I riktlinjerna för handläggning av kommunal borgen fastställer kommunstyrelsen vilka krav som ställs på ett fullödigt underlag inför fullmäktiges beslut.
Riktlinjerna anger även hur beslut ska verkställas, följas upp och återrapporteras till kommunstyrelse och fullmäktige.
3.1. Beredning av borgensärenden På uppdrag av kommunstyrelsen ansvarar ekonomi-chefen för att erforderliga uppgifter tas fram i enlig-het med de krav kommunstyrelsen ställer på besluts-underlagen.
3.1.1. Ansökan
Ansökan om kommunal borgen från delägda bolag, kommunalförbund, föreningar och andra organisa-tioner ska ställas till kommunstyrelsen för beredning av ärendet.
Ansökan ska innehålla
• styrelseprotokoll som styrker ansökan om kom-munal borgen,
• redogörelse för projektet/investeringen, invester-ings- och kostnadskalkyl, egen insats mm, dvs projektets ekonomi
• vilken eventuell säkerhet som kan ställas för borgensåtagandet.
Vid ansökan från en förening krävs ett intyg som visar att en kreditgivare är beredd att bevilja lånet.
De preliminära lånevillkoren ska redovisas.
3.1.2. Uppgifter om sökanden Till ansökan ska fogas
• de tre senaste årens resultat- och balansräkningar, revisions- och verksamhetsberättelse
• resultat- och likviditetsbudget för innevarande och kommande år
• organisationsnummer, registreringsbevis, styrelse, firmatecknare
• stadgar, uppgift om medlemsantal och medlems-avgifter, bidragsgivande nämnd
• kontaktuppgifter
3.1.3. Riskanalys
Ett borgensåtagande innebär att kommuner övertar hela den risk som banker eller andra långivare annars tar. Det betyder att kommunen, innan borgen tecknas, måste göra en riskbedömning motsvarande den bedömning bankerna normalt gör.
Prövningen av låntagarens kreditvärdighet ska ge en uttömmande information om låntagaren - förutsätt-ningar och svagheter - som ger vägledning inför bedömningen av risktagandet i samband med bor-gen.
Underlag för beslut om borgen avseende föreningar eller andra organisationer som inte har en beslutad ram för kommunal borgen, ska innehålla en analys bestående av
• kreditupplysning avseende den sökande,
• en bedömning av den sökandes ekonomi (solidi-tet, skulder, likviditet mm) och förutsättningar att fullfölja sina åtaganden samt eventuell säkerhet för kommunens borgen,
• en bedömning av vilken risk kommunen tar på sig och en redovisning av de ekonomiska konsekven-ser ett eventuellt infriande av borgensåtagandet får för kommunen,
• en vägning av kommunens risktagande mot den allmänna nytta borgen medför för kommunens invånare.
Analysen avser även en bedömning av låneobjekt, lån och lånevillkor samt om möjlighet finns att fi-nansiera objektet på annat sätt och kostnaden för denna alternativa finansiering.
Kommunens maximala betalningsansvar ska vara klart definierat.
Yttrande från nämnd
Vid beredning av ansökningar från föreningslivet om kommunal borgen, ska bidragsgivande nämnd yttra sig över
• om kommunen har ett uttalat intresse av att verk-samheten bedrivs av föreningen,
• att verksamheten huvudsakligen vänder sig till Borlänges invånare,
• att det finns ett konstaterat behov av verksamhe-ten och/eller anläggningen/lokalen under den tid borgensåtagande ska omfatta, samt
• att nämnden själv är beredd att driva verksamhe-ten vidare om föreningen inte fullgör sina åtaganden.
3.1.4. Säkerheter
Vid tecknande av kommunal borgen ska säkerhet för kommunens borgen alltid efterfrågas. I de fall det är möjligt ska säkerhet ställas på motsvarande belopp som kommunen borgar för. Kommunen kan kräva följande säkerheter:
Kommunfullmäktige 9 (14)
2011-12-21, § 248
Riktlinjer
• pantbrev i fast egendom, prövas efter förmånsläge
• företagsinteckning, dvs panträtt i lös egendom
• säkerhetsöverlåtelse i byggnad på ofri grund
• solidarisk borgen av styrelsemedlemmar (person-lig eller annan typ av underborgen)
• framtida föreningsbidrag från kommunen.
