Kommunfullmäktige
Kommunal borgen
Policy och riktlinjer
December 2011
Dokumenttyp Styrdokument
Dokumentnamn Borgenspolicy
Fastställd
KF 2011-12-21, § 248
Diarienummer E 2011/23 Beslutsinstans
Kommunfullmäktige
Dokumentansvarig Ekonomichefen
Reviderad Giltighetstid
Tillsvidare
Innehållsförteckning
1. Kommunal borgen ... 5
1.1. Allmänt ...5
1.1.1. Borgensinstitutet ...5
1.1.2. Frivilligt risktagande ...5
1.1.3. Den kommunala kompetensen ...5
1.2. Policy och riktlinjer ...5
2. Policy för kommunal borgen ... 6
2.1. Syfte...6
2.2. Förutsättningar...6
2.3. Villkor ...6
2.3.1. Omfattning och ändamål...6
2.3.2. Kommunala bolag...6
2.3.3. Offentliga organisationer...7
2.3.4. Ideella organisationer ...7
2.4. Beredning och beslut ...8
2.4.1. Riskbedömning och prövning ...8
2.4.2. Beslut...8
2.4.3. Verkställighet ...8
2.5. Uppföljning och kontroll...8
2.5.1. God internkontroll ...8
2.5.2. Rapportering ...8
2.5.3. Om borgen infrias ...8
2.6. Borgensavgift ...8
3. Riktlinjer för handläggning av borgen... 9
3.1. Beredning av borgensärenden ...9
3.1.1. Ansökan...9
3.1.2. Uppgifter om sökanden...9
3.1.3. Riskanalys ...9
3.1.4. Säkerheter ...9
3.1.5. Borgensvillkor ...10
3.1.6. Försäkringar ...10
3.1.7. Uppföljning...10
3.1.8. Regressrätt ...10
3.1.9. Avtal...10
3.2. Beredning av borgen till bolagen ...10
3.3. Verkställighet...11
3.3.1. Underskrift av lånehandlingar ...11
3.3.2. Underskrift av borgen ...11
3.4. Uppföljning och kontroll...11
3.4.1. Administration ...11
3.4.2. God internkontroll ...11
3.4.3. Borgensförteckning...11
3.4.4. Ställda panter ...12
3.4.5. Infriande av borgen...12
3.5. Återrapportering...12
Bilaga: Begrepp i samband med borgen
Kommunfullmäktige 3 (14)
2011-12-21, § 248
1. Kommunal borgen
1.1. Allmänt
”Den som går i borgen, han går i sorgen” lyder ett mycket gammalt ordspråk.
Att gå i borgen innebär ett löfte att betala någon annans skuld om denne inte betalar. Oberoende av om man är en privatperson eller en kommun, bör man tänka sig för både en och två gånger innan något sådant utlovas.
Men det behöver inte gå illa om man som borgens- man vet vad det handlar om, vilka risker och skyl- digheter som är förknippade med ett borgensåta- gande och hur man kan skydda sig mot ekonomisk förlust.
1.1.1. Borgensinstitutet
Det finns olika typer av borgen där enkel borgen och proprieborgen är de vanligast förekommande for- merna. Den största skillnaden mellan enkel borgen och proprieborgen är att borgensmannen vid enkel borgen inte blir betalningsskyldig förrän kronofog- den konstaterat att gäldenären/låntagaren inte kan betala. Vid proprieborgen kan borgenären/långivaren kräva borgensmannen på betalning direkt utan att först kontrollera låntagarens betalningsförmåga.
Det finns även varianter på enkel borgen och propri- eborgen. Exempel är fyllnadsborgen och generell borgen. Andra former av borgen är underborgen och solidarisk borgen.
Om borgensmannen tvingas infria sitt borgenslöfte, har han alltid regressrätt mot låntagaren, dvs han kan kräva tillbaka pengarna av gäldenären/låntagaren.
De vanligast förekommande begreppen i samband med borgen förklaras i bilaga.
1.1.2. Frivilligt risktagande
Det finns ingen skyldighet för en kommun att i något sammanhang gå i borgen för någon annans betal- ningsförpliktelser. Det är fullmäktige i varje kom- mun som på frivillig grund bestämmer om man vill utsätta kommunen för ett sådant risktagande eller inte.
Enligt kommunallagen ska kommunen ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. I begreppet ligger att kommunens medel ska förvaltas med betryggande säkerhet och att analyser ska visa hur olika risker kan komma att påverka kommunens ekonomi. Kommunfullmäktige bör därför uttala sig om hur man ser på borgen, risktagandet och hur riskerna ska begränsas.
1.1.3. Den kommunala kompetensen
En grundförutsättning för att en kommun över huvud taget ska få ge stöd i form av borgen, är att ända- målet för borgen ligger inom ramen för den kommu- nala kompetensen – dvs sådan verksamhet som kommunen enligt lag själv får bedriva.
