Robins resultat

Robin medverkar för första gången vid det andra dramapasset. Vid det första dramapasset var han frånvarande utan att ha lämnat något meddelande. Han deltar därmed i tre av passen. Robin verkar känna Stefan sen tidigare. Robin berättar att han inte har någon erfarenhet av drama.

Kreativitet i inledningsfasen

Hanterbarhet

Uppvärmningsövningarna bygger mycket på association och improvisation. Robin genomför alla övningar och uppgifter, men tar inte ut rörelser eller gör några ljud. Övningarna bygger mycket på att vara spontan och hitta på saker att säga snabbt. Han är fåordig och står ofta med händerna i fickorna. Vid ett tillfälle medger han att han

upplever att övningarna blir svårare.

Kreativitet i ageringsfasen

I övningen Par-impro (se bilaga 3) som ingår i det andra passet så arbetar Robin ihop med Stefan. Stefan kommer idéerna till deras improvisation och det är även han som driver improvisationen. Robin svarar bara då han får frågor och tar ytterst lite initiativ i improvisationen. I övningen Väntrummet (se bilaga 3) säger Robin att han vill

medverka. Robin behöver ingen hjälp med att komma på sin känsla. Han hittar på att han är ledsen med anledning av att han brutit foten. Han går in i rummet och haltar och har till en början svårt att hålla sig för skratt. Då han sätter sig ner stryker han med handen över foten och sedan börjar han läsa i en tidning som han sedan sätter på huvudet. Då han är färdig med sin improvisation ska de andra gissa hans känsla. Robin väljer att sitta kvar på stolen på ”scenen” mitt emot ”publiken”, något som de andra inte gjort. I övningen Kortet i pannan (se bilaga 3) blir Robin tilldelad ett kort med ett högt värde vilket betyder att han kommer få mycket uppmärksamhet av de andra. Robin tar inga initiativ till dialog i övningen utan han svarar återigen bara på tilltal. Han går inte in i karaktär.

Kreativitet i bearbetningsfasen

Hanterbarhet och Meningsfullhet

I reflektionsrundorna är Robin är fåordig. Jag försöker till en början med att ställa öppna frågor till honom där han kan få svara fritt. då blir han ofta tyst. För att få Robin att uttrycka något så får jag ofta ställa ja- och nej-frågor. Efter att han svarat så frågar jag

varför han tycker som han gör, då blir han ofta tyst eller svarar med ett ohörbart mummel. Vi det första dramapasset, som Robin medverkat i, så delger han dock en reflektion kring sin upplevelse av dramapasset. Han förklarar att han tyckte att det var kul ibland, men att han inte tycker ”sånt här” är roligt annars.

4.2.4 Samarbete i inledningsfasen

Hanterbarhet

I övningen Flytta stolar (se bilaga 3) så står Robin med händerna i fickorna och tar inget initiativ utan när det blir hans tur att hoppa till nästa stol så gör han det. Då det uppstår problem i form av att en stol går sönder så deltar han inte i diskussionen vad de ska göra. Robin står mest och betraktar de andra.

Samarbete i ageringsfasen

Hanterbarhet

I övningen Tala med en röst (se bilaga 3) ber jag deltagarna att ställa sig i en klump på golvet. Robin placerar sig längst bak. Jag ber honom komma fram och ställa sig vid sidan istället, vilket han gör, men han ställer sig långt ifrån de andra. I övningen står han med händerna i fickorna och han talar mycket tyst och ibland ser det ut som om han bara mimar fram orden.

Samarbete i bearbetningsfasen

Begriplighet och hanterbarhet

Robin är ytterst fåordig och återigen får jag ställa ja- och nej-frågor till honom. Dock så nämner han att han tycker att samarbetet fungerat bra för hans del i övningen Flytta

stolar (se bilaga 3).

4.2.2 Analys av Robins resultat

Hur tar sig Robins kreativitetsprocess i uttryck i de dramapedagogiska arbetet och vilka faktorer påverkar hans process?

Robins kreativitetsprocess inleds med ett lågt engagemang. Avsaknaden av engagemang kan möjligtvis härledas till Robins uttalande om att han inte upplever drama som något kul. Antonovsky (1995) belyser att den viktigaste faktorn är just meningsfullhet och avsaknaden av denna kommer att påverka engagemanget negativt. Med Robins uttalande kan man tänka sig att han inte ser dramapassen som meningsfulla vilket i sin tur kanske påverkar motivationen till helhjärtat engagemang. Robin upplever även övningarna som svåra i inledningsfasen, vilket kan bero på att de kräver en

