Stil

Textens  stil  handlar  om  relationen  mellan  innehåll,  form  och  verkan  i  en  kontext.  Huruvida  en   text  är  språkligt  korrekt  och  begriplig  för  den  tänkta  publiken  samt  om  den  är  uttrycksfull  och   vackert  utsmyckad.  Första  steget  i  att  analysera  texternas  stil  har  varit  att  ta  reda  på  vilken  84

Maria Karlberg, Birgitte Mral. Heder och påverkan. (Stockholm 1998) s. 43.

82

Ibid s. 43.

83

Ibid s. 45.

språklig   stilnivå   de   ligger   på.   Generellt   sett   talas   det   om   tre   olika   nivåer,   hög-­‐,   mellan-­‐   och   lågstil.   Jag   upplever   att   både   Gardell   och   Lantz   mestadels   skriver   på   en   mellannivå.   Det   vill   säga  att  texten  karaktäriseras  som  enkel  men  korrekt  och  vårdad.  De  använder  inte  fackspråk   eller   högtravande   ordval.   Men   stundvis   är   texterna   ändå   abstrakta   och   diffusa.   Tweeten   här   nedanför  är  ett  exempel  på  när  texten  är  av  diffus  karaktär.  

Annika   Lantz   skriver   att   hon   inte   vågar   lämna   tv:n   i   rädsla   av   att   missa   att   någon   tar   sitt   förnuft  till  fånga.  Vi  som  läser  detta  vet  inte  vem  denna  ”någon”  hon  syftar  på  egentligen  är.  Vi   vet   inte   heller   vilket   tv-­‐program   hon   tittar   på.   I   och   med   att   tweeten   är   skriven   den   2a   december  2014  kan  jag  anta  att  det  handlar  om  regeringskrisen  i  Sverige  som  startade  just  det   datumet   i   samband   med   att   Sverigedemokraterna   valde   att   rösta   mot   regeringens   budgetproposition.   Jag   som   läsare   måste   alltså   sätta   in   texten   i   en   kontext   för   att   (förhoppningsvis)   förstå   vad   hon   menar.   En   annan   aspekt   som   jag   har   haft   i   åtanke   när   jag   undersöker  texternas  språkliga  nivå  är  om  Gardell  och  Lantz  begår  stilbrott.  Med  det  menar   jag   huruvida   de   är   konsekventa   i   sin   språkliga   nivå.   Ett   stilbrott   kan   exempelvis   vara   att   blanda  högtravande  fackspråk  med  svordomar  eller  dialektala  uttryck.  I  tweeten  här  nedanför   begår  Gardell  ett  mindre  stilbrott  genom  att  skriva  på  en  mellannivå  men  samtidigt  använda   sig   av   begreppen   ”pröjsa”   och   ”cash”   som   tillhör   den   lägre   språkliga   nivån.   Till   den   lägre   språknivån  räknas  folkligt  talspråk,  dialektala  uttryck  samt  svordomar  och  kraftuttryck.  

Att  begå  stilbrott  kan  ha  8lera  olika  utgångar.  Dels  kan  det  leda  till  att  vi  tappar  förtroende  för   den   som   talar/skriver   i   och   med   att   vi   anser   att   hen   inte   har   ”koll”   på   sitt   användande   av   språket  och  ej  kan  hantera  den  valda  stilen.  Men  det  kan  även  framkalla  uppmärksamhet  hos   publiken  i  och  med  att  avvikelser  leder  till  att  vi  lyssnar  eller  läser  mer  aktivt.  I  det  här  fallet  

tror  jag  att  Gardell  väljer  dessa  två  uttryck  för  komisk  effekt.  Tweeten  hade  fått  ett  seriösare     intryck  om  han  istället  hade  skrivit  ”betala”  och  ”pengar”.  

Ett  annat  exempel  8inns  i  tweeten  här  ovanför  där  Gardell  begår  ett  lite  större  stilbrott  genom   att  blanda  den  högsta  och  den  lägsta  stilnivån.  Den  högsta  stilnivån  är  korrekt,  högtidlig  och   moraliserande,  och  förekommer  till  exempel  i  bibliska  texter.  Gardell  blandar  dessa  två  stilar   genom   att   först   skriva   ”Jesus   tog   alla   våra   synder   på   sig”   och   sedan   övergå   till   att   folkligt   talspråk  av  ungdomlig  karaktär.  Uttryck  som  ”Jag  ba”  och  ”Hallå  där”  blir  som  en  karikatyr  av   vad  en  typisk  tonåring  skulle  kunna  säga.  I  det  här  fallet  är  det  just  den  kontrasten  som  gör   tweeten  rolig.  Det  blir  ett  sådant  absurt  stilbrott  att  vi  inte  alls  uppfattar  det  som  något  som   minskar  Gardells  trovärdighet  utan  snarare  höjer  den.    

