Resultatet visar att respondenter har en relativt samlad bild av cannabisbruk bland ungdomar där de anser att frågan är ett viktigt samhällsproblem som kräver stora resurser att motverka. Resultatet visar att det finns en upplevd normalisering av cannabisbruk bland ungdomar som ligger till grund för att många av de unga som behandlas inte ser något egentligt problem. Respon-denterna menar att denna normalisering hindrar dem från att nå fram till och hjälpa ungdomarna. Detta problem beskrivs som ett samhällsproblem där fler aktörer än socialtjänsten behöver ta sitt ansvar kring att förändra
normer och värderingar som sänds ut till unga via samhället. Denna studie visar därmed att en viktig del i socialarbetarnas yrkesroll var att reflektera kring den individuelle ungdomens styrkor och svagheter i syfte att kunna stärka deras egna resurser och göra dem motståndskraftiga mot både in-terna samt exin-terna riskfaktorer som de kunde utsättas för. En grundsten för att kunna göra detta var att arbeta utifrån en holistisk syn på vården där stort fokus lades på delaktighet och utbildning för ungdomen genom att arbeta utifrån BBIC samt med motiverande samtal. Resultatet visar slutli-gen att det finns en brist gällande specifika insatser för ungdomar med en missbruksproblematik.
6 Analys och diskussion
I denna del förs både en analys av studiens resultat i relation till den teore-tiska referensramen, samt en diskussion av resultat och analys med koppling till tidigare forskning. Denna del avslutas med en diskussion om studiens metod och tillvägagångssätt.
6.1 Förebyggande insatser för att motverka cannabisbruk och dess tillämpning
Resultatet visar att respondenterna är medvetna och insatta i metoder och förebyggande insatser som berör ungdomar. Samtliga respondenter delar samma syn att cannabisbruk har ökat bland ungdomar och att dess accep-tans socialt ökat och blivit normaliserat. Denna realisation att cannabisbruk och acceptansen för det har ökat ligger i linje med forskning från Sato (2004) och belyser det faktum att relevant och uppdaterad forskning kring canna-bisbruk är essentiell. Satos (2004) fynd kring att den sociala kontexten kring cannabisbruk bland ungdomar speglar till stor del den uppfattningen som respondenterna har och kan ge en förklaring till hur de väljer att arbeta med preventiva åtgärder.
I relation till prevention menar respondenterna således att prevention inte bara kan föras på ett individuellt plan utan måste ses bredare än så. Bred-den som responBred-denterna diskuterar kan relateras till Hawkins, Catalano och Miller (1992) som menar att det finns skydds och riskåtgärder inte bara på det individuella planet, utan även på en samhällsplan. Den ståndpunkten som samhället tidigare hade kring att cannabis var farligt och icke accepte-rat har enligt resultatet börjat luckras upp genom en långsam normalisering och fungerar inte längre lika väl som en skyddsåtgärd. Samhällets tidigare fasta ståndpunkt emot cannabis ska enligt resultatet inte bara ses som en skyddsåtgärd utan även en risk då samhällets hårda narkotikapolitik lett till att unga känner sig stämplade och utanför samhället vilket enligt Sundell &
Forster (2005) är en utstickande riskfaktor beträffande missbruk.
Detta resultat belyser svårigheten med att arbeta preventivt mot cannabis-bruk bland unga då tilltänkta skyddsfaktorer lätt kan bli till riskfaktorer på samma gång. Respondenterna uttrycker att majoriteten av ungdomarna inte ser problematiken med cannabis och att de som konsumerar cannabis har familjeproblem eller någon form av psykisk ohälsa. Dessa problem ger uttryck för både somatiska och relationella tillstånd som enligt Merikangas och McClair (2012) kan vara vanliga i ungdomsåldern. Denna sårbarhet gör
enligt respondenterna just ungdomar som grupp mer mottagliga för de risk-faktorer som presenteras och gör samtidigt att skyddsrisk-faktorer är svårare att nå.
Respondenterna använder verktygen de har för att motverka cannabisan-vändning bland ungdomar, de verktygen som används är de insatser och åt-gärder som socialarbetare tillämpar för ungdomar. Respondenterna uppger att ungdomar fortfarande brukar cannabis trots en generell medvetenheten kring de negativa effekterna.