1.2. Policy och riktlinjer
Borlänge kommuns hållning i frågor som rör kom- munal borgen anges av kommunfullmäktige.
I kommunens policy för kommunal borgen har full- mäktige lagt fast vilka förutsättningar och villkor som ska vara uppfyllda för att borgen ska kunna beviljas.
Innan fullmäktige fattar beslut ska kommunstyrelsen bereda varje ärende och göra en riskbedömning.
Vilka krav som ställs på beslutsunderlag klarläggs i kommunstyrelsens riktlinjer för handläggning av borgensärenden.
Borgenär (bank)
Borgensman (kommunen)
Gäldenär (bolag, förening) Regressrätt
Utlån ing
av pen gar E
I riktlinjerna anger kommunstyrelsen även vilka krav som ställs på handläggarna när det gäller upp- följning och kontroll samt återrapportering av kom- munens borgensförpliktelser.
Policy och riktlinjer syftar till att:
• ge kommuninvånare, långivare och låntagare samt andra intressenter upplysning om vilka för- utsättningar som gäller för att Borlänge kommun ska ta på sig ett borgensansvar, samt
• ge beslutsfattare och handläggare stöd vid hand- läggningen av borgensärenden.
v.b etalningskrav
Kommunfullmäktige 5 (14)
2011-12-21, § 248
2. Policy för kommunal borgen
I kommunens borgenspolicy anger fullmäktige kommunens hållning i borgensfrågor och lägger fast de förutsättningar och villkor som ska vara uppfyllda för att kommunal borgen ska kunna beviljas.
2.1. Syfte
Det primära syftet med kommunens borgen är att, genom lägre finansiella kostnader för låntagaren, stödja verksamhet som inte bedrivs av kommunens själv, men som ur kommunalpolitisk synvinkel anses angelägen och som är till väsentlig nytta för kom- munens invånare.
2.2. Förutsättningar
Ett borgensåtagande medför en kreditrisk eftersom kommunen som borgensman förbinder sig att för en låntagares räkning fullgöra det ekonomiska ansvaret gentemot banken om låntagaren inte betalar. Det innebär att kommunen då måste överta betalnings- ansvaret för räntor och amorteringar på lånet.
Borlänge kommun har därför allmänt en mycket återhållsam inställning till att teckna borgen eller lämna garantier för andra organisationer än de egna helägda bolagen.
Kommunen kan dock efter särskild prövning teckna borgen för andra organisationer. För att kommunal borgen ska kunna övervägas måste nedanstående förutsättningar vara uppfyllda:
• kommunen skulle kompetensenligt kunna driva verksamheten i egen regi,
• kommunen har ett ansvar för att verksamheten ska finnas, eller
• kommunen har ett ansvar för att finansiera verk- samheten,
• ändamålet är av stort allmännyttigt intresse för kommuninvånarna i Borlänge.
Kommunen tecknar inte borgen för
• affärsverksamhet
(gäller inte de egna kommunala bolagen)
• privata bostadsbolag, bostadsrättsföreningar eller liknande organisationer som tillhandahåller bostäder
• egna hem och småhus
• privatpersoner.
Stöd till enskild regleras i särskild lagstiftning, exempelvis i socialtjänstlagen.
2.3. Villkor
2.3.1. Omfattning och ändamål
En grundförutsättning för att en organisation ska kunna beviljas kommunal borgen är att den bedriver verksamhet inom den offentliga sektorn eller den frivilliga sektorn och att verksamheten är av sam- hällsnyttig karaktär.
Borgen kan tecknas för:
• kommunens helägda bolag
• delägda bolag där ägarandelen är minst 25 %
• kommunalförbund
• andra kommuner och landsting i särskilda fall
• ideella organisationer Nyteckning av borgen får
• inte äventyra eller fördyra kostnaderna för den egna upplåningen i kommunkoncernen
• inte ges på sådana villkor att en sund konkurrens motverkas
• inte avse generell borgen
• inte avse lån i utländsk valuta.
Prövningen gäller såväl den ekonomiska risken som verksamhetens art. Kommunens risktagande vägs mot den nytta borgen medför för kommuninvånarna.
Fullmäktige tar ställning till varje enskild ansökan om kommunal borgen där förutsättningar och villkor är uppfyllda.
2.3.2. Kommunala bolag
Borlänge kommun har som ägare det fulla ansvaret för de direkt och indirekt ägda kommunala bolagen.
I syfte att minska kommunkoncernens upplånings- kostnader ska endast kommunal borgen användas för att tillgodose bolagens kapitalförsörjning för de ändamål och inom de riskramar som framgår av ägardirektiv, borgensram och kommunkoncernens gemensamma finanspolicy.
Kommunfullmäktige fastställer årligen rullande 5-åriga beloppsbegränsade ramar för borgen till Borlänge Kommuns Förvaltnings AB (BKF) och förvaltningsbolagets dotterbolag.
