När inte ens experterna är helt överens
- en textanalys av hälsa i läroböcker för ämnet
idrott och hälsa
Johanna Hälleberg & Catharina Wiking
GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN
Självständigt arbete avancerad nivå 124:2020
Ämneslärarprogrammet inriktning gymnasieskolan 2016-2021
Handledare: Pia Lundquist Wanneberg
Examinator: Bengt Larsson
Sammanfattning Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie var att undersöka hur hälsa framställs i läroböcker för idrott och hälsa för grund- och gymnasieskolan.
• Vilket utrymme ges hälsa i läroböcker för grund- och gymnasieskolan inom skolämnet idrott och hälsa?
• Vilka övergripande perspektiv och teorier om hälsa kommer till uttryck i läroböckerna? Metod
Studiens metod var en kvalitativ och kvantitativ textanalys av fyra läroböcker inom ramen för ämnet idrott och hälsa, där den kvantitativa delen syftade till att ta reda på förekomsten av termerna hälsa, hälso-, ohälsa samt ohälso-. Den kvalitativa textanalysen syftade till att ta reda på var det talas om hälsa i läroböckerna och utgjorde grunden för en diskursanalys, där de diskurser som framkom analyserades utifrån ett patogent och ett salutogent hälsoperspektiv samt utifrån läromedelsteori.
Resultat
Det varierar till vilken grad hälsa ges utrymme i läroböckerna. Det är främst två större perspektiv på hälsa som kommer till uttryck i dem: ett patogent och ett salutogent synsätt, varav det patogena dominerar när det talas om ohälsa. Dessutom nämns ytterligare några perspektiv: historiskt, ekonomiskt och etiskt.
Slutsats
Slutsatsen av denna studie är att flera perspektiv på hälsa kommer till uttryck i läroböckerna, även om utrymmet som ges åt hälsa i böckerna varierar i förhållande till kurs- och ämnesplaner för respektive lärobok. Enligt tidigare studier verkar lärare i idrott och hälsa använda sig mindre av läroböcker än i andra ämnen, samtidigt som de tycker det är svårt att undervisa i hälsa. Denna osäkerhet skulle kunna minska vid användandet av läroböckerna då innehållet gällande hälsa i dem kan fungera som ett stöd till undervisningen av hälsa.
When even the experts do not
completely agree
- a text analysis of health in physical education
textbooks
Johanna Hälleberg & Catharina Wiking
THE SWEDISH SCHOOL OF
SPORT AND HEALTH SCIENCES
Master Degree Project 124:2020
Teacher Education Program 2016–2021
Supervisor: Pia Lundquist Wanneberg
Examiner: Bengt Larsson
Abstract Aim
The purpose of this study was to investigate how health is presented in physical education textbooks for primary and secondary school.
• How prevalent is health in physical education textbooks for primary and secondary school in the school?
• What overarching perspectives and theories on health are expressed in the textbooks? Method
A qualitative and quantitative text analysis of four physical education textbooks was the foundation to this study. The quantitative portion was aimed at finding the existence of the terms health, healthy, ill health and unhealthy. The qualitative text analysis focused on health mentions in the textbooks and formed the basis for a discourse analysis. The discourses that emerged were analysed from a pathogenic and a salutogenic health perspective, and textbook theory.
Results
The degree to which health is given space in the textbooks varies. There are mainly two perspectives on health that are expressed: a pathogenic and a salutogenic approach, of which the pathogenic dominates when it comes to ill health. In addition, some additional perspectives are mentioned: historical, economic and ethical.
Conclusions
The conclusion of this study is that several perspectives on health are expressed in physical education textbooks, though the space given to health in the books varies in relation to course and subject plans for each textbook. According to previous studies, teachers in physical education seem to use textbooks less than in other subjects, at the same time as they find it difficult to teach health. This uncertainty could be reduced when using the textbooks, as the content about health in them can serve as a support when teaching health.