De menar dock att ungdomarnas närmaste sociala sfär (vänner och delar av samhället) trycker undan dessa negativa effekter till förmån för ett positivt narrativ som förespråkar en normalisering av cannabis, något som respon-denten Erika specifikt ger uttryck för. Utifrån tidigare forskning av Johnston et al., (2015) framkommer det att 30% av ungdomar som brukar cannabis utvecklar olika former av problematik exempelvis, psykisk ohälsa, svåra in-lärnings och koncentrationsförmåga, vilket belyser att uppfattningen som ungdomarna har kring att cannabis är ofarligt, i bästa fall är naivt. Överlag finns det ett likformigt resultat i denna studie. Precis som respondenterna belyser under studiens gång är det viktigt att kunna förstå och hantera den rådande situationen kring ungdomar som konsumerar cannabis i Sverige ge-nom att bjuda in unga till en dialog kring ämnet och sakta motverka den normalisering som skett inom det internationella samhället under 2000-talet.
Precis som Goldberg (2015) belyser är det ytterst viktigt att tidigt uppmärk-samma ett avvikande beteende och försöka motverka det. Ju längre tiden går desto svårare blir det att motverka stämplingsprocessen. Positiv respons från samhället, anhöriga, arbete och skola minskar den negativa självbilden som bidrar till ett avvikande beteende. Detta är något respondenterna bely-ser, att de arbetar med klientens självbild för att de ska kunna värdera sig själva och finna en inre styrka. Arbetet med stärkandet av självbilden som framförallt tas upp av respondenten Rissla finner sin förklaring kring mot-ståndskraft som tas upp av Andersson (2008) där hon menar att individen ökar sin motståndskraft då skyddsfaktorer ställs mot riskfaktorer.
Resultatet visar att en viktig skyddsfaktor är att stärka ungdomarnas själv-känsla som i sig blir en viktig skyddsfaktor i relation till de risker som de utsätts för. Andersson (2008) tar vidare upp att skydds och riskfaktorer inte existerar enskilt från varandra utan påverkar tillsammans individen vilket Rissla ger uttryck för i resultatet där hon menar att det inte räcker med att stärka individens självkänsla utan att en del av det preventiva arbetet också ligger i att förbereda och medvetandegöra denne inför situationer och
potentiella risker.
Resultatet visar att respondenterna uttryckte en önskan om att få tillgång till insatser rörande ungdomar och cannabisbruk som var av mer specia-liserat art, då de upplevde problemet som så pass vanligt förekommande.
Dock visade resultatet en enad bild bland respondenterna kring att förebyg-gande insatser i form av motiverande samtal där ungdomarnas kunskaper samt inställningar kring cannabis utmanades var effektiva. Respondenterna ger implicit uttryck för de skydds och riskfaktorer som tas upp av Hawkins, Catalano och Miller (1992) och menar att deras arbete består av att iden-tifiera riskfaktorer och skyddsfaktorer för att genom insatser kunna hjälpa ungdomarna att själva upptäcka och reflektera kring dessa.
Respondenterna för ett resonemang kring vikten av att insatserna är indivi-duellt utformade då ungdomarnas behov av hjälp ofta kan se olika ut, där en individ har flertalet riskfaktorer medan en annan har färre. Detta resul-tat stärker det resonemanget som förs av Sresul-tattin, Romelsjö och Stenbacka (1997) som menar att en individs sårbarhet är individuell.
För att fånga upp denna viktiga relation menar respondenterna att arbets-sättet BBIC är en nyckelfaktor för att kunna involvera ungdomen och se till dennes individuella behov. Resultatet visar att socialarbetarna likt Hawkins, Catalano och Miller (1992) betraktar skydds och riskfaktorer i tre plan, in-dividuella, grupp och rådande samhällsfaktorer. I de insatser som sker avser respondenterna att stärka ungdomarnas skyddsfaktorer och minska riskfak-torerna på samtliga tre av dessa plan för att i slutändan stärka deras mot-ståndskraft.
Resultatet visar att respondenterna var särskilt noga med att påpeka att de hade svårigheter med att rå på grupplanet samt samhällsfaktorer. Just om-givningens påverkan på ungdomar diskuteras av Sundell och Forster (2005) som en viktig faktor som kan starkt påverka motståndskraften vilket bely-ser allvaret i att respondenterna indikerar på brister just här. Som tidigare nämnts visar resultatet att det preventiva arbetet främst förs på en individ-nivå kring att stärka den egna självkänslan då respondenterna upplevde att samhällsfaktorer främst är en fråga för politiker.
Detta resultat visar att de mer specialiserade insatserna som efterfrågas av respondenterna skulle kunna baseras inom psykopatologin med fokus på risk och skyddsfaktorer som ligger utanför individen och riktar in sig på socio relationella mål.