Kommunen kan i vissa fall även ställa ut garantier avseende bolagens pensionsförpliktelser.
Inom ramen för gällande finanspolicy och fastställd borgensram, tecknar kommunen borgen för krediter som avser bolagens nyupplåning, refinansiering eller omstrukturering av skuldportföljen.
Borgenspolicy
Ytterligare belåning med inteckningar som säkerhet får inte ske utan kommunens medgivande. Uteståen- de, ej nyttjade pantbrev, ska tillställas kommunen.
Bolagen får inte heller teckna borgen för andra juri- diska eller enskilda personers skulder.
2.3.3. Offentliga organisationer
Kommunen kan teckna borgen för verksamhet i kommunalförbund, bolag eller ekonomiska före- ningar där kommunen - tillsammans med landsting och/eller andra kommuner - utövar ett rättsligt bestämmande inflytande.
Förutsättningar som ska vara uppfyllda för att kom- munen ska ta på sig ett borgensansvar är:
• att kommunen har ett ansvar för att verksamheten ska finnas och/eller att kommunen har ett ansvar för att finansiera verksamheten,
• att kommunens och/eller kommuninvånarnas kostnader kan minska genom borgensåtagandet,
• att ägarna/intressenterna i konsortialavtal eller i andra rättsligt bindande avtal reglerar hur åtagandet/betalningsansvaret ska fördelas.
Nedanstående verksamheter är exempel på samver- kan där kommunen tecknat borgen. Fördelning av betalningsansvar vid eventuell infriad borgen och regressrätt är reglerade i avtal.
Räddningstjänst är ett kommunalt ansvar. Borlänge samverkar med Falun, Gagnef och Säter via kom- munalförbundet Räddningstjänsten Dala Mitt. För att säkerställa förbundets upptagande av nya lån prövar varje medlemskommun, efter framställning från förbundet, frågan om solidarisk borgen.
Kollektivtrafik. I varje län ska det enligt lag finnas länstrafikansvariga som svarar för kollektivtrafiken.
Kommunerna i Dalarna har tecknat underborgen till landstinget för de borgensåtaganden landstinget i sin tur har tecknat för AB Dalatrafik (busstrafiken) och AB Transitio (tågtrafiken).
Finansiell samverkan. Via Kommuninvest ekono- misk förening skapas förmånliga finansiella lösning- ar för de kommuner och landsting som är medlem- mar. Medlemskapet i föreningen villkoras av att man tecknar solidarisk borgen för det helägda kredit- marknadsbolagets förpliktelser.
2.3.4. Ideella organisationer
Efter särskild prövning av fullmäktige kan borgen lämnas till ideella föreningar som verkar inom eller för kommunen och som bedriver en verksamhet av stort allmännyttigt intresse. Syftet är att underlätta eller möjliggöra för föreningen att få ett lån i bank.
Föreningens verksamhet bör helst vara riktad mot barn och ungdom och med fördel bedriva någon typ av idrottsverksamhet. Verksamheten ska ha varaktig karaktär. Följande förutsättningar ska dock vara uppfyllda:
• föreningen ska vara berättigad till kommunalt föreningsbidrag i Borlänge,
• föreningen ska ha skött sina åtaganden mot och betalningar till kommunen.
Borgen tecknas inte för ett visst arrangemang eller tävling.
Avtal
I de fall kommunstyrelsen föreslår fullmäktige att teckna borgen för en förening, ska kommunstyrelsen upprätta ett avtalsförslag mellan Borlänge kommun och sökanden i vilket förutsättningar och villkor för borgen regleras.
Föreningen ska anlita auktoriserad eller godkänd revisor så länge borgensåtagandet gäller.
Villkoren i avtalet ska ha accepterats av sökanden innan beslut i fullmäktige.
Anläggningar och lokaler
Kommunen kan i vissa fall överväga borgen till föreningar som bygger anläggningar som kommunen i annat fall skulle ha uppfört i egen regi. Motivet är att idrottsanläggningar, förenings- och samlingsloka- ler som kan anses främja kommunens invånare, är en kommunal angelägenhet.
• Bidragsgivande nämnd ska yttra sig i frågan innan ärendet anses färdigberett av kommun- styrelsen
• Investering, som ligger till grund för borgens- ansökan, får inte ha påbörjats innan ansökan om borgen skickas till kommunen
• Den ekonomiska insats som föreningen själv gör ska motsvara minst 10 procent av den totala inve- steringen
• Kommunens borgen får inte löpa längre än 25 år.
Villkoren för borgen omförhandlas efter 10 år
• Säkerhet för borgen ska efterfrågas
• Krav på insyn från kommunen kan ställas
• Om föreningen inte klarar av att betala räntor och amorteringar på lånet, ska avtalas om att anlägg- ningen överlåts på kommunen eller säljs
• Anläggningen ska vara betryggande försäkrad.
