22
Tilltro till att hygienrutinen är ett bra sätt för att bryta smitta
En förutsättning för att den förändrade hygienrutinen ska följas är att det finns tilltro till den i relation till vad som förväntas uppnås. Målsättningen med rutinen är friskare barn och personal på förskolan. Av resultatet framgår att både föräldrar och vårdnadshavare har förtroende för att detta kan uppnås om hygienrutinen följs.
En vårdnadshavare säger:
”Det är väl också ett bra sätt att stoppa…en del sjukdomar är väldigt smittsamma vilket gör att man kan minimera spridning för dom kan vara smittobärare barnen så då kan man minimera tidigt om man följer dom här rutinerna” (V11).
Vårdnadshavarens konstaterande visar på att det finns en tilltro till hygienrutinens möjlighet att i ett tidigt skede bryta risken för smittspridning.
En pedagog beskriver också en tilltro till hygienrutinen men i termer som synliggör en beteendeförändring. Så här säger pedagogen:
” […] jag kan torka lite mer, att jag är mer medveten om det, att man håller borta mycket […]” (P4).
Citatet indikerar att hygienrutinen bidragit till en medvetenhet som i sin tur skapar tilltro vilket är en viktig förutsättning för den beteendeförändring som pedagogen har fullföljt.
Uppfattade fördelar av hygienrutinen
Att pedagoger och vårdnadshavare uppfattar att hygienrutinen genererar fördelar är en förutsättning för följsamheten. Uppfattningar om att hygienrutinen hjälper handlar om både friskare barn och personal, ökad förståelse och hänsyn till andra samt större medvetenhet. En pedagog beskriver det så här:
”[…]eftersom man hjälps åt med det här (hygienrutinen) både barnen och vi pedagoger och vårdnadshavarna, det resulterar i att vi är friskare”. (P5)
23 Utdraget ovan visar att rutinen uppfattas som ett stöd för att det i ett tidigt skede går att minska smittspridningen.
Uppfattningar som ökad förståelse och medvetenhet samt att föräldrar är mer upplysta och tar hänsynen till varandra beskriver en pedagog så här:
” Medvetenheten har ökat även hos barnen, man pratar mycket om det och föräldrarna med […]” (P4)
Det pedagogen beskriver ovan visar att föräldrar tagit till sig hygienrutinens budskap. Citatet nedan belyser att det genom ökad kunskap går att påverka incitament för att se fördelar med det som ska genomföras och då blir det också gjort.
”Det är klart att man har blivit mer uppmärksam och tänker på ett annat sätt, att ha [hygien]ombud hjälper genom att man blir påmind och om hen varit på någon utbildning får man lite input” (P6)
Hygienrutinen hjälper inte mot allt
Resultatet visar olika uppfattningar vad gäller hygienrutin som lösning för att få friskare barn och personal. Enligt en av pedagogerna går små barn igenom ett antal infektioner oavsett. En annan pedagog säger att det i småbarnsgrupperna med barn upp till tre år förekommer många infektioner men att det sedan planar ut. Så här berättar en pedagog:
”[…] alltså jag tror ju inte att man kan ta bort allt fullt ut heller utan vi måste gå igenom ett visst antal infektioner för att stärka vårt immunförsvar också faktiskt. Jag tror inte man kan lägga ner varenda infektion som finns utan, man märker ju det liksom, vi har ju mycket, det är ju mycket infektioner från 1-3 år oftast, då åker man ju på ganska mycket sen planar det där ut och det blir mer glest.” (P6)
Citatet belyser det faktum att små barn går igenom ett antal infektioner. Det är en del i att vara i just den åldern. Det är en realistisk inställning till infektionssjukdomar för specifikt den här åldersgruppen som den här pedagogen uttrycker. En liknande uppfattning lyfts också av en vårdnadshavare. Så här säger hen:
24 ”Mot förkylning tror jag inte det är jätteeffektivt kanske…magsjuka då borde det förbättra i alla fall, just förkylningar kanske något men ingen jätteeffekt tror jag.” (V3)
Resultatet visar att för de små barnen krävs både mer tid och engagemang för att leva upp till delar i hygienrutinen som till exempel handtvätt. Av citaten att döma skulle det kunna vara svårt att motivera sig till följsamhet då det inte uppfattas som effektivt mot alla sjukdomar.
