SOCIALA RISKER
En begrepps- och metoddiskussion
Per-Olof Hallin© Per-Olof Hallin
Malmö högskola, Institutionen för urbana studier, 2013 Malmö University Publications in Urban Studies (MAPIUS) 15 LAYOUT OCH FORM: Fredrik Björk och Josefin Björk TRYCK: Holmbergs, Malmö 2013
ISSN: 1654-6881 ISBN: 978-91-9810-5-8 BESTÄLLNINGSADRESS : Holmbergs AB Stora Trädgårdsgatan 30 Box 25, 201 20 Malmö INTERNETBESTÄLLNING: mah@holmbergs.com
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Förord 5
1. Sociala risker 7
Varför intresse för sociala risker? 8
Säkerhet och trygghet 11
Samhällsvetenskaplig riskforskning 13
Socialt inriktad riskforskning 16
En metateoretisk ansats 16
Begreppen social och risk 18
Sociala och andra risker 22
Skyddsvärt 25
Sociala risker - ontologi, epistemologi och värden 26
Riskhanteringsprocessen 28
Bestämma skyddsvärt: Skyddsvärt ur et myndighetsperspektiv 30
Riskidentifiering: Risker och riskområden 31
Riskuppskattning och riskers orsaker 34
2. Att arbeta med sociala risk- och sårbarhetsanalyser 50 Inomvetenskapligt fokus 51 Evidensbaserad praktik? 52 Varför social risk- sårbarhetsanalys? 53 Dialogisk arbetsmetod 56 Indikatorer 59 Steg i social risk- och sårberhetsanalys 60 Ett kritiskt, reflekterande arbetssätt 62 Avslutning 63 Referenser 64 Bilaga 1 69 Bilaga 2 73 Bilaga 3 75
Förord
Denna rapport är framtagen med stöd från projektet Sociala risker som letts av Länsstyrelsen i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen samt inom forskningsprojektet Sociala risker och civilsamhällets omvandling med finansiering av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).
Ett varmt tack till alla som lämnat värdefulla synpunkter på detta och tidigare manus.
Rapporten skall ses som ett ”working paper” och syn-punkter tas tacksamt emot av författaren per-olof.hallin@ mah.se.
1 Sociala risker
Social risk och social oro är begrepp som ofta används av svenska myndigheter för att fånga aspekter av socialt oön-skade händelser och deras konsekvenser. Bakgrunden till det ökade intresset är komplex, men möjligheten för omskakande terrordåd, oroligheter i storstadsområden, men också enstaka och starkt emotionella händelser, som t.ex. mord begångna av barn, har troligtvis haft stor betydelse. Samtidigt innebär det ökade intresset för socialt oönskade händelser en utmaning för den riskforskningstradition som främst har sina rötter i industriella processer, bränder och naturkatastrofer. En in-riktning som har dominerat kommuners och myndigheters säkerhetsarbete under lång tid. Det finns ett behov av att in-kludera socialt relaterade oönskade händelser i myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser.
Det ökade intresset för socialt oönskade händelser måste ställas i relation till kraven från regering, befolkningsgrupper och enskilda medborgare på att bättre hantera omfattande samhällskriser. Sedan slutet av 1990-talet har risk- och sår-barhetsanalyser lyfts fram som en metod för att minska san-nolikheten för kriser, men också för att beredskapen skall vara god om de inträffar. Nya lagstiftningar med krav på kommun-er och myndighetkommun-er har lett till ett mkommun-er aktivt säkkommun-erhetsarbete. Efterhand som arbetet utvecklats har intresset också riktas mot socialt orsakade händelser och samhälleliga utvecklings- processer.
Även om samhällskriser med socialt ursprung är ett nytt fält för en del av riskforskningen har ämnen som epidemi-ologi, socialt utvecklingsarbete, folkhälsovetenskap och
krim-inologi sedan länge arbetat med närliggande frågeställningar inklusive olika former av riskanalyser. På senare tid har sociala risker också börjat diskuteras inom socialpolitik och på EU-nivå främst kopplat till fattigdomsutveckling och nya sociala riskgrupper.1 Beröringspunkterna mellan dessa olika
forsk-ningsinriktningar är många och frågan måste ställas om det är möjligt att fånga dem under ett och samma paraply? Vilka lik-heter och skillnader finns det? Är social risk ett lämpligt sam-lingsbegrepp för dem? Denna text är tänkt som en utgångs-punkt för diskussioner kring begreppet social risk och dess praktiska tillämpning. Förhoppningsvis kan den ge en första överblick kring hur problemområdena kan hänga samman, men också få till stånd en diskussion kring begrepp, analys-resultat respektive teori- och metodutveckling. Målgrupp är alla de som på olika sätt arbetar med risk- och sårbarhets-analyser och som vill fördjupa sig i sociala risker både teore-tiskt och prakteore-tiskt.
Varför intresse för sociala risker?
Det ökade intresset för sociala risker måste sättas in i ett större sammanhang, som bland annat har att göra med den glo-baliseringsprocess som pågår.2 En omfattande ekonomisk
om-strukturering förändrar i grunden länders näringslivsstruktur och sociala förhållanden. Sverige är inget undantag. Denna globala omstrukturering har av sociologen Zygmunt Bauman liknats vid den förändring som skedde för 250 år sedan med industrialismens, modernitetens och de nationella institution-ernas framväxt. Rättstaten, den parlamentariska demokratin men också organisationer för att tillvarata olika befolknings-gruppers intressen växte fram som både förutsättning och 1 Taylor-Goby, P (2004).
motkraft till en otyglad kapitalism.3 Då tog det närmare 100
år att utveckla fungerande institutioner som kunde hantera omvandlingen. Idag finns bara i begränsad omfattning mot-svarande globala organisationer som kan reglera gränsöver-skridande förändringsprocesser inom produktion och handel, finansmarknader, klimatsystem, migration eller kriminalitet för att nämna några av de processer som pågår.
Även om globala förändringar är gränsöverskridande sker de alltid i ett lokalt sammanhang och får stora konsekvenser på livsmiljöer. Den franske sociologen Emile Dürkheim an-vände i slutet av 1800-talet begreppet anomi för att beteck-na det samhällstillstånd som uppstår när normer, värden och regler är under stark förändring och i vissa fall upplösning. De normer som utvecklades inom jordbrukssamhället kom under denna tid att stå i motsättning till de värdesystem som indus-trisamhället krävde. På samma sätt kan dagens globala förän-dringsprocesser komma i konflikt med de värden och normer som det traditionella och nationellt präglade industrisamhäl-let bygger på. Som en följd av den industriella omstrukture-ringen och ett neoliberalt skifte inom politiken har synen på välfärdsstatens roll och individens förutsättningar och ansvar också förändrats.4 Inte minst i Europa har grupper av
männi-skor fått svårare att komma in på arbetsmarknaden samtidigt som risker blivit allt mer privatiserade. Som en konsekvens kan sociala spänningar och social desintegration uppstå där själva grunden för samhällets sammanhållning börjar ifrågasättas. Alla dessa förändringsprocesser leder till att världen uppfattas som mer komplex, fragmenterad, svårare att förstå och hantera. En utveckling som inte minst förstärkts genom nya digitala och sociala medier där sammanhang och eftertanke tenderar att ersättas av informationsfragment och hastighet.
3 Dagens Nyheter, 110823. 4 Webb (2006).
Den tyske sociologen Ulrich Beck lanserade på 1990-ta-let begreppet risksamhälle för att beteckna det samhälle som växer fram i väst efter andra världskriget.5 Enligt Beck skapar
det komplexa och senmoderna samhället ständigt nya risk-er och som en konsekvens måste dess medlemmar hantrisk-era fler och mer omfattande risker än tidigare men också lära sig att värdera och agera i förhållande till dem. Även synen på sociala problem som segregation, exkludering, hemlöshet, brottslighet m.m. har börjat ändra karaktär. Från att i förs-ta hand ha setts som problem genererade av samhället, och därmed också frågor som skall lösas gemensamt, till att bli individgenererade risker i samhällets periferi. Genom att kar-aktärisera sociala problem som risker flyttas de också in i ett nytt ”expertområde” som präglas av andra synsätt än de som traditionellt har funnits inom t.ex. socialt arbete. På så sätt blir de omdefinierade politiskt från att ha varit rättighetsfrågor (rätt till arbete, rätt till bostad) till att handla om specifika hot, risker, sårbarhet och säkerhet och som hanteras av särskil-da experter.6 Som en följd har intresset för risk- och
sårbar-hetsanalyser ökat dramatiskt de senaste åren. Då världen blir mer komplex och oförutsägbar blir svaret att öka förmågan till riskidentifiering, riskhantering och att värdera samhällets sårbarhet om det oönskade inträffar. Ur detta perspektiv utgör risk- och sårbarhetsanalyser ett rationellt grundat försök för vissa grupper i samhället att med hjälp av specifika tekniker hantera och förbereda sig för oönskade händelser. De blir beståndsdelar i en metodik för att hantera framtider.
