Vad sägs om hälsa i läroböckerna?

För att underlätta läsningen har det som sägs om hälsa i läroböckerna sammanförts under fem olika teman vilka framträtt under datainsamlingen: träning och fysisk aktivitet, livsstil och

mental hälsa, stress och sömn, kost och kropp samt alkohol, tobak och droger. Då även mot-

25

Träning och fysisk aktivitet

I Idrott och hälsa 7–9 (2015) trycks mycket på att fysisk aktivitet är bra för hälsan på så vis att den minskar risken för folkhälsosjukdomar, både fysiska och psykiska. Det låts förstås att vi måste röra på oss för att ha bra hälsa, likväl som att motion gör att vi mår bra. Det tas upp en del skaderisker i samband med fysisk aktivitet, men trots detta menar boken att hälsovinsterna är så pass många att de väger över riskerna i samband med fysisk aktivitet.

På liknande vis läggs det i Idrott och hälsa (2012) stor vikt på att vi mår bra av motion och av att träna, att vi måste använda vår kropp för att må bra, samtidigt som det är viktigt att man trivs med träningen. Det är en förutsättning för att den ska bli regelbunden. Exempel ges på aktiviteter som innebär vardagsmotion (som cykling, att ta trappor istället för hiss, promenera med hunden, etcetera), vilken också framförs som viktigt. När det talas om träning i samband med hälsa trycker man på att lagom mängd träning är bäst, och att motionärer håller sig mindre sjukskrivna. Det finns både psykiska och sociala vinster med träning, även om de fysiska vinsterna lyfts fram i någon större grad, till exempel har de psykiska och sociala hälsovinsterna delats upp som en gemensam kategori istället för två separata, och lika mycket om fysiska hälsovinster har skrivits ut på ett uppslag (s. 12–13). I boken definieras vilken typ av träning som är bäst ur ett hälsoperspektiv: det är viktigt med syreupptagningsförmåga när man tränar för att få en bra hälsa, och hälsoträningen bör bestå av fysisk aktivitet som innehåller lågintensiv uthållighetsträning. Dessutom nämns att träning är bra för skelettet (ett svagt skelett kan leda till sjukdom) samt att starka muskler hjälper till att få kroppen att hålla längre. Ytterligare fysiska aspekter som kopplas till hälsa är hur man ska förebygga ryggskador (rygghälsa).

Fysisk aktivitet är enligt Idrott och hälsa 1&2 (2014) ett verktyg för att nå hälsoeffekter, förbättrad livskvalitet och allmänt välbefinnande, och det är stort fokus på en individanpassning av såväl träning och kost. I motsats nämns fysisk inaktivitet som en riskfaktor för vår hälsa. Det lyfts att vår kropp är byggd för fysisk aktivitet, och att hälsoeffekter uppnås tack vare regelbunden rörelse. Fysiologiska förutsättningar för vår hälsa och prestation handlar om skelett och leder, muskler, nervsystem, syresättning samt energigivande processer. Träning och motion påverkar hälsan positivt, och vi har olika motiv till träning – antingen hälso- eller prestations- inriktade. Dans som fysisk aktivitet är en friskfaktor och “det finns ett socialt element inom

26

dans som öppnar för en känsla av samhörighet” (s. 184). Styrketräning sägs förebygga skador och vissa sjukdomar, och tack vare träning ökar vår kognitiva förmåga.

I Träningslära 1+2 (2018) skiljer man på vad som är bra för prestationen och vad som är bra för hälsan, då dessa ibland inte är desamma. Även vardagsmotion tas upp som en faktor: “Det skulle kunna innebära stora hälsofördelar om vi oftare tog vara på möjligheten till vardags- motion” (s. 85), vilket presenteras under en bild där människor står i kö i rulltrappa och en annan där en person syns promenerandes ute med sin hund. Dessutom tilläggs att “relativt korta träningspass kan ha en stor positiv effekt på hälsan” (s. 91). Till sist sägs också att sämre rörlighet kan leda till sämre livskvalitet.

