Specifika och generella sociala risker
Även om det går att identifiera sociala risker och riskområden på samhällsnivå innebär det inte att sannolikheten att drabbas av dem är lika stor eller att konsekvenserna av dem blir lika omfattande för alla människor. Vad gäller brottslighet kan vi exempelvis veta att i en stad inträffar det ett visst antal brott av en viss typ per 100 000 invånare varje år och anta att så kommer det att se ut även kommande år. Sannolikheten blir således 1 för att detta kommer att ske även nästa år.50 Men det
innebär naturligtvis inte att alla i en stad kommer att utsät- tas för denna typ av brottslighet. I stället är den rumsligt och tidsmässigt olika fördelad. Vissa sociala risker är därför plats-, tids- och kontextbundna. Ett annat exempel, som långvarig arbetslöshet, har mer att göra med näringslivets omvandling, personliga kompetenser, egenskaper, sociala nätverk och social position i samhället. I sådana fall kan klasstillhörighet, genus, etnicitet och utbildning ha stor betydelse. Dessa två exempel utgör vad som kan kallas specifika sociala risker och som är avgränsade till sociala grupper eller platser i tid och rum.
Andra sociala risker kan beröra hela befolkningar eller mycket stora grupper i ett samhälle. Krig eller omfattande samhällskonflikter, men även att samhällsbärande institu- tioner börjar brytas ned eller inte fungera, är exempel på så- dana. Denna typ av sociala risker kan betecknas som generel- la sociala risker.
För varje ovan nämnt riskområde som värdesystem, sam- hällsfunktioner, omgivande och personlig säkerhet och trygg- 50 Sannolikhet anger hur troligt det är att något skall inträffa och
brukar anges som ett värde mellan 0 och 1. Ju större värde desto större sannolikhet.
het, försörjning och hälsa kan det finnas såväl specifika som generella sociala risker.
Sociala risker, genus och sårbarhet
Sociala risker drabbar inte alla människor lika och i många fall finns en klar genusaspekt. Män begår fler brott än kvinnor. Full- bordade självmord är vanligare bland män, men fler kvinnor gör försök. I en social risk- och sårbarhetsanalys är det cen- tralt att lyfta fram skillnader mellan män och kvinnor avseende såväl vem som är riskutsatt som hur sårbara de är för inträffade händelser. Detsamma gäller för olika ålderskategorier. Detta är inte minst viktigt då olika former av statistik samlas in och analyseras för att bedöma nuläge och utvecklingstrender. För att återknyta till ett alternativt och starkt socialkonstruktivistiskt perspektiv skulle genus- och åldersaspekter aktualiseras inte minst genom vem och vad medier och vissa myndighetsgrupper identifierar som sociala risker. Genom att framställa vissa be- folkningsgrupper som mer farliga än andra ser och förhåller sig människor och myndigheter till dem på ett särskilt sätt.
Risk- och skyddsfaktorer
För att en risk skall uppstå eller oönskad händelse inträffa måste det finnas olika orsakande eller påverkande faktorer. Ofta kallas dessa för riskfaktorer men närliggande begrepp är stressorer eller påfrestning.51 En riskfaktor är något som kan
orsaka, påverka eller utlösa en risk och definieras i detta arbete som:52
51 Danska Sundhedsstyrelsen (2011), och WHO (2008), an- vänder också begreppet sociala determinanter.
52 En likartad definition är ”En riskfaktor definieras som en om- ständighet eller egenskap som tidsmässigt uppträder före ett visst utfall och som ökar sannolikheten för detta utfall.” (Lång-
En social riskfaktor är omständigheter eller egenskaper hos människor, deras livsvillkor eller levnadsförhål- landen som kan öka möjligheterna (sannolikheten) för att oönskade händelser, beteenden eller tillstånd skall inträffa.