5 Beck (1992).
6 Jfr den Foucaultinspirerade diskussionen kring risk och ”gov-ernmentality” där risk blir en specifik teknik för styrande (O’Malley, 2008).
Säkerhet och trygghet
I detta sammanhang måste även begreppen säkerhet och trygghet behandlas. Säkerhet kan ses som ett tillstånd och definieras som ”frihet från oacceptabla risker”7 eller som
”icke-händelser”. Utifrån ett tekniskt-vetenskapligt an-greppssätt8 uppnås säkerhet genom åtgärder för att minska
sannolikheten för att något oönskat skall inträffa. Sådana åtgärder kan vara av fysisk eller organisatorisk karaktär och skall minska möjligheterna att utsättas för något oönskat om det så är olyckor eller arbetslöshet. Historiskt går det att påvi-sa att åtminstone vad gäller det förstnämnda har arbetet varit framgångsrikt. De flesta människors fysiska säkerhet har i stor utsträckning ökat. Generellt drabbas vi mer sällan av plötsliga olyckor och katastrofer: Vi lever också längre idag än tidigare även om skillnaderna mellan samhällsgrupper och länder är stora. Samtidigt har frågan om säkerhet allt mer kommit att handla om fysisk säkerhet eller säkerhet kring vissa tekniska system som t.ex. IT-säkerhet. Att vidta åtgärder för att minska risker avseende sociala förhållanden som t.ex. att bli arbetslös ses under de senaste tjugo åren i allt mindre utsträckning som ett samhällsansvar utan har blivit en fråga för den enskilde.
Trygghet i sin tur handlar om känslan av att vara säker. Denna kan baseras på dels en oro för möjliga oönskade hän-delser, dels vilka säkerhetsåtgärder som finns för att hindra eller åtminstone mildra konsekvenserna om de händer. Hur människor uppfattar och bedömer risker kallas inom vis-sa grenar av riskforskningen för riskperception. I många fall finns en skillnad mellan hur enskilda eller grupper av med-borgare uppfattar något och hur experter bedömer det.9 Ett 7 Hollnagel (2011:xxix).
8 För olika synsätt på risk se Lupton (1999:17). 9 Se t.ex. Slovic (red)(2000).
vanligt exempel är sannolikheten för att utsättas för våldsbrott och graden av otrygghet som främst äldre kan känna. Experter kan påvisa att risken för äldre att utsättas för rån är mycket låg, men trots detta är otryggheten hos dem hög. Denna par-adox kan grundas på många faktorer som t.ex. medierappor-tering, nedsatt fysisk förmåga eller personlig riskkänslighet.10
Om polisen sätter in större bevakning i ett område kan detta leda till en högre grad av trygghet. Men det går inte att säga att högre säkerhet med automatik leder till en sådan känsla. I grunden handlar det om tillit. Det är först om jag som indi-vid litar på säkerhetsåtgärderna som jag känner trygghet. Eller snarare, när jag känner tillit i relationer, situationer och sam-manhang och inte förväntar mig att bli exponerad mot sådant som kan hota mig eller det jag upplever som skyddsvärt, då känner jag trygghet.
Andra förhållanden som påverkar känslan av trygghet är närheten till det som upplevs som hot eller en risk, hur ofta något oönskat kan inträffa och vilka konsekvenserna kan bli. Dessutom kan vidtagna säkerhetsåtgärder få motsatta effek-ter än de avsedda. Det kan uppstå en trygghetsparadox som bygger på att många åtgärder istället signalerar att det finns omfattande hot som vi måste skydda oss mot. Därmed kan känslan av otrygghet öka.
I likhet med diskussionen om säkerhet har trygghets-frågorna i risksammanhang allt mer kommit att handla om fysisk trygghet. Denna utveckling har förstärkts genom kri-tiken mot välfärdsstaten, som bl.a. handlade om att olika trygghetssystem inte var anpassade till marknadens dynamik utan försvårade rörligheten eller viljan att ta nya jobb. Trygg-hetsbegreppet har på senare tid problematiserats och ges olika innebörd beroende på vilket sammanhang det används i.11 10 För en diskussion av riskperception se t.ex. Sjöberg (2000). 11 Bland de mest uppmärksammade och kritiserade hör David
Samhällsvetenskaplig riskforskning
Som tidigare nämnts har inte socialt orsakade händelser varit särskilt förekommande inom den riskforskning som springer ur en teknisk eller naturvetenskaplig tradition.12 Det betyder
inte att sociala eller samhällsfrågor varit bortglömda. Wisner m.fl. betonar exempelvis betydelsen av sociala eller samhäl-leliga förhållanden vid naturrelaterade risker.13 Social
sårbar-het är också ett begrepp som förekommer inom denna forsk-ningstradition, men som mer handlar om hur olika grupper är utsatta för eller har förmåga att hantera risker och oönskade händelsers konsekvenser.14
Inom det samhällsvetenskapliga fältet har riskbegrep-pet använts inom många ämnesområden. Utifrån ett brett socio logiskt perspektiv har risk främst analyserats utifrån tre teoretiska angreppssätt.15 Den första tar sin utgångspunkt i
det moderna risksamhället och hur dess teknologier kan leda till nya former av risker och svårigheterna att hantera dem. Risker ses som sociala och politiska problem. Konsekvenser blir minskad tillit mellan olika samhällsaktörer, osäkra besluts-underlag och konflikter kring ansvarsfrågor. Viktiga forskare inom denna tradition är Ulrich Beck och Anthony Giddens. Den andra inriktningen tar sin utgångspunkt i ett kultur-analytiskt perspektiv och hur människor tolkar och uppfattar
Eberhards (2006) diskusisoner om Sverige som ett land för trygghetsnarkomaner.
12 I sin översikt av olika synsätt på risk identifierar Lupton (1999:13-14) ett antal riskområden som kan ses som sociala risker som livsstils-, interpersonella -, ekonomiska - och risker kopplat till kriminalitet.
13 Wisner m.fl. (1994).
14 För en översikt se Guldåker (2009). 15 Arnoldi (2009).
risker. Risker är sådant som människor utifrån sina kulturella referensramar uppfattar som något oönskat. Antropologen Mary Douglas är en av de mer framträdande representanter-na för denrepresentanter-na tradition. Den tredje inriktningen är inspirerad av Michel Foucault och begreppet ”governmentality” eller på svenska regerandekomplexet. Begreppet risk ses och används här som en teknik för maktutövning. Denna typ av forskning inriktas mot hur risk som begrepp används i olika styrande-tekniker i ett samhälle.
Den australiensiska riskforskaren Deborah Lupton kom-pletterar ovanstående tre angreppssätt med samhälls- och beteendevetenskaplig riskforskning som utgår från ett mer tekniskt-vetenskapligt synsätt på risk. Enligt detta är risker något som ”finns” (pre-existing in nature)16 och som kan
bedö-mas och i vissa fall mätas. Hon sätter också dessa synsätt i relation till mer ontologiska (hur tillvaron är beskaffad) och kunskapsteoretiska (epistemologiska) perspektiv. I tabell 1 återges en från Lupton modifierad figur som visar på hur de olika teoretiska angreppssätten i renodlad form kan förstås i förhållande till varandra.17 Indelningen skall inte ses som
kategorisk utan olika angreppssätt inom samhällsvetenskaplig riskforskning kan anknyta till olika delar.
16 Lupton (1999:18). 17 Lupton (1999:35).
Tabell 1. Olika synsätt på risk.18
Ontologiska och kunskaps teoretiska
utgångspunkter
Anknytande
pers-pektiv och teorier Centrala frågor Fokus Realism - risker är
objektiva hot. De kan bedömas/mätas men där bedömningen kan påverkas av olika tolkningsramar.
Tekniskt -
veten-skapligt Vilka risker finns? Hur skall vi hantera dem? Hur uppfattas de av människor?
Risken i sig.
Svag konstruktivism –
risker är objektiva hot men förstås och tolkas genom olika soc iala och kulturella processer och kan inte förstås utan hänsyn till dem.
Risksamhälle Hur förhåller sig risk-er till processrisk-er i det senmoderna samhäl-let? Hur förstås risk i olika socio-kulturella sammanhang? Tolkning och förståelser-amar Kulturellt,
sym-boliskt Varför uppfattas vis-sa faror som risker och inte andra?
Stark konstruktivism –
ingenting är en risk i sig själv. Vad vi uppfattar som risker är produkter av historiskt, socialt och politiskt bestämda sätt att se.
