För att förtydliga rummets roll som ”den tredje pedagogen” och förstärka rummets kommunikativa förmåga bygger gestaltningsförslaget på att skapa fyra olika zoner. Genom att dela in ett rum i olika zoner menar Rentzou (2014, s.1864) att dess roll som pedagog kan förstärkas och barnens
koncentrationsförmåga och specifika intresse för den aktivitet som zonen erbjuder kan även förbättras. Reggio Emilia institutet (2018) menar att tydliga arrangemang i de olika zonerna kan öka barnens förståelse för vilka aktiviteter som erbjuds.
2 Workshop den 4 april 2020
Materialzon
Samlingszon
Inspirationszon
Vattenzon
Figur 15. Planritning över Ateljén med förtydliganden över vart de fyra olika zonerna är placerade i rummet.
33
Rummet delas i förslaget in i fyra olika zoner vid namn Materialzonen,
Samlingszonen, Inspirationszonen och Vattenzonen. Zonerna är markerade med olika färger för att förstärka känslan av indelningen i rummet. Färgerna som valts att användas är baserade på Laikes, Chings och Binggelis beskrivningar angående hur människan uppfattar och upplever olika färger. Pedagogerna vill att rummet skall ge barnen lugn och ro men samtidigt få dem att känna
skaparglädje och stimulans3, därför innehåller gestaltningsförslaget gröna och blåa toner som beskrivs som lugnande och samlade, men även färgen gul som beskriv som mer uppiggande och aktiverande. För att färgerna i rummet inte skall kännas för påtagliga och intensiva kommer färgerna på de större ytorna ha en mild kulörhet vilket beskrivs som mer avkopplande och de mindre ytorna i rummet kommer ha färger med aningen intensivare kulörhet.
Materialzonen – den vita zonen
Materialzonen är i den del av Ateljén där hyllplanen finns placerade och syftar till att ge barnen en tydlig överblick över vilka material som finns i rummet och i och med detta öka förståelsen för vilka aktiviteter som går att utföra. Denna zon är även den som det arbetats mest med i denna undersökning vilket har lett till att gestaltningsförslaget till denna zon är aningen grundligare än till de andra zonerna. I Materialzonen, det vill säga hyllan, kommer flera mindre zoner att finnas. Dessa är markerade i olika färger och även materialen är markerade med dessa färger. Eriksson (2017, s.64) beskriver att människan har en medfödd 3 Workshop den 4 april 2020
34
tendens att uppfatta saker som är lika varandra som sammanhängande. Genom att färgkoda både material och hyllans zoner är förhoppningarna att barnen skall uppfatta dessa som sammanhörande och därmed ha lättare att placera
materialen på rätt ställe när det kommer till att städa undan efter en genomförd aktivitet. Detta leder förhoppningsvis till att ordningen hålls i hyllan och att nästa barn som kommer för att utföra en aktivitet tydligt ser vilka material och valmöjligheter som finns. Wijk och Häggström (2018, s.193) menar att
färgkodning kan användas för att förtydliga olika funktioner. I detta fall syftar färgkodningen till att förtydliga och förstärka rummets kommunikativa förmåga till barnens angående vilka material som finns tillgängliga och vilka aktiviteter som går att utföra och även i hopp om att skapa en tydlighet i hyllan genom att kategorisera material och aktiviteterna vilket Ware (2013, s.122) menar att färgkodning kan hjälpa till med.
Bilder kan även fungera som stöd när det kommer till att skapa tydlighet och förstärka barnens uppfattning om vilka valmöjligheter som finns (Kronberg Larsson, 2017, s.177). Pedagogerna på förskolan har tidigare arbetat med fotografier av materialen placerade på hyllplanen och på lådorna i hopp om att förtydliga materialens placering i hyllan och att det skall bli lättare för barnen att hitta och se de olika sakerna. I gestaltningsförslaget tillkommer en
Figur 17. Bild på bildtavla placerad i den svara zonen i hyllan. Bilderna visar material och föremål som finns placerat i zonen.
35
förändring av vart bilderna är placerade. I de olika färg-zonerna finns en tavla placerad med bilder på alla de materialen som ska vara placerade i just den specifika zonen, se figur 17 för exempel. Detta i hopp om att skapa en tydlig överblick över både aktiviteter och material som finns att välja mellan i rummet och på detta vis förstärka rummets roll som pedagog.
Beroende på vilket material som finns tillgängligt i rummet kan en
zonindelning komma att se annorlunda ut. Indelningen i zonerna strävar efter att vara så logiska som möjligt och materialen kan kategoriseras på olika sätt och därmed skapa fler eller färre zoner beroende på vad som fungerar bäst för den barngrupp som är på avdelningen. Med fördel kan man testa sig fram och förändra och förbättra tills det känns bra.
Samlingszonen – den gula zonen
Den zon som i detta gestaltningsförslag kallas för Samlingszonen syftar till att vara en mötesplats för barnen där de kan skapa, socialisera och lära
tillsammans. Zonen förstärkes med hjälp av en gul markering på bordet. I gestaltningsförslaget för denna zon finns inga större förändringar på
utformningen och bordet och stolarna som är anpassade för barnens storlek kvarstår.
36
Inspirationszonen – den gröna zonen
Pedagogerna arbetar i dagsläget med en tavla som de själva kallar för ”idé- tavlan”. På avdelningen Nasse finns idag denna tavla placerad på dörren in till Ateljén. Deras syfte med tavlan är att inspirera barnen till vad man kan göra i rummet, allt från aktiviteter till specifika förslag på pyssel. Kronberg Larsson (2017, s.177) menar att olika bildkartor med fördel kan användas för att inspirera barnen till val av olika material men även för att inspirera till samtal sinsemellan.
Inspirationszonen är placerad i det högra hörnet av rummet där det tidigare fanns ett stort skåp. I hörnet finns nu ett hyllplan i barnens ståhöjd placerad och syftet med detta hörn är att ge barnen liknande inspiration som idé-tavlan syftade till att ge. Genom att pedagogerna placerar material på hyllplanet tillsammans med bilder på vad materialen kan användas till är syftet att ge barnen nya tändningar av nyfikenhet och intresse kring aktiviteterna som går att utföras i rummet. Materialen och bilderna byts sedan ut när pedagogerna ser att aktiviteterna avtagit och nya material och idéer ställs fram på hyllan.
Hur ofta materialen och bilderna skall bytas ut är upp till pedagogerna och deras uppfattning om vad barnen önskas göra.
37
Figur 21. Vy över Vattenzonen. Bild skapad i SketchUp.
Figur 19 visar ett exempel på vilka material som kan vara placerade i
Inspirationszonen och figur 20 visar hur en bildtavla till denna aktivitet skulle kunna se ut. Det vill säga, om pedagogerna upplever att aktiviteten målning har avtagit i rummet kan de välja att förstärka den genom att placera material tillhörande målning på hyllan tillsammans med en bildtavla med inspirerande bilder.
Vattenzonen – den blåa zonen
38
Vattenzonen är placerad vid diskbänken i Ateljén. Både vid workshopen och återkopplingsintervjun uppkom önskemål från pedagogerna att rummet även skulle erbjuda barnen aktiviteter som innefattar vatten och experiment av olika slag. Genom att förtydliga denna yta med färgen blå och använda trappsteg som ger barnen möjlighet att enkelt komma upp i höjd med diskbänken är
förhoppningarna att informera barnen att denna yta även den är tillgänglig för de och aktiviteter med vatten får genomföras i rummet. Med fördel har materialen som står placerade på denna yta en blå markering som man sedan även kan koppla samman med den blåa-zonen i hyllan.
39