RISKMINIMERANDE MATERIAL

Materialen undersöktes genom enstegs skaktest för karaktärisering av avfall enligt den svenska standarden SS-EN 12457-2. Vätskan som användes i undersökningen togs från inloppet till filtreringsanläggningen på Uddebo Oljehamn.

1.3 Avgränsningar 1.3.1 Del 1, Riskbedömning

Litteraturstudien över utförda markundersökningar omfattar material tillhandahållet av Luleå Hamn och aktiva aktörer på Uddebo Oljehamn. Information har även samlats från Luleå kommuns stadsarkiv och miljö- och byggförvaltningens arkiv. De föroreningar som tas i beaktning i riskbedömningen är av petroleumkolväten.

1.3.2 Del 2, Riskminimerande material

Materialen som undersökes är sand, antracit, FloatAbsorb och järnberlagt torvpulver.

1 (Statens Geotekniska Institut, 2017)

2 (United States Environmental Protection Agency, 2017)

3

DEL 1:

RISKBEDÖMNING

4

2 BAKGRUND

Inom Uddebo Oljehamns område har ett flertal marktekniska undersökningar genomförts i uppdrag av verksamma aktörer. Resultaten från dessa undersökningar har rapporterats till enskilde aktör men överblick över vad som har utförts i hela området har saknats.

2.1 Syfte

Syftet med denna studie är att utvärdera, inom Naturvårdsverkets ramar för förenklad riskklassning, dokumenterade föroreningshalter i jord och vatten i Uddebo Oljehamn.

2.2 Avgränsningar

Denna riskbedömning avser endast föroreningar av petroleumkolväten. De prover som beaktas är grundvatten samt jordprover från skruvborrtagning och provgropar.

5

3 OMRÅDESBESKRIVNING

Uddebo Oljehamn är en av sex hamndelar inom Luleå Hamns område och ligger sydost om Luleå centrum på Svartön. I kartan i figur 1 är samtliga sex hamndelar utmärkta. Luleå kommun äger hela bolaget Luleå Hamn AB och de företag som bedriver sin verksamhet inom Uddebo Oljehamns område arrenderar marken. Cirka 500 meter sydväst om oljehamnen, på Sandön, står fritidshus som närmast bebyggelse.

Figur 1. Överblick över hamnarna på Svartön. Kartunderlag ©Lantmäteriet.

3.1 Historik

Rikskommissionen för Ekonomisk Försvarsberedskap hade, innan andra världskrigets utbrott, ålagt oljebolagen att utöka sina depåer. I Luleå ansökte Svenska Gulf Oil Company AB och Mineralolje AB om att utöka sina upplag vid Pontuskajen. I en utredning påpekades risken med luftbombardemang och det beslutades att området vid Pontuskajen inte skulle utökas. Med målet att öka Sveriges lagringsmöjligheter av olja bestämdes istället att en ny oljehamn skulle byggas i Uddebo.

Den nya hamnens främsta syfte var att lagra krigsmaktens bränsle. År 1941 påbörjades arbetet med hamnen och gjutningen av betongvallarna kring cisternerna. År 1942 var hamnanläggningen klar, då med fem cisterner med total kapacitet på 8000 m³. Järnvägsspåret fram till området drogs år 1943. Under krigstiden var trafiken till hamnen sparsam, år 1943 anlöpte endas ett fartyg som levererade 147 ton olja. Det var först 1946 som trafiken till hamnen började komma igång, då med totalt nio fartyg och 9363 ton olja (Åkerlund, 2015). Riksnämnden för Ekonomisk Försvarsberedskap var ägare till oljeanläggningen fram till att Luleå stad övertog ägandet den 1 juli 1953. Under samma period avslutades oljeverksamheten på Pontuskajen (Åkerlund, 2017).

6

3.2 Området idag

På Uddebo Oljehamn hanteras flytande produkter och i de två kajerna, kaj 1 och kaj 2, lastas och lossas cirka 360 000 ton årligen. Kaj 1 används främst för lastning av stenkolstjära. Huvuddelen av lasten sker på kaj 2 och består av petroleumprodukter och bensen. Uddebo Oljehamn har årligen cirka 52 anlöp av fartyg (Englund, 2017).

