Det retoriska spelet gällande uppköpet

Nedan följer legitimerings- och illegitimeringsförsök i media av affären mellan Skandia och Old Mutual. Tabell 12 sammanfattar mediedebatten genom att visa vilka argument som har förts fram angående uppköpet. Avsnitten om de retoriska strategierna syftar till att ge en bild av hur vi har kategoriserat uttalandena och ligger till grund för vår analys i kapitel 5.

4.4.1 Budet

En argumentation kring affären mellan Old Mutual och Skandia var om budnivån var rimlig eller ej. Diskussionen om budnivån var mest intensiv runt tiden då budet lades, det vill säga från slutet av augusti till oktober. Kritiker till affären ansåg att Old Mutuals bud på 43,60 kro-nor per aktie gjorde Skandia till ett undervärderat bolag och kritiken framfördes av motstån-dare i samtliga intressegrupper förutom Old Mutual (GP 2005b; Skandia 2005a; SvD 2005a; DN 2005a; SvD 2005i; DI 2005n; Sydsvenskan 2005a; VA 2005c; SvD 2005j). Andra AP-fonden sade i oktober angående budet: Old Mutual borde fatta att det är dags att dra sig ur. Budet är för dåligt och det är fientligt. Även Old Mutuals aktieägare borde inse att det inte går till på det här viset (DI 2005n) Förespråkare till uppköpet menade dock att budet låg på rätt nivå då det reflekterade värdet på Skandia. Skandias styrelseminoritet, som ställde sig po-sitiva till affären, ansåg att budpremien värderade Skandia relativt högt i förhållande till andra

13 maj: Första uppgifter om att Old Mutual har

inlett samtal med Skandia om ett eventuellt uppköp

29 aug: En oenig Skandiastyrelse offentliggör

en negativ inställning till det budförslag som diskuterades

2 sep: Det slutgiltiga budet på 43.60 kronor per

aktie offentliggörs. Budtiden sträcker sig till 21 november

23 sep: Skandias styrelse säger nej till budet

som därmed anses fientligt

14 nov: Budtiden förlängs till den 16 december 7 dec: Skandias vd Hans-Erik Andersson meddelar att

uppköpet är ett faktum, efter uppgifter om att Old Mu-tual nått 70 procents accept

21 dec: Budtiden förlängs ytterligare, till 12 januari 26 jan: Old Mutual förklarar budet ovillkorat. Budtiden

förlängs till den 9 februari

21 feb: En extra bolagstämma hålls. Julian Roberts

utses till ny vd för Skandia och Old Mutuals vd Jim Sutcliffe utses till ny styrelseordförande

31 aug: En undersökning gjord av DN visar att

flera storägare, Cevian Capital, Burdarás samt Första och Andra AP-fonden, är positiva till Old Mutuals bud

7 okt: Skandias styrelseordförande Bernt

Mag-nusson, som är positiv till budet, lämnar sin post. Old Mutual offentliggör sitt prospekt om affären

14 sep: Första & Andra AP-fonden tar

ställning mot budet

8 feb: Andra AP-fonden säljer sitt aktieinnehav i Skandia Tabell 4: Sammanfattning av händelseförloppet

europeiska försäkringsbolag (DI 2005o). Old Mutual hänvisade till banken ABN AMROs oberoende värdering, gjord på uppdrag av Skandia, som ansåg att budet var skäligt ur ett fi-nansiellt perspektiv (DN 2005h;DI 2005p;GP 2005c).

Motståndare till budet kritiserade förutom budnivån även budets konstruktion och hur Old Mutual gick tillväga då budet lades fram. Budets konstruktion, bestående av 40 procent kon-tanter och 60 procent Old Mutualaktier, sågs som riskabelt då Old Mutuals aktiekurs är kopp-lad till den politiska och ekonomiska utvecklingen i Sydafrika (DI 2005o; SvD 2005j). För att marknadsföra budet besökte Old Mutual flera storägare, men vilken information som gavs vid dessa möten blev inte kända för resterande ägare. Lars-Erik Forsgårdh och flera aktieägare kritiserade därför framställningen av budet eftersom alla berörda parter inte hade fått likvärdi-ga upplysninlikvärdi-gar vad gäller affären. (DI 2005q; DI 2005r)