Finns obelånade pantbrev i fast egendom ska dessa pantsättas hos kommunen. Finns inga säkerheter ska låntagaren förbinda sig att inte öka belåningen av tillgångar eller verksamhet utan godkännande av kommunen.
3.1.5. Borgensvillkor
Varje borgensåtagande ska vara tidsbegränsat. Tids-begränsningen gäller också det eller de lån som tas upp inom ramen för borgensbeslutet.
Beslutet kan omprövas efter utgång av borgensåta-gandets giltighetstid.
Lånets ska ha en bindande amorteringsplan. Kom-munens borgensåtagande skrivs ner i takt med att lånet amorteras enligt fastställd plan.
Kredittagarens lån får omsättas hos olika kreditinsti-tut under borgensåtagandets löptid.
3.1.6. Försäkringar
Kommunen har som borgensman också intresse av att varje investering, som finansierats med kommu-nal borgen som säkerhet för lånen, är betryggande försäkrad. Därför ska alla borgensåtaganden med investeringsändamål villkoras med ett förbehåll om att kredittagaren ska hålla det belånade objektet försäkrat under den tid borgensåtagandet gäller.
Kredittagaren ska årligen underrätta kommunen om hur den belånade byggnaden/anläggningen eller motsvarande är försäkrad.
3.1.7. Uppföljning
Låntagaren ska efter varje räkenskapsår lämna in årsredovisning omfattande verksamhetsberättelse, resultat- och balansräkning samt revisionsberättelse.
Låntagaren ska därutöver lämna de rapporter och uppgifter kommunen begär.
I de fall borgen beviljats för en bidragsberättigad förening, ligger det på den bidragsgivande nämndens kanslifunktion att följa upp föreningens ekonomiska utveckling.
Om utvecklingen avviker från den plan som var ett villor för det kommunala borgensåtagandet ska detta omgående rapporteras till kommunens ekonomichef.
3.1.8. Regressrätt
Om borgensåtagandet måste infrias har kommunen regressrätt mot låntagaren. I det fall kommunens borgen avser en anläggning ska
• i första hand objektet tillfalla kommunen och regressfordran regleras motsvarande infriat bor-gensbelopp,
• i andra hand, om kommunen och låntagaren är överens, objektet säljas och kommunen ersättas motsvarande infriat borgensbelopp.
Regressrätten ska skrivas in i avtalet med den sö-kande.
3.1.9. Avtal
Om kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige ska bevilja kommunal borgen, ska ett avtalsförslag upp-rättas som anger förutsättningar och villkor för bor-gen. Avtalet ska i relevanta delar minst omfatta nedanstående punkter.
• Egen insats (2.3.4)
• Ställda panter (3.1.4)
• Borgensvillkor (3.1.5)
• Försäkringar (3.1.6)
• Uppföljning (3.1.7)
• Borgensavgift (2.2)
• Auktoriserad/godkänd revisor (2.3.4)
• Kommunens insyn (2.3.4)
• Regressvillkor (3.1.8)
3.2. Beredning av borgen till bolagen Kommunfullmäktige ska årligen fastställa en rullan-de borgensram för respektive bolag i koncernen Borlänge Kommuns Förvaltnings AB (BKF). Styrel-sen för BKF samordnar och sammanställer bolags-koncernens lånebehov.
De handlingar som ska inlämnas i tid som styrelsen för BKF bestämmer, ska innehålla:
• en 5-årig investeringsplan
• lånebehov och egenfinansiering under planperio-den
• strukturen i normal skuldportfölj (risken)
• nyckeltalens beräknande utveckling under planpe-rioden i förhållande till bolagets ekonomiska mål i ägardirektivet
Detaljeringsgraden i investeringsplanen bestäms av VD för bolaget.