Det finns andra bakomliggande orsaker
Av resultatet framgår att det finns bakomliggande aspekter som inverkar på hygienrutinens målsättning friskare barn och personal. Vad gäller personalen handlar det till exempel om långtidssjukskrivningar på grund av förslitningar i kroppen. En annan bakomliggande faktor är stress som i förlängningen skulle kunna leda till ohälsa och påverka immunförsvaret. En pedagog beskriver sin uppfattning om hur stress påverkar:
”När man upplever stress är det lättare till ohälsa, jag menar att du tar åt dig bacillerna, är det hosta på en avdelning och du är stressad och inte hinner med dig själv då är det klart att du åker på det till slut, det dyker på dig. Sen har man olika immunförsvar, en del har lätt till lunginflammationer och det är klart du åker på det och det är inget du kan göra något åt, så är det ju.” (P4)
Citatet belyser komplexiteten kring sjukdom och hälsa. Att stressrelaterad ohälsa eller sjukdom inte är något hygienrutinen kommer åt och att de individuella förutsättningarna ser olika ut.
Svårt att se effekten av hygienrutinen
I samband med införandet av förändrad hygienrutin påbörjades registrering av sjukdomstyp vid sjukfrånvaro under vissa förutbestämda perioder. Detta för att kunna se effekten av hygienrutinens införande. I resultatet framkommer uppfattningar som handlar om att det är positivt med mätningarna och att det ska bli spännande att se
25 resultaten. Resultatet visar också att delar av hygienrutinen funnits sedan länge. Att det inte finns någon tydlig bild över sjukfrånvaron innan förändringarna vad gäller rutinerna för hygien påbörjades försvårar jämförelser. Det finns också uppfattningar om att det kan vara svårt med mätperioderna då det är fler aspekter som inverkar. En pedagog beskriver det så här:
” […] under en del mätperioder om man haft det så har det precis då blivit många som blivit sjuka, det är ju lite tråkigt för då kan man ha haft friska barn innan, det är svårt att ha en mätperiod på bara några veckor men jag vet inte, jag tycker det är lite luddigt. ” (P4)
Av citatet framgår det att mätperioder inte är det optimala, det ger en bild av sjuk- och frisktal men siffrorna kräver en analys av inverkande faktorer för att bilden ska bli så verklighetstrogen som möjligt.
Hur man prioriterar att följa hygienrutinen ser olika ut
En faktor som påverkar förutsättningarna för att följa hygienrutinen är hur ens prioriteringsordning ser ut. Resultatet visar till exempel att klädbyten inte tagits på så stort allvar, ytsanering används inte alltid och vid handtvätt glöms fingertoppar och naglar.
En förälder säger så här om hygienrutinens anvisningar om klädbyten:
” […] när man kom hem skulle man byta om men det har inte vi gjort, jag vet inte varför ärligt talat men man har väl inte tagit den på så stort allvar, det kanske man skulle gjort då bara för att följa dom här direktiven till punkt och pricka […]” (V7)
Användning av ytdesinfektionsmedel är en del av hygienrutinen framförallt vid blöjbyten men också om någon drabbas av magsjuka på förskolan. I samband med att hygienronden genomfördes anmärktes på den delen. En pedagog beskriver det så här:
”Tvätta händerna gör vi men sprita handtag och knappar i samband med att
kräkhinken använts fick vi påbackning på vid hygienronden, sådant hinner vi kanske inte göra.” (P4)
26 En annan faktor som lyfts är tiden, att man inte alltid hinner. Av resultatet framgår att det kan vara svårt att ta sig tiden och i vissa situationer prioriteras annat framför hygien. En vårdnadshavare säger:
” […] man riktar in sig på dom rimliga sakerna, dom här sakerna kan vi göra och det blir inte någon stor grej av det utan det ska kunna vara en del av vardagen och ändå inte märkas av, det ska inte vara överhängande och tungt utan det ska bara flyta med, det är liksom det viktigaste.” (V8)
En pedagog beskriver tidsaspekten utifrån sitt perspektiv så här:
”Sen är det när folk är borta som det inte hinns med och det förstår jag och hur barngruppen ser ut, det kan vara mer intensivt än andra gånger.” (P4)
Citatet ovan visar på hur pedagogers upplevelse av organisatoriska förutsättningar påverkar möjligheterna att prioritera hygienrutinen. Den tiden som finns räcker inte alltid till för allt som ska hinnas med och uppfattningarna ser olika ut vad som är rimligt eller möjligt att prioritera.
