32 (60)
RISKUTREDNING S u n d s v a l l s k o m m u n
RISKUTREDNING MED AVSEENDE PÅ TRANSPORT AV FARLIGT GODS PÅ VÄG OCH JÄRNVÄG
ra04s 2010-01-14
Uppdrag 40; hrge
7 Riskbedömning
En viktig del i riskutredningen är att värdera de resultat som erhållits vid bedömning av risknivåerna. Värderingen kan ske mot exempelvis riskkriterier, jämförelse med andra risker, branschkrav eller normer.
I denna riskutredning har riskerna värderats genom att individrisken har tagits fram för exploateringsområdet och jämförts mot uppställda acceptanskriterier.
Individrisken är ett riskmått som anger hur stor frekvensen är per år för en individ att omkomma på en specifik plats. Individrisken är oberoende av hus eller andra fysiska föremål som kan hindra t.ex. värmestrålning vid en olycka.
7.1 Acceptanskriterier
Det finns inga lagar och regler i Sverige som slår fast vilka acceptanskriterier för individrisk som är lämpliga vid exploatering. Därför har en översiktlig inventering gjorts för att visa på bredden av olika individsrisker i projekt och nationer, se Tabell 15.
Projekt eller nation Max tolererbar individrisk Försumbar individrisk
Resecentrum, Linköping 10-5 10-7
Norra Älvstranden,
10-6 allmänt acceptabel risk --
Tabell 15. Tabell över ett urval av olika kriterier för individrisk (SRV, 1997).
Denna riskutredning har utifrån inventeringen ansatt att en frekvens per år om 10-5 är max tolererbar risk samt att en risk om 10-7 är försumbar risk. Intervallet mellan försumbar risk och den övre gränsen för tolerabel risk kallas ofta för ALARP-området (As Low As Reasonably Practicable).Risker inom ALARP-området ska reduceras så långt det är praktiskt genomförbart och ekonomiskt försvarbart.
Risker som hamnar ovanför ALARP-området ska åtgärdas oavsett kostnader.
33 (60)
RISKUTREDNING S u n d s v a l l s k o m m u n
RISKUTREDNING MED AVSEENDE PÅ TRANSPORT AV FARLIGT GODS PÅ VÄG OCH JÄRNVÄG Uppdrag 40; hrge
\\fsml m007\projekt\4337\4026845_vectura\000_ru_sundsvall_frd_4,_\15
7.2 Individrisk
Nedan presenteras individriskerna på exploateringsområdet med Sidsjövägens bidrag samt med järnvägens riskbidrag, se Figur 8 och Figur 9.
Figur 8. Graf över individrisken på exploateringsområdet med Sidsjövägens bidrag (blå linje) samt max tolererbar individrisk (röd linje) och försumbar individrisk (grön linje) beroende på avstånd från Sidsjövägen. Individrisken från Sidsjövägen är belägen i ALARP-området från 0 meter till och med 35 meter.
1,00E-09 1,00E-08 1,00E-07 1,00E-06 1,00E-05 1,00E-04 1,00E-03
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
Frekvens per år
Avstånd
Individrisk Sidsjövägen
34 (60)
RISKUTREDNING S u n d s v a l l s k o m m u n
RISKUTREDNING MED AVSEENDE PÅ TRANSPORT AV FARLIGT GODS PÅ VÄG OCH JÄRNVÄG Uppdrag 40; hrge
Figur 9. Graf över individrisken på exploateringsområdet med järnvägens bidrag (blå linje) samt max tolererbar individrisk (röd linje) och försumbar individrisk (grön linje) beroende på avstånd från järnvägen. Individrisken från järnvägen är belägen i ALARP-området från 0 meter till och med 35 meter.
1,00E-09 1,00E-08 1,00E-07 1,00E-06 1,00E-05 1,00E-04 1,00E-03
0 25 50 75 100 125 150 175 200 225 250 275 300
Frekvens per år
Avstånd
Individrisk järnvägen
35 (60)
RISKUTREDNING S u n d s v a l l s k o m m u n
RISKUTREDNING MED AVSEENDE PÅ TRANSPORT AV FARLIGT GODS PÅ VÄG OCH JÄRNVÄG
ra04s 2010-01-14
Uppdrag 40; hrge
\\fsml m007\projekt\4337\4026845_vectura\000_ru_sundsvall_frd_4,_\15
Den totala individrisken med riskbidrag från Sidsjövägen och järnvägen har sammanställts och avrundats till hela tiopotenser för att lättare åskådliggöra den totala riskbilden, se Figur 10 nedan.