Allmänna samlingslokaler
Ideella organisationer kan enligt särskilda bidrags- regler få statligt stöd från Boverket till bland annat köp, nybyggnad eller standardhöjande reparationer av allmänna samlingslokaler.
Ett villkor för att organisationen ska få statsbidrag är att kommunen särskilt måste besluta om bidrag till
Kommunfullmäktige 7 (14)
2011-12-21, § 248
Borgenspolicy
projektet. Vid behov kan kommunal borgen beviljas för ett byggnadskreditiv under byggtiden (max 1 år).
Sanering av ekonomi
Om en ideell förening har ekonomiska problem, kan kommunen i mycket speciella fall gå i borgen för en tidsbegränsad kredit i syfte att föreningen under denna tid ska sanera sin ekonomi. Villkor för kom- munal borgen är att föreningen:
• upprättar en ekonomisk saneringsplan som utvisar hur föreningen under kreditens löptid (högst fem år) ska nedbringa skulderna,
• arbetar efter denna plan och i övrigt organiserar arbetet så att den ekonomiska saneringen blir genomförd,
• medger kommunen rätt att innehålla det årliga föreningsbidraget om föreningen inte fullgör sina åtaganden enligt villkoren för borgen eller vad som i övrigt har fastställts i saneringsplanen.
2.4. Beredning och beslut
Kommunfullmäktige beslutar i alla borgensärenden.
Innan beslut kan fattas ska ärendet beredas av kom- munstyrelsen som också ansvarar för att organisera handläggningen av borgensärenden.
2.4.1. Riskbedömning och prövning
Kommunstyrelsen får avslå en ansökan direkt om den sökande eller ändamålet inte uppfyller förutsätt- ningar och villkor enligt punkterna 2.2 och 2.3 i borgenspolicyn.
Kommunstyrelsen ska göra en riskbedömning och motivera varför fullmäktige föreslås bevilja kommu- nal borgen eller inte. Riskbedömningen kan resultera i att borgen nekas på grund av att kommunens kre- ditrisk är för stor.
2.4.2. Beslut
Borgenspolicyn ska alltid följas. Eventuella avsteg från fullmäktiges ställningstaganden i policyn ska motiveras och noteras särskilt i beslutet.
Av beslutet ska framgå vilken typ av borgen kom- munen tecknar.
2.4.3. Verkställighet
Kommunstyrelsen utser de tjänstemän, som tillsam- mans med kommunstyrelsens ordförande, har befo- genhet att underteckna erforderliga handlingar.
2.5. Uppföljning och kontroll
2.5.1. God internkontroll
Kommunstyrelsen ansvarar för att det finns genom- arbetade kontrollsystem som säkerställer att det sker en riktig och fullständig redovisning av kommunens borgensåtaganden och att berörda personer agerar i enlighet med fastställda regelverk.
2.5.2. Rapportering
Kommunstyrelsen ska i delårsrapport och årsredo- visning informera om kommunens borgensförplik- telser.
Upplysning ska lämnas om väsentliga borgensbe- lopp infriats under året och en bedömning ska göras av om risken för att ytterligare förpliktelser kan komma att infrias i framtiden.
2.5.3. Om borgen infrias
I de fall kommunen tvingas infria borgenslöften, ska regressrätten användas när så är möjligt.
Om infriad borgen avser finansiering av en anlägg- ning ska - om så är avtalat - anläggningen övergå i kommunens ägo eller säljas.
2.6. Borgensavgift Särskild borgensavgift
De helägda kommunala bolag som bedriver konkur- rensutsatt verksamhet, betalar en särskild borgens- avgift till kommunen. Syftet är att uppfylla lagens krav om att bolaget ska ha marknadsmässiga villkor för sin upplåning.
I samband med fullmäktiges årliga beslut om bor- gensram till bolagen, fastställs beräkningsgrunden för avgiften för respektive bolag.
De bolag, som betalar särskild borgensavgift, betalar ingen administrativ avgift enligt nedan.
Administrativ avgift
Borlänge kommun tar inte ut någon särskild bor- gensavgift för sitt risktagande av övriga låntagare.
En riskavgift skulle motverka syftet med kommu- nens borgen, dvs lägre finansiella kostnader för låntagaren.
För att täcka kommunens direkta kostnader för hand- läggning och administration, betalar låntagaren där- emot en administrativ avgift. Avgiftens storlek fast- ställs av kommunstyrelsen.
3. Riktlinjer för handläggning av borgen
I riktlinjerna för handläggning av kommunal borgen fastställer kommunstyrelsen vilka krav som ställs på ett fullödigt underlag inför fullmäktiges beslut.
Riktlinjerna anger även hur beslut ska verkställas, följas upp och återrapporteras till kommunstyrelse och fullmäktige.
