Rutinuppgiftslösningar

I videodokumentationen analyserades det fram att elever löste lärares

problemlösningsuppgifter som rutinuppgifter. Därmed kunde kategorin rutinuppgiftslösningar identifieras genom att finna ett mönster i det empiriska materialet. Detta mönster analyserades fram då eleverna exempelvis med hjälp av korta numeriska lösningar kunde lösa lärarnas problemlösningsuppgifter och behövde inte anstränga sig i någon nämnvärd utsträckning. Nedan visas ett exempel från den transkriberade empirin, där elever löser en

problemlösningsuppgift som handlar om att de ska finna olika typer av sträckor, se exempel 3 i bilaga D. Eleverna redogör för läraren hur de förstod problemlösningsuppgiften och hur de sedan löste den med hjälp av räknesätten addition och multiplikation.

Simon (Lärare) - okej, hur förstod ni problemet?

Thomas- Vi läste texten och tog först 50 gånger 8 och 2 gånger 5 och la till en nolla sen så det blev 100. Sen för att göra upp planen så valde vi att använda oss av multiplikation och addition. Sen så skrev vi talen såhär: 5 gånger 8 och det blev 40.

I detta exempel visas det hur elever löser lärares problemlösningsuppgifter som en

rutinuppgift. Det som kan uttolkas från följande citat är att det visar att eleven med en gång löser den matematiska problemlösningsuppgiften. Genom att läsa textuppgiften kunde eleven Thomas snabbt komma fram till ett svar via räknesättet multiplikation. Vidare var det tydligt att eleverna i vissa fall inte såg lärarnas problemlösningsuppgifter som utmanande, eftersom eleverna löste uppgifterna rent numeriskt via räknesätten multiplikation och addition. Det var tydligt i vissa fall att eleverna inte fann lärarnas uppgifter som utmanande, utan deras möte av vissa av lärarnas konstruerade uppgifter präglades av att de snabbt kunde plocka ut den information som behövdes för att komma fram till rätt svar. Precis som eleven Thomas beskriver ovan, krävdes ingen större ansträngning för han och hans klasskamrater att lösa uppgiften, då de endast behövde läsa texten och bryta ut den information som krävdes för att

31

komma fram till en uträkning som gav rätt svar. Således innefattades deras lösning av två enkla multiplikations uträkningar 5*2 och 5*8. Grundat i detta löste eleverna vissa av lärarnas uppgifter som rutinuppgifter, genom ett fåtal steg och uträkningar.

Nedan presenteras ytterligare ett exempel, där två elever löser en problemlösningsuppgift som handlar om att de ska hitta olika typer av sträckor, se exempel 3 i bilaga D. Eleverna förklarar för varandra hur de förstod problemlösningsuppgiften och hur de sedan löste den med hjälp av räknesättet multiplikation.

Magnus- Ja då skriver vi 8 gånger 50. Eller? Mats- Ja 8 gånger 50 är lika med 400 meter. Magnus- Så då är jag färdig.

Mats- Men vänta lite 8 gånger… Men vi ska ju skriva så vi tänkte med. 8 gånger 5 med. Magnus- Ja jag gjorde det.

Mats- 8 gånger 50 är lika med 400 meter.

I texten ovan presenteras ytterligare ett exempel som visar hur elever löser lärares problemlösningsuppgifter som rutinuppgifter. Genom att läsa texten i

problemlösningsuppgiften kan eleverna snabbt utan att anstränga sig utläsa hur svaret kan formuleras och lösas. Därför kan det tolkas att eleverna löser den tilldelade

problemlösningsuppgiften som en rutinuppgift då deras tillvägagångssätt för att lösa uppgiften blir genom räknesättet, multiplikation. Därmed kan det sägas att lärares

problemlösningsuppgifter inte ställde höga krav på samtliga elever. Istället löste eleverna lärares problemlösningsuppgifter som rutinuppgifter, eftersom de kunde på ett automatiserat sätt nå en lösning. Ett tydligt exempel på detta är när eleven Mats säger att 8*50 är lika med 400. Vidare kan det sägas att eleverna löste vissa av lärarnas uppgifter som rutinuppgifter, genom ett matematiskt steg och en matematisk uträkning.

I följande exempel sker ett samtal mellan tre elever som löser en problemlösningsuppgift som handlar om att eleverna ska ta reda på hur stor en del av en helhet är, se exempel 6 i bilaga D. Eleverna redogör muntligt för varandra hur de förstod problemlösningsuppgiften genom att de stegvis beskriver deras tillvägagångssätt. Problemlösningsuppgiften löstes med hjälp av räknesätten, subtraktion och division.

Fabian - om man tar trettio minus 120..

Martina- du menar 120 minus trettio, trettio minus 120 går ju inte.. Larissa- neej hehe

Fabian- 120 minus trettio hehe Larissa & Martina - Aaah.

Fabian-Då blir det nittio. Sen delar man nittio i två, och det blir 75. Martina- Ja och sedan lägger man på…

Fabian - och då har båda det och hon har trettio mer. Då har hon 75 och resten är 45. Martina- Ehm, ah om vi skriver upp detta då.

Alla tre i gruppen skriver ner det som de kom fram till.

I denna grupp ser man att eleverna löser den tilldelade problemlösningsuppgiften som en rutinuppgift. Eleverna beskriver muntligt hur de går tillväga för att lösa

problemlösningsuppgiften. Detta görs via räknesättet subtraktion. Därmed kan det sägas att elever löser lärares problemlösningsuppgift som en rutinuppgift, då uppgiftens karaktär inte kräver av eleverna ett matematiskt resonemang. Det kan därför poängteras att samtliga elever inte ser lärares problemlösningsuppgifter som utmanande, eftersom de identifierar en

fungerande lösningsmetod snabbt. I exemplet ovan visas det också hur Larissa, Fabian och Martina lyckas komma fram till en lösning på uppgiften utan att teckna ner sina uträkningar. Detta kan visa på hur elevernas lösning av uppgiften grundar sig på en låg utmaningsnivå för

32

dem. Eftersom de lyckas hålla alla sina uträkningar muntligt sinsemellan, för att sedan i efterhand teckna ner sina uträkningar. Därför löste de inte uppgiften ifråga via olika visuella framställningar eller matematiska formler, som annars är vanliga att använda för att lösa en problemlösningsuppgift.