Kommunikationsarbetet är en lagstyrd verksamhet inom alla offentliga organisationer.
Lagarna beskriver våra skyldigheter att kommunicera, både internt och externt.
Lagarna beskriver också medborgarens rättighet till insyn i allt vårt arbete.
Vissa av lagarna är grundlagar som i många fall väger tyngre än andra lagar som exempelvis arbetsmiljölagstiftningen. Alltså är öppenhet och tydlighet i grunden lagstyrda arbetssätt.
o Offentlighetsprincipen innebär att alla handlingar som kommit in till, eller upprättats av myndigheten, är allmänna och offentliga med undantag för sekretessskyddade handlingar. Kommunen är skyldig att utan dröjsmål lämna ut allmänna handlingar till den som begär det.
o Meddelarskydd betyder att myndighet inte får undersöka vem som har lämnat ut information till media. Anställda inom offentlig verksamhet får muntligen lämna uppgifter till media för publicering.
o Yttrandefrihet innebär att alla har rätt att uttrycka sina tankar, åsikter och känslor i tal, skrift och bild eller på annat sätt.
o Serviceskyldigheten inom Förvaltningslagen innebär att vi är skyldiga att ge allmänheten god kunskap om hur kommunen styrs och vilka möjligheter som finns att påverka innan beslut fattas. Vi ska också upplysa om rättigheter och skyldigheter, och var man kan vända sig i olika frågor.
o Upphovsrättsligt skydd har både texter och bilder och beskrivs i tyckfrihetsförordningen.
o PuL, Personuppgiftslagen, skyddar människors personliga integritet och reglerar hur personuppgifter, bland annat bilder, ska behandlas elektroniskt exempelvis på våra webbplatser.
o Klarspråk är enligt språklagen myndighetsspråk som ska vara vårdat, enkelt och begripligt
14.1 De viktigaste lagarna som gäller för information är:
o Yttrandefrihetsgrundlagen(grundlag) o Tryckfrihetsförordningen (grundlag) o Offentlighets- och Sekretesslagen o Kommunallagen
o Förvaltningslagen o Språklagen
o PUL, Personuppgiftslagen o Upphovsrättslagen
o Marknadsföringslagen
Här kan du läsa en kort beskrivning av lagarna. Lagarna finns i sin helhet på riksdagen.se och på lagrumet.se.
Yttrandefrihetsgrundlagen 1991:1469 (grundlag)
Yttrandefrihet innebär att varje medborgare har rätt att uttrycka sina tankar, åsikter och känslor i tal, skrift och bild eller på annat sätt.
Offentlighets- och sekretesslagen 2009:400
Med bestämmelser om tystnadsplikt och hur kommunen ska ta hand om sekretessbelagda uppgifter och om registrering och hantering av allmänna handlingar
Offentlighets- och sekretesslagen anger vilka uppgifter som är sekretessbelagda. Det kan vara sådant som ska skydda enskilda människor inom socialtjänsten.
Sekretess innebär att sådana uppgifter inte får föras vidare till vem som helst. Sekretessreglerna gäller oavsett om du är anställd eller enbart har ett uppdrag. Sekretessreglerna gäller oavsett om ett sekretessbevis/sekretessavtal har undertecknats eller inte.
Offentlighetsprincipen i tryckfrihetsförordningen (grundlag)
Offentlighetsprincipen innebär att alla myndigheter – kommuner, landsting och statliga organ – är skyldiga att utan dröjsmål lämna ut allmänna handlingar till den som begär det, såvida inte handlingarna omfattas av sekretess. Varje medborgare har alltså rätt att söka, läsa, skriva av och diskutera allmänna handlingar. Offentlighetsprincipen är fastslagen i tryckfrihetsförordningen, som är en av Sveriges grundlagar.
En handling är allmän om den är inkommen till eller upprättad hos myndigheten. Med inkommen menas att myndigheten har fått handlingen via post, via e-post eller på annat vis.
Med upprättad menas att handlingen är färdigställd eller expedierad, till exempel har beslutats av ett politiskt organ eller skickats till annan myndighet, enskild person eller medier.
En myndighet kan vägra att lämna ut en allmän handling om det finns stöd för detta i
offentlighets- och sekretesslagen. Det finns heller ingen skyldighet att lämna ut handlingar som inte är allmänna.
Meddelarfrihet i tryckfrihetsförodningen
Meddelandefrihet innebär att alla anställda inom offentligverksamhet muntligen får lämna uppgifter till massmedier, i syfte att de ska publiceras. Denna rättighet gäller i viss utsträckning även sekretessbelagda handlingar. En meddelare har rätt att vara anonym. Reglerna om meddelarfrihet kompletterar yttrandefriheten och regleras i tryckfrihetsförodningen och yttrandefrihetsgrundlagen.
Källskydd och efterforskningsförbud i tryckfrihetsförodningen
Meddelarfriheten kompletteras med förbud att forska efter källa, vilket innebär att en journalist inte får avslöja källan om denna vill vara anonym utan dennes medgivande.. En kommun som myndighet får inte efterforska källan till en viss uppgift. Det innebär att arbetsgivaren inte får undersöka de anställdas kontakter med massmedier
Upphovsmän har rätt att vara anonyma.