3.1. Beredning av borgensärenden På uppdrag av kommunstyrelsen ansvarar ekonomi- chefen för att erforderliga uppgifter tas fram i enlig- het med de krav kommunstyrelsen ställer på besluts- underlagen.
3.1.1. Ansökan
Ansökan om kommunal borgen från delägda bolag, kommunalförbund, föreningar och andra organisa- tioner ska ställas till kommunstyrelsen för beredning av ärendet.
Ansökan ska innehålla
• styrelseprotokoll som styrker ansökan om kom- munal borgen,
• redogörelse för projektet/investeringen, invester- ings- och kostnadskalkyl, egen insats mm, dvs projektets ekonomi
• vilken eventuell säkerhet som kan ställas för borgensåtagandet.
Vid ansökan från en förening krävs ett intyg som visar att en kreditgivare är beredd att bevilja lånet.
De preliminära lånevillkoren ska redovisas.
3.1.2. Uppgifter om sökanden Till ansökan ska fogas
• de tre senaste årens resultat- och balansräkningar, revisions- och verksamhetsberättelse
• resultat- och likviditetsbudget för innevarande och kommande år
• organisationsnummer, registreringsbevis, styrelse, firmatecknare
• stadgar, uppgift om medlemsantal och medlems- avgifter, bidragsgivande nämnd
• kontaktuppgifter
3.1.3. Riskanalys
Ett borgensåtagande innebär att kommuner övertar hela den risk som banker eller andra långivare annars tar. Det betyder att kommunen, innan borgen tecknas, måste göra en riskbedömning motsvarande den bedömning bankerna normalt gör.
Prövningen av låntagarens kreditvärdighet ska ge en uttömmande information om låntagaren - förutsätt- ningar och svagheter - som ger vägledning inför bedömningen av risktagandet i samband med bor- gen.
Underlag för beslut om borgen avseende föreningar eller andra organisationer som inte har en beslutad ram för kommunal borgen, ska innehålla en analys bestående av
• kreditupplysning avseende den sökande,
• en bedömning av den sökandes ekonomi (solidi- tet, skulder, likviditet mm) och förutsättningar att fullfölja sina åtaganden samt eventuell säkerhet för kommunens borgen,
• en bedömning av vilken risk kommunen tar på sig och en redovisning av de ekonomiska konsekven- ser ett eventuellt infriande av borgensåtagandet får för kommunen,
• en vägning av kommunens risktagande mot den allmänna nytta borgen medför för kommunens invånare.
Analysen avser även en bedömning av låneobjekt, lån och lånevillkor samt om möjlighet finns att fi- nansiera objektet på annat sätt och kostnaden för denna alternativa finansiering.
Kommunens maximala betalningsansvar ska vara klart definierat.
Yttrande från nämnd
Vid beredning av ansökningar från föreningslivet om kommunal borgen, ska bidragsgivande nämnd yttra sig över
• om kommunen har ett uttalat intresse av att verk- samheten bedrivs av föreningen,
• att verksamheten huvudsakligen vänder sig till Borlänges invånare,
• att det finns ett konstaterat behov av verksamhe- ten och/eller anläggningen/lokalen under den tid borgensåtagande ska omfatta, samt
• att nämnden själv är beredd att driva verksamhe- ten vidare om föreningen inte fullgör sina åtaganden.
3.1.4. Säkerheter
Vid tecknande av kommunal borgen ska säkerhet för kommunens borgen alltid efterfrågas. I de fall det är möjligt ska säkerhet ställas på motsvarande belopp som kommunen borgar för. Kommunen kan kräva följande säkerheter:
Kommunfullmäktige 9 (14)
2011-12-21, § 248
Riktlinjer
• pantbrev i fast egendom, prövas efter förmånsläge
• företagsinteckning, dvs panträtt i lös egendom
• säkerhetsöverlåtelse i byggnad på ofri grund
• solidarisk borgen av styrelsemedlemmar (person- lig eller annan typ av underborgen)
• framtida föreningsbidrag från kommunen.
Finns obelånade pantbrev i fast egendom ska dessa pantsättas hos kommunen. Finns inga säkerheter ska låntagaren förbinda sig att inte öka belåningen av tillgångar eller verksamhet utan godkännande av kommunen.
3.1.5. Borgensvillkor
Varje borgensåtagande ska vara tidsbegränsat. Tids- begränsningen gäller också det eller de lån som tas upp inom ramen för borgensbeslutet.
Beslutet kan omprövas efter utgång av borgensåta- gandets giltighetstid.
Lånets ska ha en bindande amorteringsplan. Kom- munens borgensåtagande skrivs ner i takt med att lånet amorteras enligt fastställd plan.
Kredittagarens lån får omsättas hos olika kreditinsti- tut under borgensåtagandets löptid.
3.1.6. Försäkringar
Kommunen har som borgensman också intresse av att varje investering, som finansierats med kommu- nal borgen som säkerhet för lånen, är betryggande försäkrad. Därför ska alla borgensåtaganden med investeringsändamål villkoras med ett förbehåll om att kredittagaren ska hålla det belånade objektet försäkrat under den tid borgensåtagandet gäller.
