Resurser i klassrummet

I dagens skola förekommer det resurser i form av extra personal men även olika sorters teknik, så som lärarverktyg på internet, t.ex. elevspel som är utbildande och mycket annat som

32

finns att tillgå. Intressanta idéer att bära med sig är de som såväl Christina och Johanna lyfter i sina intervjuer. De samtalar båda om vikten av resurser i klassrummet, men på olika sätt. Christina, Cecilia och Sandra vill se undervisningen som den största och viktigaste resursen i sig, att planeringen ska kunna möta elevernas olika nivåer.Sandra menar att de har utbildade lärare och material att tillgå, sen är det att motivera eleverna till att börja arbeta och se till att det finns studiero. Finns detta för eleverna så finns möjligheterna till bra undervisning. Johanna samtalar om den sanning hon anser existera kring resurserna i klasserna, hon menar på att det finns för lite resurser för att kunna möta alla elever. Elevgrupperna, menar hon på, är alldeles för stora och är inte alltid optimala för klassens heterogenitet.

… Skolan ser ju annorlunda ut idag, det är en helt annan diskussion, men där finns ju mycket… Ehm, mycket behov. Alltså man kan ha svårt med läsningen, problem med språkförståelsen, svårt med språket, man har invandrarbakgrund som gör att man inte har svenska som modersmål, föräldrarna pratar ett annat språk hemma. Vi har… Ja, mmm. Vilket gör att jag tycker att det blir problematiskt med för stora grupper.

De flesta av de lärare som har blivit intervjuade menar på att de har bra med resurser i sitt klassrum, men även att de har fått tänka om då deras undervisning ska planeras. Eva menar att hennes undervisning har blivit förändrad, men att detta har skett över tid och att hon har fått tänka om och lärt sig mycket under sin verksamma yrkeskarriär. Hon skriver såhär i sin intervju:

Både och, jag har fått tänka om, innan kände jag att jag skulle behöva ännu mer men med tiden och med mer erfarenhet så handlar det hela om hur jag planerar min undervisning. Sen har jag modersmålsläraren till hands men jag önskar självklart att jag hade haft henne vid fler tillfällen, men har jag några frågetecken över något så finns modersmålsläraren där som jag kan fråga.

Pedagogerna som har blivit intervjuade är överens om att det alltid kan finnas och behövas mer resurser. Det handlar inte alltid om extra personal, utan det kan handla om att ha fungerande datorer och att de finns att tillgå. Eller att klasserna blir mindre för genom det kan lärarna hinna se och hjälpa alla sina elever. Cecilia menar i sin intervju att klasstorleken påverkar undervisningen:

Resursen hos oss är att vi har små klasser och att vi har många svenska A elever, Vilket gör, att det finns större förståelse för varandras språksvårigheter ibland. I en klass med många svenskar så kan det bli att det blir jobbigare, att man inte förstår

33

allt, man sticker ut. Men här blir det lättare att prata öppet om det. Det är så naturligt att man inte förstår vissa ord som vi svenskar tar förgivet att man förstår. Förutom resurser så nämner Cecilia en, av säkert flera, positiva effekter med en klass vars majoritet består av flerspråkiga elever. Med en flerspråkig klass, menar Cecilia på, att det blir en större acceptans och förståelse förfelsägningar ochvarandras språkliga olikheter. Egenskaper som i klasser med elever med svenska som andraspråk eventuellt skulle synliggöra som något annorlunda. Gemeneman vet att när något sticker ut, är annorlunda, är det vanligt att det synliggörs med negativt annorlunda, något som självklart inte är ett acceptabelt fenomen men förekommande. Liksom i övriga situationer är läraren ytterst ansvarig för klassens respektfulla klimat varpå det är viktigt att läraren är lyhörd och alert för beteende som är gränsöverskridande.

5.4.1 Modersmålsläraren som en resurs

Lärarna ser modersmålsläraren som en resurs både för eleverna, men även för de själva då de kan vända sig till modersmålslärarna när det uppstår hinder i kommunikationen. Cecilia menar att modersmålsläraren är en stor resurs vid t.ex. provskrivningar om det är något eleverna inte förstår:

Jaa verkligen. Men oavsett så måste de träna på att uttrycka sig på svenska. Däremot såg jag nu vid ett tillfälle, modersmålsläraren var med vid ett test… Jag sa att det är bara bra att du är här, det har inte blivit så innan. Du kan vara med så kan du förklara om där är några ord, om där är något som eleven inte förstår. Det är kanske några ord som han inte begriper, han kanske han uttrycka för dig vad han vet så kanske du kan hjälpa honom att uttrycka det på svenska. Det gick jättebra! Han hade koll på det vi hade gått igenom. Men han hade aldrig kunnat uttrycka det själv och de ger upp kanske då. Det är svårt, jag skriver inget här… Och så uppfattar vi det som om att de inte kan, de har inte läst på…

Cecilia ser modersmålsläraren som en stor resurs, då det är positivt för eleverna att få hjälp vid prov eller uppgifter på lektionerna. Förstår inte eleverna kan detta leda till att de lämnar in utan att de har skrivit något alls.