Old Mutual offentliggjorde sitt bud den andra september, trots att bolaget innan hade sagt att villkoret för att överhuvudtaget lägga ett bud var att Skandias styrelse skulle rekommendera budet för aktieägarna. Kravet på styrelsens rekommendation hade kritiserats av Aktiemark-nadsnämnden, eftersom det ansågs bryta mot både svensk och brittisk praxis (DN 2005e). Sutcliffe kommenterade offentliggörandet av budet i en intervju i Dagens Industri: Vi har förstått att det är ett brukligt svenskt tillvägagångssätt att ändå gå vidare med ett bud. Vår ti-digare inställning byggde på en missuppfattning. Vi har ett annat tillvägagångssätt i Storbri-tannien. Men det här är inget fientligt bud. (DI 2005i) Skandias styrelse sade nej till budet den 23 september 2005 med kommentaren Från och med nu är budet från Old Mutual på Skandia fientligt . Old Mutual förnekade fientligheten i en intervju i Dagens Industri med hänvisning till att Skandias styrelse hade lovat att medverka i utformningen av Old Mutuals prospekt. Dagens Industri påpekade dock i artikeln att enligt svenska börsregler måste styrel-sen i ett bolag under uppköpsprocesstyrel-sen samarbeta med budgivaren. (DI 2005k) Då Jim Sutc-liffe dagen efter styrelsens nej fick frågan om budet var fientligt nekade han än en gång till detta och sade att Skandia behövde Old Mutuals kapital och att han hade uppfattningen att Skandia skulle få ökad tillväxt som dotterbolag till Old Mutual (DI 2005s). Enligt Svenska Dagbladet svarade Sutcliffe angående om budet var fientligt, att Old Mutual ville genomföra uppköpet eftersom bolaget beundrade Skandia och han ansåg även att relationerna med Skan-dia och dess styrelse hade varit goda under uppköpsprocessen (SvD 2005k).

Aktiespararna kritiserade Old Mutual för att utelämna information i det prospekt som offent-liggjordes den 7 oktober. I det svenska prospektet antyddes att 90 procents accepts krävdes för att en avnotering av aktien från Stockholmsbörsen skulle bli aktuell medan det i det eng-elska prospektet, riktat främst till Old Mutuals aktieägare, stod att läsa att det kunde räcka med 50 procent för att en avnotering skulle bli aktuell. Aktiespararnas dåvarande chefsjurist Lars Milberg sade i en intervju med Dagens Industri: Old Mutuals agerande är helt oaccep-tabelt på den svenska aktiemarknaden. Bolaget är ute och fiskar på grumligt vatten och försö-ker både legalt och illegalt få så många röster som möjligt från Skandias aktieägare. (DI 2005t)

4.4.1.1 Retorikanvändning angående budet

Vad gäller uttalanden i media om budet har legitimerings- och illegitimeringsförsöken skett i ungefär lika hög utsträckning, med en något större övervikt av uttalanden från motståndare till budet. Vad gäller illegitimeringsförsöken har främst en normbaserad retorik använts, det vill säga en retorik som anspelar på normer, känslor och värderingar. Ett exempel är Aktiesparar-nas uttalande gällande utelämnande av information i prospektet: Old Mutuals agerande är helt oacceptabelt (DI 2005t). Old Mutuals argumentation för att budet var skäligt ur ett finansiellt perspektiv, kan ses som ett förnekande om att budet skulle vara för lågt. En ontolo-gisk retorik har använts kopplat till teknisk praxis eftersom ABN AMROs oberoende värde-ring skulle visa på att budet var rimligt, det vill säga den logiska aspekten framhävs.

4.4.2 Effekter av uppköpet

Motståndare till affären ansåg att ett uppköp var förenat med risker. När budryktena uppstod i maj 2005 sade Skandias dåvarande vd Hans-Erik Andersson och ett antal finansmän att situa-tionen hade börjat påverka Skandias verksamhet negativt då ryktena oroade både kunder och anställda (Affärsvärlden 2005b; SvD 2005l). Även Aktiespararna ansåg att Skandia skadades av budprocessen. Aktiespararnas vd Lars-Erik Forsgårdh skrev i en debattartikel i Svenska

Legitimeringsförsök

Aktörer Retorik Vokabulär

Old Mutual Ontologisk Teknisk

Illegitimeringsförsök

Aktörer Retorik Vokabulär

Folket Normbaserad Institutionell Styrelse

Dagbladet: Riskerna att nyckelpersonal nu lämnar bolaget när det har börjat hämta sig är överhängande. Ett tungt ansvar vilar därför på styrelsens ordförande Bernt Magnusson att snabbt avbryta budprocessen. (SvD 2005j) Old Mutuals beroende av Sydafrika sågs även det som ett problem, både värderingsmässigt och riskmässigt då Sydafrika har andra politiska ris-ker än Västeuropa och USA. (DI 2005u)