Riktlinjer
Riskbedömning
Kommunens risktagande i bolagskoncernen BKF ska vid varje tidpunkt motsvaras av den nytta som skapas för allmänheten och får inte riskera att kom-munens finansiella ställning äventyras. Som risk tagande menas i första hand kreditrisk såsom bor-gensåtaganden och lån, men även andra typer av åtaganden som kan leda till krav på stora utbetal-ningar eller villkorade aktieägartillskott.
Styrelsen för BKF ska göra en samlad riskbedöm-ning av bolagskoncernens åtaganden inför fullmäk-tiges beslut om borgensram för bolagen.
Beslutsunderlaget ska överlämnas av BKF till kom-munstyrelsen senast den 1 oktober varje år inför styrelsens fortsatta beredning av ärendet.
Vad som gäller avseende åtgärder i riskbegränsande syfte i samband med finanshantering, regleras i kommunkoncernens gemensamma finanspolicy.
Säkerheter
Som säkerhet ska de helägda kommunala bolagen överlämna de pantbrev som redan tagits ut i de fastigheter som belånats med kommunal borgen.
Ur ägarperspektiv och med hänsyn till kostnaderna är det dock inte nödvändigt att nya pantbrev tas ut för att täcka upp hela borgensbeloppet.
3.3. Verkställighet
3.3.1. Underskrift av lånehandlingar
Den lånerevers som borgensförbindelsen avser ska vara undertecknad av den sökande. Rätten att teckna organisationens firma ska kunna styrkas.
Lånets villkor och villkor för borgen ska framgå av bankens handlingar.
3.3.2. Underskrift av borgen
Underskrift av borgensförbindelser är att betrakta som verkställighet av fullmäktiges beslut. Först när fullmäktiges beslut om att teckna kommunal borgen har vunnit laga kraft, får underskrift av handlingar ske.
Kommunstyrelsen ordförande undertecknar erforder-liga borgenshandlingar som kontrasigneras av eko-nomichefen. Ersättare träder in vid delegatens från-varo.
Fullmakt med namn på behöriga personer ska utfär-das och vidimerad kopia skickas till berörda banker och kreditinstitut. Fullmakten undertecknas av kommunstyrelsens ordförande och kommundirektö-ren.
Delegat Ersättare Kommunstyrelsens
ordförande
Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande
Ekonomichefen Chefen för ekonomi-
service
Redovisningschefen
3.4. Uppföljning och kontroll
3.4.1. Administration
Ekonomichefen ansvarar för handläggningen av ansökningar om kommunal borgen, verkställighet av fattade beslut samt administration och återredovis-ning av kommunens borgensförbindelser.
Ekonomichefen ansvarar även för att policy och riktlinjer uppdateras med jämna mellanrum eller när behov av revidering uppstår.
Ekonomichefen ansvarar för att policy och riktlinjer följs av handläggande tjänstemän.
3.4.2. God internkontroll
Då borgen innebär att ta ansvar för andras betal-ningsförpliktelser, är det mycket viktigt att det råder ordning och reda vid handläggning av kommunens borgensåtaganden.
En rutin för handläggning av borgensärenden ska finnas upprättad. De rutinkontroller som ska göras ingår som ett led i att säkerställa en god intern kon-troll i kommunen. Syftet är att förebygga att felak-tigheter begås i handläggningen och att se till att uppgifter i förteckningar över ingångna förbindelser och ställda panter är uppdaterade och riktiga.
3.4.3. Borgensförteckning
En ständigt aktuell och komplett förteckning över ingångna borgensförbindelser ska finnas upprättad.
Förteckningen ska omfatta uppgifter om
• fullmäktigebeslut (år, paragraf, aktnummer)
• ändamål
• beslutets giltighetstid
• låntagare/gäldenär
• långivare/borgenär, lånenummer
• ursprungligt borgensbelopp
• aktuell skuld på balansdagen,
• eventuell försäkring/försäkringsbolag, samt
• uppgift om eventuellt ställda panter.