Alla de intervjuade är väldigt överens om att de anser att modersmålsundervisningen eleverna får är för lite och att de hade behövt ha mer undervisningstimmar, eller att modersmålsläraren skulle vara tillgänglig under större delen av dagen. Christina menar att det hade varit till stor hjälp om detta hade kunnat ske:

34

Modersmål skulle man vilja haft mer. Mer studiehandledning. I en perfekt värld skulle man haft studiehandledning varje dag och kanske någon form av läxhjälp eller någonting mera på arabiska.

Att ha en bra kommunikation med modersmålsläraren är viktigt för att kunna få eleverna att utveckla sina ämneskunskaper, menar Bergman, Bülow, Ljung och Sjöqvist (2001 s. 64-69). De menar att andraspråksläraren, modersmålsläraren och ämnesläraren får gå hand i hand för att få eleverna att nå målet. Att ha ett gediget sammarbete lärare emellan leder till att eleverna får en bra utbildning anser Bergman, Bülow, Ljung och Sjöqvist (2001 s. 64-69).

Att resurser är något som pedagogerna anser är viktigt ser vi i intervjuerna och de är väldigt överens om att stora resurser behövs i dagens skola, då eleverna har olika behov som måste tillgodoses.

5.4.2 En likvärdig skola för alla elever

Att alla elever ska uppnå godkänt resultat i alla ämnen strävar våra tillfrågade lärare efter. De anser att skolan är en skola för alla och att de planerar sin undervisning utefter elevernas behov och de anpassar uppgifterna så att alla elever ska uppnå godkänt resultat. I intervjun med Christina framkommer det att det är en självklarhet att skolan är för alla och att det sitter i bakhuvudet hela tiden. Hon säger såhär:

[…] det är så naturligt nu att jag gör det hela tiden. Och extra anpassningar och individualisering är ju inte att alla ska göra olika saker eller olika stenciler eller olika böcker, utan det gäller vad man gör det till med det materialet man har. Om jag har genomgång och vi har samma bok allihop så använder inte den likadant i alla fall. Så att för mig är inte detta något jobbigt. Utan individualisering kommer så naturligt, men om du gör så här och du gör så här.

Det är inte enbart Christina som anser att det är naturligt att det kommer av sig själv att det ska vara en skola för alla, utan det är genomgående för alla lärarna. Det är ett uppdrag som alla lärare har, att undervisningen ska anpassas efter elevernas behov. I Lgr 11 står det såhär:

Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. (Lgr 11 s. 8)

Att lärare ska planera sin undervisning så att alla elevers behov tillgodoses är en lärares uppdrag. Undervisningen ska främja elevernas lärande och utveckling, alla elever ska gynnas och det kan behövas ta in resurser så att alla elever får samma chans till att lyckas och

35

utvecklas. Eva tänker på liknande sätt som Christina när frågan om en skola för alla kommer på tal. Hon menar att det är inget hon tänker speciellt mycket på längre, utan att det kommer av sig själv när hon planerar. Eva individanpassar uppgifterna i sådan grad att alla elever ska ha möjlighet att arbeta med dem, men på sin egen nivå. Johanna menar att det är viktigt att ha med sig att det inte enbart går att använda sig av en planering, utan det måste finnas planeringar som möter alla elevers nivåer. Hon säger såhär:

Jag tänker direkt att det inte går att använda sig utav enbart ett lektionsupplägg, en planering. Det måste finnas planeringar som närmar sig elevernas olika nivåer. Men förstås med målet att alla ska kunna nå så långt som möjligt…

Ett problem som kan uppstå när uppgifter ska planeras utefter varje elevs förutsättningar är som Sandra påpekade i sin intervju, att klasserna är för stora. Hon säger att varje elev ska hinnas ses och att läraren måste tillgodose elevernas behov.

5.5 Sammanfattning

I detta avsnitt har vi belyst det stora spektrum som vi konstaterat finns och kan uppkomma i samband med undervisning i de samhällsorienterande ämnena i en heterogen klass. Utmaningarna som vi inledningsvis belyste i inledningen utkristalliserar sig som överrensstämmande i samband med den empirin vi tillgått. Utmaningar är övergripande och går in i varandra men vad det bottnar sig i är undervisningsuppläggets förutsättningar till att inkludera alla elever oavsett språkliga förutsättningar. De samhällsorienterande kontexter som elever möter innehåller ord/begrepp som för många är främmande varpå det blir viktigt att först och främst bli varse om vilka förkunskaper eleverna har för att sedan börja bearbeta texterna. Bearbetning av texterna kan se ut på olika sätt, i vår uppsats lyfter vi betydelsen av att arbeta med begreppsförståelse och även det sociala samspelets betydelse. Det sociala samspelet som arbetsmetod i skolan vilar på den sociokulturella teorin (Vygotskij 1978) interaktioners betydelse för barns kunskapsutveckling. Modersmålslärare som en resurs lyfts även i detta avsnitt som en betydelsefull resurs men som inte är självklar i alla klasser. Modersmålsläraren blir en viktig parameter i strävan efter en likvärdig utbildning för alla elever eftersom att hen finns som tillgång för de elever som vid de samhällsorienterande ämnena är i behov av stöttning. Modersmålslärarens betydelse gör att vi närmar oss betydelsen av att ha goda kunskaper i modersmålet för att tillägna sig det nya språket. Språkets betydelse är det som är huvudsaken oavsett eftersom att det är genom språket som kunskap förmedlas.

36