Livsstil och mental hälsa

Enligt Idrott och hälsa 7–9 (2015) spelar den generella livsstilen stor roll för vår hälsa, och WHO:s definition av hälsa presenteras tidigt i boken. Hälsa jämförs med en trebent pall, där alla ben behöver vara lika stora för att den ska stå stabilt: dessa ben representerar de fysiska, psykiska och sociala aspekterna av hälsa. Mental träning nämns som ett sätt att få oss att må bra och som dessutom kan ge oss möjligheter att lyckas. Dans kopplas till både social och fysisk hälsa, medan friluftsliv sägs ha en positiv effekt på hälsan generellt. I boken nämns att mentala sjukdomar är detsamma som ohälsa.

God hälsa, enligt Idrott och hälsa (2012), handlar lika mycket om kroppen som knoppen, där avkoppling, humor och kreativitet också är viktiga komponenter för hälsan. Vid fysisk aktivitet som innehåller lågintensiv uthållighetsträning kan även välbefinnande uppstå. Dans kopplas till sociala aspekter och att en bra motion kommer på köpet. Arbetsmiljön påverkar också vårt välmående. Det poängteras att det är bra att hålla vikten, och bra levnadsvanor innebär bra mat och att man är rökfri. Dessutom tipsas läsaren om att göra en hälsoprofil som ett sätt att förbättra sina levnadsvanor, även om det samtidigt sägs att en sådan profil inte säger någonting om hur man mår. När det talas om anorexi, bulimi och om fetma tydliggörs att det inte bara handlar om dåliga levnadsvanor, utan att de är sjukdomar som kräver professionell hjälp. Otrorexi är överdriven hälsofixering, vilket hänger ihop med livsstil, och det poängteras att en överdrift inte är bra för hälsan.

27

Skolämnet idrott och hälsa genomsyras av ett hälsoperspektiv enligt Idrott och hälsa 1&2 (2014). En god hälsa är en förutsättning för att vi ska må bra, och hänvisning görs även här till WHO:s definition av hälsa när man menar ’att må bra’ är inte bara frånvaro av sjukdom, eller att ha bra kondition, utan också fullständigt välbefinnande (både fysiskt och psykiskt). I sam- band med fysisk aktivitet talas det om att målsättningen är viktig för en hälsosam utveckling, och det är också viktigt med en balans mellan motion och återhämtning. Rörelseglädje anses vara en viktig motivation till träningen, och en lågintensiv träning har positiva effekter på allmänhälsan. Lagom utmanande krav gör att vi mår bra, och den psykosociala miljön påverkar hur vi mår och är således en viktig del av arbetsmiljön. Det sägs att kroppen mår bra av att arbeta, så länge förutsättningarna är goda, till exempel “[f]ör att vi ska kunna arbeta och må bra är det viktigt att platsen vi befinner oss på har en behaglig rumstemperatur, är ordentligt upplyst och har en låg ljudnivå” (s. 164).

Enligt boken har idrott uppenbara hälsoeffekter (då det är en form av fysisk aktivitet), men det finns ännu fler aspekter, som till exempel har med identitet att göra. I sociala grupper med gemensamma intressen (idrott) kan företeelser som hälsa anses vara viktiga. Friluftslivets hälsoeffekter är enligt boken att de påverkar vårt sinne, och begrepp som livskvalitet, harmoni samt meningsfullhet kopplas till naturmöten. “Vårt biologiska arv innebär en naturlig koppling mellan människan och det naturpräglade landskapet. Det är denna samhörighet som är upphovet till att vi mår bra av att vistas utomhus” (s. 195). Upplevelsen är således kanske den mest betydelsefulla effekten i naturmöten – den fysiska aspekten kommer på köpet. Regelbunden motion och social hälsa sägs ha positiva samband, och kan minska psykologiska besvär samt drogberoende. Det trycks på att olika hälsofrämjande aktiviteter passar olika individer. För att vi ska må bra är det viktigt att kunna hantera anspänningar genom olika copingstrategier (vilka kan vara problem- eller känslorelaterade), och mental träning handlar om att skapa balans mellan dessa anspänningar. Vad gäller livsstil sägs att det idag finns “...hälsorelaterade trender som vill öka vårt medvetande om hur vi ska äta och inte minst vikten av att träna” (s. 276). Sådana trender kan dock för en del personer leda till en fixering. Till sist påstås att våra folkhälsosjukdomar till största delen beror på en icke aktiv livsstil.