Kredittagaren ska årligen underrätta kommunen om hur den belånade byggnaden/anläggningen eller motsvarande är försäkrad.
3.1.7. Uppföljning
Låntagaren ska efter varje räkenskapsår lämna in årsredovisning omfattande verksamhetsberättelse, resultat- och balansräkning samt revisionsberättelse.
Låntagaren ska därutöver lämna de rapporter och uppgifter kommunen begär.
I de fall borgen beviljats för en bidragsberättigad förening, ligger det på den bidragsgivande nämndens kanslifunktion att följa upp föreningens ekonomiska utveckling.
Om utvecklingen avviker från den plan som var ett villor för det kommunala borgensåtagandet ska detta omgående rapporteras till kommunens ekonomichef.
3.1.8. Regressrätt
Om borgensåtagandet måste infrias har kommunen regressrätt mot låntagaren. I det fall kommunens borgen avser en anläggning ska
• i första hand objektet tillfalla kommunen och regressfordran regleras motsvarande infriat bor- gensbelopp,
• i andra hand, om kommunen och låntagaren är överens, objektet säljas och kommunen ersättas motsvarande infriat borgensbelopp.
Regressrätten ska skrivas in i avtalet med den sö- kande.
3.1.9. Avtal
Om kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige ska bevilja kommunal borgen, ska ett avtalsförslag upp- rättas som anger förutsättningar och villkor för bor- gen. Avtalet ska i relevanta delar minst omfatta nedanstående punkter.
• Egen insats (2.3.4)
• Ställda panter (3.1.4)
• Borgensvillkor (3.1.5)
• Försäkringar (3.1.6)
• Uppföljning (3.1.7)
• Borgensavgift (2.2)
• Auktoriserad/godkänd revisor (2.3.4)
• Kommunens insyn (2.3.4)
• Regressvillkor (3.1.8)
3.2. Beredning av borgen till bolagen Kommunfullmäktige ska årligen fastställa en rullan- de borgensram för respektive bolag i koncernen Borlänge Kommuns Förvaltnings AB (BKF). Styrel- sen för BKF samordnar och sammanställer bolags- koncernens lånebehov.
De handlingar som ska inlämnas i tid som styrelsen för BKF bestämmer, ska innehålla:
• en 5-årig investeringsplan
• lånebehov och egenfinansiering under planperio- den
• strukturen i normal skuldportfölj (risken)
• nyckeltalens beräknande utveckling under planpe- rioden i förhållande till bolagets ekonomiska mål i ägardirektivet
Detaljeringsgraden i investeringsplanen bestäms av VD för bolaget.
Riktlinjer
Riskbedömning
Kommunens risktagande i bolagskoncernen BKF ska vid varje tidpunkt motsvaras av den nytta som skapas för allmänheten och får inte riskera att kom- munens finansiella ställning äventyras. Som risk tagande menas i första hand kreditrisk såsom bor- gensåtaganden och lån, men även andra typer av åtaganden som kan leda till krav på stora utbetal- ningar eller villkorade aktieägartillskott.
Styrelsen för BKF ska göra en samlad riskbedöm- ning av bolagskoncernens åtaganden inför fullmäk- tiges beslut om borgensram för bolagen.
Beslutsunderlaget ska överlämnas av BKF till kom- munstyrelsen senast den 1 oktober varje år inför styrelsens fortsatta beredning av ärendet.
Vad som gäller avseende åtgärder i riskbegränsande syfte i samband med finanshantering, regleras i kommunkoncernens gemensamma finanspolicy.
Säkerheter
Som säkerhet ska de helägda kommunala bolagen överlämna de pantbrev som redan tagits ut i de fastigheter som belånats med kommunal borgen.
Ur ägarperspektiv och med hänsyn till kostnaderna är det dock inte nödvändigt att nya pantbrev tas ut för att täcka upp hela borgensbeloppet.
3.3. Verkställighet
3.3.1. Underskrift av lånehandlingar
Den lånerevers som borgensförbindelsen avser ska vara undertecknad av den sökande. Rätten att teckna organisationens firma ska kunna styrkas.
Lånets villkor och villkor för borgen ska framgå av bankens handlingar.
3.3.2. Underskrift av borgen
Underskrift av borgensförbindelser är att betrakta som verkställighet av fullmäktiges beslut. Först när fullmäktiges beslut om att teckna kommunal borgen har vunnit laga kraft, får underskrift av handlingar ske.
Kommunstyrelsen ordförande undertecknar erforder- liga borgenshandlingar som kontrasigneras av eko- nomichefen. Ersättare träder in vid delegatens från- varo.
Fullmakt med namn på behöriga personer ska utfär- das och vidimerad kopia skickas till berörda banker och kreditinstitut. Fullmakten undertecknas av kommunstyrelsens ordförande och kommundirektö- ren.
