorm räckvidd vilket leder till stor spridning av budskap utan att egentligen kosta något alls. Den andra kategorin av tweets är opinionsbildande. I och med att både Gardell och Lantz har ett stort intresse för samhällsdebatter och politik är det vanligt att tweets av just den karaktären förekommer. Dessa tweets är en blandning både allvarliga inslag i debatter om rasism och främlings8ientlighet men varvas av humoristiska eller satiriska inlägg. Men de har alla samma syfte — att skapa opinion. Likt marknadsföring på twitter är det även här fördelaktigt i och med twitters framgångsrika spridning.
Den tredje kategorin är tweets av privat karaktär. Till dessa hör exempelvis Annika Lantz korrespondens mellan henne och hennes vänner. Genom att hon taggar sina vänner i vissa inlägg och på så vis skapar en dialog med dem. Till denna kategori räknas även vardagliga
8iloso8iska uttalanden om väder, ledighet och relationer samt skämtsamma anekdoter om vänner och relationer. Den 8järde kategorien är tweets av varumärkesbildande karaktär. Med varumärkesbildning menar jag de texter som på något vis personi8ierar och/eller blir representativt för vilka Jonas Gardell och Annika Lantz är som personer och hur de vill framställa sig inför offentligheten Man kan säga att den här typen av tweets är en kombination av alla de tre andra kategorierna. Twitter blir således ett uttrycksätt för dem i hur de väljer att paketera sig själva. Det faktum att Annika Lantz skriver japanska Haiku-‐dikter med jämna mellanrum eller att Jonas Gardell ofta debatterar mot Sverigedemokraterna är således en del i deras varumärkesbildning.
2. Hur yttrar sig härskartekniker i Annika Lantz och Jonas Gardells twitter?
I Gardell och Lantz twitter yttrar sig härskartekniker i förlöjligande. Humor blir således ett maktverktyg för både Gardell och Lantz i och med att de använder språket för att förminska eller förlöjliga och därigenom skapa ett övertag. Denna härskarteknik är aldrig gentemot deras följare utan förekommer nästan alltid i politiska sammanhang.
3. Hur kan twitter vara ett verktyg för marknadsföring?
Twitter blir en plattform för att hålla sig uppdaterad inom sin bransch, att göra sig hörd och skapa kontakter. I och med twitters stora spridning och det faktum att det är gratis att använda är det ett tacksamt verktyg för marknadsföring. Både Gardell och Lantz använder sig frekvent av twitter i marknadsförande syfte, dels genom informerande tweets angående deras aktuella projekt men även genom att uppmärksamma vad andra säger eller har sagt angående deras verk. En stor framgångsfaktor i Gardell och Lantz twittrande är att de har hittat sin ton och personliga stil vilket leder till en känsla av att ”vi vet vad vi får” om vi följer dom.
3.2. Diskussion om makt, twitter och konsten att uttrycka sig
Att twitter är ett framgångsrikt medium råder det inget tvivel om. Men i boken Digitalt
entreprenörskap pågår diskussionen kring vad man egentligen kan hinna säga med bara 140 89 tecken, ingenting eller en hel novell? Både Gardell och Lantz lyckas säga mycket med dessa få tecken till sitt förfogande. De lyckas skapa en personlig plattform som 8lera hundra människor 8inner intressant nog att följa. Trots att twitter är ett av våra tre största sociala medium har genomslagskraften i Sverige inte alls varit särskilt stor, i alla fall inte i jämförelse med
Annakarin Nyberg. Digitalt entreprenörskap. (Lund 2012). s. 86.
Facebook där var och varannan person har ett användarkonto. Twitter har på något vis blivit en plattform för människor i kultur-‐ och mediebranschen och vi ”dödliga” är inbjudna att titta på eller följa. Att jag följer någon på twitter, är på ett sätt som att spara Aftonbladet i ett bokmärke i min dator, det är någon eller något jag 8inner nog intressant att jag faktiskt vill hitta tillbaka dit igen. Jag skulle exempelvis inte bli jätteledsen om min kompis Lisa slutar twittra, för hon är nämligen ganska tråkig på twitter. Gardell och Lantz å andra sidan har verkligen lärt sig att behärska dessa 140 tecken med bravur. Med sin sarkastiska samhällshumor varvat med intressanta uppdateringar kring deras karriär så förtjänar de de8initivt utnämningen ”Intressant att följa på Twitter”.
En förutsättning för att jag ska kunna uppskatta deras twittrande är dock att jag stundvis måste vara insatt i den samhälleliga debatten för att i ens förstå vad de twittrar om, vilket i sin tur blir exkluderande. Twitter som maktverktyg är väldigt effektivt på det sättet att Gardell och Lantz med ett enkelt tryck på en knapp kan nå ut till hundratusentals människor och på så vis påverka dem. Men den verkliga makten i deras twittrande är enligt mig deras motstånd mot makten i sig. Med motstånd menar jag exempelvis Jonas Gardells frekventa twittrande om rasism och främlings8ientlighet. Att han ger sig in i debatter om orättvisor och förtryck och står upp för mänskliga rättigheter. Motstånd kan se ut på så många olika sätt. Det kan vara allt från högljudda protester och väpnad kamp till humor och sarkasm över den makt som skall omkullkastas. För Gardell och Lantz har humor och sarkasm blivit ett vapen i deras 90
motståndskamp.
Mats Börjesson, Alt Rehn. Makt (Malmö 2010) s. 94.