Modulbyggd förskola - Framtiden?

(1)

Modulbyggd förskola - Framtiden?

Halmstad högskola 20080519 Sofia Lindhoff & Jenny Bykander Byggingenjörsprogrammet

Sektionen för Ekonomi och Teknik

(2)

i utbildningen till byggingenjör – produktion och projektledning på Högskolan i Halmstad.

Vi har fått mycket hjälp av personer och företag som vi varit i kontakt med under hela arbetets gång. Stort TACK till:

Personal runtom på Halmstads förskolor

Per-Åke Jonsson fastighetsförvaltningen, Halmstads kommun Marianne Öberg Barn- och ungdomsförvaltningen

Carin Johnsson Barn- och ungdomsförvaltningen

Jonas Sandersson fastighetsförvaltningen, Varbergs kommun Maria Stigsdotter Drott fastighetsförvaltningen, Varbergs kommun Ola Halldin, Flexator

Ingrid Svetoft, Högskolan i Halmstad Bengt Larsson, Högskolan i Halmstad Hans Arvidsson, Flexator

Sist, men inte minst vår handledare Göran Nilsson

Halmstad maj 2008

___ _

Sofia Lindhoff Jenny Bykander

(3)

nedskärningar på förskolor runtom i landet har resulterat i att det i dagsläget råder en stor brist på förskoleplatser. Efter intervjuer med personal på Halmstads förskolor kartlade vi för- och nackdelar med dagens befintliga förskolor. Detta fick i sin tur ligga till grund för den planlösning som vi skulle arbeta fram. Målet med vår ritning var att försöka göra en enkel planlösning med stor flexibilitet. Tanken var också att försöka göra en mall att utgå ifrån och som kan produceras med modulbyggnadsteknik

Det har skett stora förändringar av barnomsorgen under årens lopp. Under 1800-talet lades grunden för den verksamhet som vi idag kallar för förskola. Småbarnsskola, Fosterhem, Barnkrubba och Barnträdgård är några namn på dagens förskolas föregångare.

I dagens förskolepedagogik försöker man allra mest framhäva lekens betydelse. Genom leken sker också stora delar av lärande. Det är därför viktigt att barnen ser möjlighet till lek i förskolemiljön.

För att få en väl fungerande utomhusmiljö är det viktigt att redan i planeringsskedet veta hur verksamheten ska bedrivas.

Det finns åtskilliga lagar som måste följas vid planerandet av en förskola. Lagar om ljud och utformning är två stora områden där berörande lagar ska beaktas.

I nuläget används uteslutande en traditionell byggmetod vid nybyggnation av förskolor i Halmstads kommun. Det innebär att efter arkitekten ritat, sker den mesta tillverkningen ute på byggarbetsplatsen. En annan aktuell byggmetod är den industrialiserade

byggmetoden som innebär att en del av, eller hela produktionen sker inomhus på en fabrik istället för utomhus på byggarbetsplatsen. Arbetet som sedan kvarstår är att bygga ihop delarna på plats. Det finns givetvis för- och nackdelar med båda metoderna.

De flesta av personalen vi intervjuade på förskolorna i Halmstad ansåg att de fått för lite inflytande i planeringsskedet. Det finns många exempel på både bra och mindre bra fungerande förskolor i Halmstads kommun. Vi försökte att eliminera nackdelarna och framhäva fördelarna vi lyckats kartlägga i vår skiss. Vi fick fram en planlösning där tre identiska avdelningar utgår från en gemensam samlingslokal. Ovanpå tillagningsköket (som krävs på förskolor med tre avdelningar eller fler) har ett så kallat personalblock placerats. Här får personalen en chans att vara i fred samtidigt som detta ”torn” ger fasaden en trevlig prägel.

Slutligen anser vi att med vår planlösning och i samarbete med tilltänkt personal kan framtidens förskola produceras snabbt med hjälp av modulbyggnadsprincipen. Detta skulle lösa många års problem med brist på förskolor.

(4)

In 1999 the childbearing increased, which in combination with the closure of a number of preschools led to the shortage and reduced capacity in available places for young

children. The lack of places in preschools has led us to try to find a solution to the problem and in order to solve the problem we have interviewed personnel of preschools in Halmstad. The persons we met were asked to list advantages and disadvantages of their preschool and also to come up with innovative solutions and new ideas of how to develop a satisfactory preschool. This was the basis for us when we drew our drawings and our main objective was to find a new template for the development of pre-fabricated preschools.

When drawing a new and modern preschool a number of considerations have to be made, first of all the main objective for the children is play and playtime, a second objective is sound reduction and laws about sound reduction. Another consideration is how to construct the building and which method to be used, for instance should industrial techniques be considered and pros and cons be listed.

The main disappointment amongst the preschool personnel was that they had no influence in the planning stage of the new development of the preschool. What we did was that we listened to the personnel and used their opinions when we created a constructional plan. This is a simple module made of prefabricated elements which ensures an easy production phase and in combination with the influences of the staff this would be the preschool of the future. This would solve the problem with the many years of problems with lack of preschools.

(5)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 3

1.1Bakgrund... 3

1.2 Syfte, målsättning ... 3

1.3 Metod ... 3

1.4 Begränsningar ... 4

1.5 Planering ... 5

2 Teori ... 6

2.1 Historia... 6

2.1.1 Barnkrubban... 6

2.1.2 Fosterhem... 6

2.1.3 Småbarnsskolan ... 7

2.1.4 Friedrich Fröbel ... 7

2.1.5 Barnträdgården... 8

2.1.6 Dagens barnomsorg ... 8

2.2 Inomhusmiljö ... 9

2.2.1 Pedagogiken i fokus... 9

2.2.2 Ljud ... 9

2.2.3 Ljuddämpande golv och pusselmattor ... 10

2.2.4 Ljuddämpande bord ... 10

2.2.5 Ljudabsorbenter ... 10

2.2.6 Soundear ... 11

2.2.7 Ljus ... 11

2.3 Utomhusmiljö ... 12

2.3.1 ”Måsten” ... 12

2.3.2 En plats för lek ... 12

2.3.3 Dagens behov... 13

2.3.4 Årstidernas inverkan ... 13

2.4 Lagar ... 14

2.4.1 Ljud ... 14

2.4.2 Trygg, säker och regelrätt utformning ... 24

2.5 Traditionellt byggande ... 33

2.5.1 Fördelar ... 33

2.5.2 Nackdelar ... 33

2.5.3 Utveckling av byggsektorn ... 34

2.6 Industriellt byggande ... 35

2.6.1 Bakgrund... 35

2.6.2 Fördelar ... 36

2.6.3 Nackdelar ... 36

3 Empiri ... 38

3.1 Personal på Halmstads förskolor ... 38

3.2 Per-Åke Jonsson – Fastighetsförvaltningen, Halmstad kommun ... 39

3.3 Karin Jonsson – Barn- och ungdomsförvaltningen... 40

3.4 Maria Stigsdotter Drott – Varbergs kommun ... 41

(6)

4 Resultat ... 42

4.1 Ritningar ... 43

4.1.1 Planlösning 1:1... 43

4.1.2 Planlösning med beskrivning 1:2... 44

4.1.3 Planlösning 2:1... 45

4.1.4 Planlösning med beskrivning 2:2... 46

4.1.4 Fasader 3:1, 3:2, 3:3, 3:4... 47

4.1.8 Situationsplan 4:1... 50

4.1.8 Situationsplan 4:1... 51

4.2 Ritningsbeskrivning ... 52

5 Slutsats ... 54

6 Referenser ... 55

Litteratur ... 55

Elektroniska ... 55

Muntliga... 56

Bilaga 1 ... 57

Bilaga 2 ... 59

(7)

1. Inledning

1.1Bakgrund

På 90-talet skedde väldigt stora nedskärningar av förskoleverksamheten. Detta har resulterat i att gruppstorlekarna i förskolan ökat från 15-16 barn per grupp till 20-22 barn per grupp. Det förekommer avdelningar där man i snitt har sex barn per anställd, eftersom man även minskar ner på personalen. Detta är ett för högt antal barn per personal. ¹

Att barnafödandet har ökat, har länge varit känt. Mellan år 1999 och 2000 ökade barnafödandet med 2268 barn och därefter har det ökat ännu mer. År 1999 föddes alltså 88173 barn och år 2007, 107421 barn. Detta ger en ökning på 19248 barn under en tidsperiod på endast sju år. (se bilaga 1)²

1.2 Syfte, målsättning

Med ett stort intresse för arkitektur kom vi överens om att ägna vårt examensarbete åt det.