Governmentality På vilka sätt ingår risk i olika diskurser och praktiker?
Maktrela-tioner
18 Luptons diskussion och kategorisering är inte helt oproblema-tisk även om den skall ses som en renodling av perspektiv. Den presenteras i denna rapport därför att den kan utgöra en bra grund för att åskådliggöra olika synsätt kring risker och betona det dialogiska arbetssätt som förordas i andra delen av rapporten.
Socialt inriktad riskforskning
Även inom den riskforskning som utvecklats inom socialt utvecklingsarbete, samhällsmedicin eller kriminologi är riskbegreppet inom vissa delar väl etablerat. De risker som där behandlas tar ofta sin utgångspunkt i människors livsvillkor och levnadsförhållanden. Forskning kring riskutsatta individ-er och gruppindivid-er är inom dessa forskningsområden central,19
men även mer omfattande analyser av samhällstillstånd och utvecklingsriktningar sker.20 Men är det möjligt att utveckla
en mer sammanhållen ansats där olika forskningsinriktningar närmar sig varandra både teoretiskt och metodologiskt men också i praktiskt arbete över sektorsgränser på ett nationellt, regionalt och lokalt plan? Förutsätter inte det att de olika forsknings områdena baseras på samma eller likartade onto-logier om hur människa och samhälle skall uppfattas? Kräver det inte en likartad uppfattning om vad en risk är?
En metateoretisk ansats
Sociologen Eugene A Rosa presenterade 1998 en teoretisk ansats som syftade till att utgöra en allmän grund för hur risk-er kan förstås utifrån skilda ontologiska och epistemologis-ka synsätt.21 För Rosa är det viktigt att skilja mellan
ontolo-gi (synsätt på världen och tillvarons väsen) och epistemoloontolo-gi (hur man når kunskap om världen). Inom ontologin finns två motsatta synsätt – realism och konstruktivism. Enligt realism finns det en värld oberoende av våra sinnen medan konstruk-19 På engelska används begreppet ”at risk”.
20 Se t.ex. årliga sammanställningar av Socialstyrelsen, Folkhälso-institutet och Brottsförebyggande rådet.
tivismen hävdar att världen bara kan uppfattas och förstås gen-om språket och de begrepp sgen-om vi konstruerar gen-om den. Enligt Rosa är det möjligt att dela in händelser i olika grupper ber-oende på hur uppenbara/synbara de är (ostensibility) och om de upprepar sig (repeatability). Han nämner gravitation som exempel på något som är uppenbart för alla och som ständigt upprepar sig. Släpper man en sten så faller den till marken. Detta är exempel på ontologisk realism. På samma sätt går det att utveckla kunskap om varför stenen faller och formulera beräkningar som kan förutsäga hur den skall falla. Stenen som studieobjekt står i centrum och den kunskaps teoretiska ansat-sen ses som objektivism. En motsatt ståndpunkt inom kun-skapsteorin är subjektivism, perspektivism eller relativism dvs. kunskapen är avhängig det subjekt eller det perspektiv denne har. Kunskapen är relativ. Enligt Rosa kan vissa risker som t.ex. ett klippblock på en bergssida som hotar något skyddsvärt sägas ligga inom ontologisk realism (det finns ett klippblock som kan ramla ned) och epistemologisk objektivism (det går att beräkna under vilka förutsättningar den skulle kunna göra det).22 På motsvarande sätt finns det risker som kan betecknas
som konstruktivistiska som t.ex. kriminalitet. Vad som skall ses som kriminellt bestäms av ett kulturellt och språkligt sam-manhang. Kunskapen om den och dess or saker är dessutom komplex och beroende på vilket perspektiv som anläggs kan t.ex. kriminalitet anses bero på annorlunda genuppsättningar eller olyckliga uppväxtförhållanden. Utifrån Rosas synsätt kan risker delas in utifrån en ontologisk skala som sträcker sig från realism till konstruktivism och en epistemologisk som går från objektivism till subjektivism (perspektivism, relativism). Om och hur detta synsätt kan appliceras på sociala risker kommer att diskuteras längre fram.
Begreppen social och risk
Hur kan då begreppet social risk förstås? Ordet social kom-mer ur latinets socii (allierad), socia´lis (kamratlig, sällskaplig av so´cius kamrat, deltagare, bundsförvant) och betyder sam-hällelig, samhällsbildande eller relaterad till andra.23 Enligt
Svensk ordbok har social att göra med samhället och dess organisation eller samspelet mellan människor i grupp. Sam-hälle definieras i sin tur som en grupp individer förenade av ett nätverk av sociala relationer med viss varaktighet och kontinuitet över tid. För att sociala relationer skall fungera behövs det någon form av mönster eller ordning som i sin tur förutsätter och baseras på olika former av makt. Maktbegrep-pet är således centralt inom all social riskforskning.24 Inom
samhällsvetenskapen finns en diskussion kring det socialas relation till det materiella och att relationer konstitueras och upprätthålls genom kontinuerlig användning av ting.25 Det
sociala skall således inte bara betraktas som relationer mellan endast människor utan måste även inkludera alla de ting som är en förutsättning och del av människors interagerande.
Risk i sin tur betyder att något oönskat kan inträffa, men också att det saknas säker kunskap om när det kan inträffa samt vilka konsekvenserna kan bli. 26 ”Att ha kunskap om en 23 Nationalencyklopedin, 110706.
24 Lupton (1999).
25 Den mest inflytelserika inriktningen är aktör-nätverksteorin som betonar att alla relationer är materiellt-semiotiska, se t.ex. Latour (2005).
26 Se dock Rosa (1998:28) som definierar risk som: “Risk is a sit-uation or event where something of human value (including humans themselves) has been put at stake and where the out-come is uncertain.” Enligt Rosas definition är risker något som kan leda till både negativa och positiva effekter. Han betonar att risk berör något som människor värdesätter, att detta kan
risk innebär att ha kunskap om vad det är vi inte vet”.27 En
risk innebär att ett latent hot har blivit medvetandegjort och insatt i ett sammanhang där det identifieras som något oön-skat. Oavsett om det är en vardags- eller mer extraordinär risk innebär det att det måste finnas någon som identifierar det oönskade, gör en bedömning av hur möjligt (sannolikt) det är för att det skall inträffa samt vilka konsekvenserna kan bli.28
Ofta avses inom riskforskningen att det är en specifik händelse och/eller följdhändelse som kan inträffa. I socia-la sammanhang kan det emellertid vara lämpligt att bredda ansatsen till att även avse beteenden eller tillstånd. Mycket av det som kan räknas in som sociala risker utifrån ett samhälls-medicinskt eller socialt utvecklingsperspektiv är exempel på
påverkas (sättas på spel) och att det är osäkert vad det kan leda till. Inom de flesta grenar inom riskforskningen ses emellertid risk som något negativt vilket även kommer att ligga till grund för detta arbete. För en diskussion kring Rosas definition se Aven och Renn (2009).
27 Hansson (2012:13).
28 Risk definieras olika beroende på vilken forskningstradition som berörs. För en riskfilosofisk introduktion se Hansson (2012). För en mer allmän översikt se Lupton (1999), Nils-son (2000), Zinn (2008), och Aven och Renn (2009). För en ISO-standardiserad definition se ISO 31000:2009. Inom vis-sa forskningsinriktningar ses risk som en process eller som ”en omständighet eller händelse som ökar sannolikheten för att något icke önskvärt skall inträffa” (Lagerberg och Sunde-lin, 2000). Denna senare definition kan också relateras till en diskussion om riskfaktorer (se längre fram i texten). Sannolik-hetsbedömningar i sin tur kan grundas på empiriskt kända san-nolikheter eller sannolikhetsuppskattningar som görs exem-pelvis av expertpaneler. Vidare finns det händelser som är s.k. ”okända möjligheter” eller ”okända faror”, som vi inte känner till och således inte heller kan analysera i sannolikhetstermer (Hansson, 2012:22).
sådana. För att ytterligare precisera kan en händelse definieras som ett avgränsat, iakttagbart skeende som inte är möjligt att (helt) förutse eller kontrollera.29 Ett beteende avser människors
interaktiva handlingar 30 och tillstånd definieras som de
(akt-uella) omständigheter vilka något befinner sig i.31
Som tidigare nämnts kan bedömningen av risker inte kopplas loss från sociala relationer. Olika intressegrupper kan göra skilda tolkningar och bedömningar. Utifrån ett starkt konstruktivistiskt perspektiv kan de dessutom sägas ingå i olika maktutövningsdiskurser. Därför är det alltid viktigt att deklarera vem som gör analyserna och i vilket sammanhang så att alternativa förståelseramar och beslutshorisonter kan bli möjliga.32
Bland de få definitioner av social risk som finns inom forskningen har begreppet främst använts i samhälls-medicinska sammanhang.33
Social risk may be defined as the danger that an in-dividual will be socially or economically penalized should he or she become identified with an expen-sive, disfavored, or feared medical condition. Social risk may be seen to have two distinct components: 29 Svensk ordbok, 110706.
