Den här undersökningen har syftat till att med hjälp av pedagogiska teorier angående den fysiska lärmiljön samt användbara designteorier och principer undersöka hur en förskolemiljö genom sin utformning kan förtydliga och förstärka sin information angående vilka aktiviteter och valmöjligheter som erbjuds i det specifika rummet, med fokus på aktiviteter som möjliggör estetiskt skapande, och på så vis förstärka rummets roll som pedagog. Med hjälp av följande frågeställning har underökningen syftat till att skapa ett konceptuellt gestaltningsförslag:
o På vilket/vilka sätt kan färgkodning och zonindelning av material, föremål och aktiviteter förtydliga vilka valmöjligheter rummet erbjuder och på så vis underlätta pedagogernas arbete i den vardagliga
verksamheten och förstärka rummets roll som pedagog?
Denna fråga är formulerad på ett vis som avgränsar underökningen en del. Det finns många aspekter som går att undersöka angående hur man förstärker ett rums kommunikationsförmåga när det kommer till funktioner och aktiviteter. I den här studien har fokus varit att undersöka på vilket sätt materialens
placering, färgkodning och zonindelningar kan användas för att förstärka detta. Därför har andra rimliga aspekter, så som användandet av ljus, specifika möbleringar och former uteslutits. Dessa aspekter skulle med fördel kunna undersökas för att ta gestaltningsförslaget och resultatet i den här
undersökningen till en högre nivå. Med fördel skulle även en djupare undersökning angående semiotikens påverkan på rummets kommunikativa förmåga kunna utföras. En liten del av studien har fokuserat på hur just användandet av bilder kan användas för att ta fram rimliga lösningar och svar på syftet, dock skulle denna del kunna utvecklas och med fördel ta
gestaltningsförslaget till nästa nivå.
Genom att skapa en enkel och lättförståelig färgkodning i hyllan där majoriteten av rummets material och föremål står placerat är förhoppningarna att man får en tydligare överblick över vilka aktiviteter och valmöjligheter rummet erbjuder. Med den enkla färgkodningen i kombination med hyllans zonindelningar är förhoppningarna även att användarna av rummet skall tycka att det är lättare att städa undan efter en genomförd aktivitet och på så vis underlätta för nästa person som enkelt och tydligt vill och behöver se vad som erbjuds. Som
40
beskrivet tidigare har hyllan och dess utformning varit den centrala delen i denna undersökning men gestaltningsförslaget visar även på ett förslag till en större zonindelning i rummet och ett försök till att behålla och förstärka zoner och färgkodning i hela Ateljén. Fyra olika zoner, Materialzonen,
Samlingszonen, Inspirationszonen och Vattenzonen, presenteras i
gestaltningsförslaget och förstärkts med hjälp av färg och tydliga syften. En tanke som följt med genom framtagandet av zonerna har varit att inte göra de för tydliga och starka. Detta för att det då skulle kunna finnas möjlighet att användarna av rummet upplever att man inte får ta med sig material från de olika zonerna in i andra zoner, vilket man får. För att motverka att skapa denna känsla har därför inga större eller tydligare indelningar skett i Ateljén.
Det framtagna gestaltningsförslaget visar på ett, av säkerligen många olika sätt, som färgkodningen och zonindelning kan användas på i en förskolemiljö och är anpassad efter de behov och förutsättningar som Dingtuna förskola har haft. Som jag tidigare nämnt är ett av målen med förslaget att det skall kunna gå att appliceras på andra rum med andra aktiviteter men att det då skulle krävas en viss förändring och anpassning till just det specifika rummet och dess tänkta aktiviteter. Det som även är viktigt att ständigt ha i åtanke när man skapar lärmiljöer är om det man gestaltat fungerar för de som faktiskt använder miljön allra mest. I den här underökningen har fokus varit på att främja pedagogernas vardagliga arbete med hjälp av rummets utformning men den primära
användaren av rummet, som är barnen, har självfallet fått lov att ständigt vara med i tankarna. I och med etiska överväganden har pedagogerna själva fått undersöka och utvärdera hur vida barngruppen har ansett att de förändringar som skett i rummet med hjälp av prototypen fungerat eller ej och efter det själva sätt om det behöver göras ytterligare ändringar och anpassningar. Jag anser att det är viktigt att med en sådan här lösning testa sig fram och se vad som passar den specifika användaren av rummet allra bäst och även testa vad pedagogerna anser passar de och deras verksamhet, därför kan denna lösning och gestaltning se annorlunda ut beroende på vart den appliceras.
Undersökningen har förutom framtagande av ett konceptuellt
gestaltningsförslag även lett till att pedagogerna på avdelningen Nasse fått upp ögonen kring lärmiljöns utformning och fått en bredare förståelse för att det med enkla medel och verktyg går att skapa miljöer som främjar barnens vardagliga aktiviteter. Under hela undersökningen har pedagogerna varit nyfikna och intresserade av att ta del av resultat, slutsatser och lärdomar. Jag har fått med mig mängder med ny kunskap från den här resan, vilket jag tror och hoppas att även pedagogerna har. Att intresset har varit stort tror jag har att
41
göra med att processen har strävat efter att få målgruppen, i detta fall
pedagogerna på avdelningen Nasse, att vara så delaktiga som möjligt under hela undersökningens gång. De har själva fått varit med och diskuterat kring olika idéer, tankar och valmöjligheter kring utformningen och på så vis gjort gestaltningen till sin egen.
42