För att få inspiration till val av inriktning använde vi oss av en sida där företag

presenterar önskemål på examensarbeten. Där fann vi ett önskemål om att utveckla en skola i Gävleborgs kommun, som skulle matcha dagens krav på undervisning. Vi tog kontakt med skolverket och fick information om att förskolor är en bristande vara i hela landet. Detta väckte vårt intresse och vi valde därefter att begränsa vårt examensarbete åt denna del av skolväsendet.

Då vi i november tog kontakt med skolverket bekräftade de alltså att bristen på förskolor är störst inom den offentliga sektorn. Detta har man i Halmstad Kommun varit lyhörd för och nybyggen är i full gång. De närmaste åren är målet att man skall färdigställa 4-5 förskolor per år. I allmänhet är dagens skollokaler dåligt anpassade efter den moderna undervisningen och storleken på grupperna.3

Vår tanke blev därför att försöka utveckla en förskola med en planlösning som känns enkel, praktisk och som lämnar stor plats åt flexibilitet. För att underlätta arbetet ytterligare ska vi studera huruvida aktuellt det är att använda sig av en mer industrialiserad byggmetod.

1.3 Metod

Med hjälp av intervjuer med kontakter på kommunens fastighetskontor och personal runt om på Halmstads förskolor ska vi ta fram för- och nackdelar med dagens befintliga förskolor i kommunen. Vi kommer att åka runt och besöka de olika förskolorna och själva försöka skapa oss en bild av dagsläget. Då vi kartlagt positiva och negativa

1 Uppsala universitet (1999)

2 Statistiska centralbyrån (2008)

3 Fastighetsförvaltningen (2008)

(8)

aspekter kan vi så småningom arbeta fram en skiss. Målet med vår ritning är att undvika tidskrävande arbete på ritningsstadiet, genom att utveckla en enklare mall som kan fungera som utgångspunkt för framtida nybyggnationer av förskolor. För att förtydliga detta hänvisar vi till A-hus, som arbetar efter ett liknande system. ”Skalet” är befintligt, men kunden har möjlighet att anpassa lokalerna efter eget behov.

Behöver vi handledning med ritningen har vi ett samarbete med arkitektkontoret White i Halmstad. Modulföretaget, Flexator har också lovat att hjälpa oss i mån om tid med uppskattade kostnader på ”vår” förskola.

Viss fakta kommer att fås genom internetsidor och litteratur på biblioteket, men den huvudsakliga källan kommer att vara genom intervjuer.

1.4 Begränsningar

Vi kontaktade skolverket och fick information om att barnafödandet ökat i Sverige och att det finns ett bristande antal förskolor. Därför valde vi att begränsa oss till denna del av skolväsendet. Eftersom vi båda är mest intresserade av det arkitektoniska inom

byggbranschen föll det sig naturligt att inrikta oss på detta. Vi är båda bosatta i Halmstad och att hålla sig till vår egna kommun med omnejd kändes lämpligt. Eftersom man tidigare inte heller använt sig av prefabricerad byggmetod i större utsträckning gjorde denna avgränsning sig ännu mer intressant.

(9)

1.5 Planering

Januari

v.1

Diskuterade upplägg och planering av arbetet v.2

Bestämde närmare vilka vi behövde kontakta v.3

Möte med Bengt Larsson

Möte med vår handledare, Göran Nilsson Gjorde upp en preliminär innehållsförteckning v.4

Möte på fastighetsförvaltningen, Halmstads kommun

v.5

Redovisade vår problemställning

Möte på Barn- och ungdomsförvaltningen Intervju på två förskolor

Februari

v.6

Intervjuer på fem förskolor v.7

Intervju på en förskola v.8

Redovisning Vetenskaplig metod Intervju på en förskola

v.9

Möte på fastighetsförvaltningen, Varbergs kommun

Mars

v.10

Redovisade vetenskaplig metod v.11

Delade upp teorin v.13

Fortgående arbete med rapport

April

v.14

Arbete med ritningar v.15

Möte på Barn- och ungdomsförvaltningen v.16

Möte med Ingrid Svetoft Färdigställa teoridelarna

Maj

v.18

Vidare arbete med ritningar v.19

Möte med Ingrid Svetoft Omarbetning ritningar v.20

Möte med Ingrid Svetoft Möte med Bengt Larsson v.21 och 22

Modellbygge

(10)

2 Teori

2.1 Historia

På slutet av 1800-talet och början av 1900-talet skedde stora förändringar gällande omsorgen av barnen. Allt fler och fler valde att flytta in till större städer vilket medförde att barnpassningen blev lidande. Tidigare hade familj och vänner hjälpts åt med detta, men efterhand som det geografiska avståndet ökade, minskade chanserna till att få hjälp från släkt och vänner. Hittills hade mycket arbete ägt rum i hemmen vilket gjorde att arbete och barnpassning kunde kombineras. Detta blev en omöjlighet då många arbeten flyttades ut från hemmen. Det var nu mycket vanligt att männen arbetade medan

kvinnorna stannade hemma, ensamma med barnen. Detta skapade stora problem då en del barn tvingades lämnas ensamma utan tillsyn när mammorna utförde diverse sysslor. Folk ansåg att barnen skapade problem då de störde gatufriden genom sin lek på gatorna.

Under 1800-talet lades grunden till vad vi idag kallar förskola. Sverige hämtade inspiration från bland annat England och Frankrike som redan hade institutioner för småbarn. Institutionerna hade främst plats för de barn som saknade tillsyn helt och platsantalet var oerhört begränsat. Institutionerna byggdes främst i de stora städer där även kvinnorna lyckats få arbete och därför inte hade möjlighet att passa barnen. Det var först i slutet av 1970-talet som verksamheten började likna dagens förskolor. Även på dessa var antalet platser på tok för litet och det var endast ca 1% av Sveriges barn som hade möjlighet att få en plats. ⁴

2.1.1 Barnkrubban

I Paris 1844 grundades världens första barnkrubba. En grupp människor arbetade ideellt för att finansiera projektet. Det visade sig vara väl fungerande och 1855 hade antalet barnkrubbor ökat till 400 stycken i Frankrike. Sveriges första barnkrubba startades 1854 i Stockholm och döptes till Kungsholmens barnkrubba.

Barnkrubborna finansierades till en början, enbart med hjälp av bidrag från

privatpersoner. Det ställde höga krav på personal och styrelse som fick arbeta hårt för att få in tillräckligt med pengar för att kunna driva sin verksamhet. Som en del av sin lön, fick personalen bo på institutionerna.⁵

2.1.2 Fosterhem

Under övergången från 1800- till 1900-talet föddes ca 30 % av alla barn av ogifta kvinnor. De ensamma kvinnorna hade ingen möjlighet att uppfostra sina barn i hemmet då ekonomin inte räckte till. Att lämna ifrån sig barnen till ett fosterhem var ett alternativ

4 Tallberg Broman, I (1995)

(11)

som gav barnen en chans att växa upp i hemmiljö. Fram till mitten på 1900-talet var det vanligare att barnen bodde i fosterhem än på daghem.⁶

2.1.3 Småbarnsskolan

En engelsman vid namn Robert Owen drev ett bomullsspinneri och hade en vision om att skapa bättre villkor för sina anställdas barn. Han startade därför en småbarnsskola där barnen fick tillsyn, fostran och undervisning. Owen fick hjälp av en kollega, James Buchanan som integrerade rörelselekar och sånger i skolan. Efter många konflikter med makthavarna blev Owen tvungen att lämna ifrån sig sitt projekt på grund av sina

pedagogiska idéer. Carl af Forells är grundare till Sveriges första småbarnsskola. Året var 1836 och barnen fick bland annat lära sig läsa, räkna och religionskunskap. De äldre barnen hjälpte de yngre och undervisningen varvades med måltider och lek.

