6. Diskussion och slutsats
6.2 Slutsats
Då vårt syfte var att undersöka huruvida pedagoger arbetar inkluderande med språkinriktad undervisning i samband med de samhällsorienterande ämnena ville vi undersöka om pedagogernas undervisning vilar på den sociokulturella teorin och om ifall den gör det, hur de använder sig av teorin. På så sätt var vår förhoppning att vi skulle närma oss utmaningar som såväl pedagoger som elever kan tänkas möta i samband med det nya språket, vid de samhällsorienterande ämnena.
Efter detta arbete har vår vision om att arbeta med elever med andraspråkselever blivit ännu mer insiktsfull. Vi har fått djupare förståelse om hur vi som pedagoger bör sträva efter att undervisa och planera. Pedagogerna som intervjuats har gett oss både många olika men även någorlunda lika uppfattning om viktiga aspekter som berör undervisning i en flerspråkig klass. Tack vare vår empiri har vi fått ta del av det stora spektrum som finns att ta hänsyn till i en heterogen klass. Inledningsvis hade vi en uppfattning om faktorer som är viktiga i samband med undervisningen, generellt, men tack vare denna uppsats inser vi att det är så mycket mer som är viktigt att ha i åtanke. Känslors betydelse och påverkan för elevens förmåga att tillägna sig både nytt språk som kunskap kändes självklart när vi började närmade oss forskning. Känslor påverkar elevens motivation och självförtroende. Detta påverkar elevens engagemang att lära sig något nytt och om de samhällsorienterande kontexterna är berikade med ord/begrepp som är kontextbundet svåra så påverkas eleverna känslomässigt. Vikten av att ta sig tid att grundligt gå igenom texter vid den samhällsorienterande undervisningen med kontexter som innehåller ämnesspecifika ord/begrepp har visat sig vara oerhört viktigt för elevernas motivation.
Vidare har det sociala samspelets betydelse visat att det finns ett samband mellan teori och praktik. Det vi tillägnat oss genom forskningslitteratur har vi kunnat urskilja i vår empiri, något som vi ser som mycket positivt. I dagsläget finns det mycket litteratur som förespråkar det sociala samspelet och vi har även förstått genom intervjun med Cecilia att det pågår
40
projekt på skolor, i hennes kommun, där det sociala samspelet framhålls som en viktig arbetsmetod. På hennes skola är det reflekterande arbetssättet som dominerar, ett projekt som leds av Ulla Wiklund. Det gäller att vara påläst och intresserad av arbetssättet för att få ett positivt utfall, något som vi tror att alla pedagoger inte lever efter. Vi menar att, för säkert många pedagoger är det bekvämt att tillämpa arbetssätt och arbetsmetoder som upplevs trygga och bekanta istället för att våga prova något nytt.
Slutligen, det sociala samspelet leder oss in på vikten av att arbeta reflekterande för att förstärka elevernas kunskaper. Arbetssätt är gynnsamt för alla elever, oavsett förstaspråk menar Wiklund (2013) på. Det reflekterande arbetssättet får oss att tänka på den sociokulturella teorin om att elever lär i samspel med andra där eleven ges utrymme att diskutera och utbyta tankar som ger ny kunskap. Det reflekterande arbetssättet innebär förutom det sociala samspelet att eleven ges möjlighet att reflektera på egen hand.
Det har, för oss, varit givande att ta del av hur pedagogernas intervjuer faktiskt överensstämmer med verkligheten. Vi syftar till den gjorda observationen på Mellanskolan. Vi önskar med facit i hand att vi utfört fler observationer för att kunna fördjupa våra slutsatser. Vi har främst fokuserat på att intervjua verksamma pedagoger inom samma fält något som vi kan konstatera att det gett oss en väldigt bra bild och känsla för hur olika pedagoger resonerar. Det har varit intressant att ta del av pedagogernas olika reflektioner då de är verksamma på olika skolor men som alla ska vara skolor för alla elever. Det faktum att det existerar en någorlunda lika syn kring viktiga hänsynstaganden för den samhällsorienterandeundervisningen i en flerspråkig klass bådar gott, tänker vi.