30 Nationalencyklopedin, 110706. 31 Ibid.
32 Se den tidigare diskussionen kring hur risker skall förstås och analyseras från starkt realistiskt-objektivistiska till starkt so-cialkonstruktivistiska synsätt. För en diskusison kring riskers olika ontologiska grunder, se t.ex. Lupton (1999) och Zinn (2008).
33 Se också användningen av begreppet social risk managent som kan avse dels riskhantering för vissa sociala grupper (se t.ex. Holzmann och Jorgensen, 2001), dels företags hantering av so-cialt initierade händelser riktade mot företaget (se t.ex. Kytle, 2005).
(1) “the threat” (i.e., the attitudes and behavior that cause or threaten social harm) and (2) “the perception of risk” (i.e., the attitudes and beliefs about the threat among those who are in some way tied to the trait or disease). 34
Här kopplas risk till faran att bli bestraffad socialt eller ekonomiskt på grund av att man har en viss sjukdom. Den sociala risken springer således ur hur människor tolkar och upplever andra beroende på vissa sjukdomar och relaterar sig därmed till dem på ett visst sätt. Detta synsätt ligger inom det fält som ovan betecknades som svag konstruktiv-ism och där sociala risker handlar om mänskliga relation-er och beteenden som utvecklas i ett socialt och kulturellt sammanhang. Människor tolkar och uppfattar exempelvis en sjukdom som något negativt och som man kan eller skall bli bestraffad för.35
För att sammanfatta så här långt handlar således social risk om möjligheten för en oönskad händelse, ett beteende eller till-stånd som på något sätt tar sin utgångspunkt i mänskliga rela-tioner och som tolkas i ett socialt och kulturellt sammanhang.36
Vad som skall uppfattas som en social risk och vilka kon-34 Burris (2000).
35 Denna syn på riskanknyter till ett kulturellt symboliskt synsätt där ”verkliga” risker som t.ex. sjukdomar tolkas och sätts in i ett kulturellt-symboliskt sammanhang (Zinn, 2008:175).
36 Mänskliga relationer kan ta sig många olika uttryck från direkt ansikte till ansiktekontakter, till mer dolda maktrelationer som yttrar sig genom att människor lever under olika livsvillkor och levnadsförhållanden. Med livsvillkor avses förutsättningar för människors levnadsförhållanden och som ofta ligger utanför den enskilda individens omedelbara kontroll. Livsvillkor avs-er makronivån, medan levnadsförhållanden avsavs-er mikronivån (individens specifika förhållanden). Socialstyrelsens termbank. 2011-06-20.
sekvenser som skall räknas in bestäms av vem som identifierar och bedömer den. Med andra ord finns en maktaspekt och en intresserelativitet, dvs. definitionen är avhängig den position, de intressen, perspektiv, makt och praktik som bedömaren har.37 Utifrån ett sådant perspektiv kan det ökade intresset för
sociala risker från nya myndighetsgrupper och forskare eller andra grupper förstås. Genom ny lagstiftning där exempel-vis räddningstjänsten skall arbeta mer förebyggande kommer orsaker till bränder mer i förgrunden och därmed också so-ciala förhållanden. Därigenom är det lätt att ”soso-ciala problem” omtolkas till att bli ”sociala risker” och inkluderas i de egna förståelseramarna och arbetssätten. Genom att omvandla so-ciala problem till soso-ciala risker omfattas eller flyttas de också från en politisk arena till en annan.
Sociala och andra risker
För att det skall vara meningsfullt att tala om sociala risk-er som en särskild riskgrupp måste den kvalitativt skilja sig från andra typer av risker. Begreppet social är centralt i detta sammanhang. Det kan antingen betyda att risker springer ur ett visst sammanhang, i det här fallet människors relationer och levnadsförhållanden, eller att risker oavsett ursprung har sociala konsekvenser som kan uppfattas som negativa. Skall en definition av social risk uppfylla det ena eller båda kriter-ierna? Om vi börjar med det sistnämnda kan många risker som har annat ursprung än sociala relationer och levnads-37 Detta synsätt kan anknyta till flera av de olika perspektiv på
riskanalys som utvecklats. Från att se risk som del i ett kultur-ellt-symboliskt sammanhang till mer systemteoretiska ansatser som ser samhället som allt mer uppdelat i olika funktionellt differentierade system som har svårigheter att kommunicera med varandra (Japp och Kusche, 2008).
förhållanden ge negativa sociala konsekvenser. En natur-katastrof eller tekniskt fel i ett kärnkraftverk kan exempelvis få omfattande konsekvenser på människors relationer och levnadsförhållanden. Sociala risker kan således inte skiljas från andra typer av risker genom att endast den ger oönskade konsekvenser på människors relationer och levnadsförhål-landen.
Kan då det första kriteriet, att en social risk har sitt ur-sprung i människors relationer och levnadsförhållanden fungera som särskiljande från andra typer av risker? Utifrån en sådan utgångspunkt kan det hävdas att tekniska och natur-relaterade risker har sina orsaker i människors relationer till teknik,38 respektive relationer till natursystem (indirekt genom
teknik) och inte människors relationer till andra individer. Nu kan mänskliga relationer visserligen inte upprätthållas utan användning av teknik eller naturresurser, men det är utveck-landet och upprätthålutveck-landet av det sociala samspelet som är huvudsyftet vid denna typ av relationer. Teknik blir utifrån en sådan utgångspunkt socio-materiella aspekter av sociala rela-tioner. Att utgå från riskens ursprung i människors relationer till varandra, deras levnadsförhållanden och livsvillkor skulle därför kunna vara ett kriterium för att skilja sociala risker från andra typer av risker. Här kan det också vara på sin plats att kort diskutera relationernas syften eller funktioner. Relationer till tekniska eller natursystem syftar till att få systemen att fungera och ge de ”tjänster” eller resurser man förväntar sig. Sociala relationer syftar generellt till att upprätthålla ”samspel mellan människor i grupp” eller med andra ord vidmakthålla olika former av sociala ordningar.
38 Sammanfattande benämning på alla människans metoder att tillfredsställa sina önskningar genom att använda fysiska föremål. NE, 2011-08-22.
Utifrån ovanstående diskussion föreslås följande definition: En social risk är möjligheten (sannolikheten) för oönskade händelser, beteenden eller tillstånd med ursprung i människors relationer, livsvillkor och levnadsförhållanden och med negativa konsekvenser på det som en grupp människor ser som skyddsvärt.39
Denna definition ansluter sig främst till de ontologiska och kunskapsteoretiska ståndpunkterna realism och svag konstruk-tivism men passar dåligt för stark konstrukkonstruk-tivism. En alternativ definition utifrån ett sådant perspektiv skulle kunna vara:
Social risk är en händelse som vissa samhällsaktörer i ett historiskt, socialt och kulturellt sammanhang identifierar och begreppsliggör som oönskade och som ingår i en diskurs och metodik för samhälls-styrning.40
39 En likartad definition har diskuterats fram inom den arbets-grupp kring sociala risker som initierats av Länsstyrelsen i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen: ”En social risk är sannolikheten för oönskade händelser, beteenden eller tillstånd med ursprung i sociala förhållanden och med nega-tiva konsekvenser på det som bedöms vara skyddsvärt.” Den-na typ av definitioner ligger främst inom det som Lupton (1999) benämner det tekniskt-vetenskapliga synsättet på risk. Det samma gäller den kommande diskussionen om risk- och skydds faktorer. Ambitionen inom detta synsätt är att med stöd av kvantitativa metoder bedöma sannolikhet och konsekvens för olika risker såväl som att beräkna samband med olika risk- och skyddsfaktorer. Som den fortsatta diskussionen kommer att visa finns det emellertid betydande osäkerheter att göra denna typ av beräkningar. Det leder till olika tolkningsmö-jligheter och därmed också ”förhandlingar” om hur risker skall förstås och hanteras.
