SLUTSATS & DISKUSSION

Provet som togs vid filtreringsanläggningen och som användes som blankprov hade vid detta tillfälle låg halt av kolföreningar, varav största fraktionen var av oorganiskt kol. Torvmaterialen sorberade oorganiskt kol, men materialen i sig släppte organiskt kol till vattnet och sänkte pH.

Halten som släpptes från materialen bidrog till att lakvattnet hade mångfaldigt högre halter av organiskt kol än vad blankprovet hade. Av att döma ökningen i konduktivitet så tyder det att torvmaterialen även släppte joner till vattnet. I resultatet för det järnbelagda torvpulvret var det väntat att se förändringar i konduktivitet. För FloatAbsorb var ökningen i konduktivitet lägre men tyder på att materialet släpper joner till vattnet. Då ingen analys utfördes på metaller kan dock inget exakt sägas om vad för joner och koncentrationer som lakades.

Mixen av sand och antracit hade bäst sorptionsförmåga av organiskt kol. Den totala halten kol reducerades dock bäst av provet med endast antracit. Konduktiveten var i jämförelse med blanken närmast oförändrad, skillnad ses dock i pH värdet med en ökning till pH 9. I utgående vatten från filteranläggningen har inga mätningar av pH hittats men utifrån detta resultat är det möjligt att utgående vatten till dagvattenbassängen är basiskt.

Av denna enkla metod att undersöka effektiviteten av riskminimerade materials kapacitet gällande kolföreningar är torvmaterialen inte lämpade i detta fall. Detta baseras på den ökade organiska halten och potentiellt tillfördes oönskade metaller till vattnet. Antracit och sand sorberade effektiv organiskt kol är inom reningssammanhang etablerade material. Materialen är genom återanvändning efter backspolning också ett billigt material.

För den installerade filtreringsanläggningen varierar mängden inkommande olja. I reningsverket har stor ökning inkommande olja noterats under sommarmånaderna i dagvattnet men främst i ofa-vattnet. Filtret har renat bra, men orsaken till ökningen är oklar. Möjliga orsaker ses som ökad nederbörd och eventuellt spill på området (Englund, 2017). Denna enkla studie har inte undersökt hur variation av parametrar som pH, flödet, kornstorlek och temperatur påverkar reningskapaciteten. För eventuellt framtida undersökningar kan variation i flöde och föroreningsbelastning vara aktuella faktorer i utredning av filtreringsanläggningens reningskapacitet.

5.1 Error

Vid filtrering av torvmaterialen täpptes 0,45µm filtret igen. Då utfördes förfiltrering med hjälp av kaffefilter och detta kan ha påverkat halten kol i analysvätskan.

58

REFERENSER

Bergquist, S. (2007a). Miljöbedömning hyttsten- Uddebo. RGS90.

Bergquist, S. (2007b). Sanering av depå, Luleå, Nynäs Slutrapport. RGS90.

Connell, D. W. (1997). Basic concepts of environmental chemistry. Boca Raton. Lewis Publishers, pp.

207-214. ISBN:0-87371-998-0.

Ekstav, A. (1997). Miljöbedömning, Pol Transport .Golder Associates AB.

Englund, E. (2017). Muntlig information. (11 10 2017).

Eniro. Hämtat från: https://kartor.eniro.se/?c=65.552404,22.233582&z=15&l=historic&fs=true [Använd 03 01 2018].

Envipro Miljöteknik. (2007). Markprovtagning Luleå Hamn- Industritomt vid Ragnsels och "Olles cistern".

Luleå Hamn. Projekt312690.

Fredriksson, C. (2007). Markprovtagning Luleå hamn- Industritomt vid Ragnsells och "Olles cistern".

Envipro Miljöteknik.

Färm, C. (2003). Rening av dagvatten genom filtrering och sedimentation. V-A Forsk Rapport 16 Svenskt Vatten AB. ISBN 91-89182-80-4

Geogen Produktion, u.d. Float Absorb. Hämtat från: http://www.geogen.se/float.htm [Använd 4 12 2017].

