1. Inledning
2.4 Lagar
2.4.2 Trygg, säker och regelrätt utformning
Generella bestämmelser i 3:e kapitlet Plan och Bygglagen (PBL). De olika paragraferna i PBL återger vikten av tomten och utemiljöns utformning i samband med bostäder. Nedan följer en egen tolkning av PBL, utifrån dess grundläggande paragrafer.45
Byggnader
1.Nybyggnation eller renovering av befintliga byggnader skall ske med hänsyn till omkringliggande byggnader och miljö. Färg och form ska väljas så att det ger ett bra helhetsintryck.
2.Säkerhet ska prioriteras vid placering och formgivning, så det inte föreligger fara för trafik eller annan negativ inverkan på omkringliggande bebyggelse. Påverkan av grundvattnet ska ur miljösynpunkt undvikas. Planeras det att bygga hela eller delar av byggnader under mark ska noggranna undersökningar först genomföras så att
användningen inte kompliceras.
3.Ändring eller påverkan hos en K-märkt byggnad ska ske med varsamhet och med fokus på bevaring.
4.Får ovan nämnda åtgärder utföras utan att bygganmälas bör de ske med stor hänsyn till omgivningen.
5.Underhåll av befintlig byggnation är viktigt och anpassas efter dess karaktär. K- märkta byggnader underhålls så dess utmärkande egenskap bibehålls.46
Tomter
1.Den närliggande miljön bör tas i åtanke, men beakta även att... yBefintlig miljö tas tillvara
yStörningar i omgivning inte sker
yRisken för olyckor minimeras och trafik i området inte störs
yTomten i möjlig mån, ska var tillgänglig för personer med nedsatt rörlighet eller orienteringsförmåga
yUtfartsled från tomten finns och att utryckningsfordon och behövliga transporter har god framkomlighet.
yDet bör finnas möjlighet till parkering och lastning i närheten eller på tomten. yDå förskolor byggs och även andra skolor eller bostäder uppförs ska det finnas möjlighet till lek på tomtens yta eller i närheten av denna.
yDå det inte finns plats för både parkering och ytor för lek, går lekområden före. 2. Vid ombyggnad där bygganmälan är ett krav, gäller ovan (nr 1) i den omfattning som kan begäras beroende på kostnad och storlek på projektet.
3.Utan hänsyn till om tomten är bebodd eller inte, ska den hållas välvårdad. Detta ska ske
45 Örnhall, H & Koffman, C (1996)
46
på så sätt att ingen kan komma till skada på grund av tomten och den ska inte störa trafik. Om det anses att plantering är nödvändig är det byggnadsnämnden som avgör detta och även om de existerande växterna ska bevaras.
Det gäller samma här, som för K-märkta byggnader. Tomter med särskilt värde ska bevaras på de sätt som skyddsbestämmelser säger i detaljplan eller områdesbestämmelse.
Lekplatser och anordningar som uppkommit under hänsyn till första punkten (nr 1) ska underhållas så att olyckor undviks och dess yttre bevaras.
4. Då det gäller allmänna platser ska alltid andra stycket i punkt 3 tillämpas
5. När det gäller platser planerade för allmänheten ska det utan undantag bevara särskilda historiska, miljömässiga eller konstnärliga aspekter, som omnämns i skyddsbestämmelser för detaljplan eller områdesbestämmelser.
I rimlig omfattning kan förväntas att det även tas hänsyn till omkringliggande bebyggelse och miljö, att det ska finnas ytor till lek och annan uteaktivitet samt att risk för olyckor och svårigheter med trafiken minimeras.47
Existerande resurser i naturen
Anledningar till att bevara den befintliga naturen är många och detta ska också göras i största möjliga mån. Människor upplever platser med naturmiljö, som mycket behagliga, det ger ofta bra möjligheter till utomhusaktivitet och har inverkan på
grundvattenbildningen. Inverkan på grundvattenbildningen beror på att naturlig mark fungerar utmärkt som filtrering av regnvattnet. Det finns även pengar att tjäna på att behålla den befintliga marken och lägga pengar på dess underhåll, istället för att anlägga ny mark. De träd som finns på en tomt är näst intill oersättliga, då det tar närmare 50 år för ett träd att växa upp igen. Detta är något värt att ta till sig då det gäller planering av förskolor, där träd ingår i det naturliga kretsloppet och läroplanen. (intervju, sista meningen)
För att bevara befintlig natur på bästa möjliga sätt krävs noggrann planering av metodval vid placering, grundläggning, väg- och ledningsdragningar och dränering mm.