Referenser
Axelsson, Monica (red.) (1999). Tvåspråkiga barn och skolframgång - mångfalden som
resurs Spånga: Rinkeby språkforskningsinstitut
Backman, Jarl (1998). Rapporter och uppsatser Lund: Studentlitteratur
Bjar, Louise & Liberg, Caroline (red.) (2003). Barn utvecklar sitt språk Lund: Studentlitteratur
Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder 1. uppl. Malmö: Liber ekonomi
Bülow, Kerstin, Ljung, Birgitta och Sjöqvist, Lena i Bergman, Pirkko (red.) (2001). Två
flugor i en smäll: att lära på sitt andra språk : teori, praktik och språkbedömningsschema för alla som undervisar elever med svenska som andraspråk 2. uppl. Stockholm: Liber
Chambers, Aidan (2011). Böcker inom och omkring oss Ny, rev., utg. Huddinge: X Publishing
Dalen, Monica (2008). Intervju som metod 1. uppl. Malmö: Gleerups utbildning
Enström, Ingegerd i Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.) (2004). Svenska som
andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle Lund: Studentlitteratur
Fredriksson, Ulf och Taube, Karin i Liberg, Caroline (red.) (2003). Barn utvecklar sitt språk Lund: Studentlitteratur
Gibbons, Pauline (2009). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande
arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet 2. uppl. Stockholm: Hallgren &
Fallgren
Gibbons, Pauline (2010). Lyft språket, lyft tänkandet: språk och lärande 1. uppl. Uppsala: Hallgren & Fallgren
Hajer, Maaike & Meestringa, Theun (2014). Språkinriktad undervisning: en handbok Ny uppl. Stockholm: Hallgren & Fallgren
Holmegaard, Margareta och Inger Wikström i Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.) (2004). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle Lund: Studentlitteratur
Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.) (2004). Svenska som andraspråk: i forskning,
undervisning och samhälle Lund: Studentlitteratur
Ladberg, Gunilla (2010). Skolans språk och barnets: att undervisa barn från språkliga
minoriteter Lund: Studentlitteratur
Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig
metod 1. uppl. Malmö: Gleerup
Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2012). Lärande, skola, bildning:
[grundbok för lärare] 2., [rev. och uppdaterade] utg. Stockholm: Natur & kultur
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (2011). Stockholm:
Skolverket
Pinter, Annamaria (2006). Teaching young language learners Oxford: Oxford University Press
Svenska skrivregler 3., [utök.] utg. (2008). Stockholm: Liber
Wagner, Åse Kari Hansen (2010). Den flerspråkiga människan: en grundbok om
skriftspråkslärande 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Wiklund, Ulla (2013). Föra tanken vidare: reflekterande arbetssätt i skolan Stockholm: Lärarförbundets förlag
Wiliam, Dylan (2013). Att följa lärande: formativ bedömning i praktiken 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Internetbaserade källor
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/andraspråk Hämtat: 2015-03-24
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/förstaspråk Hämtat: 2015-03-24
Wedin, Åsa. (2011) "Klassrumsinteraktion i de tidiga skolåren: flerspråkiga elever i skolans språkliga vardag" Nordic Studies in Education, 31(3): 210-225 Tillgänglig på internet:
http://www.idunn.no.proxy.mah.se/np/2011/03/art05 Hämtat 2015-01-22
Merrill Swain (2013). The inseparability of cognition and emotion in second language
learning. Language Teaching, 46, pp 195-207. Tillgänglig på internet:
http://journals.cambridge.org.proxy.mah.se/action/displayFulltext?type=1&pdftype=1&fid=8 843994&jid=LTA&volumeId=46&issueId=02&aid=8843992 Hämtat: 2015-01-22
Intervjutillfällen
Christina: 2015-02-09 Johanna: 2015-02-09 Cecilia: 2015-02-11 Eva: 2015-02-16 Bella: 2015-02-08 Sandra: 2015-02-08 Observation på Mellanskolan 2015-02-11Bilaga I
Intervjufrågor, vårt första utkast. Tillämpades vid den första intervjun, med Cecilia.