Geo Markservice AB. (2001). Oljedepå Preem. Rapportnr 01315.

Golder Associates AB (1997). Miljöteknisk markundersökning av Pol Transports AB:s Oljedepå.Projekt nr 97-770.

Golder Associates AB (2001). Miljöteknisk markundersökning av Orbit miljölogistik AB:s fastigheter i Luleå.Nr 0768.

Hopgood, M. (2015). Saneringskontroll, Svartön 18:59, delområde 1. Ragn-Sells. Sweco.

Hedman, K. (2011). Prövotidsfrågor vid Uddebo oljehamn. Uppdragsnummer 1960558000. Sweco Environment AB.

Jonneryd, H. (2017). Mejlkorrespondens (15 12 2017).

Josefsson, A. (2017). Muntlig information (11 10 2017).

Kemikalieinspektionen. (2016) . Polycykliska aromatiska kolväten (PAH).

Hämtat från:

https://www.kemi.se/prio-start/kemikalier-i-praktiken/kemikaliegrupper/polycykliska-aromatiska-kolvaten-pah [Använd 22 10 2017].

Linnersund, J. (2016). Statusrapport- SSAB Luleå. SSAB.

Luleå Hamn. (2017). Port Luleå.

Hämtat från: http://www.portlulea.com/60/om-lulea-hamn/miljo-sakerhet--kvalite.html [Använd 2 1 2018].

59 Luleå kommun, u.d. Luleå kommuns historiska bildarkiv.

Hämtat från: http://bildinternet.lulea.se/visaBild.aspx?bildnummer=1920000101632 [Använd 14 1 2018].

Miljökontoret. (2008). PM markförorening. Dnr: 2008-1637-4. Luleå kommun.

Miljönämnden. (2008). Inspektionsrapport, Dnr 2008-0300-2. Luleå kommun.

Mijönämnden. (2011). Rapport angående läckage från cistern 354. Dnr 11-1858. Luleå kommun.

Miljönämnden. (2012a). Kommentar till analysprotokollen. Dnr:12-0474-3. Luleå kommun.

Miljönämnden. (2012b). Rapport angående läckage från cistern 340. Dnr 12-0474. Luleå kommun.

Miljöprövningsdelegationen. (2010). Beslut miljötillstånd. Dnr 551-571-10 Länsstyrelsen Norrbotten.

Miljöprövningsdelegationen. (2014). Tillståndsprövning, Dnr 551-8453-12. Länsstyrelsen Norrbotten.

Mitra, S. & Roy, P. (2011). BTEX: A serious ground-water contaminant. Research Journal of Environmental Sciences, Issue 5 (5): 394-398, pp. 394-398.

MRK Konsult AB. (2006). Oljedepå- Uddebo. Nynäs AB

Naturvårdsverket. (2002). Metodik för inventering av förorenade områden. Rapport 4918.

Naturvårdsverket. (2009). Riktvärden för förorenad mark- Modellbeskrivning och vägledning. Rapport 5976.

Naturvårdsverket. (2012). Preciseringar av Giftfri miljö.

Hämtat från: http://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/4-giftfri-miljo/Preciseringar-av-giftfri-miljo/

[Använd 16 10 2017].

Naturvårdsverket. (2017a). Miljömålssystemet.

Hämtat från: https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-miljomal/Miljomalssystemet/[Använd 19 10 2017].

Naturvårdsverket. (2017b). Miljömålen- årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål 2017.

Hämtat från: http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-miljomal/Miljomalssystemet/Arlig-uppfoljning/ [Använd 19 10 2017].

Naturvårdsverket. (2017c). Nationella myndigheter.

Hämtat från: https://www.miljomal.se/Vem-gor-vad/Nationella-myndigheter/

[Använd 16 10 2017].

Naturvårdsverket. (2017d). Förorenade områden- län i urval.