Efter lossning pumpas det mesta av petroleumprodukterna via ledningar till cisterner och sedan distribueras det vidare med tankbilar och även järnvägsvagnar. På markområdet på 900×400 meter har huvuddelen av aktörerna sin verksamhet kring lagring och distribution av petroleumprodukter (Miljöprövningsdelegationen, 2010). I avsnitt 3.3 nämns de aktiva aktörerna i hamnen och vilka produkter de hanterar kortfattat.

För behandling av oljespill på området finns det ett avloppsnät enkom för oljeförorenat avloppsvatten, ett så kallat ofa-nät, som är anslutet till Luleå Hamns reningsanläggning. I reningsanläggningen går vattnet genom flera reningssteg, varav ett är filtrering genom sand och antracit (Englund, 2017). Denna rapports andra del går mer ingående in på reningsanläggningen och undersöker olika riskminimerande materials kapacitet att separera kolföreningar.

Enligt tillståndsbeslut från 2014 ska halten olja (mätt som oljeindex) kontrolleras minst en gång per månad i dagvatten samt i utgående vatten från reningsanläggningen. Halten oljeindex för respektive vattenflöde får inte överstiga 5 mg/l som årsmedelvärde. Även halten aromatiska kolväten ska kontrolleras genom minst ett provtagningstillfälle per år under perioden maj-augusti. Halten aromatiska kolväten får, i respektive vatten, inte överskrida 1 mg/l (Miljöprövningsdelegationen, 2014).

7

3.3 Nuvarande aktörer

Under hamnens industrihistoria har ett flertal verksamheter varit aktiva. Tidigare verksamheter i området redovisas i bilaga 1 och bilaga 2. I dagsläget är åtta aktörer aktiva, dessa är listade och markerade i figur 2.

Figur 2. Översiktsbild över verksamma aktörer på Uddebo Oljehamn. Kartunderlag ©Lantmäteriet.

ST1 hanterar flygfotogen, bensin 95-och 98-oktanig, etanol, miljöklass 1 dieselbränsle (MK1), hydrogenated vegetable oil (HVO) och fettsyrametylestrar (FAME). Kemira omlastar fällningskemikalierna PIX och PAX, innehållande järnklorid och saltsyra respektive polyaluminiumklorid (Englund, 2017). Kemira har sagt upp sitt arrende och ska lämna in en saneringsansökan (Josefsson, 2017). Stena recycling AB driver en sorteringsanläggning och tar hand om styckegods av farligt avfall. Stena tar även emot avisningsvätska från luftfartsverket. LKAB förvarar eldningsolja (EO), diesel och tjockolja på området (Englund, 2017).

RagnSells bedriver en behandlings- och mellanlagringsanläggning för bland annat farligt avfall.

Även spillolja och industrivatten (processvatten) hanteras av aktören på området. Preem arrenderar marken men har för närvarande inget i sina cisterner. Även Circle K har tömt sina cisterner men hade tidigare ett beredskapslager med bensin 95. Flogas hanterar enbart gasol (Englund, 2017).

3.4 Områdesanvändning

I Luleås stadsplan är området för Uddebo Oljehamn avsett för industriändamål, oljeupplag och dylikt (Miljöprövningsdelegationen, 2010). I nuläget förutses inte användningen för området att ändras på lång sikt.

8

3.5 Hydrogeologiska och geologiska förhållanden

Under 1960-talet fylldes udden ut med fyllnadsmassor. I figur 3 visas till vänster hur udden såg ut innan den fylldes ut, till höger visas området efter utfyllnad (Eniro, u.d).

I figur 4 representerar färgerna grön och lila jordarten morän respektive friktionsmaterial (Linnersund, 2016). Fyllnadsmaterialet består mestadels av sand med inslag av silt, grus och block (Sörensson et al., 2015). Från fältundersökningar har även sprängsten och betongrester påträffats (Golder Associates AB, 2001). Grundvattnet bedöms strömma i riktning mot Sandöfjärden.

Figur 4. Utfyllnad av Svartön.