Kommunallagen 1991:900
Reglerar kommunens organisation och ansvarsområden.
Kommunallagen beskriver vår skyldighet att informera medborgaren om vår verksamhet.
Här är några exempel på paragrafer:
o 1 kap 4 § Medlemskap:
Medlem av en kommun är den som är folkbokförd i kommunen, äger fast egendom eller är taxerad till kommunalskatt där.
o 5 kap Fullmäktige 34 § Folkomröstning:
Fullmäktige kan besluta att det som ett led i beredningen av ett ärende som fullmäktige ska handlägga ska inhämtas synpunkter från medlemmar i kommunen. Det kan ske genom folkomröstning eller opinionsundersökning eller något liknande förfarande.
o 5 kap 38 § Offentlighet:
Fullmäktiges sammanträden är offentliga. Fullmäktige får dock besluta att överläggningen i ett visst ärende ska hållas inom stängda dörrar.
o 5 kap 57 58 § KF protokoll, 62 § protokolltillkännagivande:
Senast andra dagen efter att protokollet justerats ska justeringen tillkännages på anslagstavlan.
o 6 kap Styrelser och övriga nämnder. 30 § protokoll, 31 § delgivning.10 kap Laglighetsprövning 1 § Rätt att överklaga:
Varje medlem av en kommun har rätt att få lagligheten av kommunens beslut prövad genom att överklaga dem hos förvaltningsrätten.
o 4 § Former för överklagande: Ett beslut överklagas skriftligt. I sina klagomål ska klaganden ange vilket beslut som överklagas och de omständigheter som han stöder sitt överklagande på.
Förvaltningslagen 1886:223
I förvaltningslagen står bland annat hur kommuner ska handlägga ärenden och om deras skyldighet att ge service till medborgarna. Det står även att vi ska använda ett
lättbegripligt språk.
Lagen innebär bland annat att varje myndighet ska lämna upplysningar, vägledning, råd och annan hjälp till enskilda i frågor som rör myndigheternas verksamhetsområde. Hjälpen ska lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndigheternas verksamhet.
Frågor ska besvaras så snart som möjligt.
Myndigheter ska också vara tillgängliga för allmänheten i så stor utsträckning som möjligt.
Finns särskilda besöks- eller telefontider ska allmänheten informeras om dessa på ett lämpligt sätt.
I Förvaltningslagen anges också att ärenden som omfattar enskilda ska handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt, utan att rättssäkerheten eftersätts.
Här står också att myndigheten skall sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt. Även på andra sätt skall myndigheten underlätta för den enskilde att ha med den att göra.
Språklagen
I den här lagen finns bestämmelser om svenska språket, de nationella minoritetsspråken och det svenska teckenspråket.
Lagen innehåller bestämmelser om det allmännas ansvar för att den enskilde ges tillgång till språk samt om språkanvändning i offentlig verksamhet och i internationella sammanhang.
11 § är den så kallade klarspråksparagrafen som anger att språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt.
I 12 § står att myndigheter har ett särskilt ansvar för att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas.
PUL, Personuppgiftslagen 1998:204
Skyddar människor mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter.
Personuppgiftslagen värnar om den personliga integriteten i IT-samhället. PUL förbjuder att namn och andra personuppgifter, texter eller fotografier – görs offentliga på Internet, såvida inte berörda personer gett sitt uttryckliga samtycke, skriftligt eller muntligt.
Så kallad ”harmlös information” får publiceras på Internet utan den registrerades samtycke. Vad som räknas som harmlös information bedöms från fall till fall. Utgångspunkten för
bedömningen bör vara om den enskilde kan uppleva publiceringen som kränkande.
Informationsplikt gäller vid all behandling av personuppgifter, oavsett om det krävs samtycke från personen i fråga eller inte. Den som registrerar en personuppgift måste alltså informera den berörda personen om detta.
Sveriges grundlagar – tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen – är överordnade PUL. Det innebär att bestämmelserna i PUL inte gäller om de skulle strida mot en myndighets skyldighet att lämna ut allmänna handlingar, i enlighet med offentlighetsprincipen. Detta gäller dock inte om handlingarna omfattas av sekretess.
Upphovsrättslagen 1960:729
Den som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket. Det betyder att uteslutande upphovsmannen har rätt att förfoga över verket genom att framställa fler exemplar av det och genom att göra det tillgängligt för allmänheten, i ursprungligt eller ändrat skick, i översättning eller bearbetning, i annan litteratur- eller konstart eller i annan teknik.
Upphovsmän har rätt att vara anonyma enligt yttrandefrihetslagen.
Marknadsföringslagen 2008:486
Lagen är till för att främja konsumenters och näringslivets intressen i samband med marknadsföring av produkter, och motarbeta marknadsföring som är otillbörlig mot konsumenter och näringsidkare.
Marknadsföringslagen gäller för marknadsföring av varor, tjänster, fast egendom, arbetstillfällen och andra nyttigheter som exempelvis aktier och krediter. Reklamen ska följa god
marknadsföringssed, vilket betyder att den måste följa vissa regler för att skydda oss som konsumenter. Säljaren ska lämna sådan information som är av särskild betydelse från konsumentsynpunkt.