Figur 10. Total individrisk på exploateringsområdet med riskkonturer utritade för varje tiopotenssteg. Gult område är planerade bostäder, rött område kontor, rutigt område är bostäder eller kontor och grått område parkering. Riskkonturen 10-6 är belägen på avståndet 15 meter från järnvägen och 35 meter från Sidsjövägen. Riskkonturen 10-8 är belägen 35 meter från järnvägen. Riskkonturen 10-5 är belägen i hörnet av vägen och järnvägen.
Som det kan utläsas av kartan i figur 10 överstiger individrisken 10-5 där
Sidsjövägen möter järnvägen i nedre vänstra hörnet vilket innebär att risken där inte är tolererbar. Närmast järnvägen och Sidsjövägen i övrigt är individrisken i
36 (60)
RISKUTREDNING S u n d s v a l l s k o m m u n
RISKUTREDNING MED AVSEENDE PÅ TRANSPORT AV FARLIGT GODS PÅ VÄG OCH JÄRNVÄG
ra04s 2010-01-14
Uppdrag 40; hrge
storleksordningen 10-6 vilket är inom ALARP. För Förrådet 4 (gula och en del av det röda området) är individrisken 10-8 vilken kan anses vara försumbar.
7.3 Jämförelse med rekommenderade säkerhetsavstånd
För att utvärdera lämpligheten i föreslaget användningsområde jämförs förslaget med Västernorrlands Länsstyrelses riktlinjer för bebyggelse intill transportleder för farligt gods vid hanteringen av planärenden: Riskhantering i
detaljplaneprocessen – Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods. I denna handling anges att riskhanteringsprocessen skall beaktas vid framtagandet av detaljplaner inom 150 meters avstånd från en transportled för farligt gods (för både väg och järnväg). Utanför riskhanteringsområdet anses risken för den enskilda individen har ”planat ut” och en ytterligare ökning av skyddsavståndet ger en väldigt liten minskning av risken. Riskhanteringsområdet kan delas in i tre zoner – A, B och C (se Figur 11).
Figur 11. Rekommenderade avstånd från transportled för farligt gods till olika typer av bebyggelse och verksamheter. (Länsstyrelsen Västernorrland, 2010) Inom varje zon accepteras vissa typer av verksamheter och indelningen kan ses som ett generellt beslutsunderlag, med möjlighet till lokala variationer beroende på placeringar av verksamheterna, topografi i området och andra faktorer som kan påverka. Zonindelningen representerar inga fasta gränser utan hänsyn måste tas till den aktuella riskbilden.
37 (60)
RISKUTREDNING S u n d s v a l l s k o m m u n
RISKUTREDNING MED AVSEENDE PÅ TRANSPORT AV FARLIGT GODS PÅ VÄG OCH JÄRNVÄG
ra04s 2010-01-14
Uppdrag 40; hrge
\\fsml m007\projekt\4337\4026845_vectura\000_ru_sundsvall_frd_4,_\15
De rekommenderade säkerhetsavstånden ger inte så tydlig vägledning, särskilt för fall med korta skyddsavstånd. Ett annat direktiv som går att jämföra med är RIKTSAM (Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen) som har tagits fram av Länsstyrelsen i Skåne län. I RIKTSAM anges riktlinjer för hur
markanvändning bör ske i närheten av transportleder (väg/järnväg) som används för transporter av farligt gods, se Figur 12.
Figur 12. Vägledning för skyddsavstånd mellan olika bebyggelser/verksamheter och transport av farligt gods enligt RIKTSAM. (Länsstyrelsen Skåne, 2007)
Inom 30 meter från transportleden (jmf zon A i figur 11 ovan) bör
markanvändningen begränsas så att den inte uppmuntrar till stadigvarande
vistelse. Med stadigvarande vistelse menas exempelvis bostäder eller arbetsplatser där personer vistas under en längre tid. Individrisknivån ökar hastigt vid minskat skyddsavstånd och ett bebyggelsefritt avstånd om 30 meter ger även en betydande reduktion av samhällsrisken. Inom skyddsområdet bör hårda konstruktioner, eller motsvarande som kan orsaka skada på eventuellt avåkande fordon, undvikas.
Exempel på lämplig markanvändning är parkering, trafik, odling, friluftsområde och tekniska anläggningar (som inte orsakar skada på avåkande fordon).
38 (60)
RISKUTREDNING S u n d s v a l l s k o m m u n
RISKUTREDNING MED AVSEENDE PÅ TRANSPORT AV FARLIGT GODS PÅ VÄG OCH JÄRNVÄG
ra04s 2010-01-14
Uppdrag 40; hrge
Inom 30-70 meter från transportleden (jmf zon B i figur 11 ovan) bör
markanvändningen utformas så att få personer uppehåller sig i området och att de personer som vistas där alltid befinner sig i vaket tillstånd. Exempel på lämplig markanvändning är handel, kontor, industri, tekniska anläggningar och parkering.