3.5.1 Nederbörd

I figur 5 visas SMHIs rapporterade årsmedelnederbörd för Norrbottens län under perioden 1991-2013, samt en prognos för procentuell förändring i årsmedelnederbörd mellan år 2021-2050. Luleå (utmärkt med röd punkt) hade en årsmedelnederbörd mellan 675-750 mm. I prognosen för Figur 3. T.v är flygbild innan udden fylldes ut daterad år 1955-1967, t.h är bild över nuvarande verksamhet daterad år 2011-2014. Bilder: ©Lantmäteriet/Luleå kommun (Eniro).

9 förändringar i framtida klimat väntas årsnederbörden i Luleå att öka med 12-16 %. Från SMHIs mätstation vid Luleå flygplats i Kallax uppmättes årsnederbörden år 2016 till 696,6 mm (SMHI, 2017).

Figur 5. SMHIs sammanställning av årsmedelnederbörd och prognos i förändring av nederbörd. Kartunderlag ©SMHI.

3.6 Recipient

Dagvattnet och det renade ofa-vattnet mynnar ut i Svartösundet. Luleå älv har sitt utlopp i Stadsfjärden, som har direkt förbindelse med Svartösundet, och medelflödet vid mynningen är cirka 500 m³/s. Vid eventuella föroreningar ger havets vågor god omblandning och tillförseln av vatten från Luleå älven bidrar till utspädning (Miljöprövningsdelegationen, 2014).

3.7 Bakgrundshalter

Svenska Petroleum Institutet (SPI) har sammanställt information om bakgrundshalter, visas i tabell 1-3, från bland annat SLU och SGU (Svenska Petroleum Institutet, 2010). I tabell 1 visas bakgrundshalter för BTEX i grundvatten som framtagits genom statistiska undersökningar över hela landet.

Tabell 1. Bakgrundshalter för petroleumkolväten i grundvatten (ng/l).

Ämnen N prov* Procentil 50 Max Medel Det.gr**

Bensen 19 2,6 12 3,6 1

Toluen 19 18 56 21 1,2

Etylbensen 18 1,6 5 2 1,1

Summa Xylener 19 9,3 42 15 -

*Antal prov> detektionsgränsen. **Detektionsgräns

I tabell 2 och 3 redovisas bakgrundshalter av petroleumkolväten i jord. I tabell 2 är proverna uppdelade efter tätorter och storstadsmiljö. För tabell 3 är jordproverna tagna i städerna Malmö och Stockholm.

10 Tabell 2. Bakgrundshalter för petroleumkolväten i tätort i jord (mg/kg TS).

Prover från tätorter Prover i storstadsmiljö

Ämnen Antal* Procentiler Min Max Antal* Max

25 50 90 Aromater

Bensen 2 - - - (0) 2,5 0 (0)

Toluen 18 0,15 (0) 0,76 2 1,7

Etylbensen 0 (0)

Sum. Xylener 0 (0)

Summa PAH 43 0,12 0,56 5,21 (0) 19,51 42 8

Alifater

Alifater>C5-8 0 (0)

Alifater>C8-10 0 (0)

Alifater>C10-12 0 (0)

Alifater>C12-16 0 (0)

Alifater>C16-35 15 27

*Antal prov >detektionsgränsen. Samtliga värden inom parentes är under detektionsgränsen.

Tabell 3. Bakgrundshalter PAH i jord i stora tätorter (mg/kg TS).

*Nio outliers är borttagna. ** En outlier är borttagen.

11

4 SPILL OCH LÄCKAGE

Under åren har ett antal incidenter förekommit på området gällande spill och läckage. Under oljehamnens tidiga skede inträffade ett läckage från militärens lager av bensin. Läckaget inträffade i mars år 1945 och totalt läckte cirka 50 m³ bensin ut (Åkerlund, 2015). Ytterligare ett läckage inträffade på militärens depå år 1970 under november månad. På grund av övertryck rann uppskattningsvis 15 m³ flygfotogen ut och spreds till stora delar av området (Luleå kommun, u.d.).