Under 1900-talets början förstod man vikten av en högre utbildningsgrad och hur den kunde påverka samhället och människorna. Samhället var på väg in i en ny fas som krävde att även kvinnorna skulle utbildas. Det var i allmänhet kvinnorna som uppfostrade barnen och barnen i sin tur representerade framtiden. Genom utbildning kunde så

småningom en demokratisering genomföras eftersom folket då skulle ha en högre kunskapsnivå. En jämn kunskapsnivå skulle också resultera i ett samhälle där gränserna mellan över- och underklass skulle minskas. ⁷

2.1.4 Friedrich Fröbel

Friedrich Fröbel föddes 1782 i Tyskland och var yngst av fyra syskon. Fröbels moder dog redan innan han hunnit fylla ett år. Fadern gifte om sig och Fröbel fick en styvmor som hade svårt att acceptera Fröbel då hon fått egna barn. Moderns död och styvmoderns beteende mot honom sägs ha präglat Fröbels framtida tankar om pedagogik. Så

småningom började Fröbel studera barnasyler i Berlin och fick ganska snart arbete som pedagog för småbarn. Därefter började sedan Fröbels arbete med Kindergarten, som i Sverige kallades barnträdgård. Där har dagens förskolepedagogik sina rötter. Fröbel var noga med att understryka lekens betydelse eftersom han ansåg att barnet genom leken utvecklades både psykiskt och fysiskt. Ramsor, rim, sagor med mera var den viktiga kommunikationen mellan barnet och dennes pedagog. Det var Fröbel som skapade de så kallade ”lekgåvorna”. Dessa gåvor skulle stämma överens med barnens nivå på mognad och skulle stimulera deras utveckling. Genom att ge barnen en kub, en cylinder och ett klot stimulerades barnens matematiska tänkande på ett tidigt stadie

(12)

Figur 2.1.4.1 Friedrich Fröbel ⁸

2.1.5 Barnträdgården

1896 startade Anna Eklund, ledare för Stockholmsseminariet den första barnträdgården i Sverige. Namnet på verksamheten, var något som skulle återkomma i diskussioner många år framöver. Till en början togs det tyska namnet, Kindergarten med till Sverige. Så småningom byttes namnet till en svensk översättning, barnträdgård. Dessvärre var detta ett namn som missförstods. Många pionjärer ville däremot påpeka att namnet var viktigt, då det stod för den grundande tanken. All verksamhet som ägnade sig åt att ta hand om barn hela eller delar av dagen fick ett gemensamt namn, 1938, halvöppen

barnavård.1941 föreslogs ett nytt namn, lekskola och 22 år senare byttes namnet ut mot barnstuga. Först 1972 infördes begreppet förskola. ⁹

2.1.6 Dagens barnomsorg

I dagens barnomsorg har barn ur alla samhällsklasser möjlighet att delta. Alla barn har däremot inte möjlighet att få gå i förskola då platserna är alldeles för få. Endast 50 % av alla barn i åldern 0-6 år fick möjlighet att spendera dagarna i ett daghem för ca 20 år sedan. Nu på senare år har mamma- och pappaledigheten förlängts vilket resulterar i att barnen inte behöver plats på förskolan förrän de är över ett år gamla.

Bristen på platser banade väg åt diverse alternativa varianter inom barnomsorgen. Bland annat började många privatpersoner att bedriva förskoleverksamhet. Det blev också relativt vanligt att föräldrarna till barnen deltog i verksamheten. Än idag råder stora problem med platsbrist på förskolorna runt om i landet. Detta beror mestadels på det ökande barnafödandet. Från år 1980 till 1990 ökade antalet födda barn i Sverige med över 40 %. Idag är Sverige ett av de land i världen som står för den absolut bästa tillvaron för barn i förskoleåldern. Vi har ett väl utbyggt nät av förskolor och kan erbjuda nyblivna föräldrar en dräglig första tid hemma med sina barn.¹⁰

8 www.sportmuseum-leipzig.de (2008)

9 Tallberg Broman,I (1995)

10 Johansson, J-E (1994)

(13)

2.2 Inomhusmiljö

2.2.1 Pedagogiken i fokus

För ett barn i förskoleåldern är skillnaden på lek och lärande i stort sett obefintlig.

Förskolebarnen lär sig genom sin lek som äger rum på olika platser i olika miljöer. I grundskolan har fokus länge legat på lärandet istället, men i dagens läroplaner försöker man framhäva att både lek och lärandet tillsammans är prioritet. Idag läggs det större vikt vid den fysiska miljön då ett samband mellan denne och barns lärande har visat sig vara viktig.

För de yngsta barnen på förskolan är det viktigt att omgivningen uppmuntrar till utforskande både psykiskt och fysiskt eftersom de genom detta utvecklar bland annat nyfikenhet.

Resultat av undersökningar som gjorts i förskolan visar att många av dagens befintliga förskolor anpassats efter de något mindre barngrupperna som fanns förut, vilket gör att utrymmena känns trånga och otillräckliga för dagens grupper på ca 20 barn.

Undersökningarna har även visat vikten av att ha utrymmen där barnen får lov att slappna av och ha en lugn stund där ljudnivån hålls relativt dämpad.

För att barnen ska kunna anpassa miljön till deras lek bör mycket lösa material användas så som flyttbara möbler, kuddar mm. Detta gör att barnen får klara sig mer självständigt och deras lek får pågå ostört. Detta förbättrar barnens samspel mellan leken och den fysiska miljön.

Förskolans lokaler ska uppfylla krav på belysning, akustik och möblering för att skapa optimala miljöer med god stämning. Mycket öppna ytor och glasväggar ger personalen bättre översikt, samtidigt som för mycket av denna varan kan försvåra koncentrationen för barnen. Ventilation och värme ska noga anpassas för att undvika ”dålig” luft och för höga respektive för låga temperaturer som i sin tur försvårar barnens

koncentrationsförmåga och möjligheten till lärande. Ordningen i lokalerna påverkar också barnen, då en stökig lokal ger ett intryck av bristande intresse som i sin tur påverkar barnen negativt.¹¹

2.2.2 Ljud

I en förskola finns det många källor för störande ljud, så kallat buller. En stol som dras på ett golv, ett glas som skramlar på bordet, barn som i sin lek blir väldigt högljudda och skriker, för att bara nämna några av de otrevliga, störande ljud som är vanligt

förekommande i en förskola. Det är oerhört viktigt att hålla ljudvolymen på en behaglig nivå, då förskolan är både personalens och barnens arbetsplats.

11 Björklind, P (2005)

(14)

Vikten av att hålla ner ljudnivån blir ännu mer påtaglig då det finns barn eller personal med nedsatt hörsel eller som inte pratar svenska som sitt modersmål i lokalerna. Man har idag insett att det är värt att satsa pengar på detta, då en fungerande arbetsmiljö gynnar samtliga inblandade.¹²

2.2.3 Ljuddämpande golv och pusselmattor

För att reducera oljud som en stol som dras längs ett golv skapar, installeras i dagsläget olika ljuddämpande golv. Upo soundfloor används av Halmstads kommun och har ett skumgummiliknande lager strax under själva innergolvet, som fungerar ljuddämpande.

Om möjligheten att installera ett ljuddämpande golv inte finns kan istället mycket mattor placeras på golven, då alla former av textilier fungerar ljuddämpande. Så kallade

”pusselmattor” är ett väl fungerande alternativ. Det är ljuddämpande mattor i filt som kan pusslas ihop till önskad storlek och form. Barn använder golvet som tillhåll för lek och aktivitet och pusselmattorna ger barnen ett varmare och mjukare golv att leka på. Skulle en pusselbit utsättas för nedsmutsning (som ligger nära till hands på en förskola) kan biten enkelt avlägsnas och resten av bitarna kan vara kvar. ¹³

2.2.4 Ljuddämpande bord

Det finns även särskilda bord som har en liknande ljuddämpande effekt som de ljuddämpande golven. Dessa används för att minska ljuden som tallrikar, bestick, glas med mera orsakar. Befintliga, traditionella bord kan annars ljuddämpas med hjälp av en speciell matta. Denna matta har gummiyta på ena sidan och filt på den andra och kan placeras under vaxduken på borden, men även under borden och på andra hårda ytor i lokalerna för att reducera oljud.¹⁴

2.2.5 Ljudabsorbenter

Olika sorters ljudabsorbenter är ett vanligt hjälpmedel i kampen mot bullret. Absorbenter kan hängas i taket eller längs väggarna i form av olika skivor och textilier. I taket

föredras fasta absorbenter då de hängande samlar damm och kräver mer städning. Filtar kan hängas längs med väggarna. Dessa filtar har en ljudabsorberande förmåga samtidigt som det är en bra yta för att hänga upp teckningar på. Anslagstavlor med absorberande förmåga är ett alternativ. På marknaden finns även absorberande färg som målas direkt på ytor som behöver dämpas. I dagsläget är detta ingenting som används inom Halmstads kommun då det innebär en relativt hög kostnad.

