1. Inledning
4.2 Ritningsbeskrivning
Gemensam samlingslokal/matsal
Utgångspunkten i planlösningen är en stor samlingssal som kan användas för
gemensamma aktiviteter mellan avdelningarna, samtidigt som den fungerar som matsal. För att ge alla avdelningarna en känsla av samhörighet sinsemellan utgår alla tre
avdelningarna från denna. Samlingslokalen kommer bli en rymlig, ljus sal med möjlighet att ”ställa ut” barnens kreationer. Det kommer att finnas hyllsektioner som möjliggör viss del av avskärmning om så önskas.
För att få in mycket dagsljus kommer taket att höjas över samlingslokalen och det kommer att vara öppet upp i nock. Detta ”torn” ska mestadels bestå av glas och kommer på så sätt att ge fasaden en karakteristisk prägel. De väggar som har direkt kontakt med utomhusmiljön kommer att bestå av skjutdörrar i glas för att göra det möjligt att öppna upp när vädret tillåter. Detta ger en möjlighet att bedriva mestadels av verksamheten utomhus.
EU:s regler säger att barnen inte får vistas i tillagningsköken. För att ge barnen en insyn i matlagningen kommer ett stort fönster placeras mellan samlingslokalen och köket. Där
kan barnen se hur råvarorna förvandlas till färdig mat på ett pedagogiskt vis. Dörren som går mellan samlingslokalen och köket kommer att vara bredare för att en vagn med disk respektive mat enkelt ska kunna köras in och ut.
Ovanför tillagningsköket kommer ett så kallat personalblock att placeras på andra våningen. Här kommer det att finnas kontor, personalrum samt en toalett som är avsedda för personalen. Här kan personalen få vistas ostört samtidigt som de får en viss överblick över det stora allrummet i form av stora glaspartier. För att ta sig upp på andra våningen kommer en enkel genomgångshiss att installeras i ena hörnet av allrummet. Motsvarande hörn på andra sidan av allrummet kommer det finnas en spiraltrappa som kan blockeras med hjälp av en rejäl grind för att undvika att barnen tar sig upp.
Tillagningskök
Köket görs rymligt med plats för utrustning som krävs. En separat ingång respektive toalett är enligt lag också placerat i anslutning till köket. Toaletten har ett förrum med möjlighet för ombyte. Den separata ingången har också en bredare dörr för att även fungera som varuintag. Dessa är enbart avsedda för kökspersonalen. Ett förråd för matvaror samt ett diskrum är placerat lättillgängligt för att underlätta dagens rutiner. El-central, soprum och en större toalett med tvättmöjligheter placeras intill tillagningsköket.
Avdelningarna
Alla de tre avdelningarna är identiska och består av samma lokaler och utrymmen sånär som i block tre, där en av toaletterna är handikappsanpassade (2200x2200mm). Från det gemensamma allrummet finns en dörr som leder in till avdelningens egna matrum. Här kommer det finnas kyl, frys och diskho för att möjliggöra förberedelser för frukost och mellanmål. Bord och stolar kommer också att finnas lämpligt utplacerade för en tillfredställande matplats. Från detta matrum finns anslutning till lekrummet. Här kan
personalen tillsammans med barnen få bestämma vad rummet ska användas till. Det är ett relativt rymligt rum med plats för lek med dockor, bilar med mera. Mysrummet i sin tur ska ge en större känsla av hemtrevnad och är konstruerat i vinkel. Utrymmet kan ägnas åt sagoläsning och andra lugnare aktiviteter. Här kommer att finnas soffor och mycket kuddar. Ateljén ska inredas på ett sådant sätt att skapande uppmuntras. Det ska också finnas vattenledningar dragna så att en vask kan installeras. Här finns också många fria väggar som kan användas för exponering av barnens konstverk. Skötrummet placeras intill ateljén för att underlätta dragning av vattenledningar. Det kommer att utrustas med höj- och sänkbara skötbord och även en duschslang. En så kallad vattenränna ska finnas där barnen kan leka med vatten på olika sätt. Därför ska hela utrymmet fuktspärras. I anslutning till skötrummet finns ett mindre förråd där diverse toalettartiklar kan förvaras. Ingång till varje avdelning sker från ett kapprum där barnen har sina egna fack. Här kommer även att finnas torkskåp för barnens blöta ytterkläder
5 Slutsats
Efter åtskilliga besök på förskolor runtom i Halmstads kommun, har vi nu skapat oss en relativt omfattande baskunskap om förskolorna. Många var bristfälligt anpassade efter nutida verksamhet, vilket vi tror beror på dålig kommunikation mellan brukare och kommun. Personalen besitter stora kunskaper i hur en förskola bör utformas utefter deras behov och detta är något som borde beaktas mer. I dagens förskolor upplever majoriteten av förskolepersonalen att de fått alldeles för lite inflytande i projekteringen. Detta kan bero på att personalen många gånger inte är tillsatt då förskoleprojekteringen börjar. Det kan också bero på att förskolepersonalen saknar den kunskap som krävs för att förstå ritningar. En annan teori är att det helt enkelt inte ägnas någon tid åt att fråga personalen innan projektet dras igång, då detta är en kostsam process, både tids- och resursmässigt. Vid många av besöken på förskolorna visade det sig att oerhört mycket inredning och utrymmen var överflödiga och missanpassade för verksamheten. Frågan är då om det då inte skulle löna sig att ägna lite extra tid redan i planeringsstadiet åt att fråga den aktuella personalen?