6.2 Insatsers mål och syfte utifrån klienters riskfaktorer I studien framkommer det att respondenterna uppgett liknande svar gällande syften som finns kring att förebygga och motverka ungdomars cannabisbruk.
Skillnaderna som framträder ligger i sätten som de olika insatserna sätts in beroende på vilken individ som skall hjälpas samt dennes egna mest framträ-dande riskfaktorer. De vanligaste metoder som används av respondenterna är missbruksbedömning, i form av enkäter och åtgärder samt insatser som ofta följer MI. Trots att respondenterna använder sig av liknande metoder inne-bär detta inte att de kommer få liknande resultat med alla klienter eller att det går att följa en specifik mall kring ungdomar och missbruk av cannabis.
Detta beror bland annat på respondenternas skilda kunskaper, erfarenheter och kompetenser samt att varje klient är unik i sitt brukande och beroende vilket resultera i att individerna exponeras olika, för olika typer av risk.
Vilka insatser som tillämpas samt hur dessa genomförs har således mycket att göra med vilken relation som socialarbetaren skapar till klienten. Re-sultat menar att detta delvis beror på om det finns ett samarbete mellan socialarbetaren och klienten men även om klienten är mottaglig för hjälp vilket även Goldberg (2015) tar upp i sin forskning där det framkommer att relationen är av vikt för att minska missbruket. Respondenten Noah ger uttryck för Goldbergs (2015) relationella tankar och menar att relationen är grundstenen i att börja skapa tillit hos ungdomen för att senare kunna förstå vad denne behöver specifikt i sin vård relaterat till specifika skydds och riskfaktorer.
Resultatet visar att respondenternas mål med de insatser som riktas unga som brukar cannabis kan baseras i det psykopatologiska perspektivet som presenteras i teoridelen av Andersson (2008). Målet med insatserna är en-ligt resultatet alltid densamma, att få ungdomen att sluta bruka cannabis, oavsett om det rör sig om enstaka gånger eller ett långtgående missbruk.
Syftet som framträder i resultatet är att ungdomarna ska kunna skapa sig ett välfungerande liv både i skolan och övriga samhället som inte hindras av cannabis som kan få dem att utvecklas på ett onaturligt sätt (Boberg, Almqvist & Tjus, 2003).
Resultatet belyser att vägarna att gå för att uppnå mål och syfte skiljer sig åt från individ till individ men att en stor del av arbetet med att stärka den motståndskraften som diskuteras av Andersson (2008) ligger i att bjuda in ungdomen till samtal och delaktighet i sin egen insats. Denna delaktighet diskuteras av Hirshi (1969) som menar att delaktighet och anknytning är en
central del av en förändringsprocess och motverkar känslan av utanförskap och stämpling som nämns av flertalet respondenter.
Hirshi (1969) menar att delaktigheten skall vara i en socio relationell ge-menskap som sätter tydliga gränser kring vad som är rätt och fel. De fel som begås enligt resultatet är att dessa gränser inte bara sätts och sedan uppmuntras genom positiv förstärkning utan att avsteg från de gränser som sätts istället straffas genom stämpling och utanförskap enligt Yasmin, Mona och Erika. I linje med detta bör preventivt arbete således fokusera på po-sitiv uppmuntran snarare än bestraffning, samtidigt som en tydlighet kring förväntningarna på ungdomarna upprätthålls.
Resultatet belyser att för att delaktighet och anknytning skall kunna upp-nås så måste varje klient behandlas utefter dennes egna villkor. Detta för att socialarbetaren skall kunna bilda ett band till ungdomen. Konkreta exempel från resultatet är exempelvis att vissa ungdomar kan känna en olust inför att föra ett samtal på ett socialkontor och istället vill träffas någon annan-stans. Vikten av att skapa nya anknytningar bidrar till att ge ungdomen en alternativ bild av den som presenterats av sin närmaste bekantskapskrets där attityder till cannabisbruk blivit normaliserade.
Genom att presentera ungdomen med kunskap kring de negativa effekter cannabisbruk för med sig samt kunskapen av att det finns en annan norm än den som presenterats av umgängeskretsen kan denne själv börja bilda sig en uppfattning kring sitt eget beteende vilket även tas upp av Hirshi (1969) beträffande betydelsen av delaktighet.