De rum som inte kan möbleras så mycket behöver flest absorbenter då de få möblerna inte tar upp så mycket ljud. Exempel på sådana utrymmen är större matsalar, kapprum, korridorer mm. Det är oftast dessa stora rum som uppmuntrar barnen till spring och högljudda lekar. Höga ljudnivåer kan också enkelt avhjälpas genom att avskärma alla

12 Jonsson, K (2008)

(15)

stora ytor så den vilda leken reduceras. Att installera dimmers på strömbrytarna till belysningen är ett annat sätt att minska oljud. En dämpad belysning påverkar barnen lugnande. ¹⁵

2.2.6 Soundear

För att göra barnen mer uppmärksamma på ljudnivån kan ett så kallat elektroniskt öra installeras. Ett elektroniskt öra är en tavla med ett stort öra på. När ljudnivån blir för hög signalerar en röd lampa i mitten på soundear genom. Vilken ljudnivå som anses vara för hög kan enkelt ställas in på baksidan av tavlan. Ytterkanten på örat lyser grön så länge ljudnivån hålls på normal nivå och gul när den ökar, se figur 2.2.6.1.¹⁶

Figur2.2.6.1 Soundear ¹⁷

2.2.7 Ljus

För att barnen ska kunna se ut väljer man i nybyggnation av förskolor att låta fönstren löpa nästan hela vägen ner till golvet. Detta ger lokalerna mycket dagsljus vilket påverkar människor positivt. Det är viktigt att ha bra belysning i alla utrymmen som kräver det.

Däremot är det bra om belysningen kan dämpas i till exempel kapprum eftersom barnen oftast kommer tidigt på morgonen då det fortfarande är mörkt utomhus.¹⁸

16 HRF Hörteknik (2008)

17 HRF Hörteknik (2008)

(16)

2.3 Utomhusmiljö

Alla förskolor arbetar med hjälp av en pedagogisk plan, som utarbetas efter personalens och regionens önskemål. När planering inför en nybyggnation sker är det viktigt att veta hur verksamheten är planerad för att få ut så mycket som möjligt av gården. Ett staket innebär begränsningar, men genom att plantera buskar och träd framför skapar det en trygghet och ett mer rumsliknande intryck.¹⁹

2.3.1 ”Måsten”

Det viktigaste är att utomhusmiljön är planerad efter verksamheten. Nedan följer minimum krav på vad som ska finnas.

1 Utomhusförråd, till barnvagnar

2 Möjlighet till tappning av vatten utomhus 3 Växtlighet, skuggområden

4 Sandlåda, stor då alla barn älskar sandlådor 5 Nivåskillnader

6 Utskjutande tak, som regnskydd för barnvagnar²⁰ 2.3.2 En plats för lek

Barn ser möjligheten till lek i nästan vad som helst och är inte lika begränsade som vuxna. Planering ska ske genom ett barns ögon och där kan en hög med skrot och plankor eller jord vara minst lika roligt som en gungställning. Är gården inte tillräcklig leder det till att barnen blir understimulerade, som i sin tur leder till att frustration tas ut på varandra. Då kommuner har omorganiserat om förskolors utemiljöer, har det tydligt framgått hur barnens beteende förändras när det finns möjlighet till kreativitet.

Det är mycket fördelaktigt om en gård är indelad i olika lekmiljöer och anpassad för de åldrar som förekommer på en förskola. Gården delas då in i olika rum med hjälp av exempelvis buskar. Barn i olika åldrar leker på olika sätt och vissa barn är sämre på att leka, de saknar vanan. Dessa barn kräver ”hjälp på traven” i form av olika miljöer och andra barn. En bra utemiljö gör att barnen utvecklas i sin lek och uppmuntrar till nytänkande. Enkla konstruktioner skapar de bästa miljöer med hjälp av naturen, en gammal stubbe, ett däck och lite stenar kan till exempel bli en spännande hinderbana. ²¹ Det är viktigt att barnen leker själva och utvecklas i en grupp utan att vuxna är med i leken, personal behöver därför en bra plats att övervaka leken utan att störa.²²

19 Personal, Halmstads förskolor (2008)

20 Stigsdotter Drott, M (2008)

21 Stigsdotter Drott, M (2008)

22 Lärarförbundet (2005)

(17)

2.3.3 Dagens behov

Så länge utgångspunkten är ur barnens perspektiv, en meter ovan mark, skapas en bra utemiljö enkelt. På förskolor runtom i landet är det stor efterfrågan på samlingsplatser i utemiljön, där sagor kan berättas och lägereldar brinna.

En viktig del av gården är även idag sandlådan. Där tränas barnens kreativitet och

samarbetsförmåga. Att ha vatten tillgängligt på utsidan av förskolan är viktigt för barnens lek, både i sandlådan och utanför.²³

2.3.4 Årstidernas inverkan

En utomhusmiljö ska vara anpassad efter årstiderna, så att barnen kan följa hur väder och natur förändrar miljön runt omkring dem.²⁴

Vinter

En kall och mörk årstid, som begränsar möjligheterna till utomhuslek. Trots detta går det att finna vägar så att barnen ser hur snö och kyla påverkar växter, djur och människor.

Det är ett utmärkt tillfälle att se vilka fåglar, som kommer för att äta mat på fågelbordet då olika sorters mat läggs ut. Kanske kommer även andra djur förbi och äter utav maten.

Kylan gör att barnen behöver varma kläder och mark och växter fryser. Barnen får upptäcka tjäle och har de tur kanske även snö. Då går det att bygga lyktor, borgar och kanske en iglo, begränsningarna är plötsligt få.²⁵

Vår

Växter får knoppar och allt fler djur dyker upp, vilket gör våren till en upplevelse för barnen om gården planerats med omsorg. Gården kan i så fall interagera med

pedagogiken på ett fördelaktigt vis.²⁶

Sommar

Barn är inte i förskolan under hela sommarperioden, men då det finns barn där och det inte är för varmt bör utemiljön ha kapacitet för att kunna användas stora delar av dagen.

Det är nu vattenlek är extra roligt och nya gömställen i buskar dyker upp. Allt som tidigare planterats bär nu skörd och kan plockas och ätas.²⁷

Höst

Under hösten sker det motsatta till våren, löv faller av träden ett efter ett och det är viktigt att barnen förstår det samspel som finns i naturen. Det är därför viktigt att ha träd och växter som påvisar detta i utemiljön. ²⁸

(18)

2.4 Lagar

2.4.1 Ljud

” 7§ Byggnadsverk skall vara projekterade och utförda på ett sådant sätt att buller, som uppfattas av brukarna eller andra personer i närheten av byggnadsverket, ligger på en nivå som inte medför en oacceptabel risk för dessa personers hälsa och som möjliggör sömn, vila och arbete under tillfredsställande förhållanden. Förordning (2007:621). ”²⁹ Detta krav, 7§ BVF, som finns i Sverige stämmer överens med de byggproduktdirektiv EU har satt upp. De krav som anges är:

1 skydd mot buller utifrån (exempelvis trafikbuller) 2 skydd mot buller från andra områden

3 skydd mot stomljud (exempelvis stegljud) 4 skydd mot buller från installationer 5 skydd mot för lång efterklangstid 6 skydd mot buller till omgivningen

Det är inte endast då byggnaden är färdigställd ljudkrav gäller, utan även under arbetets gång, såsom buller från maskiner och trafik.

