RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER

Saabs verksamhet kännetecknas i huvudsak av utveckling, produk-tion och leverans av teknisk avancerad hård- och mjukvara till kunder över hela världen. Den internationella delen av affärerna är växande. Affärerna omfattar som regel betydande investeringar, lång tidsperiod samt teknisk utveckling eller förädling av produkten.

Den internationella verksamheten omfattar förutom kund- och leve-rantörsrelationer, joint ventures och andra samarbeten med andra industrier samt etableringar av egna verksamheter utomlands.

Verksamheten medför ett inte obetydligt risktagande i olika avse-enden. Väsentliga riskområden är politiska, operativa och finansiella risker. Olika policyer och instrument reglerar hantering av väsentliga risker. Följande är en övergripande beskrivning av riskområden med hänvisning till relevanta noter till de finansiella rapporterna.

Politiska risker

Saab tillhandahåller system och utrustningar som klassas som stra-tegiska produkter. Försäljningen regleras av nationella lagar och förordningar som även omfattar internationella överenskommelser.

Tillgången till viktiga komponenter och system kan också vara omgärdad av exportrestriktioner och regleringar av olika slag. För-ändringar av regelverket sker löpande och påverkar därvid Saabs affärsmöjligheter. Förmågan att kunna skapa och underhålla lång-siktiga kundrelationer är centralt för Saab då vissa affärer sträcker sig över decennier.

En annan typ av politiska risker utgörs av kundens bristande för-måga att fullfölja ingångna avtal på grund av ekonomiska, politiska eller andra skeenden, exempelvis naturkatastrofer, ekonomisk kris, maktskiften eller embargon.

Saab hanterar politiska risker genom olika typer av exportgaran-tier, försäkringslösningar eller andra instrument. Det är emellertid inte möjligt att undvika att affärsmöjligheter går förlorade eller att skada uppstår om politiska risker realiseras.

Operativa risker

Ett antal väsentliga områden har identifierats avseende operativa risker som har betydelse vid bedömning av koncernens resultat och ställning.

Långa kundprojekt

Saab är ett av världens ledande högteknologiska företag, vilket inne-bär att verksamheten präglas av komplexa utvecklingsuppdrag i

tek-utvecklingsprojekt och hanterat därmed förknippade risker med stor framgång. Koncernen tillämpar successiv vinstavräkning vid långa kundprojekt. Bedömning av totalkostnaden är kritisk vid löpande resultatavräkning och utfallet av tekniska och kommersiella risker kan komma att påverka resultatet. Konkurrenssituationen är kom-plex och framgång är beroende av förmågan att kunna erbjuda hög-teknologiska kostnadseffektiva lösningar, men även av att i vissa fall medverka till att utveckla kundlandets ekonomi genom olika former av industrisamarbeten.

Utveckla och introducera nya system och produkter

Koncernen investerar avsevärda belopp i forskning och utveckling, dels som egenutveckling av system och produkter och dels genom förvärv av teknologi. Egenutvecklade system avser i huvudsak exportversionen av Gripen, robotsystem samt telekrigsystem. Exem-pel på förvärvad teknologi är den världsledande radarteknologi som Saab fick genom köpet av Ericsson Microwave Systems ab år 2006.

Satsningar på nya system och produkter sker mot bakgrund av en analys och bedömning av framtida affärsmöjligheter.

Vissa utvecklingsutgifter aktiveras i enlighet med etablerade redovisningsprinciper. Avskrivning av aktiverade utvecklingsutgifter sker över en bedömd produktionsvolym eller över en uppskattad nyttjandeperiod. Vi kommer, från och med januari 2009, att börja aktivera utvecklingsutgifter i alla projekt i ett senare skede än tidi-gare. Därutöver kommer desssa, samt alla utvecklingsutgifter i balansräkningen, att skrivas av under en period om högst fem till tio år. En omprövning av framtida affärsmöjligheter sker löpande, vilket kan leda till ett nedskrivningsbehov. Aktiverade utvecklingsutgifter framgår av not 16.

Goodwill

Vid förvärv av rörelse (kassagenererande enhet) sker en förvärvs-analys där anskaffningsvärdet jämförs med det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och skulder. Skillnaden bokförs som goodwill.

En värdering av det beräknade goodwillvärdet sker löpande genom bedömning av den kassagenererande enhetens framtida intjänings-förmåga. En väsentlig avvikelse jämfört med antagna förutsättningar om den framtida intjäningsförmågan kan leda till ett nedskrivnings-behov. Goodwill redovisas i not 16.

Leasingportfölj-kommersiella flygplan

Saab beslutade 1997 att upphöra med tillverkning av

turbopropflyg-RISKHANTERING

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE > RISKER OCH RISKHANTERING

erbjuda leasingfinansiering vid avsättning av flygplanen på markna-den. Saabs direkta risktagande i leasingflottan har framförallt hante-rats genom olika typer av försäkringar. Saab driver verksamheten i enlighet med försäkringsvillkoren fram till omkring 2020 då leasing-flottan beräknas vara avvecklad.