När Nynäs Petroleum var verksam på området inträffade ett större läckage av brännolja i oktober 1967. Enligt förhör med en anställd så hade 32 390 liter brännolja runnit ut (Anon., 1967)³. På de fastigheter där POL Transport var verksam har ett par läckage rapporterats. Ett stort läckage inträffade i november år 1972, då det på grund av ett fel på en värmeväxlare pumpades ut cirka 460 m³ eldningsolja av klass tre (EO3) (Anon., 1972 a)⁴. Läckaget rann via dagvattenledningen ut till havet och som åtgärd placerades oljelänsar ut (Anon., 1972 b)⁵. Vid invallningen av cistern 109 uppgavs det i en miljöteknisk undersökning att cirka 100 m³ bensin hade läckt ut och området hade sanerats. I samma undersökning uppgavs det att vid cistern 345 i område B4 hade ett långvarigt läckage av EO3 och EO4 pågått och inga saneringsåtgärder hade vidtagits (Ekstav, 1997). Ingen annan rapport om saken har påträffats under detta arbete.

På fastigheten Svartön 18:26 läckte 80 m³ diesel ut mellan cisternerna 302 och 305. Läckaget inträffade under vintern 1997 och orsakades på grund av ett ventilbrott. Det mesta av spillet kunde grävas bort från snön, men det utfördes även en marksanering (Sandström, 2001).

Vid ST1:s depå inträffade ett läckage av bensin under juli 2012. Ungefär 89 m³ bensin (95 oktan) läckte ut, varav 63 m³ kunde tas tillvara. De resterade 26 m³ läckte ner i marken eller avdunstade till atmosfären (Tuorda & Hed, 2012). År 2013 installerades fyra pumpbrunnar och pumpning av grundvatten inleddes 2013-06-10. Efter drygt fyra månader, 2013-09-26, hade 246 m³ grundvatten pumpats upp och filtrerats genom 2 m³ aktivt kol (Sweco, 2013).

Mellan åren 2008-2012 inträffade ett par läckage inom Ragnsells områden. I februari 2008 gick koncentratledningen sönder under tvättning av indunstaren och 600 liter tvättvätska rann ut på marken. Tvättvätskan var en blandning av 100 liter sur tvättvätska, 100 liter alkalisk tvättvätska och 400 liter vatten. Spillet bedömdes påverka en yta på cirka 5 m² och maximalt en meters djup. Vid provtagning överskreds gränsvärdena för zink, koppar, bly, kromtot och kobolt (Miljönämnden, 2008). Beslut togs för att avvakta med saneringsåtgärder tillsvidare (Miljökontoret, 2008).

3 Luleå stadsarkiv, polisförhörprotokoll 1967-11-15.

4 Luleå stadsbibliotek, Tidningen Norrbottens- Kuriren utgiven 1972-11-29.

5 Luleå stadsarkiv, Tidningen Norrländska Socialdemokraten (NSD) utgiven 1972-11-16.

12 Vid cisternerna 340, 354 och 357 har det förkommit spill. I december år 2012 överfylldes cistern 357 och oljeförorenat vatten rann ut till invallningen och 37 m³ kunde tas upp av ADR-bil.

(Miljönämnden, 2012a). Även cistern 340 blev överfylld och cirka 1-2 m³ spillolja uppskattas ha runnit ut (Miljönämnden, 2012b). Som åtgärd grävdes det övre jordlagret bort och togs omhand (Miljönämnden, 2012a). Från cistern 354 rann 1,5-3 m³ oljeförorenat vatten och även där skrapades det förorenade övre ytskiktet bort (Miljönämnden, 2011).

13

5 UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR 5.1 Tidigare utförda markundersökningar

Undersökningar som gjorts inom området under åren 1997-2017 med avseende på förorenad mark och grundvatten har gåtts igenom och provtagningspunkterna har sammanställts och märkts ut i figur 6. Samtliga provtagningspunkter saknade GPS-koordinater och har märkts ut för hand i programmet ArcGIS.

Figur 6. Karta över provtagningspunkter och provtagningsbrunnar. Kartunderlag ©Lantmäteriet.