Sociala risker kan påverkas av flera olika riskfaktorer. De kan finnas hos individen, familjen, närstående, i den direkta eller mer avlägset belägna miljön. På samma sätt som för sociala risker kan de delas in specifika och generella riskfaktorer.
De riskfaktorer som presenteras nedan är främst hämta- de från forskning inom socialt utvecklingsarbete,53 hälsa och
samhällsmedicin samt kriminologi (för en mer utförlig sam- manställning se Bilaga 1). Nedan delas riskfaktorerna upp i de båda huvudgrupperna Generella respektive Specifika riskfak- torer (för indikatorer se Bilaga 2):
Generella riskfaktorer
• Brist på finansiella, materiella eller personella resurser hos myndigheter eller samhälle
• Ekonomiska skillnader/klyftor i samhället • Segregation
• Social, ekonomisk och politisk marginalisering54
ström, 2003). En annan definition som mer tar sin utgång- spunkt i ett geografiskt områdes utveckling är: “Risk factors are insecurity-generating conditions or incidents that increase the likelihood of an area entering a process of decay and decline.” (Innes och Jones, 2006).
53 Lagerberg och Sundelin (2000).
54 Marginalisering kan ses som en process som påverkar en in- divids eller grupps position i en social struktur. Det kan vara i förhållande till ett centrum eller mellan de två polerna förank- ring respektive utslagen (Svedberg, 1995, 1997). Germani (1980) betonar att marginalisering förutsätter att det finns normer som påbjuder ett deltagande, att individen eller grup- pen vill delta men att det inte finns resurser i samhället eller
Specifika riskfaktorer
Livsvillkor
• Klass • Etnicitet
• Social stigmatisering – utpekande av sociala grupper
Levnadsförhållanden
• Territoriell stigmatisering - utpekande av
bostads områden
• Otrygga uppväxtförhållanden • Otrygg boendemiljö
• Trångboddhet
• Bristande resurser (institutionellt underskott) • Ohälsosamma levnadsvanor
Personbundna riskfaktorer
• Kön
• Personliga egenskaper och förutsättningar • Bristande utbildning och kompetens
• Alienation - känsla av att inte tillhöra samhället
Kritiska risker, riskfaktorer och komplicerade samband
Mellan sociala riskfaktorer och sociala risker finns orsakssam- band. Om sociala risker är de möjliga händelser, beteenden eller tillstånd som kan inträffa utgör riskfaktorerna de omstän- digheter som möjliggör att de kan inträffa. Forskning har visat att det oftast behövs flera samverkande riskfaktorer och att det är svårt att hitta en enskild faktor som ensam är bestämmande.55
Oftast handlar det om kombinationer av olika riskfaktorer som kan ligga på individ-, familje-, kamrat-, grannskaps- eller
kapacitet hos de berörda att delta. 55 Långström (2003).
samhällsnivå.56 Samtidigt har forskning också visat att det kan
finnas kritiska tillfällen eller beteenden som till viss del kan predicera negativa händelser. Exempel på detta är så kallade strategiska brott som kan indikera en fortsatt brottskarriär.57
Vidare kan vissa riskfaktorer vara kritiska i den bemärkelsen att de har stark påverkan på många andra faktorer.
I en social riskanalys är det viktigt att identifiera såväl so- ciala risker som sociala riskfaktorer. En stor utmaning är att visa hur dessa uppstår på olika systemnivåer och tar sig uttryck i skilda socio-rumsliga sammanhang. Ur ett processperspektiv kan en risk också utgöra en riskfaktor.58 Exempelvis kan ärftli-
ga faktorer, familjeförhållanden, genus och levnadsförhålland- en leda till missbruk som leder till ohälsa som leder till social och ekonomisk marginalisering som leder till problematiska familje- och svåra uppväxtförhållanden för barn. I figur 2 visas översiktligt och förenklat några möjliga orsakssamband mel- lan sociala riskfaktorer och sociala risker. Riskfaktorerna delas in i grupperna Livsvillkor och levnadsförhållanden samt Per-
sonbundna faktorer och skapar tillsammans de förutsättningar
som individer utvecklas utifrån. Beroende på samhällets klass- förhållanden och människors möjligheter att välja tar sig dessa riskfaktorer olika uttryck i skilda socio-rumsliga sammanhang som t.ex. hemmet, bostadsområdet, grannskapet, skolan eller offentliga miljöer. Det skapas olika riskmiljöer som barn och vuxna, kvinnor och män temporärt eller kontinuerligt lever i. Där kan sociala risker vid vissa situationer utlösas och påverka hälsa, säkerhet och trygghet samt försörjning.