Saabs leasingtillgångar består idag av 125 turboprop-flygplan av typen Saab 340 och Saab 2000, vilket framgår av not 18. Av flottan finansieras 46 flygplan genom så kallads us leverage leases och 77 flygplan har finansierats av egna medel och redovisas som tillgångar i balansräkningen. Därutöver finns två flygplan som enbart avser garantiförpliktelser.

Leasingtillgångarna är försäkrade via ekn och ett antal interna-tionella försäkringsbolag, en försäkring benämnd Financial Risk Insurance Policy(frip). Saab erhåller idag ersättning under ekn- försäkringen och det är troligt att försäkringsskyddet kommer att påkallas även under frip-försäkringen inom en överskådlig framtid.

Under 2008 har emellertid överenskommelse träffats med vissa återförsäkringsgivare till Lansen Försäkrings ab (bolaget som har utfärdat direktförsäkring) om avveckling av dessa återförsäkrares andelar mot ersättning som betalats till Lansen. Ersättningen har reserverats i Lansen för framtida anspråk under försäkringen.

Någon ytterligare skadereservering har inte bedömts erforderlig.

Kreditvärdigheten hos de kvarvarande återförsäkringsgivarna är i huvudsak god och stabil.

Finansiella risker

Med finansiella risker avses i första hand risker relaterade till valuta- och ränterisker samt kreditrisker. Riskhanteringen regleras av en av styrelsen fastställd finanspolicy. Det övergripande ansvaret för att hantera koncernens finansiella risker samt utveckla metoder och principer för att hantera finansiella risker ligger inom Koncernstab Finans. Finansiell riskhantering beskrivs omfattande i not 41.

Valutarisker

Med valutarisk avses risken för att förändringar i valutakurserna påverkar koncernens resultat. Valutakursförändringar påverkar Saabs resultat och det egna kapitalet på olika sätt. Resultatet påverkas när intäkter från försäljning och kostnader för produktion är i olika valutor (ekonomisk – och transaktionsexponering). Resultatet påverkas även när de utländska koncernföretagens resultat, till-gångar och skulder omräknas till sek (omräkningsexponering).

Saabs finanspolicy föreskriver att flödet i utländsk valuta, trans-aktionsexponeringen, för fasta order ska säkras. Denna säkring av valutor syftar till att säkra de beräknade bruttomarginalerna i order-stocken och större affärer. Valutakursförändringar mot främst den svenska kronan påverkar emellertid över tiden Saabs konkurrens-kraft mot konkurrenter med annan valutaexponering.

Ränterisker

Saab är exponerat för ränterisk när marknadsvärdet på vissa balans-poster (framför allt pensionsskulden och leasingportföljen) påverkas av förändringar i underliggande räntor samt genom påverkan på ränteintäkter och räntekostnader. Beroende på likviditetssituationen påverkas Saabs resultat av förändringar i marknadsräntorna genom ett förändrat finansnetto och genom påverkan på bruttoresultatet av ränteeffekterna på förskottsfinansieringen.

Likviditetshantering och finansiell kreditrisk

Under 2008 var genomsnittet för räntebärande fordringar, likvida placeringar minus skulder till kreditinstitut och övriga räntebärande skulder msek –2 023 (219). Under året har nettoskulden förändrats från msek –1 693 till msek –1 627. Likviditetshanteringen och finan-sieringen av koncernen sköts centralt inom ramen för Saab Treasury.

Finansiering av nettoskulden har skett genom emissioner av före-tagscertifkat och utnyttjande av kreditfaciliteter enligt nedan. Under året har likviditeten varierat och överskottslikviditet har placeras i korta depositioner gentemot banker.

Refinansieringsrisk

Med refinansieringsrisk avses risken att inte kunna uppfylla betal-ningsförpliktelser som en följd av otillräcklig likviditet eller svårig-heter att uppta externa lån. Den 31 december 2008 hade Saab en netto skuld exklusive räntebärande fordringar och avsättningar till pensioner uppgående till msek –3 061 (–2 802) efter avdrag för skul-der till kreditinstitut och övriga räntebärande skulskul-der på msek 3 883 (3 660). Under 2005 upphandlades en kreditfacilitet med motvärde msek 4 000 med syftet att fungera som backup-facilitet och kort-fristig finansiering av exempelvis förvärv eller rörelsekapital.

Faciliteten är ett så kallat klubblån gentemot åtta banker och förfaller 2012. Vid årsskiftet nyttjades msek 0 (2 500) av kreditfaciliteten i korta löptider.

Under året etablerades ett företagscertifikat med ett rambelopp på msek 3 000 på den svenska räntemarknaden. Rambeloppet ut ökades i juni till msek 5 000. Syftet med certifikatet var att ersätta den kortfristiga finansieringen via klubblånet och därmed säker-ställa outnyttjad långfristig backup-facilitet om msek 4 000. Vidare upphandlades en backup-facilitet för certifikaten om msek 2 100 som en så kallad 364 dagars facilitet med förfall 2009. Vid årsskiftet nyttjades msek 300 av back-up faciliteten för kort finansiering.