Kommunikation i projektets alla faser är viktigt
En avgörande förutsättning för att hygienrutinen ska efterlevas är att det sker en kontinuerlig dialog och ett samarbete kring hygienrutinens alla delar. Att information om sjukdomsutbrott förmedlas så snart som möjligt gör att det till exempel går att minimera smittspridning. Påminnelser är också en avgörande förutsättning för att hygienrutinen ska få genomslag. Resultatet visar att hygienrutinen har blivit en vana, den ger tyngd och gemensamma förhållningsramar. En vårdnadshavare berättar om sin beteendeförändring tack vare hygienrutinen.
” […] ärligt talat så hade jag faktiskt inte en tanke på att göra det innan den här rutinen kom till…så att…nu gör man det bara per automatik för att vi ska göra det…sen så egentligen handlar det väl om varför gjorde vi inte det här tidigare kan man ju tänka men det gjorde jag inte.” (V12)
27 Respondenten verkar anse att informationen i samband med hygienrutinens införande fungerade som en tankeväckare. Att information, påminnelser och samarbete fortgår även efter uppstarten verkar uppfattas som hjälp för att ge tyngt åt att verkligen följa hygienrutinen.
Vill vara frisk och ha en hälsosammare förskola
En förutsättning som är gynnsam för hygienrutinens efterlevnad är den återkommande uppfattningen bland både vårdnadshavare och föräldrar som handlar om att få bort sjukdomar och bakterier, viljan att vara frisk. Det är ett starkt argument för många att
följa hygienrutinen både för sin egen skull och för barnens. Så här uttalar sig en pedagog:
”Det är väl det här att man är på plats, är man frisk som pedagog så gynnar det barnen, att man kan ha den undervisningen som vi ska bedriva på förskolan.” (P5)
Det finns också uppfattningar som tar ett bredare grepp och lyfter hälsosammare miljö som ett argument för att följa hygienrutinen. Så här säger en vårdnadshavare:
”Alltså det är väl för att få en hälsosammare miljö, eller alltså bli friskare och få bort sjukdomar eller få bort sjukdomar kan ju vara svårt men man kan ju ändå underlätta eller alltså få bort några baciller, det är väl den som är den största anledningen kan jag tycka.” (V7)
Citatet ovan belyser miljöns betydelse för att hålla sig frisk. Vikten av att både hålla sig frisk och hålla bort det som kan orsaka sjukdom. Att friska barn kan vara mer på förskolan är positivt för utvecklingen och i förlängningen en viktig förutsättning för hälsa.
” […] jag vill att barnen jag jobbar med ska hålla sig friska för jag tycker att dom är jättehärliga att vara med och dom har så himla intressanta och roliga personligheter och jag vill jättegärna att de ska vara här hos oss och prata med oss och interagera […]”. (P8)
Genom det här citatet får vi en pedagogs perspektiv på värdet av att hålla sig frisk. Förskolans verksamhet är i sig en friskfaktor men det går inte att ta del i den om man är sjuk.