För att vara säker på att en byggnad lever upp till de krav som ställs, görs olika tester.

1 Beräkningsmetoder

Det finns unisona beräkningsmetoder inom EU för skydd mot oljud, dock finns det undantag. Dessa finns samlade hos Europas större ljudkonsultföretag med hjälp av datorisering.

2 Prototypprovning

Innebär att olika delar i en byggnad testas för att ta fram deras akustiska egenskaper, t ex förmågan att isolera, absorbera och alstra buller.

3 Beskrivande metoder

Konstruktioner som genom tidigare lärdom har motsvarat de krav som ställts.

4 Fältprovning

I tidigt skede genomförs ungefärliga provtagningar och senare genomförs vanligtvis mer exakta prov, exempelvis vid besiktning.³⁰

”BBR 7:1 Allmänt

Byggnader skall utformas så att uppkomst och spridning av störande ljud begränsas.

(BFS 2006:12)

Allmänt råd

Regler om buller ges ut av Arbetsmiljöverket, Socialstyrelsen och Naturvårdsverket. (BFS 2006:12)

7:11 Tillämpningsområde

29 Åkerlöf, L (2007)

(19)

Dessa regler gäller för bostäder och för lokaler i form av vårdlokaler, förskolor, fritidshem, undervisningsrum i skolor samt rum i arbetslokaler avsedda för kontorsarbete, samtal och dylikt. (BFS 2006:12)

7:12 Definitioner/beteckningar

Definitioner finns i SS 252 67 för bostäder respektive SS 02 52 68 för lokaler.

(BFS 2006:12).

7:2 Ljudförhållanden

Byggnader och deras installationer ska utformas så att ljud från byggnaden

installationer, från angränsande utrymmen likväl ljud utifrån dämpas. Detta skall ske i den omfattning som den avsedda användningen kräver och så att de som vistas i byggnaden inte besväras av ljudet.

Om bullrande verksamhet gränsar till bostäder, skall särskilt ljudisolerande åtgärder vidtas.

I lokaler skall efterklangstiden väljas efter vad ändamålet med utrymmet kräver. (BFS 2006:12).

Allmänt råd

Föreskriftens krav på byggnaden är uppfyllt om de byggnadsrelaterade kraven i ljudklass C enligt SS 252 67 för bostäder eller enligt SS 02 52 68 för respektive

(20)

Tabell 2.4.1.1 Lägsta vägda standardiserad ljudnivåskillnad, för skolor, förskolor och fritidshemlokaler enligt ljudklass C i SS 252 68.³²

Lägsta standardiserad ljudnivåskillnad i undervisningslokaler för skolor, förskolor och fritidhem

Från annat utrymme (dB)

Från korridor (dB)

Till utrymmen för musik eller dans, exempelvis musikrum, danssal, musikövningsrum

-dock mellan olika utrymmen för musikverksamhet

60

56

40

Till utrymmen för gemensamma samlingar 50-100 personer

exempelvis mindre aula

56 48

(21)

Tabell 2.4.1.2. Lägsta vägda reduktionstal i byggnad för skolor, förskolor och fritidshemslokaler enligt ljudklass C i SS 252 68.³³

Lägsta luftljudisolering i

undervisningslokaler för skolor, förskolor och fritidshem

Från annat utrymme (dB)

Från korridor (dB)

Till utrymmen för gemensam undervisning exempelvis klassrum, lektionssalar

-dock till utrymmen för undervisning eller elevarbete i mindre grupper

exempelvis grupprum, hemvist -dock mellan stoa utrymmen för undervisning i grupper

exempelvis utbildningslandskap

44

35

40

-

Till utrymmen för enskilt arbete eller samtal exempelvis expedition, bibliotek

-dock till utrymmen med krav på måttlig sekretess eller avskildhet

exempelvis yrkesvägledare, personalrum, konferensrum

-dock till utrymmen med krav på hög sekretess

exempelvis rektor, studierektor, talklinik, kurator, psykolog, skolhälsovård

35

44

48

30

35

40

Till utrymmen för lek och samvaro i förskola

exempelvis lekrum, snickarrum

44 30

Till hygienutrymme och eller utrymmen för vila

exempelvis wc, vilorum, duschrum -dock mellan hygienutrymmen

44

35

30

-

(22)

Tabell 2.4.1.3 Högst vägd standardiserad stegljudsnivå för skolor, förskolor och fritidshemslokaler enligt ljudklass C i SS 252 68.³⁴

Högsta stegljudsnivå i undervisningslokaler för skolor, förskolor och fritidshem

Från utrymmen med låg

stegljudsbelastning (dB)

Från utrymmen med hög stegljudsbelastning

Utrymmen för gemensamma samlingar, mer än 50 personer

exempelvis aula

52 48

Utrymmen för gemensam undervisning exempelvis utbildningslandskap, klassrum, lektionssal, musiksal

60 56

Övriga utrymmen för undervisning exempelvis hemvist, grupprum, slöjdsal, undervisningskök

64 60

Övriga utrymmen där människor vistas mer än tillfälligt

exempelvis vilorum, lärarrum,

personalrum, kontor, expedition, studierum, bibliotek, mediatek, kurator, psykolog, talklinik, skolhälsovård, musikövningsrum, matsal, uppehållsrum

- 68

(23)

Akustik

Ett rums akustik bestäms av ”längsta aritmetiskt medelvärde av efterklangstiden i oktavbanden 250Hz-4kHz”. I exempelvis korridorer och liknande lokaler saknas krav på efterklangstiden i oktavbandet 125Hz. De efterklangstider som tas fram ligger till

underlag för beräkning av ljudabsorberingsförmågan i olika lokaler.

Absorberingsförmågan ligger senare till grund för projektering och kontroller av den färdigställda produkten.³⁵

Tabell 2.4.1.4. Längsta efterklangstid i rum för skolor, förskolor och fritidhemslokaler enligt ljudklass C i SS 252 68.³⁶

Längsta efterklangstid i undervisningslokaler för skolor, förskolor och fritidshem

Sekunder Utrymmen för gemensam undervisning

Exempelvis klassrum, lektionssalar

0,5 Utrymmen för undervisning eller elevarbete i mindre grupper

Exempelvis grupprum, hemvistrum, konferensrum, lekrum

0,5 Utrymmen för undervisning i musik

Exempelvis musiksal, musikövningnsrum

0,6 Stora utrymmen för idrott

Exempelvis gymnastiksal, idrottshall, simhall

1,2 Utrymmen för samvaro eller matservering större än 100 m²

samt utrymme för matlagning

Exempelvis uppehållsrum, matsal, cafeteria, storköksutrymme

0,5

Övriga utrymmen där människor vistas mer än tillfälligt exempelvis rum för vila, lärare, personal, kontor, expedition, studierum, bibliotek, mediatek

0,6

Utrymmen där människor vistas tillfälligt

Exempelvis korridorer, entréer, kopieringsutrymmen, omklädningsrum

- dock trapphus

0,5

0,8

35 Åkerlöf, L (2007).

36 Åkerlöf, L (2007).

(24)

Installationsbuller

Installationer avger hela tiden svaga ljud, som påverkar människor negativt. Mätning av ljudnivån görs på frekvensvägd ljudtrycksnivå dB(A) respektive dB(C). Dessa avser den totala ljudtrycksnivån, ekvivalentnivån, då installationer är igång. När det handlar om korta stunder med oljud kan 5 dB(A) över gränsvärde på maximal tillåten ljudnivå godkännas.³⁷

Tabell 2.4.1.5. Högsta A- och C-vägd ekvivalent ljudnivå för skolor , förskolor och fritidshemslokaler från installationer enligt ljudklass C i SS 252 68.³⁸

Högsta ekvivalenta ljudnivå från installationer i undervisningslokaler för skolor, förskolor och fritidshem

dB (A) dB (C)

Utrymmen för gemensamma samlingar, mer än 50 personer

exempelvis aula

30 50

Utrymmen för undervisning, upp till 50 personer

exempelvis klassrum, musiksal, grupprum, slöjdsal

30 50

Utrymmen för hälsovård, vila, enskilt arbete, enskild undervisning, lek, samtal

Exempelvis vilrum, talklinik, lärarrum, personalrum, kontor, bibliotek, mediatek, musikövning, lek, snickarrum

35 55

Utrymme för beredning av mat därtill hörande utrymmen

Exempelvis storkök

55 -

Exempelvis uppehållsrum, matsal, cafeteria, gymnastiksal

40 -

Utrymmen där människor vistas tillfälligt Exempelvis korridor, entréhall, trapphus, kapprum, wc, omklädningsrum

- -

37 Åkerlöf, L (2007).