Nu  när  jag  har  konstaterat  vilken  språklig  nivå  Gardell  och  Lantz  skriver  på  kan  jag  gå  vidare   med   att   analysera   stil8igurerna   —   alltså   alla   konstfulla   avvikelser   från   det   vanliga   sättet   att   uttrycka  sig.  Stil8igurer  kan  beskrivas  som  estetik  med  ett  retoriskt  syfte.  Stil8igurerna  delas  in   i  två  kategorier;  troper  och  ornament.  I  den  här  analysen  har  jag  valt  att  lägga  fokus  på  troper   istället   för   ornament,   i   och   med   att   jag   8inner   dem   mer   framträdande.   Troperna   är   en   slags   språklig   förlängning   och   säger   något   annat   eller   mer   än   vad   de   faktiska   orden   anger.   Till  85

troper   hör   exempelvis   bilder   och   symboliska   uttryck   som   metaforer,   allegorier,   ironier   och   liknelser.  Citat  och  visdomsord  räknas  också  till  troper.  I  tweeten  här  nedanför  använder  sig   Lantz  av  både  metaforer  och  liknelser.  Metaforen  är  att  hon  beskriver  att  hon  8lög  till  jobbet   när  hon  i  själva  verket  cyklade,  vilket  framgår  i  tweeten.  Men  i  och  med  att  hon  använder  sig   av  ordet  ”8lyga”  får  vi  förståelse  för  att  hon  cyklade  väldigt  fort.  Vidare  liknar  hon  Hornsgatan   vid  en  jetmotor,  även  detta  för  att  markera  hur  snabbt  hon  cyklade.  Genom  att  hon  väljer  dessa   stil8igurer  i  sin  text  skapar  hon  en  dramatisk  effekt  som  inte  hade  framgått  om  hon  bara  hade   skrivit  ”Jag  cyklade  snabbt  till  jobbet  idag”.  

Maria Karlberg, Birgitte Mral. Heder och påverkan. (Stockholm 1998) s. 46.

Även  Gardell  använder  sig  av  liknelser.  Exempelvis  som  i  tweeten  här  ovanför  där  han  liknar   det  svenska  Net8lix-­‐utbudet  med  en  sunkig  videobutik  på  80-­‐  och  90-­‐talet.  Genom  liknelsen  får   jag  en  förståelse  för  vad  han  tycker  om  utbudet  utan  att  han  ens  behöver  säga  det.  I  tweeten   Gardell  skriver  om  terrorattacken  mot  den  franska  satirtidningen  Charlie  Hebdo  använder  han   sig  av  metaforer.  Ondskan  blir  en  metafor  för  de  som  utförde  terrorattacken  och  humorn  blir   en   metafor   för   tidningen   Charlie   Hebdo   och   dess   skribenter.   Men   om   man   tänker   ett   steg   längre  så  kanske  humorn  egentligen  är  en  metafor  för  yttrandefriheten  och  ondskan  blir  en   metafor  för  censur.  Innebörden  av  den  här  tweeten  blir  alltså  att  censuren  känner  sig  hotad  av   yttrandefriheten   för   att   yttrandefriheten   ifrågasätter,   möjliggör   och   öppnar   upp   medan   censuren  övervakar,  mörklägger  och  kontrollerar.  

För  att  vi  ska  förstå  vad  troperna  bygger  på  gäller  det  att  vi  gör  de  associationer  som  talaren   avser  att  vi  ska  göra.  Jag  hade  exempelvis  kunnat  associera  annorlunda  angående  metaforerna   här  ovanför.  Alternativet  är  då  att  ondskan  istället  är  en  metafor  för  religion,  speci8ikt  islam,  i   och  med  att  förövarna  tillhör  sala8ismen  en  gren  inom  islam.  Om  jag  hade  tolkat  metaforerna   på  det  visat  får  tweeten  en  helt  annan,  nästintill  islamofobisk  karaktär.  Det  är  helt  enkelt  en   risk  man  som  talare  får  ta  i  användandet  av  stil8igurer  som  kan  tolkas  på  8lera  olika  vis.  Ett   annat   stilistiskt   uttryckssätt   jag   har   identi8ierat   i   de   undersökta   tweetsen   är   det   faktum   att   Annika  Lantz  ofta  skriver  ”Dagens  Haiku”.  En  Haiku-­‐dikt  är  en  japansk  dikt  i  miniformat  som   bygger  på  mönster  och  en  speci8ik  rytm  och  kan  se  ut  på  följande  vis:  86

Haiku http://sv.wikipedia.org/wiki/Haiku Hämtad: 2014-05-22

Den  här  typen  av  dikt-­‐twittrande  är  inte  särskilt  ovanligt  längre.  Det  startade  som  en  trend  i   Japan,   där   det   främst   var   ett   experiment   för   att   se   hur   det   går   att   optimera   mikrobloggen   Twitter  i  sitt  annars  begränsade  teckenantal.  Men  har  nu  spridit  sig  över  världen  och  det  är   många   som   har   hakat   på   trenden,   däribland   Annika   Lantz.   Att   Lantz   väljer   att   kontinuerligt   skriva  Haiku-­‐dikter  har  på  ett  vis  blivit  något  som  personi8ierar  henne  som  twittrare.