förmåga att agera spontant samt uttrycka sig verbalt. Det verbala uttryckssättet är Robin inte så förtrogen med vilket blir tydligt i improvisationer och i de reflekterande samtal vi har. Denna verbala brist, påverkar hans förmåga att använda sig av sina resurser fullt ut och kan möjligen påverka hans motivation och inställning till dramapassen negativt. I ageringsfasen så sker det dock en förändring. I övningen Väntrummet blir Robin mer spontan och improviserar. Engagemanget kan bero på att övning inte kräver någon verbal framställning. I övningen kan Robin uttrycka sig genom rörelser och på så sätt ta plats och bli synlig inför de andra utan att säga ett ord. Robin finner kanske ett sätt att faktiskt ta sina resurser i bruk, vilket även tycks påverka hans motivation positivt. Att Robin även väljer att sitta kvar på scen, då de andra diskuterar hans gestaltning, ser jag som att han faktiskt trivs med att befinna sig i centrum. I övningen Kortet i pannan som följer direkt efter Väntrummet, faller Robin dock tillbaka i gamla mönster. Denna övningen kräver verbalt engagemang och Robin blir återigen tyst och tar ingen plats. Han skapar ingen karaktär och förmedlar inga känslor eller använder sig av olika rörelser. Ansvaret att driva scenen lämnar han över till de andra. Robins förmåga att använda sig av sina resurser tycks styras av hans problem med att uttrycka sig verbalt. I bearbetningsfasen är Robin även fåordig och svarar ibland med tystnad. Enligt

Sternudd (2000) så syftar bearbetningsfasen till att deltagarna skall göra någon form av analys av sina handlingar i passet vilket sedan kan bidra till nya insikter. Att Robin inte kan uttrycka sig verbalt betyder inte att han inte gör insikter. Det kan vara så att han behöver längre tid på sig för att kunna delge och förklara hur han upplever situationen och att han behöver mer träning i verbal framställning.

Hur bedömer Robin sin egen kreativitet?

Vid återtestningen så bedömer Robin sin kreativa förmåga som högre. Överlag så bedömer han sig rätt lågt. Att han bedömer sig högre kan bero på att Robin har fått en ökad medvetenhet om sina inre resurser. De tysta kreativitetsövningarna har kanske hjälpt Robin att bli synlig och fått honom att förstå att han har kapacitet till att göra gestaltningar och vara kreativ. Detta kan ha stärkt honom. Att Robin bedömer sig högre kan även ha med att han definierar kreativitet olika i de två frågeformulären. I det första frågeformuläret beskriver han att kreativ är lika med att ”göra saker annorlunda”, medan han i det sista frågeformuläret beskriver det som att tänka på olika sätt. Att göra saker annorlunda ställer ganska höga krav på den kreativa förmågan. Att tänka på olika sätt är lite mer lättillgängligt och blir en handling som alla kan göra och är inte exklusiv för ett visst antal personer. Vid återtestningen anser Robin att det är viktigt att vara kreativ i alla sammanhang. Robin kanske har förstått att kreativitet är ett verktyg som kan appliceras överallt och ge kraft och kanske ser han det som meningsfullt.

Hur tar sig Robins samarbetsprocess i uttryck i de dramapedagogiska arbetet och vilka faktorer påverkar hans process?

Robins samarbetsprocess inleds också med ett engagemang som är lågt. Han deltar, men inte aktivt i övningarna. I övningarna där hela gruppen arbetar tillsammans som i

övningen Flytta stolar så flyter bara Robin med. Han deltar inte i några diskussioner då gruppen ställs inför problem utan gör bara det som bestäms. Återigen tycks Robins problem med att uttrycka sig verbalt utgöra ett hinder och hans hanterbarhet påverkas negativt. Robin varken kritiserar eller kommer med förslag vilket kan bero på att han inte tror att han har något att tillföra gruppen. Han litar kanske inte på sina inre resurserna vilket i sin tur passiviserar honom och han inväntar direktiv från någon annan. I ageringsfasen Tala med en röst upplever jag det som att Robin försöker distansera sig i övningen med tanken på hur han positionerar sig. Kanske upplever han den som problematisk då den enbart kräver verbal framställning, samt kroppskontakt. Han blir inte motiverad och tar inget initiativ till att hålla om de andra vilket kan bero på att han upplever samma känslor av obehag som Kim gjorde. Att han i bearbetningsfasen hävdar att samarbetet fungerat bra för honom i övning Flytta stolar kan bero på att han kanske ser sin passiva position som en nödvändig roll eftersom alla inte kan tycka och ha åsikter i ett samarbete. Eller så väljer han att helt enkelt inte rannsaka sig själv.

Hur bedömer Robin sin samarbetsförmåga?

Vid återtestningen så är Robins bedömning av sin samarbetsförmåga oförändrad. Han bedömer den dock relativt högt vilket är intressant eftersom han inte uppvisar något större engagemang varken för övningar eller för sina gruppkamrater. Robin kanske ser sin passiva ställning i samarbetssituationerna som något bra då de inte skapar direkt konflikt. Han kanske anser att han gör det han ska, så länge han blir tillsagd vad han ska göra. Robin bedömer sig dock högre gällande hur han tror att andra ser på hans

samarbetsförmåga. Kanske tog inte Robin till sig den kritik som framkom i övningen

Flytta stolar eller så kanske han ansåg att den kritiken inte var riktad till honom. Robin

ger även dramapassen en femma och kommenterar det med att skriva ”neutral”. Robins inställning till dramapassen har därmed förändrats. Han har gått från att inte tycka drama är kul till en neutral inställning, vilket kan ses som ett framsteg och kanske har det skapats känslor av meningsfullhet hos honom.