I Träningslära 1+2 (2018) går att läsa: “Vi kan genom hur vi lever till stor del påverka hur vår kropp fungerar eftersom kroppen anpassar sig till att försöka klara de krav som vi ställer på den” (s. 65). Här sägs att en hälsosam livsstil innebär en person som motionerar, äter frukt, grönsaker och fisk samt undviker cigaretter och stora mängder alkohol. Det är viktigt med viktnedgång och hur den görs, och individuell motivation lyfts fram som något som kan bidra

28

till att få en person att börja (och fortsätta) träna för hälsan, vilket benämns som ett exempel på en yttre motivation för träning. Det är viktigt för idrottsledare att motverka ohälsosamma val som unga idrottare kan lockas till (dopning och ätstörningar). Ytterligare en aspekt på livsstil exemplifieras med “[p]ersoner med mer pengar tränar och lever generellt sett mer hälsosamt än personer med låga inkomster” (s. 138) och viss typ av träning sägs ge bättre hälsofördelar än andra former. Äldre personer får en ökad livskvalitet när de tränar. Till sist slås det fast att stillasittande påverkar hälsan negativt även om man tränar i övrigt, och vi åldras tre gånger så snabbt vid en ”minst hälsosam” (s. 88) livsstil, samt att det är svårt att bryta vanor, och sådana bör därför ske stegvis. Det skrivs också ut att det finns rekommendationer att stå på som påverkar vår hälsa (för tobak, alkohol, koffein, motion, stillasittande och kost).

Stress och sömn

När man talar om ohälsa i Idrott och hälsa 7–9 (2015) benämns stressorer som något som kan påverka oss negativt, och kan leda till stress i för stora mängder, vilket i sig kan leda till sjuk- dom. Sömnbrist nämns också som någonting som är dåligt för vår hälsa.

I Idrott och hälsa (2012) sägs att friluftsliv ger god motion, gör att vi tränar motorik, men också att det faktum att vi ser vackra landskap och hör lugnande naturljud gör att vi blir mindre stressade, lugnar pulsen och förbättrar koncentrationen. Stress framförs som något negativt då det kan leda till för hög anspänning, vilket i sin tur kan leda till utmattningssymptom.

Sömn hjälper kroppen att hålla sig frisk enligt Idrott och hälsa 1&2 (2014), och sömnproblem kan ha en generellt negativ inverkan på vår hälsa. Obalans i det sympatiska och parasympatiska nervsystemet skapar ohälsosamma följder (en ohälsosam stress), och en upplevd stress blir större ju mer krav vi ställer på oss själva om dessa övergår vår förmåga – “lyckas vi inte balan- sera kroppens resurser efter omgivningens krav kan stressen bli skadlig” (s. 153). En viss nivå av anspänning anses vara nödvändigt för oss, men en hög anspänning under lång tid ger grund till stressrelaterad ohälsa. Psykisk ohälsa uppstår vid konflikter i obalans, som till exempel mobbningssituationer.

Träningslära 1+2 (2018) tar kort upp att det är viktigt med vila för hälsan, eftersom det är då

kroppen bygger upp musklerna efter träning. I övrigt nämns inte sömn och stress kopplat till hälsa och ohälsa.

29

Kost och kropp

I boken Idrott och hälsa 7–9 (2015) läggs stor vikt vid en balanserad kost, där ‘rätt’ typ av fett och kolhydrater framförs som nyttiga, och att man behöver äta bra i kombination med att motionera för att hålla en hälsosam vikt. En vältränad kropp nämns som kroppsideal, och att måttlig träning är bra, samtidigt som det poängteras att en stark och frisk kropp alltid är bra oavsett kroppsideal och trend. Ohälsa nämns i samband med en obalanserad kost, och det handlar om att det inte är bra med varken under- eller övervikt. Fetma och övervikt är någonting man lider av, och en onyttig kost presenteras som socker och läsk samt mättat och animaliskt fett. Vad gäller kroppsideal sägs “att se ut på ett visst sätt är dock inte detsamma som att ha en hälsosam livsstil” (s. 167), och i jakten på ett visst kroppsideal låts förstås att risken för psykisk ohälsa ökar, och att när det blir extremt (oavsett riktning) så är det ohälsosamt.