38 Åkerlöf, L (2007).

(25)

Buller utomhus

Ljud utomhus, exempelvis från trafik, tränger in i byggnader och mäts med total

frekvensvägd dygnsekvivalent ljudtrycksnivå respektive maximal ljudtrycksnivå, dB(A) i rum med stängda fönster och normalt möblerade.³⁹

Tabell 2.4.1.6. Dimensionerande ljudnivå för skolor, förskolor och fritidshemslokaler från trafik och andra yttre ljudkällor enligt klass C i SS 252 68.⁴⁰

Högsta ljudnivå från trafik och andra yttre ljudkällor i undervisningslokaler för skolor, förskolor och fritidshem

Ekvivalentnivå för dygn, dB(A)

Maximalnivå dB(A) Utrymmen för gemensamma samlingar, mer

än 50 personer Exempelvis aula

30 45

Utrymmen för undervisning, upp till 50 personer

Exempelvis klassrum, lektionssal, musiksal, grupprum

30 45

Utrymmen för hälsovård, vila, enskilt arbete, enskild undervisning, lek, samtal, idrott Exempelvis vilrum, talklinik, lärarrum, personalrum, kontor, bibliotek, mediatek, musikövning, lek, snickarrum

35 50

Exempelvis uppehållsrum, matsal, cafeteria, storköksutrymme

40 -

Utrymmen där människor vistas mer än tillfälligt

Exempelvis korridor, entréhall, trapphus, kapprum, wc, omklädningsrum

- -

Kvalitetssäkring av ljud

Beroende på vilken typ av byggnad som skall uppföras eller ändras och byggherrens begäran hanteras frågor om ljud och vibration olika. För att få bästa tänkbara akustik och kvalitetssäkring ska ljudfrågor finnas med i ett tidigt skede.⁴¹

(26)

Ljud- och vibrationsarbete vid projektering

Gör noggranna förundersökningar så målet och villkoren är säkerställda. BBR, SS25267, SS 25268 och byggherrens begäran ligger till grund för ljudmiljön i byggnaden. När byggnadens inre ljudmiljö står klar ska den anpassas till de yttre förutsättningarna, såsom störande ljud från omgivning och trafik.

För att nå rätt kvalitet på ljud kan man också ta hjälp av en ljudkonsult, som besitter särskild kunskap inom området. Fördel är om denne arbetar med egen kvalitetssäkring enligt exempelvis SS-EN ISO 9001, som på så sätt säkrar det egna projekteringsarbetet.

När byggnadsnämnden fastställt en kontrollplan i eller efter möte med byggherre och kvalitetssamordnare, ska denna visa på hur kraven förverkligas i enlighet med BBR.

Vilket vanligtvis medräknas i den mer fullständiga kontrollen/kvalitetssäkringsplanen.⁴² Kvalitetssäkringsplan

Den ljudmiljön som är bestämd för det aktuella projektet klargörs vanligtvis på olika ritningar och för att detta ska vara säkerställt är det bra om ritningarna sedan granskas vid dimensioneringskontrollen. Det är inte endast detta som kontrolleras, PBL påvisar även kontroller vid färdigställande och under produktionsskedet av byggnaden. Planen för kontroll omfattar bland annat buller under byggtiden men måste fulländas utav

kvalitetssäkringsplanen. Denna anger detaljer och arbetsmoment som är särskilt viktiga att kontrollera, vem som planeras utföra kontrollen och även hur denne ska gå tillväga.

Nedan följer ett exempel på vad en kvalitetssäkringsplan kan innehålla.⁴³ 1.Anbudsgranskning

Grundläggning Bjälklag Fasader Fönster Uteluftsdon Mellanväggar

Mobila väggar

Dörrar Installationer 2.Byggbuller

Arbetsmetoder och arbetstider Kontrollplan

Entreprenörens redovisning Information

Mätning vid arbetets start Kontroll

(27)

3. Grundläggning

Stomljudisolering Avskiljningsfogar 4. Stomme

Bjälklag Väggar Trappor 5. Stomkomplettering

Utfackningspartier Fönster

Uteluftsdon Mellanväggar Dörrar Glaspartier

Mobila väggar

Golvbeläggningar

Ljudabsorbenter/undertak 6. Installationer

Leverans- och montagekontroll Aggregatrum

Injustering

Don och spjäll

Överluftsöppningar Kontroll

VA- installationer Hissar

7. Verifiering

Kontroll och toleranser Luftljudisolering Stegljudnivå Rumsakustik Ljudnivåer

Fönster och Uteluftsdon⁴⁴

(28)

2.4.2 Trygg, säker och regelrätt utformning

Generella bestämmelser i 3:e kapitlet Plan och Bygglagen (PBL). De olika paragraferna i PBL återger vikten av tomten och utemiljöns utformning i samband med bostäder. Nedan följer en egen tolkning av PBL, utifrån dess grundläggande paragrafer.⁴⁵

Byggnader

1.Nybyggnation eller renovering av befintliga byggnader skall ske med hänsyn till omkringliggande byggnader och miljö. Färg och form ska väljas så att det ger ett bra helhetsintryck.

2.Säkerhet ska prioriteras vid placering och formgivning, så det inte föreligger fara för trafik eller annan negativ inverkan på omkringliggande bebyggelse. Påverkan av grundvattnet ska ur miljösynpunkt undvikas. Planeras det att bygga hela eller delar av byggnader under mark ska noggranna undersökningar först genomföras så att

användningen inte kompliceras.

3.Ändring eller påverkan hos en K-märkt byggnad ska ske med varsamhet och med fokus på bevaring.

4.Får ovan nämnda åtgärder utföras utan att bygganmälas bör de ske med stor hänsyn till omgivningen.

5.Underhåll av befintlig byggnation är viktigt och anpassas efter dess karaktär. K- märkta byggnader underhålls så dess utmärkande egenskap bibehålls.⁴⁶

Tomter

1.Den närliggande miljön bör tas i åtanke, men beakta även att...

yBefintlig miljö tas tillvara yStörningar i omgivning inte sker

yRisken för olyckor minimeras och trafik i området inte störs

yTomten i möjlig mån, ska var tillgänglig för personer med nedsatt rörlighet eller orienteringsförmåga

yUtfartsled från tomten finns och att utryckningsfordon och behövliga transporter har god framkomlighet.

yDet bör finnas möjlighet till parkering och lastning i närheten eller på tomten.

yDå förskolor byggs och även andra skolor eller bostäder uppförs ska det finnas möjlighet till lek på tomtens yta eller i närheten av denna.

yDå det inte finns plats för både parkering och ytor för lek, går lekområden före.

2. Vid ombyggnad där bygganmälan är ett krav, gäller ovan (nr 1) i den omfattning som kan begäras beroende på kostnad och storlek på projektet.

3.Utan hänsyn till om tomten är bebodd eller inte, ska den hållas välvårdad. Detta ska ske

45 Örnhall, H & Koffman, C (1996)

(29)

på så sätt att ingen kan komma till skada på grund av tomten och den ska inte störa trafik.

Om det anses att plantering är nödvändig är det byggnadsnämnden som avgör detta och även om de existerande växterna ska bevaras.

Det gäller samma här, som för K-märkta byggnader. Tomter med särskilt värde ska bevaras på de sätt som skyddsbestämmelser säger i detaljplan eller områdesbestämmelse.

Lekplatser och anordningar som uppkommit under hänsyn till första punkten (nr 1) ska underhållas så att olyckor undviks och dess yttre bevaras.

4. Då det gäller allmänna platser ska alltid andra stycket i punkt 3 tillämpas

5. När det gäller platser planerade för allmänheten ska det utan undantag bevara särskilda historiska, miljömässiga eller konstnärliga aspekter, som omnämns i skyddsbestämmelser för detaljplan eller områdesbestämmelser.