Efter att budet hade lagts i september talade Skandias styrelsemajoritet om den ökade skuld-börda de två bolagen skulle få tillsammans. I ett pressmeddelande den 19 oktober 2005 skrev styrelsen att om uppköpet av Skandia genomförs kommer Old Mutuals skuldbörda att öka. Ett sammanslaget bolag kommer, enligt Skandias uppfattning, att vara finansiellt svagt och kommer att tvingas sälja dotterbolag och/eller enheter (Skandia 2005a). Befarelsen att Old Mutuals skuldbörda skulle öka delades av sydafrikanska analytiker (DI 2005v). Företrädare för affären menade dock att Skandia skulle få skalfördelar vid ett uppköp då placeringarna skulle bli mer utspridda, något som minskar risken för snabba svängningar i vinsterna (SvD 2005a). I en tidningsannons från Old Mutual sade bolaget att de kunde erbjuda en långsiktig och stabil värdetillväxt för sina kunders sparande och menade att Old Mutual hade kompe-tens, erfarenhet och starka resurser. Annonsen avslutades: Väljer du att sälja dina Skandia-aktier till oss så vet du vad du får: Långsiktighet. Stabilitet. Inga tvära kast. (DN 2005i)

4.4.2.1 Retorikanvändning angående effekter av ett uppköp

Uttalanden har främst kännetecknats av illegitimeringsförsök. Vid illegitimeringsförsöken har den teleologiska, ontologiska och historiska retoriken använts. Intressegruppen folket använde sig av en historisk retorik kopplad till en institutionell vokabulär då Forsgårdh uttalade sig om de negativa effekterna av ett uppköp: Riskerna att nyckelpersonal nu lämnar bolaget när det har börjat återhämta sig (SvD 2005j) Uttalandet hänvisade till bonusaffärerna och menade att vid ett uppköp skulle kompetens, och därmed tidigare inhämtad kunskap, försvinna från Skandia. Uttalandet kan också ses som en användning av teleologisk retorik eftersom inne-börden är att ett självständigt Skandia krävs för fortsatt konkurrenskraft och för att kunna nå de långsiktiga målen. Pressmeddelandet från Skandias styrelse angående befarelsen om en ökad skuldbörda vid ett förvärv (Skandia 2005a), kan ses som ett illegitimeringsförsök där en ontologisk retorik kopplad till en teknisk vokabulär har använts. Vad gäller Old Mutuals tid-ningsannons: Väljer du att sälja dina Skandiaaktier till oss så vet du vad du får (DN 2005i), har en historisk retorik kopplad till en teknisk vokabulär använts. Annonsen anspelar

på att Old Mutual står för trygghet och erfarenhet medan Skandias tidigare historia har känne-tecknats av instabilitet på grund av bonusaffärerna. En teknisk vokabulär används då bolaget talar om de finansiella aspekterna av uppköpet. Företrädare för affären använde även en onto-logisk retorik för att påvisa skalfördelar och minskad risk vid en sammanslagning.

4.4.3 Det utländska ägandet

Kritiker till budet sade att ett utländskt ägande skulle vara negativt för svenskt näringsliv och att Skandias sparare skulle förlora kontrollen över sitt investerade kapital. (SvD 2005j; DI 2005w; DI 2005x; DI 2005y; DI 2005z; SvD 2005m) Aktiespararna argumenterade för att Skandia var en betydelsefull aktör på svensk kapitalmarknad och att det av den anledningen var viktigt att kontrollen och makten över svenskarnas pensionskapital i Skandia stannade i Sverige; Aktiespararna kan aldrig acceptera att detta för Sveriges medborgare så viktiga pen-sionskapital görs till handelsvara av oseriösa kortsiktsspekulanter (SvD 2005j). Folksams vd Anders Sundström ställde sig negativ till ett uppköp av Skandia och sade: Makten över fram-tiden ska finnas i det land vars medborgares pengar man förvaltar [ ] Det är ett kapital som har stor betydelse för oss, både som svenskar och som blivande pensionärer. Det ska försörja oss på ålderns höst, men även brukas väl på vägen dit. (DI 2005w) Anders Keller på Grupp-talan mot Skandia ansåg att ett utländskt ägande av Skandia inte skulle ge trygghet åt sparar-na: Vi har inga specifika kunskaper om Old Mutual, men en svensk ägare kan ju bättre tillgodose trygghetsfaktorerna . (DI 2005x) På den extra bolagsstämman den 21 februari 2006 intervjuade Svenska Dagbladet fem närvarande småsparare angående deras åsikter om affä-ren. Samtliga ställde sig negativa till uppköpet. En kvinna sade: Jag tycker inte om utflytt-ningen. Någonting måste vi väl ha kvar i Sverige. Det är civilkurage att ha sina aktier kvar. En man som var emot ett utländskt ägande av Skandia sade: Jag vill vara med när ett svenskt flaggskepp försvinner till följd av att några giriga människor roffat åt sig. Ett svensk företag har körts i botten och nu kan det köpas till reapris (SvD 2006c)