Skyddsvärt
Centralt i båda definitionerna av risk är de konsekvenser som den oönskade händelsen, beteendet, tillståndet eller upp-fattade sociala problemet kan leda till. Det som vill undvikas är det som ses som oönskat, dvs. det finns något i händelsen, beteendet, tillståndet eller dess konsekvenser som en grupp eller för den delen ett helt samhälle uppfattar som negativt. Därmed är vi inne på begreppet skyddsvärt, dvs. vad det är som skall skyddas mot det oönskade.41
Skyddsvärt kan definieras som sådant som någon eller några ser som värdefullt genom att det är viktigt eller nöd-vändigt för sin egen, gruppens, andras eller samhällets ex-istens och funktionalitet. Utifrån ett starkt konstruktivistiskt synsätt handlar det inte minst om att upprätthålla befintli-ga maktrelationer. För en enskild kan det skyddsvärda vara förhållanden i bostadsområdet, relationer till andra eller levnadsförhållanden som har stor betydelse. För en grupp kan det vara det som gör att gruppen håller samman. För en myndighet kan det handla om något som har stor sam-hällsbetydelse och ligger inom dess ansvarsområde. Även det skyddsvärda präglas av intresserelativitet dvs. det bestäms utifrån ett specifikt perspektiv och social position. I grunden finns ett moralteoretiskt ställningstagande som starkt påver-kar vad någon ser som skyddsvärt och därmed också vad 41 Ofta sker det inom traditionell teknisk-vetenskaplig
riskforsk-ning inte en mer utvecklad diskusison kring vad som skall ses som skyddsvärt, även om det implicit finns sådana ställningsta-ganden. Inom mer symboliskt-kulturellt inriktad riskforskning blir det skyddsvärda centralt i och med att risken sätts in i ett kulturellt och symboliskt sammanhang. I detta arbete ses det skyddsvärda som viktigt och måste lyftas fram och bli föremål för öppna ställningstaganden.
som skall ses som en risk.42 I vissa fall finns det
konsen-sus avseende det skyddsvärde. I andra kan det finnas starka motsättningar.
Sociala risker – ontologi, epistemologi
och värden
Det kan nu vara på sin plats att åter knyta an till Rosas diskus-sion om riskers ontologier och epistemologier. Hur kan detta appliceras med avseende på sociala risker? Tre grundläggan-de ställningstagangrundläggan-den utgör utgångspunkter för grundläggan-den fortsatta diskussionen:
1. Ontologisk utgångspunkt – en social risk är faktisk i den bemärkelsen att det är en händelse, beteende eller tillstånd som kan relateras till något i den fysiskt-ma-teriella världen.43,44 Det kan finnas konsensus eller
konflikt kring hur en risk skall förstås eller vad den består av.
42 För en diskussion kring risker och moralteorier se Hansson (2012:104). Han föreslår också följande allmänna kriterium för när risker skall godtas i samhället: ”Ingen skall utsättas för en risk, såvida inte detta är ett led i ett rättvist samhälleligt system för risktagande, som verkar till hennes egen fördel.” (Hansson 2012:119).
43 Se Hansson (2010:237) och hans diskusison kring riskens dualitet.
44 En invändning mot detta ställningstagande kan vara att ide-ologier eller tankesystem kan utgöra risker. Men tankesystem kan inte utvecklas utan materialitet. Demokrati utgörs av so-cio-materiella institutioner som parlament, röstsystem, de-batt i medier osv. Utan dem finns ingen demokrati. Ytterst är dessutom tanken en fysiologisk process.
2. Epistemologisk utgångspunkt – kunskap om sociala risker kan i olika utsträckning baseras på objektivism eller subjektivism.
3. Värdemässig utgångspunkt – vad som ses som en so-cial risk, vad den består av och hur den skall hanter-as bygger på subjektiva bedömningar som kan bygga på värdekonsensus eller värdekonflikter. Det innebär att värdebaserade ställningstaganden är aktuella i alla steg i riskhanteringsprocessen (riskidentifiering, riskuppskattning, riskbedömning, riskhantering).
För att åskådliggöra ståndpunkterna tas följande exempel. Svält, undernäring och fattigdom är tillstånd som påverkar människors välbefinnande och som (kan) uppstå på grund av sociala förhållanden. Svält och undernäring är kroppstillstånd som utvecklas då människan inte får föda under en längre tid och leder förr eller senare till döden (ontologisk utgångspunkt). Kunskap om hur detta går till är välgrundad genom forskning om människokroppens sätt att fungera (epistemologisk objek-tivism). Däremot kan det finnas olika förklaringar till varför svält uppträder i ett samhälle (epistemologisk subjektivism/ perspektivism). Oftast finns det konsensus om att människor inte skall svälta eller lida av undernäring (värdekonsensus).
Fattigdom kan ses som bristande tillgång till materiella
resurser och i absoluta termer handla om att täcka grundläg-gande behov och på sikt överlevnad (ontologisk utgångspunkt). Men fattigdomsbegreppet kan även definieras relativt. Vad som skall ses som fattigdom och vilken nivå eller vilka resurser det skall finnas brist på finns det olika åsikter om. Det finns med andra ord dels olika synsätt på vad fattigdom består av rent ma-teriellt (ontologisk konflikt), dels vilken fattigdomsnivå som skall ses som oacceptabel i ett samhälle (värdekonflikt). Likaså finns det olika synsätt kring vad fattigdom beror på från allt från strukturella förklaringar avseende t.ex. strukturomvand-lingar och försämrade sociala försörjningssystem till brister i
individers utbildning eller vilja att arbeta (epistemologisk sub-jektivism/perspektivism). I vissa samhällen kan det finnas kon-sensus om att fattigdom inte skall accepteras (värdekonkon-sensus) men oenigheter om vad fattigdom egentligen är (ontologisk konflikt). I andra samhällen kan fattigdom accepteras av vissa grupper men inte av andra (värdekonflikt).
En social risk kan med andra ord sträcka sig från att baseras på ontologisk, epistemologisk och värdemässig konsensus till att det finns konflikter eller motsatta synsätt avseende samt-liga tre dimensioner. Slutsatserna av detta resonemang är att riskhantering avseende sociala risker i stor utsträckning hand-lar om att göra ontologiska, epistemologiska och värdemässi-ga bedömninvärdemässi-gar. Att synliggöra dessa och belysa i vilken ut-sträckning och på vilka sätt det finns konsensus eller konflikter måste vara centralt under hela riskhanteringsprocessen.
Riskhanteringsprocessen
I tabell 2 presenteras riskhanteringsprocessens olika steg, vilka frågor som är centrala samt grund för bedömningar.45 Som
visas i tabellen förekommer olika värdemässiga ställningsta-ganden i samtliga moment. I kommande avsnitt diskuteras och ges exempel på vad de tre första stegen i en social riskhan-teringsprocess kan beröra.
45 För en introduktion till riskhanteringsprocessen se
Tabell 2. Bedömningsgrunder för riskhanteringsprocessen.
Steg Fråga Grund för bedömning
Bestämning av skyddsvärt Vad är skyddsvärt? Värdemässigt och normativt ställningstagande Riskidentifiering Vad kan hota det
skyddsvärda? Ställningstaganden utifrån vad som redan inträffat eller analyserats (epistemologisk objektivism) och det som skulle kunna inträffa (episte-mologisk subjektivism). Värdemässigt ställning-stagande avseende när riskidentifieringen skall avslutas.
Riskuppskattning Hur ofta kan en risk inträffa och vilka kan
konsekvenserna bli? Vad beror risken på?
Empiriska och logiska skat-tningar baserat på inträffade händelser (epistemologisk objektivism). Experter eller andra aktörers bedömningar (epistemologisk subjektiv-ism).
Värdemässiga ställningsta-ganden avseende hur väl underbyggda bedömningar-na är.
Riskbedömning Vilka risker måste åtgärdas med hänsyn till möjlighet och konsekvens?
Värdemässigt och normativt ställningstagande. Riskhantering Hur skall risker och
Bestämma skyddsvärt: Skyddsvärt ur ett
myndighetsperspektiv
Som tidigare nämnts är det viktigt att redovisa vem som gör bedömningar i riskhanteringsprocessens olika steg. I figur 1 (se nästa sida) ges exempel på hur en grupp av myndighet-spersoner klassificerar det skyddsvärda i fyra fokusområden: Människa, miljö, samhällssystem och samhällsvärden.46
En-ligt detta synsätt står människan och hennes behov i centrum som t.ex. hälsa, ekonomisk, fysisk, psykisk, och social säkerhet samt trygghet. För att de skall tillfredsställas måste relationer i hennes omedelbara närhet eller miljö som till familj, kam-rater, förskola, skola, arbetsplats och deras inbördes relationer fungera (mikro- och mesosystem).47
De i sin tur är relaterade till andra system som hon inte direkt regelbundet ingår i men på olika sätt kan påverkas av (exosystem). Exempel på sådana är myndigheter men också massmedier. Beslut inom dessa system påverkar starkt vad som händer på individ- och gruppnivå. Slutligen påverkar andra mer övergripande ekonomiska, kulturella, legala, politiska men också värdesystem alla andra systemnivåer (makrosystem). Detta synsätt knyter an till en bioekologisk och systemteore-tisk ansats.48 Enligt detta synsätt utvecklas människan genom
ett ständigt växelspel mellan hennes biologiska förutsättningar, framväxande egenskaper och skilda miljöfaktorer. Under den-na utvecklingsprocess påverkas och påverkar individen också de socio-rumsliga sammanhang som hon lever i.