Delegat Ersättare Kommunstyrelsens
ordförande
Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande
Ekonomichefen Chefen för ekonomi-
service
Redovisningschefen
3.4. Uppföljning och kontroll
3.4.1. Administration
Ekonomichefen ansvarar för handläggningen av ansökningar om kommunal borgen, verkställighet av fattade beslut samt administration och återredovis- ning av kommunens borgensförbindelser.
Ekonomichefen ansvarar även för att policy och riktlinjer uppdateras med jämna mellanrum eller när behov av revidering uppstår.
Ekonomichefen ansvarar för att policy och riktlinjer följs av handläggande tjänstemän.
3.4.2. God internkontroll
Då borgen innebär att ta ansvar för andras betal- ningsförpliktelser, är det mycket viktigt att det råder ordning och reda vid handläggning av kommunens borgensåtaganden.
En rutin för handläggning av borgensärenden ska finnas upprättad. De rutinkontroller som ska göras ingår som ett led i att säkerställa en god intern kon- troll i kommunen. Syftet är att förebygga att felak- tigheter begås i handläggningen och att se till att uppgifter i förteckningar över ingångna förbindelser och ställda panter är uppdaterade och riktiga.
3.4.3. Borgensförteckning
En ständigt aktuell och komplett förteckning över ingångna borgensförbindelser ska finnas upprättad.
Förteckningen ska omfatta uppgifter om
• fullmäktigebeslut (år, paragraf, aktnummer)
• ändamål
• beslutets giltighetstid
• låntagare/gäldenär
• långivare/borgenär, lånenummer
• ursprungligt borgensbelopp
• aktuell skuld på balansdagen,
• eventuell försäkring/försäkringsbolag, samt
• uppgift om eventuellt ställda panter.
Kommunfullmäktige 11 (14)
2011-12-21, § 248
Riktlinjer
Engagemangsuppgifter ska inhämtas från berörda banker och kreditinstitut två gånger per år, dels i samband med upprättande av kommunens delårsrap- port, dels i samband med årsbokslut.
Borgenshandlingarna ska arkiveras och förvaras på ett betryggande sätt. Handlingarna ska vara ordnade på ett systematiskt och välordnat sätt så att det går lätt att söka uppgifter om respektive borgensärende och de krediter som är knutna till ärendet.
3.4.4. Ställda panter, försäkringar mm
Utsedd handläggare på ekonomikontoret bevakar att kommunen får de säkerheter för borgen som avtalats. Handläggaren svarar också för att en för- teckning över mottagna panter ständigt hålls aktuell.
Kontroll ska göras hos försäkringsbolag att låneob- jektet är tillfredsställande försäkrat.
Kontroll ska även göras att fastighetslån med kom- munal borgen som säkerhet inte belånas ytterligare med pantbrev som säkerhet inte belånas.
3.4.5. Infriande av borgen
Så snart det befaras att ett borgensåtagande kan komma att infrias ska kommunstyrelsens ordförande skyndsamt informeras.
3.5. Återrapportering
I delårsrapport och årsredovisningen lämnar kom- munstyrelsen information om omfattningen av kommunens borgensåtaganden. Nytecknad borgen under året ska redovisas.
Upplysning ska även lämnas om omfattningen av infriade borgensåtaganden under året och en bedöm- ning av risken för att ytterligare förpliktelser kan komma att infrias i framtiden ska redovisas.
Beslutade borgensåtaganden och hur stor del som nyttjas ska redovisas för
• respektive koncernföretag
• idrottsföreningar,
• övriga
Borgensåtaganden som vid bokslutstillfället är veri- fierade att infrias ska kostnadsföras i resultaträk- ningen. Åtaganden som sannolikt kommer att infrias ska också kostnadsbokföras (försiktighetsprincipen).
I övrigt redovisas samtliga borgensförbindelser
”inom linjen” och i enlighet med god redovisnings- sed.
Varje borgensåtagande ska särredovisas i en särskild bokslutsspecifikation.
Bilaga
Begrepp i samband med borgen
Borgen
Borgen är ett löfte av en eller flera fysiska eller juridiska personer att betala en skuld för någon annan om denne inte betalar. Exempelvis kan en borgensman förbinda sig att betala räntor och amorteringar på ett lån om inte kredittagaren själv betalar.
Borgensman
Borgensman är en person som gått i borgen. Inte att förväxla med Borgenär.
Borgenär
Borgenär kallas den person som lånar ut pengar (kreditgivaren). Motsats till gäldenär. Inte att för- växla med borgensman.
Gäldenär
Gäldenär är den som är skyldig någon pengar (kredittagaren). Motsats till borgenär.