Innehållsförteckning
1 Introduktion ... 1
1.1 Centrala begrepp ... 3
1.1.1 Läromedel och läroböcker ... 3
1.1.2 Hälsa ... 4
2 Kunskapsöversikt ... 6
2.1 Tidigare forskning ... 6
2.1.1 Läroböcker ... 6
2.1.2 Läromedel inom idrott och hälsa ... 8
2.1.3 Undervisning i hälsa ... 9
2.1.4 Sammanfattning tidigare forskning ... 11
2.2 Syfte ... 12 2.2.1 Frågeställningar ... 12 2.3 Teoretisk utgångspunkt ... 12 2.3.1 Läromedelsteori ... 12 2.3.2 Patogent perspektiv ... 13 2.3.3 Salutogent perspektiv ... 14
3 Metod och material... 16
3.1 Datainsamling... 16 3.2 Databearbetning ... 17 3.3 Material ... 19 3.4 Etiska överväganden ... 20 3.5 Tillförlitlighet ... 20 4 Resultat ... 22
4.1 Utrymmet som hälsa ges i läroböckerna ... 22
4.2 Övergripande perspektiv och teorier om hälsa ... 24
4.2.1 Vad sägs om hälsa i läroböckerna? ... 24
4.2.2 Hur talas det om hälsa? ... 31
4.2.3 Vad framställs som sanning om hälsa? ... 32
4.2.4 Vilka hälsoperspektiv skapas genom detta tal? ... 33
4.2.5 Vad inom hälsa utesluts/exkluderas i texterna? ... 34
4.2.7 Sammanfattande analys ... 36 5 Diskussion ... 39 5.1 Diskussion ... 39 5.2 Metodkritik ... 42 5.3 Vidare forskning ... 42 Käll- och litteraturförteckning ... 44
Bilaga 1 Käll- och litteratursökning
1
1 Introduktion
Enligt en av principerna i World Health Organization’s (WHO) konstitution för hälsa har regeringar “ett ansvar för sitt folks hälsa, vilket endast kan uppfyllas genom tillhandahållande av adekvata hälso- och sociala åtgärder” (vår översättning, WHO, 2018). Att skapa bättre hälsoförhållanden, förbättra sin hälsoförmåga (health litteracy), stödja ett självständigt liv och att kunna göra det hälsosammare valet till ett enklare val är fördelar som organisationen menar att hälsofrämjande program frammanar. Ett exempel på ett sådant program för regeringar att arbeta med handlar om att involvera skolan i hälsofrämjande arbete, särskilt viktigt är att integrera mentalt och sexuellt hälsoarbete (WHO, 2013). Av den svenska grundskolans nuvarande läroplan framgår det att ett av skolans mål är att varje elev efter avslutad utbildning “har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället” (Skolverket, 2019, s. 12) vilket alltså ligger i linje med WHO:s rekommendationer för ett hälsofrämjande arbete.
Vägen mot ett hälsofrämjande arbete i skolan började dock tidigare än så. År 1994 infördes en ny läroplan för både grund- och gymnasieskolan i Sverige. För ämnet idrott lades begreppet hälsa till, och skolämnet har sedan dess alltså hetat idrott och hälsa. Sedan namnbytet har lärare brottats med hur de ska kunna undervisa i hälsa, och forskning har gjorts på hur lärare definierar begreppet. Dessutom har hälsa och livsstil blivit ett helt eget kunskapsområde i den nya kursplanen för grundskolan, Lgr11 (Thedin Jakobsson, 2012). Generellt kan man säga att det finns två större synsätt på hälsa – ett patogent och ett salutogent; lite förenklat sett en naturvetenskaplig och en humanistisk hälsosyn (Brolin, 2017; Medin & Alexanderson, 2000). I Lgr11 framgår att eleverna ska ges förutsättningar att utveckla förmågan att “planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil” (Skolverket, 2019, s. 47, vår kursivering). Studier har visat att lärare ofta utgår från antingen det ena eller det andra perspektivet i sin undervisning, då de har olika syn på vad hälsa egentligen innebär samt att begreppet i sig är diffust och otydligt (Thedin Jakobsson, 2012; Brolin, 2017). Dessutom verkar lärare tycka det är svårt att veta vad undervisningen inom området hälsa ska innehålla samt hur den ska bedömas (jfr Redelius, 2012; Redelius et al., 2015).