56 Ibid.
57 BRÅ Rapport, 2011:21.
Figur 2. Möjliga samband mellan sociala riskfaktorer och sociala risker.
Risktrösklar och latenta risker
Att det finns möjliga orsakssamband innebär inte med automa- tik att en risk manifesteras i oönskade händelser, beteenden eller tillstånd. Det finns ofta en s.k. dos-respons- eller tröskel-
Utsatta levnadsförhållanden Otrygga familje- och uppväxtförhållanden
Social och territoriell stigmatisering Alienation Missbruk Ohälsa Psykisk ohälsa Fysisk
skadegörelse Sociala konflikter
Avvikande beteende Försämrade personliga resurser
och förutsättningar Personliga egenskaper Våld Ohälsosamma levnadsvanor Segregation
Riskfaktorer: Livsvillkor- och levnadsförhållanden
Sociala risker: Säkerhet och trygghet
Strukturomvandling Sociala risker: Hälsa Anlagda bränder Riskfaktorer: Personbundna faktorer Fattigdom Långvarig arbetslöshet Sociala risker: Försörjning Kön Klass Etnicitet Social, ekonomisk och
politisk marginalisering Bristande utbildning Otrygghet Brottslighet Negativa kamratrealtioner
effekt vilken innebär att det krävs en viss ex ponering, dos eller intensitet innan något inträffar. Ofta sker det genom att flera olika riskfaktorer samverkar. Vidare kan det finnas en fördröj- ning i tid där händelser som inträffat tidigare inte får gen- omslag förrän långt senare. De kan först i andra sammanhang och tillsammans med andra händelser eller förhållanden leda till att en risk manifesteras. Dessutom kan det krävas någon form av utlösande händelse innan det sker. Inom riskforskning som inriktas mot individers utveckling eller inom kriminolo- gi görs ofta analyser på gruppnivå.59 En större utmaning är
sannolikt att göra motsvarande bedöm n ingar på samhällsnivå. Hur långvarig eller omfattande arbets löshet, segregation och ekonomisk otrygghet krävs innan det leder till missbruk, ohälsa, sociala eller samhällskonflikter?
Skyddsfaktorer
Förutom riskfaktorer som kan öka sannolikheten för att något oönskat kan inträffa, finns det faktorer som skyddar eller min- skar desamma. Dessa så kallade skyddsfaktorer skall inte ses som riskfaktorernas motsats utan snarare sättas i samband med vissa förhållanden där de kan påverka ett möjligt utfall. En skyddsfaktor definieras som:
En social skyddsfaktor är egenskaper hos människor, deras livsvillkor och levnadsförhållanden som givet ett antal riskfaktorer minskar möjligheten (sanno- likheten) för att oönskade händelser, beteenden eller tillstånd skall inträffa.