Matvanor påverkar hälsan enligt Idrott och hälsa (2012) och det trycks på att det är viktigt att hålla en jämn blodsockernivå. Vad gäller kost ges konkreta tips om mat, vilka är riktade till målgruppen (gymnasieelever). Boken hänvisar till en studie som visar på att unga svenskar generellt har god hälsa, men att många ändå är överviktiga, och det uttrycks att övervikt är någonting man lider av. I samband med att det talas om dåliga matvanor lyfts att bantning kan vara dåligt för hälsan, och att kosttillskott köpta via nätet kan vara hälsofarliga.

Idrott och hälsa 1&2 (2014) menar att våra matvanor är betydelsefulla för vår hälsa. Även en

varierad och anpassad kost för individuella behov är viktig för kosthållningen. Man behöver helt enkelt vara medveten om vad man stoppar i sig. Fett presenteras som nyttigt och viktigt, samt att det är mer hälsosamt att få i sig vitaminer och mineraler genom kost än genom kosttillskott, och det varnas även här för att hälsofarliga kosttillskott går att få tag på via internet. “Vikt och längdförhållandet mäts med måttet BMI, som bland annat definierar det viktideal som WHO anser vara hälsosamt i relation till längden” (s. 273) och detta mått ska endast ses som en riktlinje. Läroboken menar att dåliga matvanor är en av de största riskfaktorerna för hälsan i vår del av världen idag, och även här talas om att en ojämn blodsockernivå ger negativa effekter.

Det är ett stort fokus på att kosten påverkar vår hälsa i Träningslära 1+2 (2018), och både kost och kondition beskrivs fysiologiskt. Vad gäller kost uttrycks det att lagom är bäst, och har man

30

koll på vad som bevisats stämma med kost och hälsa, kan man undvika att bli lurad att köpa produkter som inte är bra för oss. Det görs många detaljerade beskrivningar av olika typer av näringsämnen och deras positiva hälsoeffekter, till exempel fibrer, antioxidanter och omega-3. Det ges även många kostråd om vad som ska ätas och inte för att få god hälsa, och en hel del uppmaningar och rekommendationer förekommer, till exempel att det bör tänkas på vilken proteinkälla att äta mest av ur ett hälsoperspektiv, men också att det bör avstås helt från vissa produkter (som processat kött). Det talas ej om kroppsideal, utan om en hälsorelaterad form, vilken innefattar muskelstyrka, muskeluthållighet, kondition, rörlighet och kroppssamman- sättning. Andra ‘mer hälsosamma mätinstrument’ än BMI för övervikt presenteras. Vidare anses transfetter vara farliga för oss, och att vissa kosttillskott är hälsofarliga i för stor mängd. Övervikt är farligt för hälsan då risken för vissa sjukdomar ökar, och ett stort sockerintag har negativa hälsoeffekter. Många dieter tas upp i läroboken, och både för- och nackdelar med dessa för vår hälsa presenteras, till exempel sägs det att många av dieterna utesluter hälsosamma livsmedel. Dessutom läggs stort fokus på hur man kan kartlägga andra människors hälsa – det är viktigt att veta vad det ohälsosamma levernet beror på för att skapa en mer hälsosam kost- situation.

Alkohol, tobak och droger

I Idrott och hälsa 7–9 (2015) talas om alkohol, tobak och droger i samband med ohälsa. Det sägs att biverkningar av dopning påverkar kropp och psyke negativt, liksom stora mängder alkohol. Tobak skadar den egna kroppen fysisk, men även andra (foster) påverkas av tobaks- intag.

Även i Idrott och hälsa (2012) lyfts dessa i samband med ohälsa: rökning är dåligt, liksom alkohol, tobak och droger. En anledning till att man intar alkohol, tobak och/eller droger är ofta för att man vill öka den psykosociala hälsan, men samtidigt så är preparaten skadliga för hälsan ur både fysisk och psykisk aspekt.

Riskfaktorer för vår hälsa enligt Idrott och hälsa 1&2 (2014) är dåliga kostvanor, rökning och alkoholkonsumtion. Vid alkoholförtäring beskrivs att man till en början får känslan av väl- mående, men att användning av droger utgör en risk för vår hälsa.

31

I Träningslära 1+2 (2018) nämns inte dessa aspekter i lika stor utsträckning, utan det som framkommer när det talas om alkohol är att små mängder alkohol kan ge positiva effekter för hälsan.