I rimlig omfattning kan förväntas att det även tas hänsyn till omkringliggande bebyggelse och miljö, att det ska finnas ytor till lek och annan uteaktivitet samt att risk för olyckor och svårigheter med trafiken minimeras.⁴⁷

Existerande resurser i naturen

Anledningar till att bevara den befintliga naturen är många och detta ska också göras i största möjliga mån. Människor upplever platser med naturmiljö, som mycket behagliga, det ger ofta bra möjligheter till utomhusaktivitet och har inverkan på

grundvattenbildningen. Inverkan på grundvattenbildningen beror på att naturlig mark fungerar utmärkt som filtrering av regnvattnet. Det finns även pengar att tjäna på att behålla den befintliga marken och lägga pengar på dess underhåll, istället för att anlägga ny mark. De träd som finns på en tomt är näst intill oersättliga, då det tar närmare 50 år för ett träd att växa upp igen. Detta är något värt att ta till sig då det gäller planering av förskolor, där träd ingår i det naturliga kretsloppet och läroplanen. (intervju, sista meningen)

För att bevara befintlig natur på bästa möjliga sätt krävs noggrann planering av metodval vid placering, grundläggning, väg- och ledningsdragningar och dränering mm.

Grundkartor, nivåkartor över landområde och inventeringskartor för flora ligger till grund för planeringsarbetet.⁴⁸

(30)

Klimat

En tomt ska ge möjligheter till de boende eller allmänhet att exempelvis välja mellan skugga eller sol. Särskilt viktigt är det för barnen i en förskola att ha tillgång till platser i lä, skugga och som är regnskyddade. Projektering sker därför utefter det rådande klimatet i området.⁴⁹

Områden för lek

Områden för lek råds att placera en bit bort från väg och parkering. Området bör ändå vara i god förbindelse med närliggande byggnader dock utan att parkering eller väg korsas. Att föredra är att denna yta inte är placerad längre bort än 50 meter från byggnadens entré.

Området kan se ut på olika sätt exempelvis en stor yta med utspridda lekytor och

gräsområde, ett flertal sandlådor och ytor som har möjlighet till cykling, lek med boll och enkla klätterredskap. Det är viktigt att det finns sittplatser, både för barn och vuxna och det ska vara ett område med bra översikt.

Är det möjligt att behålla den naturliga miljön är detta att föredra, då stora träd och sand- eller jordhögar går lika bra att använda till lek, som anordnade lekplatser.

Bollekar är bra att ha på ett asfalterat område eller eventuellt stenplattor eller grus och kan begränsas till 10x20 meter.

Lådor för sand är ingen nödvändighet, men dock är något område för sand nödvändigt då detta är ett bra sätt för barn att träna sin kreativa och lekförmåga. Sanden bör komma i olika kornstorlek beroende på vad den ska användas till. Det är inte samma sand under gungor som det är i sandlådan, eftersom sandlådan kräver en mer ”bakvänlig” sand.

Sanden kräver ett djup på minst 40 centimeter och ett dränerande lager undertill. Det finns en mängd olika vis att underlätta skötsel, exempelvis genom att sänka ner sanden i marken eller använda bakbord istället för kanten på sandlådan.

Finns det möjligheter bör vatten integreras i lekområdet, då detta ökar kvaliteten på barnens lek.⁵⁰

Gångvägar

Gångvägar bör anpassas för synskadade och människor bundna till rullstol, med bättre framkomlighet och enklare orienteringsmöjligheter. Gångvägar ska avskiljas från trafik för att undvika olyckor på ett bra sätt.⁵¹

(31)

Angörings- och parkeringsplatser

De anpassas för att störningar och risker minskas eller helt undviks för de boende i området. Speciell hänsyn ska vidtas vid lastkajer, vid exempelvis storkök, där tung trafik passerar och backar, ett problem som vi försökt undvika på vår förskola.

Det ska finnas tillgängliga parkeringar för rörelseförhindrade inom 25 meter från byggnadens entré, se figur 2.4.2.1.⁵²

Figur 2.4.2.1Visar nödvändiga parkeringsstorlekar. Det går tre ”vanliga” parkeringsplatser på två handikapplatser⁵³

Cykel- och mopedparkering bör finnas i närheten av entréerna och placeras minst 15 meter bort på grund av eventuella avgaser och oljud från mopederna. vid planering av cykelställ räknas styrets bredd till 65 centimeter, som kan halveras om cykelställen är olika höjder. Ställs cyklarna horisontellt i 45º vinkel, tar fem stycken cyklar upp 2 meter i bredd. Måttet på djupet för horisontellt rakt uppställda cyklar är 2 meter, då det står cyklar från båda håll i denna variant krävs djupet 2.8 meter och för snett uppställda i 45º vinkel är djupet 1.5 meter.⁵⁴

(32)

Rumshöjd

Tabell.2.4.2.2 höjder som erfarenhetsmässigt kunnat användas eller som tidigare råtts av myndigheter att använda. ⁵⁵

Utrymme Rumshöjd (m)

Lokal för större antal personer, t ex industri, storrumskontor, storkök, klassrum, kök i förskola med fler än två avdelningar, större butik, större matsal

2,70 Lokal för ett mindre antal personer, t ex förskola, fritidshem,

undervisningslokaler för lågstadiet om lokalerna samplaneras med förskola, fritidshem eller fritidslokaler, kontorsrum, personalrum, mindre hantverkslokal, gatukök, mindre butik

2,40

Utformning

Viktiga saker att tänka på.

Entré

1 Ska vara tydligt markerad

2 Ska ligga avskilt från tung trafik, som kan komma i samband med leverans till kök. Är det inte möjligt minimera risk för olyckor på ett bra sätt.

3 Ska vara skyddad mot exempelvis regn, så personal och barn inte blir genomblöta vid regn innan de hinner in.

4 Väl belyst

5 Dess dörr ska vara lätt att öppna och inte för tung Orientering

1 Stora glasytor i dörrar eller på väggar ska markeras tydligt, så att ingen av misstag tror det är en passage.

2 Utstickande delar av byggnaden eller pelare ska vara synliga och för att minimera risken för olyckor.

3 Att skilja på gångväg och grönområde eller vanlig väg är viktigt för de med nedsatt syn. Det kan göras genom att välja plattor (eller liknande) i en färg som tydligt skiljer sig från närliggande omgivning.

4 Tillräcklig belysning underlättar orienteringen kring byggnaden under alla årstider.

5 Ett halkskyddat golv väljs ofta för att minimera olycksrisker, men även för att det underlättar för rullstolsbundna att ta sig fram.

En förskola är en allmän lokal och därför ska det tas extra hänsyn till rörelseförhindrade och synskadade vid projekteringen.⁵⁶

(33)

Inredningens utrymmeskrav

Normalstandardnivå Minimistandardnivå

Figur 2.4. 2. 3. Mått på matplatser taget ur SS 91 42 21 ⁵⁷

(34)

Förskolor kräver mycket utrymme för bord och stolar och i allmänhet räknas det 0.6 meter i bordslängd, 0.8 meter i bordsbredd och 0.3 meter utrymme bakom stolen för varje person. Allmänna utrymmen på förskolor bör därför vara rymliga för att rymma bord och stolar plus övrig lekyta.⁵⁸

Skötsel av fastighet

För att underhålla en fastighet krävs diverse installationer och utrymmen för både skötsel och drift. Dessa utrymmen planeras för att ge så god arbetsmiljö och tillgänglighet som möjligt och risken för skador på människor ska vara obefintlig. I BBR 3:3 Drift- och skötselutrymmen finns råd att följa. ⁵⁹

Städ

Utrymmen för städ är bra att placera centralt i förhållande till vad som ska hållas rent och vara utrustade med eluttag, ljus, kran för varm- och kallvatten, diskho och golvbrunn. Det bör även finnas möjlighet till någon form av förvaring av exempelvis rengöringsmedel och trasor.⁶⁰

Installationer

Utrymmen för elektriska installationer ska vara placerade så att det lätt går att nå då service och skötsel är nödvändigt.⁶¹

Sophantering

Utrymme för omhändertagande av sopor avpassas till mängden sopor och hur ofta tömning görs. Det ska vara lättillgängligt och enkelt att städa ur. Detta utrymme får inte placeras så att andra utrymmen där människor vanligtvis vistas, passeras varje gång sopor ska slängas.