I likhet med riskfaktorer kan skyddsfaktorer finnas på olika nivåer som individ, familj, skola/kamratkrets och samhälle. Utifrån ett individperspektiv kan kön, fysisk hälsa, intellekt- uell kapacitet, känslomässig kontroll, social mognad och psy- 59 För en översikt av denna typ av riskforskning se Lagerberg och
kisk energi fungera som personliga skyddsfaktorer mot krim- inalitet bland unga.60 Andra forskare har lanserat liknande
begrepp som t.ex. känsla av sammanhang61 och egenförmåga
(self-efficacy).62 Även på familje-, grupp- och samhällsnivå
finns skyddsfaktorer.63 Sociala skyddsfaktorer kan med andra
ord finnas på olika systemnivåer där individens egna utveck- lade egenskaper i samspel med förhållanden i levnadsmiljön påverkar hur hon givet ett antal riskfaktorer agerar i olika situa tioner. I figur 3 visas exempel på en sammanställning över risk- och skyddsfaktorer på olika nivåer kopplat till narkotika- bruk men även andra sociala risker.
Figur 3. Risk- och skyddsfaktorer kopplat till narkotikabruk och andra sociala risker.64
60 Stattin et.al. (1997:200). 61 Antonovsky (1979, 1987). 62 Bandura (1977, 1982).
63 För en omfattande genomgång se Lagerberg och Sundelin (2000).
64 Sundell (2008), efter Brounstein, Zweig & Gardner (2001).
Risk- och skydds- faktorer i familjen
Risk- och skyddsfaktorer i kamratgruppen
Risk- och skyddsfaktorer i skolan
Risk- och skyddsfaktorer i närmiljön
Risk- och skyddsfaktorer i nationen Bristande skolanpassning Kriminalitet Drogbruk Tonårsgraviditet Psykisk ohälsa Individuella risk- och
I Bilaga 1 finns en sammanställning av olika sociala risker, risk- och skyddsfaktorer som uppträder under en livsperiod men också i vilka sociala och rumsliga sammanhang de kan finnas. Den baseras på forskningsöversikter från olika forsk- ningstraditioner, men i många fall är det likartade risk- och skyddsfaktorer som lyfts fram. I figur 4 visas exempel på ak- tuell forskning kring effekter av 1990-talskrisen och vilka faktorer som påverkar social exkludering i medelåldern (mätt som utestängning från arbetsmarknaden, förtidspensionering, socialbidragstagande) och risker/riskfaktorer som uppträder under uppväxt som fattigdom, sociala problem, avvikande beteende, utbildning m.m.65
Figur 4. Exempel på analys av riskfaktorer för social exkludering i ett livsförloppsperspektiv. Källa: Bäckman och Nilsson (2011). Es- timaten kan anta värden mellan -1 och 1. Enkelt uttryckt betyder ett högre positivt och ett lägre negativt värde starkare effekter.
Analysen visar att fattigdom och sociala problem under upp- växten indirekt kan leda till social exkludering under medelål- 65 Bäckman och Nilsson (2011).
Uppväxtfamilj Tonår Ung vuxen Medelålder
Skolresultat Utbildningsnivå Fattigdom Fattigdom
Sociala problem Ohälsa
Exkludering Avvikande
beteende I beteende IIAvvikande
0,41 0,73 0,28 0,61 0,39 0,22 0,13 -0,18 -0,23 -0,32 0,31 0,88 -0,16
dern. Att det finns sådana samband innebär inte att alla som drabbats av dessa uppväxtvillkor också blir socialt exkluderade. Men sannolikheten är högre. Denna typ av analyser tar bara indirekt hänsyn till de socio-rumsliga sammanhang som in- dividen vistas i eller bryter upp från under livets olika skeden.