Legitimeringsförsök Illegitimeringsförsök

Aktörer Retorik Vokabulär Skandia Teleologisk Institutionell Folket Ontologisk

Historisk Aktörer Retorik Vokabulär

Old Mutual Historisk Teknisk Ontologisk

Andra motståndare till affären menade att ett utländskt ägande kunde leda till att arbetskraft flyttade utanför Sverige. Det skulle innebära att huvudkontoret och en massa annan kompe-tens flyttar från Sverige. Det har ett betydande egenvärde att sådana funktioner finns kvar i landet. , sade finansmannen Gustaf Douglas som är huvudägare i bland annat Securitas. Hans åsikt delades med andra finansmän, av näringsminister Thomas Östros och av finansmark-nadsminister Sven-Erik Österberg. (DI 2005y; DI 2005z; SvD 2005m) Industrimannen Carl Bennet sade: Skandia har en ledande position i en framtidsbransch och det är sådana bolag som är extra viktiga att ha kvar i Sverige (DI 2005a).

Jim Sutcliffe bemötte farhågorna om ett utländskt ägande av Skandia i en debattartikel: Old Mutual kommer inte att flytta Skandia Livs portfölj av värdepapper och tillgångar till London. Den stannar i Sverige. [ ] Vi är inte här för att ta något från Skandias aktieägare vi är här för att skapa något större och bättre. [ ] Det är en väl beprövad affärsmodell, som bygger på gamla och ömsesidigt goda relationer mellan oss och våra kunder: gammalt och ömsesidigt, eller på engelska Old Mutual . (GP 2005c) Old Mutual försäkrade även i sina tidningsannon-ser att Skandias huvudkontor skulle förbli i Stockholm och att Skandia Liv skulle förbli intakt (DN 2005h; DN 2005j). Sutcliffes argument fick medhåll av Hans Tson Söderström, profes-sor i nationalekonomi, som skrev ett debattinlägg i Dagens Industri att det inte fanns någon grund för att kvalificerad verksamhet skulle flyttas från Sverige när svenska multinationella företag blir utlandsägda med hänvisning till en rapport från Fackföreningsrörelsens Institut för Ekonomisk Forskning (FIEF). Dessutom, menade Söderström, ägdes Skandia redan till stor del av utländska intressen. (DI 2005å)

4.4.3.1 Retorikanvändning angående det utländska ägandet

Uttalandena har främst bestått av illegitimeringsförsök gjorda av folket. Ett fåtal legitime-ringsförsök har dock gjorts, främst av Old Mutual. Argumenten har byggts upp av en historisk eller normbaserad retorik, vid illegitimeringsförsök kopplad till en institutionell vokabulär och vid försök till legitimering främst kopplad till en teknisk vokabulär. Illegitimeringsförsö-ken har framhävt Skandias roll för svenskt näringsliv och ett utländskt ägande har beskrivits som en hotfull situation. Retoriken företrädare har använt i media beskrivs av Jim Sutcliffes uttalande: Old Mutual kommer inte att flytta Skandia Livs portfölj [ ] Detta är en väl be-prövad affärsmodell (GP 2005c), vilket kan ses som ett legitimeringsförsök där Old

Mutu-al bemöter kritik genom att förneka farhågorna med ett utländskt ägande genom användning av historisk retorik tillsammans med en teknisk vokabulär. Old Mutual hänvisar i uttalandet till sin erfarenhet av verksamheter liknande Skandias, och bolaget framställer sig själva som pålitliga, vilket kan ses som historisk retorik. Uttalandet berör finansiella aspekter; en teknisk vokabulär har alltså använts.

4.4.4 Skandias kapital och lönsamhet

Aktörer som ställde sig negativa till uppköpet ansåg att en affär inte skulle gynna Skandia på lång sikt och att ja-sägare endast såg till kortsiktiga vinster. Aktiespararnas Lars-Erik Fors-gårdh skrev i en debattartikel i Svenska Dagbladet: Skandia är på väg att offras av ett gäng kortsiktiga spekulanter, bara för att kursen ska stiga några kronor Han sade vidare att en för-säljning sannolikt inte är förenlig med Skandias långsiktiga intressen. (SvD 2005j) Dagens Nyheter skrev på ledarplats att personlig vinning låg bakom ett ställningstagande för en affär medan nej-sidan hade ett mer genuint motstånd och tänkte på vad som långsiktigt var bra för Skandia (DN 2005k).