Kommunfullmäktige 11 (14)
2011-12-21, § 248
Riktlinjer
Engagemangsuppgifter ska inhämtas från berörda banker och kreditinstitut två gånger per år, dels i samband med upprättande av kommunens delårsrap-port, dels i samband med årsbokslut.
Borgenshandlingarna ska arkiveras och förvaras på ett betryggande sätt. Handlingarna ska vara ordnade på ett systematiskt och välordnat sätt så att det går lätt att söka uppgifter om respektive borgensärende och de krediter som är knutna till ärendet.
3.4.4. Ställda panter, försäkringar mm
Utsedd handläggare på ekonomikontoret bevakar att kommunen får de säkerheter för borgen som avtalats. Handläggaren svarar också för att en för-teckning över mottagna panter ständigt hålls aktuell.
Kontroll ska göras hos försäkringsbolag att låneob-jektet är tillfredsställande försäkrat.
Kontroll ska även göras att fastighetslån med kom-munal borgen som säkerhet inte belånas ytterligare med pantbrev som säkerhet inte belånas.
3.4.5. Infriande av borgen
Så snart det befaras att ett borgensåtagande kan komma att infrias ska kommunstyrelsens ordförande skyndsamt informeras.
3.5. Återrapportering
I delårsrapport och årsredovisningen lämnar kom-munstyrelsen information om omfattningen av kommunens borgensåtaganden. Nytecknad borgen under året ska redovisas.
Upplysning ska även lämnas om omfattningen av infriade borgensåtaganden under året och en bedöm-ning av risken för att ytterligare förpliktelser kan komma att infrias i framtiden ska redovisas.
Beslutade borgensåtaganden och hur stor del som nyttjas ska redovisas för
• respektive koncernföretag
• idrottsföreningar,
• övriga
Borgensåtaganden som vid bokslutstillfället är veri-fierade att infrias ska kostnadsföras i resultaträk-ningen. Åtaganden som sannolikt kommer att infrias ska också kostnadsbokföras (försiktighetsprincipen).
I övrigt redovisas samtliga borgensförbindelser
”inom linjen” och i enlighet med god redovisnings-sed.
Varje borgensåtagande ska särredovisas i en särskild bokslutsspecifikation.
Bilaga
Begrepp i samband med borgen
Borgen
Borgen är ett löfte av en eller flera fysiska eller juridiska personer att betala en skuld för någon annan om denne inte betalar. Exempelvis kan en borgensman förbinda sig att betala räntor och amorteringar på ett lån om inte kredittagaren själv betalar.
Borgensman
Borgensman är en person som gått i borgen. Inte att förväxla med Borgenär.
Borgenär
Borgenär kallas den person som lånar ut pengar (kreditgivaren). Motsats till gäldenär. Inte att för-växla med borgensman.
Gäldenär
Gäldenär är den som är skyldig någon pengar (kredittagaren). Motsats till borgenär.
Borgensförbindelse
Det finns inga särskilda formkrav avseende borgen. I banksammanhang bör dock borgensåtagandet vara skriftligt för att vara förenligt med god banksed. Vanligtvis undertecknar borgensmannen en sk borgensmening på handlingen (skuldebrevet) med låntagarens förpliktelser.
Enkel borgen
Enkel borgen innebär att borgensmannen blir betalningsskyldig först sedan kronofogden konstaterat att låntagaren inte kan betala.
Proprieborgen
Vid proprieborgen kan fordringsägaren (kreditgivaren) omedelbart kräva vem han vill av borgens-männen eller låntagaren, så snart någon betalning uteblivit. Borgensmannen har gått i borgen
”såsom för egen skuld”. Proprieborgen är den vanligast förekommande borgensformen inom kre-ditväsendet.
Exempel på proprieborgensmening intagen i ett skuldebrev: ”För kredittagarens förpliktelser enligt detta skuldebrev tecknas härigenom borgen såsom för egen skuld.”