Social stress och sociala stressorer
Ett kompletterande eller alternativt sätt att se på risk- och skyddsfaktorer är människors utsatthet för social stress. Män- niskors livssituationer och livsmiljöer kan på olika sätt påverka människors utsatthet för stress. Detta behöver inte ses som något onormalt. Alla människor hanterar stressituationer på en vardaglig basis. Vad som emellertid skiljer sig åt är dels förmågan att hantera stress, dels att människors livsvillkor och levnadsförhållanden kan vara radikalt olika och generera olika former och grad av social stress. Vissa individer och grupper kan leva under sociala förhållanden som är mer stressgenerer- ande än andra.66 Sådana miljöer kan innehålla stressfaktorer
som påverkar människor under lång tid och på så vis kan ses som kroniska.67 Inom detta fält finns flera olika ansatser som
exempelvis fokuserar på ekonomiska problem inom familjer och hur de påverkar dem emotionellt, i relationer till andra och hur de ytterst agerar som föräldrar.68 En annan ansats
betonar grannskapets betydelse och hur det på olika sätt ge- nererar riskfaktorer, som leder till stress, droganvändning och försämrad hälsa.69 En närliggande teori handlar om sociala 66 För en diskussion kring social utsatthet se ”Social utsatthet och
socialt arbete”, forskningsplattform för institutionen för socialt arbete, Malmö högskola, www.mah.se/susa.
67 För en diskussion se Aneshensel (1992). 68 Conger och Conger (2008).
69 Se t.ex. Boardman, Finch, Ellison, Williams, Jackson (2001); Cutrona, Wallace och Wesner (2006); Hill, Ross och Angel,
påfrestningar (eng. strains) och definieras som ”relationer där andra inte behandlar en person som han eller hon vill bli be- handlad”.70 När människor upplever sådana situationer kan
det uppstå negativa känslor som ilska, skam osv. som i sin tur utlöser reaktioner eller handlingar när de försöker att han- tera dessa. I vissa fall kan det leda till missbruk, brott eller andra socialt negativa händelser, beteenden eller tillstånd. I såväl specifika situationer som vid långvarig utsatthet för so- cial stress spelar genus en stor roll. Både avseende hur utsatt någon är, som hur bra han eller hon lyckas hantera problemen.
Livscykel- och tidrumsperspektiv
Risker, riskfaktorer och social stress uppträder under livets oli- ka tidsperioder och i skilda sociala och rumsliga sammanhang. Utifrån ett livscykelperspektiv är det viktigt att dels studera individers och gruppers livsbanor och de olika socio-rumsliga sammanhang och riskmiljöer som de vistas i, dels hur risk- och skyddsfaktorer skiljer sig åt mellan olika sociala förhållanden och geografiska områden. Av denna anledning är det lika vik- tigt att analysera grannskap, bostadsområden och stadsdelar, som att följa individer och befolkningsgrupper för att tidigt identifiera och proaktivt arbeta med sociala riskfaktorer och risker.71
Förutom ett livscykelperspektiv varierar riskutsattheten över kortare tidsrymder som dagar och veckor. Individers ut- satthet över tid och rum skiljer sig inte minst åt på grund av de olika platser som de vistas på under exempelvis ett dygn. (2005); Latkin och Curry (2003); Steptoe, och Feldman (2001); Stockdale, Wells, Tang, Belin, Zhang, Sherbourne (2007). 70 Agnew (1992). Se också den omfattande litteratur som finns
avseende General Strain Theory (GST).
71 För ett exempel på forskning på individnivå och livsför- loppsperspektiv se Sampson och Laub (1993).
I figur 5 visar ett tidsgeografiskt diagram hur två individer (barn) rör sig under en dag i olika miljöer och som kan ha olika uppsättningar risk- och skyddsfaktorer. Mikrosystemen hem, skola, fritidsgård kan ses som fickor av lokala ordning- ar som reglerar vad som händer där. Samtidigt kan de ur ett riskperspektiv innehålla olika uppsättningar risk- och skydds- faktorer.
Figur 5. Tidsgeografiskt diagram som visar individers rörelser i tid och rum och deras riskutsatthet eller riskagerande i olika miljöer.