Sammantaget fanns vid årsskiftet msek 6 221 (1 858) outnyttjade bekräftade kreditfaciliteter.

Finansiella derivatinstrument

För att hantera och minimera finansiella risker används regelmässigt olika typer av derivatinstrument som terminer, optioner och swap-par. Ränteterminer, ränteswappar och ränteoptioner används för FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE > RISKER OCH RISKHANTERING

samt placering av överskottslikviditet på räntemarknaden. Valuta-optioner och valutaterminer används främst för att säkra fasta order samt prognostiserade kassaflöden.

Exportfinansiering

Kundfinansiering utgör ett viktigt stöd för marknadsföringen av kon-cernens produkter. Exportkunderna ställer i allt större utsträckning krav på finansiering. Saab söker normalt tillsammans med banker och garantiinstitut olika lösningar för att tillgodose kundernas krav.

Detta sker företrädesvis genom att banken ger köparen kredit eller genom leverantörskrediter. För att begränsa riskexponeringen säljs riskerna ut på marknaden till bankerna och statliga garanti institut.

Pensionsåtaganden

Koncernens pensionsåtaganden är omfattande, vilket framgår av not 37. Vid beräkning av pensionsåtaganden ska framtida åtaganden diskonteras till ett nuvärde. Skuldens storlek är beroende av valet av diskonteringsränta, en låg ränta ger en hög skuld och vice versa. För att minska volatiliteten i den redovisade pensionsskulden beslutade styrelsen i december 2005 att avsätta cirka msek 2 500 till Saab Pen-sionsstiftelse, motsvarande pensionsåtagandet som fanns mot fpg/pri. Årligen sker en beräkning på aktuariella grunder av stiftel-sens förpliktelser, vilken jämförs med stiftelstiftel-sens tillgångar. Konsta-terade underskott vid sådan beräkning kan medföra skyldighet för Saab att tillskjuta ytterligare medel.

Saabs principer för kapitalisering av Pensionsstiftelsen fast ställdes av styrelsen under 2008. Beslutet innebär att kapitalisering ska ske av nyintjäning och räntekostnader på pensionsåtaganden. Om avkast-ningen på tillgångarna i Pensionsstiftelsen motsvarar ökavkast-ningen på pensionsåtagandet sker ingen insättning i Pensions stiftelsen. Om avkastningen på tillgångarna i Pensions stiftelsen ökar mer än pen-sionsåtagandet så kan Pensionsstiftelsen lämna gottgörelse.

Icke-finansiell risk management och försäkring

Icke-finansiella risker bearbetas dels genom aktiv riskhantering i affärsenheterna, dels genom upphandling av försäkring. Den cen-trala funktionen Risk Management inom Koncernstab Finans ansva-rar för att koncernen har en effektiv process för identifiering, värde-ring och begränsning av risker, i syfte att förebygga skador i verksamheten. Funktionen har även ansvar för koncernövergri-pande försäkringsprogram. Upphandling av försäkring sker dels på marknaden, dels genom koncernens eget försäkringsbolag, Lansen Försäkrings ab.

All försäkring som tecknas i det egna försäkringsbolaget, där ris-ken överstiger det av bolaget fastställda självbehållet för försäkrings-programmet i fråga, återförsäkras på den externa marknaden på så kallad Excess of Loss-basis, i syfte att begränsa försäkringsbolagets exponering per skada och totalt. Sammanlagt uppgick Saabs externt betalda premier för koncerngemensamma försäkringsprogram avse-ende främst ansvars- och egendomsförsäkring till msek 61 (60).

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE > RISKER OCH RISKHANTERING

1 januari–31 december

MSEK Not 2008 2007

Försäljningsintäkter 3, 4 23 796 23 021

Kostnad för sålda varor –19 162 –16 849

Bruttoresultat 4 634 6 172

Övriga rörelseintäkter 5 291 785

Försäljningskostnader –1 805 –1 725

Administrationskostnader –1 404 –1 375

Forsknings- och utvecklingskostnader –1 532 –1 253

Övriga rörelsekostnader 6 –68 –49

Andelar i intresseföretags resultat 21 50 52

Rörelseresultat 166 2 607

Andelar i intresseföretags resultat 21 –36 –40

Finansiella intäkter 29 4

Finansiella kostnader –565 –122

Finansnetto 13 –572 –158

Resultat före skatt –406 2 449

Skatt 15 164 –508

Årets resultat –242 1 941

Hänförligt till:

Moderbolagets aktieägare –248 1 921

Minoritetsintressen 6 20

Resultat per aktie före utspädning (SEK) 34 –2,31 17,68

Resultat per aktie efter utspädning (SEK)¹⁾ 34 –2,31 17,60

1) Ingen utspädningseffekt föreligger 2008 då årets resultat är negativt

RESULTATRÄKNING