I kartan i figur 6 är 129 skruvborrspunkter samt 54 provgropar markerade. 56 stycken installerade grundvattenrör är placerade, varav fyra stycken, GV01-GV4, är del av Luleå Hamns kontrollprogram. Ett grundvattenrör som togs bort i samband med schaktning på fastighet 18:59 är utsatt med röd markering.

I följande text katalogiseras och sammanfattas materialunderlaget till kartan, figur 6, efter aktör/årtal i stigande ordning.

POL Transport AB (1997) Miljöteknisk markundersökning av POL Transports ABs Oljedepå Luleå. Golder Associates.

Vid utredning av förekomsten av petroleumföroreningar analyserades jord och vattenprover med avseende på totalt extraherbara alifatiska ämnen, totalt extraherbara aromatiska ämnen och opolära alifatiska kolväten. På två jordprover utfördes även analys på blyhalten. Under markundersökningen grävdes 39 provgropar. Samtliga prover analyserades med PID i fält och

14 sedan skickades ett urval vidare för analys i laboratorium, totalt analyserades 18 jordprover och tre vattenprover. Från analysresultatet konstaterades att petroleumföroreningarna i mark och vatten förekom huvudsakligen i södra delen av depån.

Shell (2000). Oljehamn Uddebo- Markundersökning. Sweco VBB VIAK

Skruvborrtagning och provtagning på ett flertal nivåer utfördes i tre punkter. Efter jordprovtagningen installerades grundvattenrör i samtliga borrhål. Syftet var att undersöka eventuella oljeföroreningar och BTEX, MTBE samt oorganiskt bly valdes som analysparametrar.

Slutsatsen från undersökningen var att området var påverkat i ”mycket ringa omfattning”.

Orbit Miljölogistik AB (2001). Miljöteknisk markundersökning av Orbits miljölogistik AB:s fastigheter i Luleå. Golder Associates.

12 stycken skruvborrtagningar utfördes och i fem av borrhålen installerades det sedan grundvattenrör. Jordproverna analyserades med PID ute i fält samt analyserades i laboratorium för följande: totalhalt petroleumkolväten, fraktionerad analys av petroleumkolväten samt PCB.

Analysparametrarna för grundvattenproverna var följande: VOC, MTBE, opolära alifatiska kolväten, totalt extraherbara aromatiska ämnen samt metaller. I analysresultaten påträffades höga halter av petroleumkolväten i både jord – och grundvattenprover. Petroleumhalterna var höga i fem av nio analyserade jordprover. För grundvatten överskred samtliga prover riktvärdet.

Preem Raffinaderi AB (2001).Oljedepå Preem Svartön 18:20- markundersökning mark och vatten. Geo Markservice AB. Rapport nr 01315.

Undersökningen omfattade 39 grävda provgropar, där vattenprover togs ur tre hål. Samtliga jordprover testades med PID och gav utslag från ingen halt till höga halter. 17 jordprover och tre vattenprover skickades för analys med avseende på totalt extraherbara alifatiska ämnen, totalt extraherbara aromatiska ämnen och opolära alifatiska kolväten och två prover analyserades för bly.

Höga halter av petroleumkolväten förekom huvudsakligen inom depåns södra del.

Nynäs AB (2006). Oljedepå-Uddebo. MRK konsult AB.

Undersökningen var en komplettering av ett arbete som utfördes år 2002. 14 stycken borrprovtagningar utfördes och i fyra av hålen installerades grundvattenrör. 22 analyser på jord gjordes och oljeföroreningar konstaterades på djup större än två meter. I provpunkt 609, där ett grundvattenrör installerades, fanns höga halter oljeföroreningar på 1,5-3,5 m djup.

Tank och miljö AB (2006). PM: Översiktlig miljögeoteknisk provtagning vid fastighet Svartön 18:20, Luleå kommun – Preem oljedepå. Thyréns.

Jordprover togs med skruvborr i sju punkter. PID-mätare användes i fält och laboratoriet analyserades halten: fraktionerade alifater, fraktionerade aromater, PAH 16 och metaller. I en

15 provpunkt, på 2-4 meters djup, påträffades mycket höga halter PAH:er. Metallanalysen visade på låga halter för samtliga prover.