Vid vissa situationer kan en oönskad händelse inträffa som en olycka på väg hem från fritidsgården. I andra fall kan det vara påverkan under en längre tid som t.ex. mobbing som påverkar den utsatta individen negativt. I ett tredje fall kan en individ anlägga en brand på en skola efter ett besök på en fritidsgård. Utifrån ett tidsgeografiskt perspektiv kan en och samma plats innehålla olika risk- och skyddsfaktorer sett över tid. Den- na typ av analyser kan bl.a. kopplas till rutinaktivitetsteorin
Individ 2 Anlagd brand Olycka Rum Tid Fritidsgård Skola Hem Grannskap Mesosystem Mikrosystem Mobbing Individ 1
som menar att tre förutsättningar krävs för att en oönskad händelse (brott) skall inträffa nämligen motiverade gärnings- personer, bristande kontroll och ett tillgängligt mål eller offer. Metoden kan även användas för livsförloppsanalys.
Sociala riskdilemman
En viktig del i social risk- och sårbarhetsanalys är att identi- fiera miljöer med kritiska eller många riskfaktorer. Som tidi- gare nämnts är det svårt, om inte omöjligt att förutsäga en- skilda individers livsförlopp även om de växer upp under svåra förhållanden. Samtidigt ställs det krav på myndigheter att ingripa om någon individ behandlas illa eller är särskilt risk- utsatt. Det finns således en problematik mellan att å ena sidan göra sociala risk- och sårbarhetsanalyser för grupper och risk- miljöer och å andra sidan identifiera, samt i vissa fall ingripa mot enskilda individer som är särskilt riskutsatta. I det senare fallet finns en uppenbar risk för stigmatisering eller stämpling av enskilda.72 Detta kan betecknas som ett socialt riskdilemma
där båda alternativen kan ge negativa konsekvenser. Identi- fierar exempelvis myndigheter riskmiljöer men inte ingriper kan särskilt barn och unga drabbas. Ingriper de mot individer i riskmiljöer kan det i sin tur fungera som stämpling och leda till att individen börjar uppfatta sig själv på ett visst sätt. Ett närliggande problem handlar om hur individer, främst barn som lever i riskmiljöer och därmed är riskutsatta kan utveckla ett riskbeteende som kan hota andra.
72 Stämplingsteorin går ut på att omgivningen reagerar negativt på vissa beteenden som individen successivt internaliserar och blir en del av hennes negativa självbild. Se Goldberg (2000).
Riskutsatthet och resiliens
Olika miljöer eller fickor av lokal ordning kan ha fler eller färre uppsättningar av risk- eller skyddsfaktorer som dessutom kan variera över tid. Hot och våld i samband med krogbesök sker på vissa platser, vid särskilda veckodagar och under en be- gränsad tid på dygnet. Ett grannskap eller bostadsområde kan påverkas av en mängd riskfaktorer på olika systemnivåer som gör att många i befolkningen lever under varierande former av social stress.
Figur 6. Tre olika typer av bostadsområden i Malmö avseende graden av social stress och utsatthet för anlagda bränder år 2007-2008. Kluster 1 har låg, kluster 2 medel och kluster 3 har hög social stress.
Genom en kartläggning av förekomsten av inträffade händel- ser som t.ex. olika brott, eller ett bostadsområdes eller kvarters uppsättning av risk- respektive skyddsfaktorer kan miljöer identifieras utifrån deras riskutsatthet för att senare också mer systematiskt kunna stödjas genom olika åtgärder.
I figur 6 visas en karta där delområden i Malmö är kart- lagda avseende graden av utsatthet för social stress och anlag- da bränder. Baserat på fyra stressorer (ekonomisk utsatthet, etnisk segregation, brister i bostadsförhållanden samt familje- sammansättning) har tre typer av kluster identifierats. Om- råden med hög (röd), medel (gul) och låg social stress (grön). Som framgår av kartan skiljer sig områden med medel och hög social stress sig avseende antalet anlagda bränder från områden med låg social stress.73
Ur ett riskperspektiv kan det också vara intressant att dis- kutera förmågan att motstå störningar ur ett mer sammansatt socio-rumsligt sammanhang som exempelvis i ett grannskap, bostadsområde eller samhälle. Begreppet resiliens kan här vara