Inom området 70 - 150 meter från transportleden (jmf zon C i figur 11 ovan) kan de flesta typer av markanvändning ske utan särskilda åtgärder eller analyser.
Undantaget är dock sådan markanvändning som innefattar många eller utsatta personer (till exempel bör flerbostadshus eller hotell inte förläggas inom detta område dock enbostadshus).
Vid 150 meter har individriskkurvan ”planat ut” vilket innebär att en ytterligare ökning av skyddsavståndet endast ger en obetydlig reduktion av individrisken.
Efter 150 meter är det svårt att påvisa nyttan med ytterligare skyddsavstånd. Vid detta avstånd får resterande typer av markanvändning ske utan särskilda åtgärder eller analyser (exempelvis, flerbostadshus, hotell, vårdanläggning och skola).
39 (60)
RISKUTREDNING S u n d s v a l l s k o m m u n
RISKUTREDNING MED AVSEENDE PÅ TRANSPORT AV FARLIGT GODS PÅ VÄG OCH JÄRNVÄG
ra04s 2010-01-14
Uppdrag 40; hrge
\\fsml m007\projekt\4337\4026845_vectura\000_ru_sundsvall_frd_4,_\15
8 Osäkerheter
All riskhantering innebär hantering av osäkerheter; vilket både den som genomför en riskutredning och den som tar del av den måste vara medvetna om. Det är människor som har samlat in information, fattat beslut om hur man ska gå vidare, gjort antaganden och bedömningar och använt sig av olika modeller för
riskhantering. Vilka risker som identifieras, vilka konsekvenser de kan leda till och hur sannolikt det är att de inträffar är alltid beroende av vilka antaganden som gjorts, de metoder som använts och hur tillförlitlig information som har funnits tillgänglig. En riskutredning är ett strukturerat sätt att analysera och presentera en riskbild, det vill säga en beskrivning av verkligheten.
Det går inte att eliminera alla osäkerheter men det går att identifiera vilka
osäkerheter som finns och analysera i hur stor utsträckning de påverkar resultatet.
I detta kapitel identifieras osäkerheter som kan påverka resultatet av riskutredningen.
De antaganden som gjorts i denna riskutredning har varit medvetet konservativa uppskattningar vilket innebär att risker hellre överskattas än underskattas. Några exempel på konservativa bedömningar är:
Frekvensen för tunga fordon har använts vid beräkning av olycksfrekvens på vägen. Detta är ett konservativt antagande eftersom en del av de tunga fordonen inte innehåller farligt gods.
Det har förutsatts att en skadehändelse är riktad mot exploateringsområdet.
Val av bensin, gasol och klor bedöms vara konservativa val av
dimensionerande ämnen då de kan leda till allvarliga konsekvenser för personer inom exploateringsområdet.
Nedan presenteras ett urval av de osäkerheter som har identifierats i riskutredningen:
Mätningarna av trafikflödet är från år 2003 respektive år 2006 och gäller järnvägen. Det har inte funnits någon tillgänglig statistik för Sidsjövägen gällande farligt gods transporter varför det är en osäkerhet huruvida ansatt antal transporter av farligt gods stämmer med verkligheten. Dock har antagandet stämts av med kommunens gatuavdelning vilket bedöms minska osäkerheten. Det har heller inte hittats statistik för transporter på järnvägen med Botniabanan tagen i drift, endast prognoser. Dock bedöms Banverkets prognoser vara tillförlitliga.
Det har inte tagits någon hänsyn till hur terrängen i exploateringsområdet ser ut. Till exempel har sträckan mellan en pölbrand och personer som kan påverkas av strålningen antagits vara utan hinder. Olika höjder i terrängen kommer göra att ett utsläpp kan rinna iväg eller samlas upp.
40 (60)
RISKUTREDNING S u n d s v a l l s k o m m u n
RISKUTREDNING MED AVSEENDE PÅ TRANSPORT AV FARLIGT GODS PÅ VÄG OCH JÄRNVÄG
ra04s 2010-01-14
Uppdrag 40; hrge
Det har antagits att utsläppet vid en olycka sker i mitten av körfältet på Sidsjövägen samt i mitten på järnvägsspåret. Detta är en förenkling då utsläppet även kan ske några meter från järnvägs-/vägkanten, längre in på järnvägen/vägen eller på andra sidan spåret/vägen.
41 (60)
RISKUTREDNING S u n d s v a l l s k o m m u n
RISKUTREDNING MED AVSEENDE PÅ TRANSPORT AV FARLIGT GODS PÅ VÄG OCH JÄRNVÄG
ra04s 2010-01-14
Uppdrag 40; hrge
\\fsml m007\projekt\4337\4026845_vectura\000_ru_sundsvall_frd_4,_\15