Fyllnadsborgen
Fyllnadsborgen nyttjas i samband med lån där säkerhet lämnats i form av panträtt i den belånade egendomen. Borgensmannens betalningsansvar inträder först sedan pantsäkerheten inte har befun-nits räcka till för att betala låntagarens skuld. Detta villkor medför att denna borgensförbindelse blir snarlik enkel borgen.
Underborgen
En särskild typ av borgen som innebär att den som går i borgen i sin tur ska hållas helt eller delvis skadeslös av den som till hans förmån åtar sig en underborgen. En underborgen lämnas sålunda till förmån för borgensmannen och inte, som en vanlig borgen, till förmån för borgenären.
Kommunfullmäktige 13 (14)
2011-12-21, § 248
Bilaga
Generell borgen
Att teckna generell borgen utan beloppsbegränsning innebär att borgensmannen åtagit sig ett ansvar för kredittagarens samtliga skulder nu och i framtiden. I kommersiella förhållanden kan en kredit-givare kräva borgen med eller utan beloppsbegränsning avseende företagets nuvarande eller framti-da förpliktelser.
Borgensförbindelse utan beloppsbegränsning accepteras normalt endast om borgensmannen har ett väsentligt inflytande i företaget, exempelvis ägare. Beloppsbegränsad generell borgen kan användas då ett nära samband finns mellan borgensmannen och företaget.
Solidariskt och delat ansvar
Finns det flera borgensmän för en och samma kredit är omfattningen av deras ansvar beroende av hur borgensåtagandet är utformat. Vanligtvis har borgensmännen ett sk solidariskt ansvar, dvs en för alla och alla för en. Det solidariska ansvaret innebär alltså att kreditgivaren kan kräva vem som helst av borgensmännen på hela beloppet om kredittagaren inte betalar.
Har borgensmännen förbehållit sig sk delad ansvarighet kan kreditgivaren däremot inte kräva en enskild borgensman på mer än hans andel.
Kreditrisk
Risk för förluster på garantier och lån. Den risk en långivare eller en borgensman löper, att låntaga-ren går i konkurs eller inte kan återbetala lånet.
Realsäkerhet
Säkerhet för en kredit som ställs i form av reala tillgångar, såsom pantbrev i fastighet, företagsin-teckning eller värdepapper, exempelvis aktier.
Regressrätt
Den borgensman som tvingas betala hela eller delar av ett lån har alltid regressrätt mot kredittaga-ren, dvs han kan kräva tillbaka pengarna från kredittagaren. Om det finns flera borgensmän har dessa sinsemellan regressrätt vid solidariskt ansvar.
Uppsägning av borgen
Borgensmannen har inte rätt att säga upp sitt borgensåtagande. Borgensmannen kan dock, om det framgår av villkoren till skuldebrevet, skriftligen begära att banken säger upp lånet till betalning enligt de villkor som är angivna i skuldebrevet. Sådan uppsägning kan medföra att borgensmannen blir tvungen att betala på grund av sitt borgensåtagande.
Borgensmannen kan bli fri från sitt borgensåtagande om kredittagaren kan erbjuda en ny borgens-man eller annan säkerhet som kreditgivaren kan acceptera.
Preskription av borgen
Preskription innebär att kreditgivaren efter viss tid – tre eller tio år – förlorar rätten att kräva ut sin fordran om inte preskriptionen avbryts av kreditgivaren dessförinnan. Preskriptionen avbryts ge-nom att kreditgivaren t ex påminner om sin fordran. Efter ett preskriptionsavbrott börjar ny pre-skriptionstid att löpa.
Konsumentkrediter preskriberas efter tre år. Den treåriga preskriptionstiden gäller dock inte krediter som grundar sig på löpande skuldebrev, utan då gäller en preskriptionstid på 10 år. Bank- och hypo-tekslån grundas som regel på löpande skuldebrev varför det i dessa fall är en 10-årig preskriptions-tid som gäller. Preskriptionspreskriptions-tiden för borgen räknas i allmänhet från det åtagandet skrevs under.