Grundkartor, nivåkartor över landområde och inventeringskartor för flora ligger till grund för planeringsarbetet.48
47 Örnhall, H & Koffman, C (1996)
48
Klimat
En tomt ska ge möjligheter till de boende eller allmänhet att exempelvis välja mellan skugga eller sol. Särskilt viktigt är det för barnen i en förskola att ha tillgång till platser i lä, skugga och som är regnskyddade. Projektering sker därför utefter det rådande klimatet i området.49
Områden för lek
Områden för lek råds att placera en bit bort från väg och parkering. Området bör ändå vara i god förbindelse med närliggande byggnader dock utan att parkering eller väg korsas. Att föredra är att denna yta inte är placerad längre bort än 50 meter från byggnadens entré.
Området kan se ut på olika sätt exempelvis en stor yta med utspridda lekytor och
gräsområde, ett flertal sandlådor och ytor som har möjlighet till cykling, lek med boll och enkla klätterredskap. Det är viktigt att det finns sittplatser, både för barn och vuxna och det ska vara ett område med bra översikt.
Är det möjligt att behålla den naturliga miljön är detta att föredra, då stora träd och sand- eller jordhögar går lika bra att använda till lek, som anordnade lekplatser.
Bollekar är bra att ha på ett asfalterat område eller eventuellt stenplattor eller grus och kan begränsas till 10x20 meter.
Lådor för sand är ingen nödvändighet, men dock är något område för sand nödvändigt då detta är ett bra sätt för barn att träna sin kreativa och lekförmåga. Sanden bör komma i olika kornstorlek beroende på vad den ska användas till. Det är inte samma sand under gungor som det är i sandlådan, eftersom sandlådan kräver en mer ”bakvänlig” sand. Sanden kräver ett djup på minst 40 centimeter och ett dränerande lager undertill. Det finns en mängd olika vis att underlätta skötsel, exempelvis genom att sänka ner sanden i marken eller använda bakbord istället för kanten på sandlådan.
Finns det möjligheter bör vatten integreras i lekområdet, då detta ökar kvaliteten på barnens lek.50
Gångvägar
Gångvägar bör anpassas för synskadade och människor bundna till rullstol, med bättre framkomlighet och enklare orienteringsmöjligheter. Gångvägar ska avskiljas från trafik för att undvika olyckor på ett bra sätt.51
49 Örnhall, H & Koffman, C (1996)
50 Örnhall, H & Koffman, C (1996)
51
Angörings- och parkeringsplatser
De anpassas för att störningar och risker minskas eller helt undviks för de boende i området. Speciell hänsyn ska vidtas vid lastkajer, vid exempelvis storkök, där tung trafik passerar och backar, ett problem som vi försökt undvika på vår förskola.