Luleå Hamn (2007). Markprovtagning Luleå Hamn- Industritomt vid Ragnsells och ”Olles cistern”. Envipro Miljöteknik.

Vid två områden i anslutning till Oljehamnsvägen, benämnda Industritomt samt Olles cistern, gjordes undersökningar på mark och grundvatten. På Industritomten, som gränsar till Ragnsells verksamhet på fastighet 18:20, borrades 15 stycken provpunkter med skruvborr och två stycken grundvattenrör installerades. Föroreningar påträffades i anslutning till ett tidigare oljeförråd. Vid Olles cistern, fastighet 18:22, borrades sex provpunkter och tre jordprover analyserades, samtliga var under riktvärdet för mindre känslig mark.

Nynäs AB (2007). Miljöbedömning hyttsten- Uddebo. Svartön 18:17. RGS90. Samuel Bergquist.

I samband med verksamhetens avslut schaktades cirka 13 500 ton petroleumförorenad jord upp.

Saneringsschakten utgjorde en yta på 2357 m² och gick som djupast ner till cirka 0,5 meter under grundvattenytan. Närmast grundvattenytan och upp till cirka 1,4 meter fylldes med befintligt material, resterande återfylldes med totalt 7447,31 ton hyttsten.

Nynäs AB (2007). Sanering av depå. Luleå, Nynäs. Slutrapport. RGS90. Samuel Bergquist.

Under saneringen kunde inte de förorenade massorna under hamnledningarna schaktas bort.

Istället installerades en vattenrening i anslutning till grundvattenrör 609. Vattenreningen bestod av två stycken 12,5 meter långa dräneringsledningar som pumpade till ofa-systemet tills åtgärdsmålen ansågs vara uppfyllda.

Stena (2011). Fastighet Svartön 18:20. Sammanställning av provtagning av dränerat grundvatten enligt kontrollprogram. WSP.

Mot fastighetens södra gräns, avvecklade Nynäs-depån, installerades en ledning för dränering av förorenat grundvatten. Vattnet avleds via en provtagningsbrunn till hamnens ofa-system och reningsanläggning. Längs ledningen står tre grundvattenrör placerade (T19, 1701, 603) och dessa är del av ett provtagningsprogram.

LKAB (2012). Miljöteknisk markundersökning av gammalt dieselspill, del av fastigheten Strömören 18:24. WSP.

Jordprovtagning utfördes med skruvborr i 14 punkter. I en av punkterna installerades ett grundvattenrör. Efter PID mätningar i fält skickades fem jordprover samt ett grundvattenprov för analys med avseende på fraktionerade alifatiska och aromatiska kolväten. Från resultaten bedömdes volymen förorenad jord vara så liten samt vara på mer än 1,5 meters djup, att inga åtgärder behöver vidtas såvida markanvändningen inte ändras.

16 ST1 (2012). Miljöteknisk markundersökning ST1, Uddebo Oljehamn. Sweco Environment AB.

Efter ett läckage av bensin har prover tagits på jord, grundvatten, ytvatten, dricksvatten samt porluftsmätning under en närliggande byggnad. Vid tre provtillfällen gjordes totalt 21 skruvborrtagningar av jord, varav i 18 av dem installerades grundvattenrör. 22 respektive 21 jord och grundvattenprover analyserades med avseende på aromater, alifater, BTEX och PAHer.

Analysresultaten visade att jorden vid läckageplatsen var förorenad samt att höga föroreningshalter fanns i grundvattnet.

Ragn-Sells (2014). Sammanställning av genomförda undersökningar, Uddebo. Ragn-Sells Miljökonsult AB.

Fjorton jordprovpunkter gjordes med skruvborr, varv två punkter användes som referenspunkter.

I fyra av provpunkterna installerades det grundvattenrör. För jord – och grundvattenprover analyserades 13 respektive 11 prover. Proverna analyserades med avseende på: bly, PAHer, fraktionerade alifater, fraktionerade aromater, BTEX och naftalen. Tre jordprovspunkter hade för höga halter av BTEX samt vissa fraktioner av alifater och aromater. Halterna för grundvattenproverna varierade vid olika provtagningstillfällen i grundvattenrör 13 med förhöjda halter och senare lades MTBE, TAME och ETBE till som analysparametrar.