Enligt Skolinspektionens kvalitetsgranskning 2018 av ämnet idrott och hälsa i årskurs 7–9 konstaterades att det sedan den senaste granskningen, vilken genomfördes 2010, fortfarande är
2
för mycket fokus på kunskapsområdet rörelse i undervisningen. Rapporten pekar på att eleverna inte ges tillräcklig undervisning i kunskapsområdena hälsa och livsstil samt friluftsliv och
utevistelse, och i synnerhet att just området hälsa och livsstil florerade minst när man
inte-grerade de olika kunskapsområdena med varandra på lektionerna. Vidare konstateras att lärare som undervisar i idrott och hälsa redan i planeringsstadiet måste säkerställa att eleverna får möjlighet att utveckla de förmågor som är kopplade till dessa kunskapsområden (Skolinspektionen, 2018). En metod för att säkerställa att delar av läroplanen genomförs i undervisningen är användandet av läromedel, till exempel i form av läroböcker (Skolverket, 2006; Vinde, 2018).
I en undersökning som gjordes av Föreningen Sveriges Läromedelsproducenter år 20031
framkom det att det är få lärare som väljer att arbeta helt utan läroböcker. Detta tyder på att läroboken som läromedel har en central roll i undervisningen, och ett av de viktigaste syftena med användningen av den verkar vara både för att den är kunskapsgenererande, men också för att den har en disciplinerande funktion. Läroboken “underlättar att organisera undervisningen och möjliggör för elever med frånvaro att komma ifatt” (Svensson, 2011, s. 300). Även i ett praktiskt ämne som idrott och hälsa finns det läroböcker som syftar till att underlätta undervisningen för både lärare och elever.
I en tidigare studie i form av ett examensarbete har författarna undersökt begreppet hälsa i läromedel för skolämnet idrott och hälsa (Höglund & Ångström, 2011). Denna uppsats undersökte läroböcker som baserades på den tidigare läroplanen, Lpf94, varför vi finner det intressant att göra en liknande studie där de läroböcker som undersöks utgår från den nuvarande läroplanen, Lgy11. En liknande studie genomfördes på GIH med läroböcker som utgår från de nuvarande läroplanerna Lgy11 och Lgr11 (Carlsson & Melin, 2016). Vi anser trots detta att det är intressant att studera dessa böcker utifrån en annan infallsvinkel samt med ett uppdaterat forskningsläge.
1 Det har inte gjorts någon ny undersökning sedan 2003, och det hänvisas fortfarande till denna studie i aktuella
3
1.1 Centrala begrepp
De begrepp som kommer vara centrala för denna studie, och således behöver definieras, är läromedel, läroböcker och hälsa.
1.1.1 Läromedel och läroböcker
Begreppet läromedel har visat sig vara relativt svagt definierat, både i styrdokument, rapporter, och inte minst vad gäller hur olika lärare uppfattar vad det innebär för något (Korsell, 2007). En definition från 1990-talet är att läromedel är ett pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen, vilket med en sådan vag definition skulle kunna innefatta en hel del. Englund (2006) menar att läromedel är något som vi använder oss av som stöd för att lära. Hon utgår från Vernersson (1999, refererad i Englund, 2006) och menar att läromedel kan delas in i fem olika kategorier:
Verkligheten som läromedel handlar om elevers och lärares egna erfarenheter att göra eller
utföra, till exempel studiebesök; Massmedia, såsom tidningar, radio, tv, men också IKT-verktyg; Klassiska läroböcker, vilka vi avser titta på i vår studie; Fakta- och uppslagsböcker samt AV-hjälpmedel vilka inkluderar film, video och diagram.