6.3 Metoddiskussion
Generellt skall den kvalitativa studiemetoden hjälpa den som utför forsk-ningen att gå i djupet inom ett visst fenomen för att hitta olika mönster. Vis bearbetning samt analys av data framkom det att flertalet av respondenterna uppfattade både sin roll samt arbetsuppgifter på samma vis. Den empiriska data uppvisade även flertalet likheter i respondenternas syn på fenomenet och hur arbetet kring det bör se ut. Även då analysmodellen har haft som mål att leta efter likheter har den även haft i mål att identifiera skillnader.
Däremot har respondenterna ofta haft liknande åsikter och sätt att hantera problemet vilket gjort det svårt att hitta olika mönster och infallsvinklar i det empiriska materialet.
Detta kan ses som en nackdel enligt Bryman (2011) och hade kunnat mot-verkas med en bredare insamling av data. Inte bara genom att intervjua
fler respondenter men även genom att potentiellt kunna komplettera insam-lingsmetoden med enkäter. Vidare hade även intervjuguiden kunnat vidare-utvecklas för att inkludera fler frågor, fler direkta frågor och fler följdfrågor för att kunna få mer underlag i att finna just skillnader i åsikter.
Trots att det hade varit intressant att kunna identifiera, i större utsträckning, de olika sätt som respondenterna arbetar på och med unga som missbrukar så kan respondenternas likhet i svaren belysa det faktum att samtliga arbetar efter lagar, styrdokument och regler som inte leder till en större flexibilitet i arbetet med ungas missbruk. Likheten på sättet de arbetar med problemet belyser vidare det som framkommer i resultat kring att det finns en brist på olika typer av specialiserade behandlingsmetoder och program för pro-fessionella att välja mellan. Detta leder till att behandlingsmetoderna mot missbrukar cannabis följer en väldigt likartat och generell inriktning.
På grund av detta är det därmed inte heller säkert att en bredare insamling av data via intervjuer eller enkätundersökningar med samma målgrupp av respondenter (dvs. de so arbetar med ungas missbruk) skulle medföra ett an-nat resultat. För att däremot bistå med en studie som utvecklar arbetet med ungas missbruk inom socialt arbete hade det varit en styrka att kombine-ra urvalet av studiens respondenter med insamling av data, potentiellt ifrån forskare som utvecklar nya specificerade program riktade mot ungdomar som missbrukar, alternativt även blicka utanför Sverige för att göra en kompara-tiv studie med yrkesprofessionella som arbetar med unga som missbrukar i USA eller liknande för att få med fler och andra perspektiv.
7 Slutsats
Detta arbete har haft som syfte att undersöka socialarbetares arbete med insatser som finns för att motverka cannabisbruk bland ungdomar samt hur dessa insatser tillämpas i praktiken. Syftet uppfylls genom att besvara föl-jande frågeställningar,
Förebyggande insatser som finns för att motverka cannabisbruk bland ungdomar samt hur tillämpas dessa i praktiken. Inom soci-altjänsten finns ett flertal insatser tillgängliga för personal för att föra ett förebyggande arbete mot ungdomars bruk av cannabis. Resultatet visar att några av de vanligaste insatserna är att arbeta utifrån BBIC (Barnens behov i centrum) i syfte att arbeta personcentrerat, för att sedan följa upp med MI (motiverande samtal). Den praktiska tillämpningen beskrivs som skild av re-spondenterna då de i linje med BBIC har en varierande praktisk tillämpning
från fall till fall i linje med deras klienters önskemål. Gemensamt är dock att det praktiska arbetet med det förebyggande arbetet sker i samråd och nära samarbete med ungdomen.
Hur utvärderar socialarbetare dessa insatser utifrån riskperspek-tiv.
I linje med ovan arbetssätt sker utvärdering av företagna insatser kontinu-erligt under processen som pågår med ungdomen. Då ett individuellt fokus förespråkas visar resultatet att representanterna från socialtjänsten lägger stort fokus på att identifiera enskilda risk och skyddsfaktorer hos ungdomar-na för att under processens gång se hur ungdomen svarar på det arbete som sker i linje med dessa faktorer.
Verksamhetens mål och syfte med dessa insatser utifrån socialar-betarnas perspektiv.
Resultatet visar att socialarbetarnas mål och syften kan delas upp på ett mikro- samt makroperspektiv där det slutgiltiga målet är detsamma, att minska cannabisbruket hos ungdomar. Inom ramen för det förstnämnda, mikroperspektivet, arbetar representanterna för socialtjänsten med de indi-viduella ungdomarna kring de specifika risk och skyddsfaktorerna som gäller för individen i syfte att få den enskilde ungdomen att öka sin motståndskraft mot missbruk. På en makronivå försöker respondenterna att påverka fler ak-törer kring att vända den normalisering som skett kring bruket av cannabis.