Borgensförbindelse
Det finns inga särskilda formkrav avseende borgen. I banksammanhang bör dock borgensåtagandet vara skriftligt för att vara förenligt med god banksed. Vanligtvis undertecknar borgensmannen en sk borgensmening på handlingen (skuldebrevet) med låntagarens förpliktelser.
Enkel borgen
Enkel borgen innebär att borgensmannen blir betalningsskyldig först sedan kronofogden konstaterat att låntagaren inte kan betala.
Proprieborgen
Vid proprieborgen kan fordringsägaren (kreditgivaren) omedelbart kräva vem han vill av borgens- männen eller låntagaren, så snart någon betalning uteblivit. Borgensmannen har gått i borgen
”såsom för egen skuld”. Proprieborgen är den vanligast förekommande borgensformen inom kre- ditväsendet.
Exempel på proprieborgensmening intagen i ett skuldebrev: ”För kredittagarens förpliktelser enligt detta skuldebrev tecknas härigenom borgen såsom för egen skuld.”
Fyllnadsborgen
Fyllnadsborgen nyttjas i samband med lån där säkerhet lämnats i form av panträtt i den belånade egendomen. Borgensmannens betalningsansvar inträder först sedan pantsäkerheten inte har befun- nits räcka till för att betala låntagarens skuld. Detta villkor medför att denna borgensförbindelse blir snarlik enkel borgen.
Underborgen
En särskild typ av borgen som innebär att den som går i borgen i sin tur ska hållas helt eller delvis skadeslös av den som till hans förmån åtar sig en underborgen. En underborgen lämnas sålunda till förmån för borgensmannen och inte, som en vanlig borgen, till förmån för borgenären.
Kommunfullmäktige 13 (14)
2011-12-21, § 248
Bilaga
Generell borgen
Att teckna generell borgen utan beloppsbegränsning innebär att borgensmannen åtagit sig ett ansvar för kredittagarens samtliga skulder nu och i framtiden. I kommersiella förhållanden kan en kredit- givare kräva borgen med eller utan beloppsbegränsning avseende företagets nuvarande eller framti- da förpliktelser.
Borgensförbindelse utan beloppsbegränsning accepteras normalt endast om borgensmannen har ett väsentligt inflytande i företaget, exempelvis ägare. Beloppsbegränsad generell borgen kan användas då ett nära samband finns mellan borgensmannen och företaget.
Solidariskt och delat ansvar
Finns det flera borgensmän för en och samma kredit är omfattningen av deras ansvar beroende av hur borgensåtagandet är utformat. Vanligtvis har borgensmännen ett sk solidariskt ansvar, dvs en för alla och alla för en. Det solidariska ansvaret innebär alltså att kreditgivaren kan kräva vem som helst av borgensmännen på hela beloppet om kredittagaren inte betalar.
Har borgensmännen förbehållit sig sk delad ansvarighet kan kreditgivaren däremot inte kräva en enskild borgensman på mer än hans andel.
Kreditrisk
Risk för förluster på garantier och lån. Den risk en långivare eller en borgensman löper, att låntaga- ren går i konkurs eller inte kan återbetala lånet.
Realsäkerhet
Säkerhet för en kredit som ställs i form av reala tillgångar, såsom pantbrev i fastighet, företagsin- teckning eller värdepapper, exempelvis aktier.
Regressrätt
Den borgensman som tvingas betala hela eller delar av ett lån har alltid regressrätt mot kredittaga- ren, dvs han kan kräva tillbaka pengarna från kredittagaren. Om det finns flera borgensmän har dessa sinsemellan regressrätt vid solidariskt ansvar.
Uppsägning av borgen
Borgensmannen har inte rätt att säga upp sitt borgensåtagande. Borgensmannen kan dock, om det framgår av villkoren till skuldebrevet, skriftligen begära att banken säger upp lånet till betalning enligt de villkor som är angivna i skuldebrevet. Sådan uppsägning kan medföra att borgensmannen blir tvungen att betala på grund av sitt borgensåtagande.
Borgensmannen kan bli fri från sitt borgensåtagande om kredittagaren kan erbjuda en ny borgens- man eller annan säkerhet som kreditgivaren kan acceptera.
Preskription av borgen
Preskription innebär att kreditgivaren efter viss tid – tre eller tio år – förlorar rätten att kräva ut sin fordran om inte preskriptionen avbryts av kreditgivaren dessförinnan. Preskriptionen avbryts ge- nom att kreditgivaren t ex påminner om sin fordran. Efter ett preskriptionsavbrott börjar ny pre- skriptionstid att löpa.
Konsumentkrediter preskriberas efter tre år. Den treåriga preskriptionstiden gäller dock inte krediter som grundar sig på löpande skuldebrev, utan då gäller en preskriptionstid på 10 år. Bank- och hypo- tekslån grundas som regel på löpande skuldebrev varför det i dessa fall är en 10-årig preskriptions- tid som gäller. Preskriptionstiden för borgen räknas i allmänhet från det åtagandet skrevs under.