28
Uppfattningar om hälsobegreppet skiljer sig åt
Resultatet visar på en stor variation vad gäller uppfattningen om hälsobegreppet. Det beskrivs i termer av renlighet, lokalvård och att hygienrutinen är en del i en lång kedja i relation till hälsa. Så här säger en pedagog om städning:
” […] ser till att det är så rent som möjligt, städningen är ju också en del i det, lokalvårdarens roll tror jag också är viktig.” (P6)
Miljöns betydelse, liksom utbildade pedagoger, små barngrupper och goda vanor är aspekter på hälsa som också beskrivs och kopplas till sjukfrånvaro. En vårdnadshavare säger så här:
” […] att förskolan blir en positiv miljö alltså att du har utbildade pedagoger att man har tydliga rutiner, att alla drar åt samma håll, att man skapar en positiv miljö för barnen för det går väl att se på oss vuxna, har inte vi en positiv miljö på jobbet så ökar sjukskrivningsantalen, jag tänker det är samma för barnen, trivs inte dom så kommer dom vara mer sjuka eller må dåligt och vilja vara hemma och där tänker jag framförallt små grupper för då kan alla bli sedda.” (V11)
Av resultatet framkommer ytterligare en aspekt vad gäller miljön. Den handlar om att sjuka barn behöver stanna hemma för att miljön på förskolan ska vara så bra som möjligt för dem som vistas där. Det handlar också om att barn behöver vara friska för att orka med förskolan. Så här säger en pedagog:
”Det som är förebyggande är att föräldrar håller sig till ett regelverk, alltså att är barn sjuka så håller man dom hemma för det skapar en bättre miljö att vara i på förskolan […] den respekten […]” (P9)
Samma pedagog berättar att de vid behov ringer föräldrar:
” […] när vi känner att barnet inte orkar med verksamheten utifrån allmäntillståndet och feber givetvis och diarré och kräkningar också givetvis […]” (P9)
29 Hälsa beskrivs även i termer av mat, fysisk, aktivitet, utevistelse och sömn. Det är aspekter som inryms i begreppet levnadsvanor och lyfts utifrån olika perspektiv av såväl vårdnadshavare som pedagoger. En pedagog lyfter matupplevelse som en del av hälsa så här:
”Nyttig mat, varierad, lagar det mesta från grunden här, så det luktar gott, det luktar mat.” (P2)
En annan pedagog beskriver utevistelse som ett sätt att minska mottagligheten för smitta men också som ett sätt att stärka sig. Så här säger hen:
” […] vara ute så mycket som möjligt är också, tror jag är bra, man sprider ut, man är inte lika mottaglig när man är ute för att ta emot hosta och snuvor och så, det stärker en.” (P6)
Hälsa beskrivs också med ord som helhet och att kropp och själ hänger ihop. En vårdnadshavare uttalar sig så här:
”Hälsa är att man mår bra. Att man håller sig så frisk som möjligt, äter sunt, motionerar, mår bra helt enkelt, att kroppen mår bra. Frisk och må bra hänger ihop.” (V3)
Resultatsammanfattning
Följande nio teman har framträtt i databearbetningen genom tematisk analys.
1. Tilltro till att hygienrutinen är ett bra sätt för att bryta smitta 2. Uppfattade fördelar av hygienrutinen
3. Hygienrutin hjälper inte mot allt
4. Det finns andra bakomliggande orsaker 5. Svårt att se effekten av hygienrutinen
6. Hur man prioriterar att följa hygienrutinen ser olika ut 7. Kommunikation i projektets alla faser är viktigt 8. Vill vara frisk och ha en hälsosammare förskola 9. Uppfattningar om hälsobegreppet skiljer sig åt
30 Utifrån HBM kan man se att det finns vissa hinder som behöver överbryggas för att man ska få följsamhet till exempel att det kan vara svårt att se effekten av rutinen och att den inte hjälper mot allt (3, 5). Det finns även tema som pekar på att det finns andra bakomliggande orsaker (4) som påverkar mottagligheten till att följa rutinen. Det finns även indikationer som belyser att föräldrar och pedagoger har olika prioriteringar när det gäller att följa hygienrutinen (6, 7). Det finns även uppfattade fördelar som kan möjliggöra ökad följsamhet, till exempel att man vill vara frisk (8) och har en tilltro till att den kan bryta smitta (1).
Fördjupad analys
I den här studien avser Health Belief Model (HBM) att belysa förutsättningar som påverkar att människan gör som hon gör, faktorer som ligger bakom det mänskliga beteendet avseende hälsa. För att synliggöra detta innefattar denna studie fyra frågeställningar vars syfte är att belysa HBM. Dessa frågor är följande:
• Är vårdnadshavare och pedagoger mottagliga för den nya hygienrutinen? • Vilka uppfattningar finns bland vårdnadshavare och pedagoger om den nya
hygienrutinen?
• Vilka motiv har vårdnadshavare och pedagoger för att följa hygienrutinen? • Har vårdnadshavare och pedagoger tilltro till hygienrutinen i syfte att öka
frisktalen?
Den fördjupade analysen inkluderar även ett belysande av vårdnadshavare och pedagogers uppfattning om hälsobegreppet och ställa det i relation till prevention och hälsopromotion? Studiens frågeställning lyder som följer:
• Vilka uppfattningar finns bland vårdnadshavare och pedagoger vad gäller hälsa, prevention och hälsopromotion?
I följande text presenteras den fördjupade analysen utifrån ovan beskrivna utgångspunkter genom en indelning i drivkrafter och utmaningar följt av ett resonemang kring dessa.