Det ska finnas tillgängliga parkeringar för rörelseförhindrade inom 25 meter från byggnadens entré, se figur 2.4.2.1.52
Figur 2.4.2.1Visar nödvändiga parkeringsstorlekar. Det går tre ”vanliga” parkeringsplatser på två handikapplatser53
Cykel- och mopedparkering bör finnas i närheten av entréerna och placeras minst 15 meter bort på grund av eventuella avgaser och oljud från mopederna. vid planering av cykelställ räknas styrets bredd till 65 centimeter, som kan halveras om cykelställen är olika höjder. Ställs cyklarna horisontellt i 45º vinkel, tar fem stycken cyklar upp 2 meter i bredd. Måttet på djupet för horisontellt rakt uppställda cyklar är 2 meter, då det står cyklar från båda håll i denna variant krävs djupet 2.8 meter och för snett uppställda i 45º vinkel är djupet 1.5 meter.54
52 Örnhall, H & Koffman, C (1996)
53 Örnhall, H & Koffman, C (1996)
54
Rumshöjd
Tabell.2.4.2.2 höjder som erfarenhetsmässigt kunnat användas eller som tidigare råtts av myndigheter att använda. 55
Utrymme Rumshöjd (m)
Lokal för större antal personer, t ex industri, storrumskontor, storkök, klassrum, kök i förskola med fler än två avdelningar, större butik, större matsal
2,70 Lokal för ett mindre antal personer, t ex förskola, fritidshem,
undervisningslokaler för lågstadiet om lokalerna samplaneras med förskola, fritidshem eller fritidslokaler, kontorsrum, personalrum, mindre hantverkslokal, gatukök, mindre butik
2,40
Utformning
Viktiga saker att tänka på.
Entré
1 Ska vara tydligt markerad
2 Ska ligga avskilt från tung trafik, som kan komma i samband med leverans till kök. Är det inte möjligt minimera risk för olyckor på ett bra sätt.
3 Ska vara skyddad mot exempelvis regn, så personal och barn inte blir genomblöta vid regn innan de hinner in.
4 Väl belyst
5 Dess dörr ska vara lätt att öppna och inte för tung
Orientering
1 Stora glasytor i dörrar eller på väggar ska markeras tydligt, så att ingen av misstag tror det är en passage.
2 Utstickande delar av byggnaden eller pelare ska vara synliga och för att minimera risken för olyckor.
3 Att skilja på gångväg och grönområde eller vanlig väg är viktigt för de med nedsatt syn. Det kan göras genom att välja plattor (eller liknande) i en färg som tydligt skiljer sig från närliggande omgivning.
4 Tillräcklig belysning underlättar orienteringen kring byggnaden under alla årstider.
5 Ett halkskyddat golv väljs ofta för att minimera olycksrisker, men även för att det underlättar för rullstolsbundna att ta sig fram.
En förskola är en allmän lokal och därför ska det tas extra hänsyn till rörelseförhindrade och synskadade vid projekteringen.56
55 Örnhall, H & Koffman, C (1996)
56
Inredningens utrymmeskrav
Normalstandardnivå Minimistandardnivå
Figur 2.4. 2. 3. Mått på matplatser taget ur SS 91 42 21 57
57
Förskolor kräver mycket utrymme för bord och stolar och i allmänhet räknas det 0.6 meter i bordslängd, 0.8 meter i bordsbredd och 0.3 meter utrymme bakom stolen för varje person. Allmänna utrymmen på förskolor bör därför vara rymliga för att rymma bord och stolar plus övrig lekyta.58
Skötsel av fastighet
För att underhålla en fastighet krävs diverse installationer och utrymmen för både skötsel och drift. Dessa utrymmen planeras för att ge så god arbetsmiljö och tillgänglighet som möjligt och risken för skador på människor ska vara obefintlig. I BBR 3:3 Drift- och
skötselutrymmen finns råd att följa. 59
Städ
Utrymmen för städ är bra att placera centralt i förhållande till vad som ska hållas rent och vara utrustade med eluttag, ljus, kran för varm- och kallvatten, diskho och golvbrunn. Det bör även finnas möjlighet till någon form av förvaring av exempelvis rengöringsmedel och trasor.60
Installationer
Utrymmen för elektriska installationer ska vara placerade så att det lätt går att nå då service och skötsel är nödvändigt.61
Sophantering
Utrymme för omhändertagande av sopor avpassas till mängden sopor och hur ofta tömning görs. Det ska vara lättillgängligt och enkelt att städa ur. Detta utrymme får inte placeras så att andra utrymmen där människor vanligtvis vistas, passeras varje gång sopor ska slängas.