46 Utarbetad av arbetsgrupp för sociala risker Länsstyrelsen i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen. Andra grupper med andra perspektiv kan komma fram till andra ställningstaganden. 47 För en diskussion kring risker, systemnivåer och ekologisk sys-temteori se Bronfenbrenner (1977), i Lagerberg och Sundelin (2000:19 - 20).
Figur 1. Exempel på sammanställning av skyddsvärt utifrån ett myndighetsperspektiv. De streckade linjerna indikerar att de olika systemen samspelar med varandra.
Riskidentifiering: Risker och riskområden
De oönskade händelser, beteenden eller tillstånd som kan in-träffa och hota det som bedöms vara skyddsvärt kan vara av kvalitativt olika karaktär. För att tydliggöra detta kan det vara viktigt att dela upp dem i riskområden med klara relationerSamhällsvärden Samhällssystem Miljö Människa (Makrosystem) (Exosystem) (Mesosystem) (Mikrosystem) Fysisk respektive psykisk
säkerhet och trygghet Ekonomisk trygghet
Fysisk och psykisk hälsa
Fysiskt och socialt säker och trrygg miljö
Väl fungerande samhällsfunktioner
till det som anses vara skyddsvärt.49 Nedan ges förslag på fem
sådana områden som är relaterade till det skyddsvärda som diskuterats tidigare. I tabell 3 relateras riskområden till sådant som kan ses som skyddsvärt:
Konflikter i värdesystem - Risker som springer ur
konf-likter mellan politiska, kulturella eller religiösa värd-esystem och som hotar demokrati och mänskliga rät-tigheter.
Brister i samhällsfunktioner - Risker som uppstår genom
brister i samhällsbärande institutioner och som drab-bar centrala samhällsfunktioner.
Brister i omgivande säkerhet och trygghet - Risker som
uppstår i människors livsmiljö och som påverkar deras säkerhet och trygghet.
Brister i personlig säkerhet och trygghet – Risker som direkt
påverkar individens fysiska och psykiska trygghet och säkerhet.
Brister i försörjning - Risker som uppstår i
försörjn-ingssystem och som påverkar människors möjligheter att försörja sig.
Brister i hälsa - Risker som finns i människors
levnads-förhållanden och livsvillkor och som negativt påver-kar individers hälsa och livskvalitet.
49 Utifrån ett starkt socialkonstruktivistsikt eller ”governmental-ity” perspektiv kan detta arbetssätt också ses som exempel på hur olika styrandetekniker struktureras och utvecklas.
Tabell 3. Relationer mellan skyddsvärt och riskområden.
Skyddsvärt Risker
Fokusområde Mål Riskområden
Samhällsvärden
Demokrati och
mänsk-liga rättigheter Konflikter i värdesystem• Politiska, religiösa eller kul-turella system, aktiviteter eller konflikter som hotar demokrati och mänskliga rättigheter • Politiska, kulturella eller
religiö-sa konflikter med våldsinslag
Samhällssystem
Väl fungerande
sam-hällsfunktioner Brister i samhällsfunktioner• Ej fungerande samhällsfunk-tioner
• Korruption
• Systemhotande och organise-rad brottslighet
Miljö
Fysiskt och socialt
trygg miljö Brister i omgivande säkerhet och trygghet
• Brottslighet • Bränder • Konflikter och hot
Människa
Fysisk och psykisk
säkerhet och trygghet Brister i personlig säkerhet och trygghet
• Utsatthet för våld • Personlig otrygghet • Fysisk och psykisk stress Ekonomisk trygghet Brister i försörjning
• Långtidsarbetslöshet • Fattigdom Fysisk och psykisk
hälsa Brister i hälsa• Fysisk ohälsa • Psykisk ohälsa • Missbruk
Riskuppskattning och riskers orsaker
Specifika och generella sociala risker
Även om det går att identifiera sociala risker och riskområden på samhällsnivå innebär det inte att sannolikheten att drabbas av dem är lika stor eller att konsekvenserna av dem blir lika omfattande för alla människor. Vad gäller brottslighet kan vi exempelvis veta att i en stad inträffar det ett visst antal brott av en viss typ per 100 000 invånare varje år och anta att så kommer det att se ut även kommande år. Sannolikheten blir således 1 för att detta kommer att ske även nästa år.50 Men det
innebär naturligtvis inte att alla i en stad kommer att utsät-tas för denna typ av brottslighet. I stället är den rumsligt och tidsmässigt olika fördelad. Vissa sociala risker är därför plats-, tids- och kontextbundna. Ett annat exempel, som långvarig arbetslöshet, har mer att göra med näringslivets omvandling, personliga kompetenser, egenskaper, sociala nätverk och social position i samhället. I sådana fall kan klasstillhörighet, genus, etnicitet och utbildning ha stor betydelse. Dessa två exempel utgör vad som kan kallas specifika sociala risker och som är avgränsade till sociala grupper eller platser i tid och rum.
Andra sociala risker kan beröra hela befolkningar eller mycket stora grupper i ett samhälle. Krig eller omfattande samhällskonflikter, men även att samhällsbärande institu-tioner börjar brytas ned eller inte fungera, är exempel på så-dana. Denna typ av sociala risker kan betecknas som generel-la sociagenerel-la risker.
För varje ovan nämnt riskområde som värdesystem, sam-hällsfunktioner, omgivande och personlig säkerhet och trygg-50 Sannolikhet anger hur troligt det är att något skall inträffa och
brukar anges som ett värde mellan 0 och 1. Ju större värde desto större sannolikhet.
het, försörjning och hälsa kan det finnas såväl specifika som generella sociala risker.
Sociala risker, genus och sårbarhet
Sociala risker drabbar inte alla människor lika och i många fall finns en klar genusaspekt. Män begår fler brott än kvinnor. Full-bordade självmord är vanligare bland män, men fler kvinnor gör försök. I en social risk- och sårbarhetsanalys är det cen-tralt att lyfta fram skillnader mellan män och kvinnor avseende såväl vem som är riskutsatt som hur sårbara de är för inträffade händelser. Detsamma gäller för olika ålderskategorier. Detta är inte minst viktigt då olika former av statistik samlas in och analyseras för att bedöma nuläge och utvecklingstrender. För att återknyta till ett alternativt och starkt socialkonstruktivistiskt perspektiv skulle genus- och åldersaspekter aktualiseras inte minst genom vem och vad medier och vissa myndighetsgrupper identifierar som sociala risker. Genom att framställa vissa be-folkningsgrupper som mer farliga än andra ser och förhåller sig människor och myndigheter till dem på ett särskilt sätt.
Risk- och skyddsfaktorer
För att en risk skall uppstå eller oönskad händelse inträffa måste det finnas olika orsakande eller påverkande faktorer. Ofta kallas dessa för riskfaktorer men närliggande begrepp är stressorer eller påfrestning.51 En riskfaktor är något som kan
orsaka, påverka eller utlösa en risk och definieras i detta arbete som:52
51 Danska Sundhedsstyrelsen (2011), och WHO (2008), an-vänder också begreppet sociala determinanter.
52 En likartad definition är ”En riskfaktor definieras som en om-ständighet eller egenskap som tidsmässigt uppträder före ett visst utfall och som ökar sannolikheten för detta utfall.”
(Lång-En social riskfaktor är omständigheter eller egenskaper hos människor, deras livsvillkor eller levnadsförhål-landen som kan öka möjligheterna (sannolikheten) för att oönskade händelser, beteenden eller tillstånd skall inträffa.
Sociala risker kan påverkas av flera olika riskfaktorer. De kan finnas hos individen, familjen, närstående, i den direkta eller mer avlägset belägna miljön. På samma sätt som för sociala risker kan de delas in specifika och generella riskfaktorer.
De riskfaktorer som presenteras nedan är främst hämta-de från forskning inom socialt utvecklingsarbete,53 hälsa och
samhällsmedicin samt kriminologi (för en mer utförlig sam-manställning se Bilaga 1). Nedan delas riskfaktorerna upp i de båda huvudgrupperna Generella respektive Specifika riskfak-torer (för indikariskfak-torer se Bilaga 2):
Generella riskfaktorer
• Brist på finansiella, materiella eller personella resurser hos myndigheter eller samhälle
• Ekonomiska skillnader/klyftor i samhället • Segregation
• Social, ekonomisk och politisk marginalisering54
ström, 2003). En annan definition som mer tar sin utgång-spunkt i ett geografiskt områdes utveckling är: “Risk factors are insecurity-generating conditions or incidents that increase the likelihood of an area entering a process of decay and decline.” (Innes och Jones, 2006).