Personalen anser att de har alldeles för mycket barn per anställd och påfrestningarna är därför stora. På 90-talet skedde stora nedskärningar av förskolorna runtom i landet
eftersom det då föddes färre barn. Från år 2000 och framåt har det däremot barnafödandet ökat, men inte antalet förskolor. Därför ifrågasätter vi varför detta fortfarande inte är fullt åtgärdat såhär många år efter? Kan det bero på en resurskrävande byggmetod?
I Varbergs kommun används uteslutande modulbyggnadstekniken i dagsläget, eftersom bristen på förskolor är omfattande och detta är en effektiv metod. Därför har vi valt att framställa en planlösning som möjliggör modulbyggnadsteknik.
Slutligen anser vi att med vår planlösning, anpassad tillsammans med tilltänkt personal kan framtidens förskola produceras snabbt och enkelt med hjälp av
modulbyggnadsprincipen. Detta anser vi skulle lösa många års problem med brist på förskolor.
6 Referenser
Litteratur
Statistiska centralbyrån
Tallberg Broman, I (1995). Perspektiv på förskolans historia. Studentlitteratur, Lund. Johansson, J-E (1994). Svensk förskolepedagogik under 1900-talet. Studentlitteratur, Lund.
Björklind, P (2005). Lärande och fysisk miljö – En kunskapsöversikt om samspelet mellan
lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Liber
Lärarförbundet (2005) Utomhuspedagogik i förskola och förskoleklass – Temaserie från
tidningen Förskolan 7. Lärarförbundets förlag
Åkerlöf, L (2007). Bullerskydd, byggvägledning 11, en handbok i anslutning till
Boverkets byggregler. AB Svensk Byggtjänst och författaren.
Örnhall, H och Koffman, C (1996). Utformning och säkerhet, en handbok i anslutning till
Boverkets byggregler. AB Svensk Byggtjänst och författarna.
Olander, S (2004) Lägre kostnader med volymelement. En fallstudie. Inst för Byggnadsekonomi. Lunds Tekniska högskola
Elektroniska
23/5-08 Bild på framsidan: http://www.babyland.se/images/articles/230/AK04274.jpg 18/1-08 Uppsala universitet: http://info.uu.se/press.nsf/pm/akut.krishantering.id38.html 2/5-08 Figurtext: http://www.sportmuseum-leipzig.de/Ablage-Zeitung/4-2003/Image/GutsMuths9.jpg 10/4-08 Hörselskadades riksförbund: http://hrfteknik.e-butik.se/?artnr=3002 20/5-08 Prevent- Arbetsmiljö i samverkan:13/5-08 Det svenska bostadsbyggandet Falun 7 Dec 2006: http://www.du.se/pages/9177/09.40%20hans%20eric%20johansson.pdf 27/4-08 Arkitekten Nov 2003: http://www.byggkostnadsforum.se/upload/Startsida/Rapporter/2007/Industrialiserat%20B yggande%20-%20FoU-Rapport.pdf 16/5-08 Hitta.se: http://www.hitta.se/SearchCombi.aspx?vad=&var=stenamarksv%e4
Muntliga
22/1-08 Anställd Fastighetsförvaltningen, Halmstads kommun 8/4-08 Jonsson, K Barn- och ungdomsförvaltningen, Halmstad 31/1-22/2-08 Anställda på förskolor inom Halmstads kommun 28/2-08 Stigsdotter Drott, M, Fastighetskontoret, Varberg
20/5-08 Nilsson, G, Universitetsadjunkt Byggteknik, Högskolan i Halmstad 8/4-08 Halldin, O, Flexator