Hämtat från: http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Fororenade-omraden-lan-i-urval/ [Använd 16 10 2017].

Norrländska Socialdemokraten. Utgiven 1972-11-16. Luleå Stadsarkiv.

Norrman, J. o.a., (2009). Provtagningsstrategier för förorenad jord. Rapport 5888. Naturvårdsverket.

Norrbottens-Kuriren. Utgiven 1972-11-29. Luleå Stadsbibliotek.

60 O. Cooney, D. (1998). Adsorption Design for Wastewater Treatment. CRC Press.

Ragn-Sells Miljökonsult AB. (2014). Sammanställning av genomförda undersökningar. Projekt 10207.

Ragnsells.

Regeringskansliet. (2015). Sveriges miljömålssystem.

Hämtat från: http://www.regeringen.se/informationsmaterial/2012/12/m2012.11/

[Använd 17 10 2017].

Sandström, K. (2001). Miljöundersökning, Fas 1, av Svartön 18:26, Luleå. 0170219. Orbit Miljölogistik AB.

SMHI. (2017). Meterologiska observationer.

Hämtat från: https://opendata-download-metobs.smhi.se/explore/?parameter=3#

[Använd 14 10 2017].

Statens Geotekniska Institut. (2017). Att utvärdera data.

Hämtat från: http://www.swedgeo.se/sv/vagledning-i-arbetet/fororenade-omraden/fran-inventering-till-atgard/undersokning-och-datautvardering/datautvardering/

[Använd 27 09 2017].

Svenska Petroleum Institutet. (2010). Efterbehandling av förorenade bensinstationer och dieselanläggningar.

Sweco. (2013). Läckage ST1. Uppdragsnummer 1673537000. Luleå.

Sweco. (2015). PM. Uppdragsnummer 1673828000. OKQ8.

Sweco VBB VIAK. (2000). Oljehamn Uddebo- Markundersökning. Shell. Uppdragsnummer 1679211000

Sörensson, K., Siergieiev, D. & Hopgood, M. (2015). Luleås Oljahamn. Miljöteknisk mark- och hydrogeologisk undersökning med förenklad riskbedömning. Sweco Environment AB.

Thyréns. (2006). PM: Översiktlig miljöteknisk provtagning vid fastighet Svartön 18:20. Tank & miljö AB.

Tinnerholm , E. & Wuopio, E., 2010. Inventering av förorenade områden i Luleå kommun. Länsstyrelsens rapportserie nr 5/2010, Luleå: Länsstyrelsen i Norrbottens län.

Tuorda, C. & Hed, H. (2012). Miljöteknisk markundersökning St1. Sweco Environment AB.

United States Environmental Protection Agency (2017). ProUCL Software.

Hämtat från: https://www.epa.gov/land-research/proucl-software [Använd 27 09 2017].

Williams, S. D., Ladd, D. E. & Farmer, J. J. (2005). Fate and Transport of Petroleum Hydrocarbons in Soil and Ground Water at Big South Fork National River and Recreation Area, Tennessee and Kentucky, 2002-2003. Report 2005-5104. U.S. Geological Survey Scientific Investigations.

WSP. (2012). Miljöteknisk markundersökning av gammalt dieselspill, del av fastigheten Strömören.

Uppdragsnummer 10165902. LKAB.

Xiaobing, L., Chunjuan, Z. & Jiongtian, L. (2010). Adsorpion of oil from waste water by coal:

characteristics and mechanism. Mining Scirnce and Technology 20 (2010) 0778-0781.

Åkerlund, T. E. (2015) . Luleå stad under andra världskriget. Luleå. Luleå kommun, pp. 54, 57.

ISBN 91-975539-6-4

61 Åkerlund, T.E. (2017). Luleåbornas 50-tal. Luleå. Luleå kommun. ISBN 978-91-975539-7-1

Östman, V. (2012). Miljöteknisk markundersökning av gammalt dieselspill, LKAB , Uppdragsnummer 10165902: WSP

62