OKQ8 (2015). PM. Uppdragsnummer 1673828000. Sweco Environment AB.

Sweco fick i uppdrag av OKQ8 att ta jordprover i ledningschakt för avloppsledning samt utreda om det förekom ytliga föroreningar på området planerat för en ny spillplatta. I samband med schaktningen för avloppsreningen togs samlingsprover ur två provgropar samt stickprover under cistern. Jordproverna analyserades med avseende på olja, MTBE och ETBE. Samtliga prover påvisade för höga halter av alifatiska och aromatiska kolväten. Resultatet visade även för höga halter av BTEX och PAH L. Halterna för MTBE och ETBE var under analysmetodens detektionsgräns. Samplingsprov 1510 och 1511 från schaktbotten respektive från jordhög uppmätte högsta halterna, varav vissa parametrar översteg riktvärdet med mer än 10 gånger.

Ragn-Sells (2015). Miljöteknisk mark- och hydrogeologisk undersökning med förenklad riskbedömning Norrbottens län, Luleå kommun, Uddebo, fastighet Svartön 18:26.

Uppdragsnummer 1673741000. Sweco Environment AB.

En kompletterande markundersökning där tre grundvattenrör installerades och prover på asfalt och jordvallar togs. 13 markprover och 17 grundvattenprover analyserades för petroleumprodukter. Resultatet från analysen visade att området hade petroleumföroreningar i både mark och grundvatten och som åtgärd rekommenderades schaktning.

17 LKAB (2016). Markundersökning innan spårbyte- LKAB, Svartön 18:20, Uddebo. WSP.

I samband med byte av järnvägsspår inom fastighet Svartön 18:20 togs jordprover längs spåret.

Proverna togs ur sju stycken handgrävda progropar vars djup uppmättes till ungefär 0,5 m.

Parametrarna som analyserades var: PAH, alifatiska och aromatiska kolväten samt metaller. För samtliga analyserade prover var halten för alifatiska och aromatiska kolväten under riktvärdet.

Även halter av metaller var under riktvärdet. För PAH var halten för huvuddelen av proverna i nivå med gränsen satt för bakrundshalt inom tätort.

Ragn-Sells (2016). Saneringskontroll, Svartön 18:59, Delområde 1. Sweco.

På fastighet Svartön 18:59 schaktades: 55,78 ton Asfalt (fri från stenkolstjära), 22,68 ton armerad betong samt 2 335,39 ton oljeförorenad jord. Området som sanerades hade ytan 15x30 m och ett djup på 5,7 m. Jordprover togs på schaktväggar, schaktbotten, massor tänkt för återfyllning, misstänkt förorenade massor, asfalt samt massor som transporterats till avfallsmottagare.

Vattenprover togs i grundvattenrör och i brunn. Under saneringsarbetet togs ett grundvattenrör, GV3, bort.

Kemira (2017) Miljöteknisk markundersökning vid omlastningsstation på del av Svartön 18:20. WSP.

Markundersökningen genomfördes med åtta skruvborrprovtagningar och installation av tre grundvattenrör. Tio jordprover analyserades med avseende på metaller. Tre grundvattenprover analyserades för metaller och klorid. På grund av läckage har pH sänkts i området. Analysresultaten visade på för höga halter av järn och aluminium.

5.2 Grundvattenrör- Kontrollprogram

År 2015 utfördes funktionstester på fyra grundvattenrör, GV01-GV04, se karta i figur 6. Dessa fyra grundvattenrör är del av Luleå Hamns kontrollprogram för grundvatten i området. Under år 2016 och 2017 har två provtagningar utförts och analyserats i kombinationspaket med metaller och

År 2015 utfördes funktionstester på fyra grundvattenrör, GV01-GV04, se karta i figur 6. Dessa fyra grundvattenrör är del av Luleå Hamns kontrollprogram för grundvatten i området. Under år 2016 och 2017 har två provtagningar utförts och analyserats i kombinationspaket med metaller och

In document Riskbedömning av petroleumkolväten i mark och grundvatten vid Uddebo Oljehamn. (Page 10-60)