Sedan 1994 finns det krav i PBL gällande källsortering och uppskattning av typ av sopor och mängd görs i kommunen innan planering eller eventuellt enligt Svenska
Renhållningsverksföreningens rekommendationer. Första åtgärden i källsorteringskedjan görs i köken. Där avgörs det om sopor till exempel är komposterbart eller ej, vilken typ av förpackning och om det är färgat eller ofärgat glas. I en förskola ska barnen få insyn i hur källsortering fungerar och det är en fördel om en mindre skala av källsortering tillämpas ute på de olika avdelningarna.
Den förskola vi planerar nu kommer att ha ett soprum, som är placerat i samband med lastkajen vid köksingången. Detta gör att hämtning av sopor underlättas, då tung trafik redan är inplanerad i detta område. Utrymmet har en egen dörr från utsidan och nås lätt från köket där den större mängden avfall kommer från.
58 Örnhall, H & Koffman, C (1996)
59 Örnhall, H & Koffman, C (1996)
60 Örnhall, H & Koffman, C (1996)
61
Tabell 2.4.2.4 drift och skötselutrymmen62
Fördelar Nackdelar Låga inhämtningskostnader
Rimlig arbetsmiljö
Uppvärmt och går att rengöra med vattenspolning
Hög trafiksäkerhet
Kostnader för extra ventilations- och brandskyddskrav tillkommer
Särskilda restriktioner för placering med hänsyn till tillgängligheten för
hämtningspersonal och -fordon
Hantering av snö
Då en tomt är i planeringsstadiet bör det tas i åtanke att plats för snöupplag kan bli nödvändigt. Detta avgörs beroende på mängden snö i det befintliga området63
Toalett
På en förskola finns det krav på minst en toalett vid entré, en i samband med skötrum, en personaltoalett och en separat för kökspersonal. Alltså minst två toaletter per avdelning och två toaletter i övrigt.64
Kök
För att en förskola enligt lag ska få tillgång till ett eget tillagningskök, krävs minst tre avdelningar. Är det mindre än så används mottagningskök, vilket betyder att mat levereras från ett annat kök i värmeskåp.
Särskilda krav finns även på att kokerskan ska ha egen ingång/inlastning och toalett.65
Ventilation
Ventilationskrav är sådana att det ska klara 7-8 l/s, person, vilket är 0,35m3/m2 till- och frånluft.66
Bygglov
När nu lagarna tagits hänsyn till är det dags att söka bygglov för, yNybyggnation
yUtbyggnad
yFörändra användning av någon lokal yÄndring av utseende
Den nu planerade ändringen ska visa hänsyn till de befintliga områdesbestämmelserna eller detaljplanen.
Det är upp till byggherren att först lämna in ett förhandsbesked om planerat arbete och ta reda på om bygglov är möjligt att få på tomten. Efter det söks bygglov och blanketter för
62 Örnhall, H & Koffman, C (1996)
63 Örnhall, H & Koffman, C (1996)
64 Örnhall, H & Koffman, C (1996)
65 Örnhall, H & Koffman, C (1996)
66
detta, rörande ovan finns att hämta hos byggnadsnämnden. I en bygglovsansökan tas dock inte de tekniska kraven på byggnaden upp, detta görs i en bygganmälan. Detta lämnas in minst tre veckor innan påbörjat arbete till byggnadsnämnden och förklarar planen för tomten. Ett par exempel på detta är,
yNybyggnation
yÄndringar som påverkar konstruktionen på den befintliga byggnaden eller dess planlösning
yÄndringar av installationer, exempelvis hiss, ventilation yUnderhåll och bevaring av området
När alla nödvändiga handlingar kommit in till byggnadsnämnden, tillkallas byggherre och kvalitetsansvarig till ett möte där kraven på byggnaden förklaras och utreds. I samband med detta möte eller strax efter tas en kontrollplan fram enligt PBL, som visar hur arbetsutförande och kontroller på arbetsplatsen och av ritningar kommer att utföras.67
67