53 Lagerberg och Sundelin (2000).
54 Marginalisering kan ses som en process som påverkar en in-divids eller grupps position i en social struktur. Det kan vara i förhållande till ett centrum eller mellan de två polerna förank-ring respektive utslagen (Svedberg, 1995, 1997). Germani (1980) betonar att marginalisering förutsätter att det finns normer som påbjuder ett deltagande, att individen eller grup-pen vill delta men att det inte finns resurser i samhället eller
Specifika riskfaktorer
Livsvillkor
• Klass • Etnicitet
• Social stigmatisering – utpekande av sociala grupper
Levnadsförhållanden
• Territoriell stigmatisering - utpekande av
bostads områden
• Otrygga uppväxtförhållanden • Otrygg boendemiljö
• Trångboddhet
• Bristande resurser (institutionellt underskott) • Ohälsosamma levnadsvanor
Personbundna riskfaktorer
• Kön
• Personliga egenskaper och förutsättningar • Bristande utbildning och kompetens
• Alienation - känsla av att inte tillhöra samhället
Kritiska risker, riskfaktorer och komplicerade samband
Mellan sociala riskfaktorer och sociala risker finns orsakssam-band. Om sociala risker är de möjliga händelser, beteenden eller tillstånd som kan inträffa utgör riskfaktorerna de omstän-digheter som möjliggör att de kan inträffa. Forskning har visat att det oftast behövs flera samverkande riskfaktorer och att det är svårt att hitta en enskild faktor som ensam är bestämmande.55
Oftast handlar det om kombinationer av olika riskfaktorer som kan ligga på individ-, familje-, kamrat-, grannskaps- eller
kapacitet hos de berörda att delta. 55 Långström (2003).
samhällsnivå.56 Samtidigt har forskning också visat att det kan
finnas kritiska tillfällen eller beteenden som till viss del kan predicera negativa händelser. Exempel på detta är så kallade strategiska brott som kan indikera en fortsatt brottskarriär.57
Vidare kan vissa riskfaktorer vara kritiska i den bemärkelsen att de har stark påverkan på många andra faktorer.
I en social riskanalys är det viktigt att identifiera såväl so-ciala risker som soso-ciala riskfaktorer. En stor utmaning är att visa hur dessa uppstår på olika systemnivåer och tar sig uttryck i skilda socio-rumsliga sammanhang. Ur ett processperspektiv kan en risk också utgöra en riskfaktor.58 Exempelvis kan
ärftli-ga faktorer, familjeförhållanden, genus och levnadsförhålland-en leda till missbruk som leder till ohälsa som leder till social och ekonomisk marginalisering som leder till problematiska familje- och svåra uppväxtförhållanden för barn. I figur 2 visas översiktligt och förenklat några möjliga orsakssamband mel-lan sociala riskfaktorer och sociala risker. Riskfaktorerna delas in i grupperna Livsvillkor och levnadsförhållanden samt
Per-sonbundna faktorer och skapar tillsammans de förutsättningar
som individer utvecklas utifrån. Beroende på samhällets klass-förhållanden och människors möjligheter att välja tar sig dessa riskfaktorer olika uttryck i skilda socio-rumsliga sammanhang som t.ex. hemmet, bostadsområdet, grannskapet, skolan eller offentliga miljöer. Det skapas olika riskmiljöer som barn och vuxna, kvinnor och män temporärt eller kontinuerligt lever i. Där kan sociala risker vid vissa situationer utlösas och påverka hälsa, säkerhet och trygghet samt försörjning.
56 Ibid.
57 BRÅ Rapport, 2011:21.
Figur 2. Möjliga samband mellan sociala riskfaktorer och sociala risker.
Risktrösklar och latenta risker
Att det finns möjliga orsakssamband innebär inte med automa-tik att en risk manifesteras i oönskade händelser, beteenden eller tillstånd. Det finns ofta en s.k. dos-respons- eller
tröskel-Utsatta levnadsförhållanden Otrygga familje- och uppväxtförhållanden
Social och territoriell stigmatisering Alienation Missbruk Ohälsa Psykisk ohälsa Fysisk
skadegörelse Sociala konflikter
Avvikande beteende Försämrade personliga resurser
och förutsättningar Personliga egenskaper Våld Ohälsosamma levnadsvanor Segregation
Riskfaktorer: Livsvillkor- och levnadsförhållanden
Sociala risker: Säkerhet och trygghet
Strukturomvandling Sociala risker: Hälsa Anlagda bränder Riskfaktorer: Personbundna faktorer Fattigdom Långvarig arbetslöshet Sociala risker: Försörjning Kön Klass Etnicitet Social, ekonomisk och
politisk marginalisering Bristande utbildning Otrygghet Brottslighet Negativa kamratrealtioner
effekt vilken innebär att det krävs en viss ex ponering, dos eller intensitet innan något inträffar. Ofta sker det genom att flera olika riskfaktorer samverkar. Vidare kan det finnas en fördröj-ning i tid där händelser som inträffat tidigare inte får gen-omslag förrän långt senare. De kan först i andra sammanhang och tillsammans med andra händelser eller förhållanden leda till att en risk manifesteras. Dessutom kan det krävas någon form av utlösande händelse innan det sker. Inom riskforskning som inriktas mot individers utveckling eller inom kriminolo-gi görs ofta analyser på gruppnivå.59 En större utmaning är
sannolikt att göra motsvarande bedöm n ingar på samhällsnivå. Hur långvarig eller omfattande arbets löshet, segregation och ekonomisk otrygghet krävs innan det leder till missbruk, ohälsa, sociala eller samhällskonflikter?
Skyddsfaktorer
Förutom riskfaktorer som kan öka sannolikheten för att något oönskat kan inträffa, finns det faktorer som skyddar eller min-skar desamma. Dessa så kallade skyddsfaktorer skall inte ses som riskfaktorernas motsats utan snarare sättas i samband med vissa förhållanden där de kan påverka ett möjligt utfall. En skyddsfaktor definieras som:
En social skyddsfaktor är egenskaper hos människor, deras livsvillkor och levnadsförhållanden som givet ett antal riskfaktorer minskar möjligheten (sanno-likheten) för att oönskade händelser, beteenden eller tillstånd skall inträffa.
I likhet med riskfaktorer kan skyddsfaktorer finnas på olika nivåer som individ, familj, skola/kamratkrets och samhälle. Utifrån ett individperspektiv kan kön, fysisk hälsa, intellekt-uell kapacitet, känslomässig kontroll, social mognad och psy-59 För en översikt av denna typ av riskforskning se Lagerberg och
kisk energi fungera som personliga skyddsfaktorer mot krim-inalitet bland unga.60 Andra forskare har lanserat liknande
begrepp som t.ex. känsla av sammanhang61 och egenförmåga
(self-efficacy).62 Även på familje-, grupp- och samhällsnivå
finns skyddsfaktorer.63 Sociala skyddsfaktorer kan med andra
ord finnas på olika systemnivåer där individens egna utveck-lade egenskaper i samspel med förhållanden i levnadsmiljön påverkar hur hon givet ett antal riskfaktorer agerar i olika situa tioner. I figur 3 visas exempel på en sammanställning över risk- och skyddsfaktorer på olika nivåer kopplat till narkotika-bruk men även andra sociala risker.
Figur 3. Risk- och skyddsfaktorer kopplat till narkotikabruk och andra sociala risker.64
60 Stattin et.al. (1997:200). 61 Antonovsky (1979, 1987). 62 Bandura (1977, 1982).
63 För en omfattande genomgång se Lagerberg och Sundelin (2000).
64 Sundell (2008), efter Brounstein, Zweig & Gardner (2001).
Risk- och skydds-faktorer i familjen
Risk- och skyddsfaktorer i kamratgruppen
Risk- och skyddsfaktorer i skolan
Risk- och skyddsfaktorer i närmiljön
Risk- och skyddsfaktorer i nationen Bristande skolanpassning Kriminalitet Drogbruk Tonårsgraviditet Psykisk ohälsa Individuella risk- och
I Bilaga 1 finns en sammanställning av olika sociala risker, risk- och skyddsfaktorer som uppträder under en livsperiod men också i vilka sociala och rumsliga sammanhang de kan finnas. Den baseras på forskningsöversikter från olika forsk-ningstraditioner, men i många fall är det likartade risk- och skyddsfaktorer som lyfts fram. I figur 4 visas exempel på ak-tuell forskning kring effekter av 1990-talskrisen och vilka faktorer som påverkar social exkludering i medelåldern (mätt som utestängning från arbetsmarknaden, förtidspensionering, socialbidragstagande) och risker/riskfaktorer som uppträder under uppväxt som fattigdom, sociala problem, avvikande beteende, utbildning m.m.65
Figur 4. Exempel på analys av riskfaktorer för social exkludering i ett livsförloppsperspektiv. Källa: Bäckman och Nilsson (2011). Es-timaten kan anta värden mellan -1 och 1. Enkelt uttryckt betyder ett högre positivt och ett lägre negativt värde starkare effekter.