Sedan 1994 finns det krav i PBL gällande källsortering och uppskattning av typ av sopor och mängd görs i kommunen innan planering eller eventuellt enligt Svenska

Renhållningsverksföreningens rekommendationer. Första åtgärden i källsorteringskedjan görs i köken. Där avgörs det om sopor till exempel är komposterbart eller ej, vilken typ av förpackning och om det är färgat eller ofärgat glas. I en förskola ska barnen få insyn i hur källsortering fungerar och det är en fördel om en mindre skala av källsortering tillämpas ute på de olika avdelningarna.

Den förskola vi planerar nu kommer att ha ett soprum, som är placerat i samband med lastkajen vid köksingången. Detta gör att hämtning av sopor underlättas, då tung trafik redan är inplanerad i detta område. Utrymmet har en egen dörr från utsidan och nås lätt från köket där den större mängden avfall kommer från.

(35)

Tabell 2.4.2.4 drift och skötselutrymmen⁶²

Fördelar Nackdelar Låga inhämtningskostnader

Rimlig arbetsmiljö

Uppvärmt och går att rengöra med vattenspolning

Hög trafiksäkerhet

Kostnader för extra ventilations- och brandskyddskrav tillkommer

Särskilda restriktioner för placering med hänsyn till tillgängligheten för

hämtningspersonal och -fordon

Hantering av snö

Då en tomt är i planeringsstadiet bör det tas i åtanke att plats för snöupplag kan bli nödvändigt. Detta avgörs beroende på mängden snö i det befintliga området⁶³ Toalett

På en förskola finns det krav på minst en toalett vid entré, en i samband med skötrum, en personaltoalett och en separat för kökspersonal. Alltså minst två toaletter per avdelning och två toaletter i övrigt.⁶⁴

Kök

För att en förskola enligt lag ska få tillgång till ett eget tillagningskök, krävs minst tre avdelningar. Är det mindre än så används mottagningskök, vilket betyder att mat levereras från ett annat kök i värmeskåp.

Särskilda krav finns även på att kokerskan ska ha egen ingång/inlastning och toalett.⁶⁵ Ventilation

Ventilationskrav är sådana att det ska klara 7-8 l/s, person, vilket är 0,35m3/m2 till- och frånluft.⁶⁶

Bygglov

När nu lagarna tagits hänsyn till är det dags att söka bygglov för, yNybyggnation

yUtbyggnad

yFörändra användning av någon lokal yÄndring av utseende

Den nu planerade ändringen ska visa hänsyn till de befintliga områdesbestämmelserna eller detaljplanen.

Det är upp till byggherren att först lämna in ett förhandsbesked om planerat arbete och ta reda på om bygglov är möjligt att få på tomten. Efter det söks bygglov och blanketter för

66 Fastighetsförvaltningen (2008)

(36)

detta, rörande ovan finns att hämta hos byggnadsnämnden. I en bygglovsansökan tas dock inte de tekniska kraven på byggnaden upp, detta görs i en bygganmälan. Detta lämnas in minst tre veckor innan påbörjat arbete till byggnadsnämnden och förklarar planen för tomten. Ett par exempel på detta är,

yNybyggnation

yÄndringar som påverkar konstruktionen på den befintliga byggnaden eller dess planlösning

yÄndringar av installationer, exempelvis hiss, ventilation yUnderhåll och bevaring av området

När alla nödvändiga handlingar kommit in till byggnadsnämnden, tillkallas byggherre och kvalitetsansvarig till ett möte där kraven på byggnaden förklaras och utreds. I samband med detta möte eller strax efter tas en kontrollplan fram enligt PBL, som visar hur arbetsutförande och kontroller på arbetsplatsen och av ritningar kommer att utföras.⁶⁷

67 Örnhall, H& Koffman, C (1996)

(37)

2.5 Traditionellt byggande

(38)

2.5.3 Utveckling av byggsektorn

Arbetsgivare och arbetsutförare omfattades utav skrået, som från 1200-talet till 1846 hade ensamrätt att utföra bestämt göromål. Denna organisation blev grundare till en ny

byggsektor, nämligen anläggningssektorn. De nya företagen var y Skånska cementgjuteriet

y Armerad betong y Nya asfaltsbolaget y Vägbolaget y Vägförbättringar y Granit och betong

Det var inte förrän på 1920-30 talet husbyggnadssektorn tog fart med

“byggmästarföretagen”, som förvaltade och byggde hus. Dessa företag utvecklades efter kriget, med hjälp av socialdemokratin, till “bolånebyggare” och var anpassat efter det

“nya samhället”.

Under 1990-talet genomgick företag i byggbranschen en förändring och mellanstora företag upphörde existera, de större företagen gick främst in projekt som byggherrar, många företag satsade internationellt och den viktigaste produktionen blev utvecklingen av fastigheter. Vilket ledde till att de största byggföretagen fick majoritet på

bostadsmarknaden och företag splittrades och stora delar av svensk industri flyttades till utlandet.

Det var nu nya organisationer skapades, såsom Bo Klok, NCC komplett, Moderna hus m.fl. och därmed tog det industriella byggande fart.⁷²

72 Det svenska bostadsbyggandet (2006)

(39)

2.6 Industriellt byggande

”Vad är industriellt byggande?

Industriellt byggande innehåller inslag av inkörnings- och upprepningseffekter, vilket kan uppnås med t ex en kontinuerlig fabriksproduktion av en hel eller delar av en

konstruktion. Någon generell definition av industriellt byggande finns inte, däremot jämställs industriellt byggande ofta med någon form av prefabricering. I princip är industriellt byggande allt ifrån enkla former med på fabrik färdigkapade byggmaterial till helhetslösningar med till exempel volymelement.”⁷³

2.6.1 Bakgrund

När det pratas om industrialiserat byggande syftas det oftast på att en del av, eller hela produktionen flyttas från byggarbetsplatsen till förslagsvis en fabrik där tillverkningen kan ske inomhus. Det som sedan återstår, det vill säga arbetet med att bygga ihop alla förtillverkade delar sker på byggplatsen.

Det har länge diskuterats att byggindustrins arbetsmiljö bör förbättras, samtidigt som kostnaderna inte ska springa iväg. Därför blir det alltmer vanligt att använda sig av industrialiserat byggande eftersom det innebär betydligt bättre arbetsmiljöer och för den sakens skull inte nödvändigtvis högre kostnader.

Byggföretagen har under längre tid haft problem med för låg lönsamhet i sina projekt. Att använda sig av en mer industrialiserad metod skulle lösa detta problem. En föregångare till dagens industrialiserade byggmetod är det så kallade ”miljonprogrammet”.

Efter andra världskriget rådde stor brist på bostäder. 1964 togs därför ett beslut om att 100 000 bostäder skulle byggas om året under en period på 10 år. Samtidigt infördes nya hjälpmedel på byggarbetsplatserna så som tornkranar, bygghissar, maskiner med mera.

Det var nu många elementfabriker etablerades och det var i huvudsak vägg- och bjälklagselement av betong som tillverkades i fabrikerna. Tyvärr medförde

miljonprogrammet att varje enskild bostadskonsument glömdes bort och energin lades istället på att producera effektivt. Detta resulterade i att miljonprogrammet förknippas med tråkiga byggnader som ser likadana ut. Tyvärr är detta något som har följt med sedan dess. Många förknippar industrialiserat byggande med miljonprogrammet och är därför motståndare till denna byggmetod.

Så småningom mattades byggproduktionen av, vilket medförde att det rådde otroligt stor bostadsbrist på slutet av 1900-talet. Störst var bristen i de större städerna. Till följd av ökat behov på bostäder och större krav på en sänkning av kostnaderna krävdes att

byggmetoden skulle effektiviseras, både kostnadsmässigt och resursmässigt. Detta gav ett ökat intresse för ett industrialiserat byggande.⁷⁴

73 Olander, S (2004)

74 Arkitekten (2003)

Modulbyggd förskola - Framtiden?