1. Hur ser ditt arbete ut med att få elever med svenska som andraspråk att förstå din undervisning?
2. Hur vet du att den nya kunskapen blir befäst hos såväl förstaspråkselever som för andraspråkselever? (Formativ bedömning, hur kollar du av under lektionstid att du har eleverna med dig?)
3. Det framkommer i merparten av den litteratur vi tillägnat oss på högskolan att det sociala samspelet är en betydelsefull arbetsmetod för elevers språk- och kunskapsutveckling. Hur får du in detta i din undervisning, är det något speciellt du tar hänsyn till?
4. Hur tänker du till det sociala samspelets utfall och tillämpning? Blir det som du önskar+
5. När du gör gruppkonstellationer, är det något specifikt du tar hänsyn till? 6. Hur upplever du att elevernas samarbete fungerar?
7. Hur ser din kontakt med modersmålsläraren ut? Är det en resurs att ta tillvara på? 8. Du har erfarenhet när det kommer till att arbeta med elever med svenska som
andraspråk, vad har du med dig i beaktande i samband med undervisning i en flerspråkig klass?
9. Skulle du vilja att det lades mer resurser på undervisning i en flerspråkig klass? Skulle det göra att dessa elever hade fått bättre möjlighet att uppnå målen som för eleverna med svenska som förstaspråk?
10. Vilka resurser finns det att använda sig av för språkligt behövande elever för att de ska uppnå målen? Material? Pedagoger? Tid?
11. Är det en utmaning att ha en flerspråkig klass? Varför? Vad har du att jämföra med? Vilka skillnader kan du se?
12. Vad tänker du är viktigt att ta hänsyn till i din undervisning med en heterogent språklig klass?
13. Jag vet att du har modersmålsläraren i klassrummet vid de samhällsorienterande ämnena… Har det skett en förändring i takt med hennes närvaro?
14. Skolan ska vara en skola för alla, hur tänker du att du planerar och genomför dina lektioner så att alla elever får olika utmaningar men ändå lika förutsättningar för att uppnå målen vid lektionstillfället?
Bilaga II
Intervjufrågor, ställda till Christina, Bella, Eva, Johanna och Sandra
1. Hur ser ditt arbete ut med att få elever med svenska som andraspråk att förstå din undervisning? Vad tar du hänsyn till vid såväl din planering som vid undervisningen? 2. Är det en utmaning att ha en flerspråkklass? Varför? Vad har du att jämföra med?
Vilka skillnader/likheter upplever du finns?
3. Hur vet du att den nya kunskapen blir befäst hos såväl förstaspråkselever som hos andraspråkselever? (Formativ bedömning… hur kollar du av under lektionstid att eleverna är med dig?)
4. Det framkommer i merparten av den litteratur vi tillägnat oss på högskolan att det sociala samspelet är en betydelsefull arbetsmetod för elevers språk- kunskapsutveckling. Hur får du in detta i din undervisning och är det något du tar specifikt hänsyn till?
5. När du gör gruppkonstellationer, vad finns det att ha i åtanke?
6. Hur ser fungerar elevernas samarbete ut upplever du? Ser du en fördel med att eleverna ges tillfälle till att integrera med varandra? Följs deras samarbete upp, hur sådana fall?
7. Har du modersmålslärare vid din undervisning? Om ja, hur ser din kontakt ut med modersmålsläraren ut? Är det en resurs du tar tillvara på?
8. Är de resurser som existerar idag tillräckliga i samband med din undervisning? Vilka är dina resurser?
9. Ser du att det skett en förbättring språk- kunskapsmässigt i samband med att modersmålsläraren har börjat medverka vid de samhällsorienterande ämnena?
10. Skolan ska vara en skola för alla... Hur tänker du kring planering och lektionsupplägg så att alla elever ges chans till utmaning men ändå lika förutsättningar att uppnå målen?