Analysen visar att fattigdom och sociala problem under upp-växten indirekt kan leda till social exkludering under medelål-65 Bäckman och Nilsson (2011).
Uppväxtfamilj Tonår Ung vuxen Medelålder
Skolresultat Utbildningsnivå Fattigdom Fattigdom
Sociala problem Ohälsa
Exkludering Avvikande
beteende I beteende IIAvvikande
0,41 0,73 0,28 0,61 0,39 0,22 0,13 -0,18 -0,23 -0,32 0,31 0,88 -0,16
dern. Att det finns sådana samband innebär inte att alla som drabbats av dessa uppväxtvillkor också blir socialt exkluderade. Men sannolikheten är högre. Denna typ av analyser tar bara indirekt hänsyn till de socio-rumsliga sammanhang som in-dividen vistas i eller bryter upp från under livets olika skeden.
Social stress och sociala stressorer
Ett kompletterande eller alternativt sätt att se på risk- och skyddsfaktorer är människors utsatthet för social stress. Män-niskors livssituationer och livsmiljöer kan på olika sätt påverka människors utsatthet för stress. Detta behöver inte ses som något onormalt. Alla människor hanterar stressituationer på en vardaglig basis. Vad som emellertid skiljer sig åt är dels förmågan att hantera stress, dels att människors livsvillkor och levnadsförhållanden kan vara radikalt olika och generera olika former och grad av social stress. Vissa individer och grupper kan leva under sociala förhållanden som är mer stressgenerer-ande än andra.66 Sådana miljöer kan innehålla stressfaktorer
som påverkar människor under lång tid och på så vis kan ses som kroniska.67 Inom detta fält finns flera olika ansatser som
exempelvis fokuserar på ekonomiska problem inom familjer och hur de påverkar dem emotionellt, i relationer till andra och hur de ytterst agerar som föräldrar.68 En annan ansats
betonar grannskapets betydelse och hur det på olika sätt ge-nererar riskfaktorer, som leder till stress, droganvändning och försämrad hälsa.69 En närliggande teori handlar om sociala 66 För en diskussion kring social utsatthet se ”Social utsatthet och
socialt arbete”, forskningsplattform för institutionen för socialt arbete, Malmö högskola, www.mah.se/susa.
67 För en diskussion se Aneshensel (1992). 68 Conger och Conger (2008).
69 Se t.ex. Boardman, Finch, Ellison, Williams, Jackson (2001); Cutrona, Wallace och Wesner (2006); Hill, Ross och Angel,
påfrestningar (eng. strains) och definieras som ”relationer där andra inte behandlar en person som han eller hon vill bli be-handlad”.70 När människor upplever sådana situationer kan
det uppstå negativa känslor som ilska, skam osv. som i sin tur utlöser reaktioner eller handlingar när de försöker att han-tera dessa. I vissa fall kan det leda till missbruk, brott eller andra socialt negativa händelser, beteenden eller tillstånd. I såväl specifika situationer som vid långvarig utsatthet för so-cial stress spelar genus en stor roll. Både avseende hur utsatt någon är, som hur bra han eller hon lyckas hantera problemen.
Livscykel- och tidrumsperspektiv
Risker, riskfaktorer och social stress uppträder under livets oli-ka tidsperioder och i skilda sociala och rumsliga sammanhang. Utifrån ett livscykelperspektiv är det viktigt att dels studera individers och gruppers livsbanor och de olika socio-rumsliga sammanhang och riskmiljöer som de vistas i, dels hur risk- och skyddsfaktorer skiljer sig åt mellan olika sociala förhållanden och geografiska områden. Av denna anledning är det lika vik-tigt att analysera grannskap, bostadsområden och stadsdelar, som att följa individer och befolkningsgrupper för att tidigt identifiera och proaktivt arbeta med sociala riskfaktorer och risker.71
Förutom ett livscykelperspektiv varierar riskutsattheten över kortare tidsrymder som dagar och veckor. Individers ut-satthet över tid och rum skiljer sig inte minst åt på grund av de olika platser som de vistas på under exempelvis ett dygn. (2005); Latkin och Curry (2003); Steptoe, och Feldman (2001); Stockdale, Wells, Tang, Belin, Zhang, Sherbourne (2007). 70 Agnew (1992). Se också den omfattande litteratur som finns
avseende General Strain Theory (GST).
71 För ett exempel på forskning på individnivå och livsför-loppsperspektiv se Sampson och Laub (1993).
I figur 5 visar ett tidsgeografiskt diagram hur två individer (barn) rör sig under en dag i olika miljöer och som kan ha olika uppsättningar risk- och skyddsfaktorer. Mikrosystemen hem, skola, fritidsgård kan ses som fickor av lokala ordning-ar som reglerordning-ar vad som händer där. Samtidigt kan de ur ett riskperspektiv innehålla olika uppsättningar risk- och skydds-faktorer.
Figur 5. Tidsgeografiskt diagram som visar individers rörelser i tid och rum och deras riskutsatthet eller riskagerande i olika miljöer.
Vid vissa situationer kan en oönskad händelse inträffa som en olycka på väg hem från fritidsgården. I andra fall kan det vara påverkan under en längre tid som t.ex. mobbing som påverkar den utsatta individen negativt. I ett tredje fall kan en individ anlägga en brand på en skola efter ett besök på en fritidsgård. Utifrån ett tidsgeografiskt perspektiv kan en och samma plats innehålla olika risk- och skyddsfaktorer sett över tid. Den-na typ av aDen-nalyser kan bl.a. kopplas till rutiDen-naktivitetsteorin
Individ 2 Anlagd brand Olycka Rum Tid Fritidsgård Skola Hem Grannskap Mesosystem Mikrosystem Mobbing Individ 1
som menar att tre förutsättningar krävs för att en oönskad händelse (brott) skall inträffa nämligen motiverade gärnings-personer, bristande kontroll och ett tillgängligt mål eller offer. Metoden kan även användas för livsförloppsanalys.
Sociala riskdilemman
En viktig del i social risk- och sårbarhetsanalys är att identi-fiera miljöer med kritiska eller många riskfaktorer. Som tidi-gare nämnts är det svårt, om inte omöjligt att förutsäga en-skilda individers livsförlopp även om de växer upp under svåra förhållanden. Samtidigt ställs det krav på myndigheter att ingripa om någon individ behandlas illa eller är särskilt risk- utsatt. Det finns således en problematik mellan att å ena sidan göra sociala och sårbarhetsanalyser för grupper och risk-miljöer och å andra sidan identifiera, samt i vissa fall ingripa mot enskilda individer som är särskilt riskutsatta. I det senare fallet finns en uppenbar risk för stigmatisering eller stämpling av enskilda.72 Detta kan betecknas som ett socialt riskdilemma
där båda alternativen kan ge negativa konsekvenser. Identi-fierar exempelvis myndigheter riskmiljöer men inte ingriper kan särskilt barn och unga drabbas. Ingriper de mot individer i riskmiljöer kan det i sin tur fungera som stämpling och leda till att individen börjar uppfatta sig själv på ett visst sätt. Ett närliggande problem handlar om hur individer, främst barn som lever i riskmiljöer och därmed är riskutsatta kan utveckla ett riskbeteende som kan hota andra.
72 Stämplingsteorin går ut på att omgivningen reagerar negativt på vissa beteenden som individen successivt internaliserar och blir en del av hennes negativa självbild. Se Goldberg (2000).
Riskutsatthet och resiliens
Olika miljöer eller fickor av lokal ordning kan ha fler eller färre uppsättningar av risk- eller skyddsfaktorer som dessutom kan variera över tid. Hot och våld i samband med krogbesök sker på vissa platser, vid särskilda veckodagar och under en be-gränsad tid på dygnet. Ett grannskap eller bostadsområde kan påverkas av en mängd riskfaktorer på olika systemnivåer som gör att många i befolkningen lever under varierande former av social stress.
Figur 6. Tre olika typer av bostadsområden i Malmö avseende graden av social stress och utsatthet för anlagda bränder år 2007-2008. Kluster 1 har låg, kluster 2 medel och kluster 3 har hög social stress.