Resultatet visar att politiker, media och samhället i stort bär ett stort ansvar kring preventionen av cannabis då dessa är tydliga trendsättare kring vad som anses acceptabelt och inte.
7.1 Förslag till vidare forskning
Då studien identifierat att cannabisbruket blivit mer vanlig bland ungdomar skulle det vara av intresse att studera drogproblematiken utifrån ett genus-perspektiv. I detta är det av vikt att undersöka huruvida bruket skiljer sig bland unga kvinnor och män, på vilket sätt samt försöka få bukt på varför. I denna typ av studien skulle det vara intressant att använda både en genusteo-ri samt en fördjupad teoretisk referensram om både genusteo-risk- och skyddsfaktorer.
Det hade vidare varit intressant att fördjupa sig inom forskning baserat på denna studies brist, dvs. att genomföra liknande studie men med ett bredare respondenturval som antingen sträcker sig internationellt (där studien får en komparativ inriktning) eller inkludera andra yrkesgrupper som inte bara ar-betar med ungas missbruk men också utvecklar programmen för att minska
missbruk på högre nivå.
Referenser
[1] Ahrne, G. & Svensson, P. (2017). Handbok i kvalitativa metoder. Stock-holm: Liber.
[2] Andershed, H., Andershed, A-K. & Söderholm Carpelan, K. (2010).
Ungdomar som begår brott: vilka insatser fungerar?, 1. uppl., Gothia, Stockholm.
[3] Andersson, A (2014). Cannabis, en olycklig kärlekshistoria. Falun:
Scandbook AB.
[4] Bakermans ¬Kranenburg, M.J., & Van Ijzendoorn, M.H. (2011).
Differential susceptibility to rearing environment depending on dopamine¬related genes: new evidence and a meta¬analysis. Dev Psychopathol, 23, 39¬52.
[5] Barnum, J.D., Campbell, W.L., Trocchio, S., Caplan, J.M., & Kenne-dy, L.W. (2016). Examining the Environmental Characteristics of Drug Dealing Locations. Crime & Delinquency, Sage Journals.
[6] Boyce, W.T. & Ellis, B.J. (2005). Biological sensitivity to context: I.
An evolutionary¬develop¬ mental theory of the origins and functions of stress reactivity. Dev Psych¬ opathol; 17, 271–301.
[7] Broberg, A., Almqvist, K. & Tjus, T. (2003). Klinisk barnpsykologi:
utveckling på avvägar. Stockholm: Natur och kultur.
[8] Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber. Champion, K.E., Newton, N.C., Stapinski, L., Slade, T., Barrett, E.L., Teesson, M. A. (2016). Cross- validation trial of an Internet-based prevention program for alcohol and cannabis: Prelimi-nary results from a cluster randomised controlled trial. Aust N Z J Psychiatry, 50(1):64-73.
[9] Colomer C, Berenguer C, Roselló B, Baixauli I and Miranda A (2017) The Impact of Inattention, Hyperactivity/Impulsivity Symptoms, and Executive Functions on Learning Behaviors of Children with ADHD.
Front. Psychol. 8:540.
[10] Daley, D.C. & Feit, M.D. (2013). The Many Roles of Social Workers in the Prevention and Treatment of Alcohol and Drug Addiction, 28:159-164. Taylor & Francis Group.
[11] Daniel, J.Z., Hickman, M., Macleod, J., Wiles, N., Lingford¬ Hughes, A., Farrell, M., et al, (2009). Is socioeconomic status in early life associ-ated with drug use? A systematic review of the evidence. Drug Alcohol Rev;28:142¬53.
[12] DiFranza, J.R. & Wellman RJ. (2007). Sensitization to nicotine: how the animal literature might inform future human research. Nicotine Tob Res; 9:9¬20.
[13] Durkheim, E. (1978). Sociologins metodregler. Göteborg: Bokförlaget Korpen.
[14] Durrant R, Adamson S, Todd F, Sellman D. (2009). Drug use and ad-diction: evolutionary perspective. Aust N Z J Psychiatry; 43:1049¬56.
[15] Ellis, B. & Boyce, T. (2008). Biological Sensitivity to Context. Current directions in Psychological Science; 17:183¬7.
[16] Eriksson, I., Källström, Å.., Andershed, A-K. & Andershed, H. (2010).
What we know and need to know about factors that protect youth from problems: A review of previous reviews. Procedia - Social and Behavioral
What we know and need to know about factors that protect youth from problems: A review of previous reviews. Procedia - Social and Behavioral