Motståndare till affären argumenterade för att Skandia skulle klara sig bättre som ett själv-ständigt bolag. Då Skandia uppvisade en tillväxt vid kvartalsrapporten den 14 november 2005 sade dåvarande vd Hans-Erik Andersson: Vi visar att vi kan finansiera en stark tillväxt med medel som vi har skapat själva (SvD 2005n). Enligt Skandias styrelsemajoritet hade Skandia som självständigt företag en intressant framtid, som drivs av stark tillväxt . Styrelsen ansåg inte att Old Mutuals bud kunde ta tillvara på de tillväxtmöjligheter som fanns för verksamhe-ten. (Skandia 2005a) Även AP-fonderna motiverade sitt nej till affären med att de trodde på ett självständigt Skandia och menade att de var långsiktiga placerare (DI 2005e). Motståndare till uppköpet hänvisade till att Skandia just hade börjat återhämta sig från tidigare bonusaffä-rer och att bolaget därför behövde mer tid att fokusera på den egna verksamheten. Anders

Legitimeringsförsök

Aktörer Retorik Vokabulär Old Mutual Historisk Teknisk

Normbaserad

Illegitimeringsförsök

Aktörer Retorik Vokabulär Folket Historisk Institutionell Normbaserad

Andersson, ansvarig utgivare av Privata Affärer, skrev: Att försöka återställa förtroendet borde nu vara viktigare för Skandia än alla tankar på försäljning. Och stärks förtroendet hos kunderna ökar aktieägarnas förtroende och förmodligen också aktiekursen. (Privata Affärer 2005a) Även Dagens Industri ansåg att efterdyningarna av bonusaffären tillsammans med uppköpsprocessen hade hindrat Skandia att fokusera på framtiden och därmed hade bolaget

ännu inte fått chansen att leva upp till sin fulla potential (DI 2005ä).

Old Mutuals förespråkare menade istället att en sammanslagning skulle skapa stabilitet i Skandia. Old Mutuals informationsdirektör James Poole sade: Skandia är ett innovativt bolag med goda produkter. Men bolaget har fått problem som har gjort livet svårare. Om vi kan hjälpa den processen till en lösning och hålla Skandia intakt så är det en bra lösning. Vi kan skapa starka grunder för Skandia och dess aktieägare att bygga vidare på. (DI 2005ö) Skan-dias nye vd Julian Roberts, då Old Mutuals finanschef, kritiserade förespråkarna för ett själv-ständigt Skandia genom att säga att delar i ledningens turboplan var orealistiska: Skandias enda möjlighet att på egen hand få den tillväxt och lönsamhet som bolaget behöver är att göra sig av med ganska många anställda. Om vi lägger ihop koncernerna tror vi inte att det är nöd-vändigt . (GP 2005d) Han hänvisade till Old Mutuals kassaflöden och sade att dessa skulle användas för att utveckla verksamheten i Europa. Skandia Life UK:s vd Nick Poyntz-Wright sade sig sakna förtroende för Skandialedningens turboplan och ansåg därför att ett uppköp av Old Mutual skulle vara bra för Skandia (DI 2005f). Likaså ansåg inte heller Lars Frick, börs-reporter på Svenska Dagbladet, att Skandia skulle klara sig på egen hand: Skandia var ett av Sveriges mest utskällda bolag. Inget var rätt: ledningen bestod av rövarbaroner och pengarna rann ur bolaget. Men så hände något och nu finns ingen gräns för potentialen i denna natio-nalklenod . Hur är det möjligt? Skandia är inte en nationatio-nalklenod. Det är ett sorgligt kapitel i Sveriges börshistoria. Skandias kassaflöde hade varit negativt och Frick menade att bolaget behövde lämnas över till Old Mutual, som enligt honom skulle kunna inbringa pengar till Skandia. (SvD 2005o)

4.4.4.1 Retorikanvändning angående Skandias kapital och lönsamhet

Argumentationen om Skandias kapital och lönsamhet bestod främst av illegitimeringsförsök. Vid både legitimerings- och illegitimeringsförsöken användes teleologisk retorik, det vill säga argumentationen handlade om de långsiktiga målen. Illegitimeringsförsöken bestod även i hög grad av användning av en ontologisk retorik medan förespråkare för affären använde,

förutom teleologisk även historisk retorik. Enligt Skandias styrelsemajoritet hade Skandia som självständigt företag en intressant framtid som drivs av stark tillväxt (Skandia 2005a).