Korsell (2007) delar först in läromedel i primärt och sekundärt pedagogiskt material, där det primära pedagogiska materialet syftar på sådant material som från början är framtaget för att användas i undervisning, som till exempel läroböcker, medan sekundärt pedagogiskt material syftar på sådant som skapats för andra sammanhang, men ändå används i undervisning, till exempel skönlitteratur. Hon delar dessutom upp läromedel i fyra kategorier:
Förlags-producerade läromedel, där bland annat läroböcker, datorprogram och pedagogiska spel ingår; Övrigtproducerade läromedel, det vill säga sådan som är skapat av andra företag,
organisationer eller myndigheter, såsom Skolverkets nationella prov; Lärarproducerade
läromedel, till exempel arbetsuppgifter; och Elevproducerade läromedel, till exempel bilder,
filmer och uppsatser.
I sin studie definierar Oates (2014) läroböcker som noggrant utformat pappersbaserat material som kan innefatta läroböcker som används av lärare, läroböcker som används av elever och elevers arbetsböcker – i många fall noggrant sammankopplade. Han menar att läroböcker som ska definieras som högkvalitativa bör uppfylla krav på att vara underbyggda av en väl grundad inlärningsteori och teori om ämnesspecifikt innehåll, ha en tydlig avgränsning av innehåll med ett exakt fokus på nyckelbegrepp och kunskap, de ska ha sammanhängande
lärande-4
progressioner inom ämnet, det ska finnas stimulans och stöd för elevreflektion, en varierad tillämpning av begrepp och principer, samt kontroll av ytor och strukturella egenskaper hos texter för att säkerställa överensstämmelse med grundande lärandeteorier (Oates, 2014). I likhet med dessa krav har Läromedelsföretagen tagit fram en policy med riktlinjer för medlemmarna. Dessa är “en samarbetsorganisation för Sveriges läromedelsproducenter, vilka tar fram läromedel till skolor, högskolor, vuxenutbildningar och andra delar av utbildningsväsendet” (Läromedelsföretagen, 2020, “Läromedelsföretagens kvalitetspolicy”, st. 1). Detta för att säkerställa att läromedlen utgår från modern forskning och pedagogik, att de ger förutsättningar att klara uppsatta mål, att det finns en kvalitetssäkrad utvecklings-process, att innehållet är kunskapsbaserat och engagerande samt utgör ett stöd för lärarna (Läromedelsföretagen, 2020).
Utifrån detta hänvisar vi således till den breda syftningen på olika former av pedagogiska stöd för att lära när vi skriver läromedel. När vi skriver läroböcker refererar vi till tryckta
förlags-producerade läromedel, då dessa kan antas uppfylla de krav som Oates och
Läromedels-företagen anger för en högkvalitativ lärobok.
1.1.2 Hälsa
Hälsa kan betyda olika saker för olika personer. Nationalencyklopedin skriver kortfattat att det
är ett “svårdefinierbart begrepp vars betydelse är vidare än frihet från sjukdom” (NE, u.å.). En av de mest använda definitionerna av hälsa är den som WHO (2018) tog fram år 1948: “Hälsa är ett fullständigt tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller svaghet” (vår översättning, WHO, 2018). Denna definition har dock kritiserats av Huber et al. (2011) som menar att man bör ändra tonvikten mot förmågan att anpassa sig och hantera sig själv inför sociala, fysiska och emotionella utmaningar. Det som dock är intressant i WHO:s definition är att man inte längre pratar om endast frånvaro av sjukdom, vilket historiskt sett varit en definition av hälsa (Quennerstedt, 2006). Detta bredare synsätt på hälsa speglas också i WHO:s europeiska politiska ramverk Health 2020 (WHO, 2013) där råd skrivs fram för hur medlemsländerna ska arbeta med hälsa på fler plan än bara inom sjukvården, då man menar att hälsosamma medborgare gynnar hela samhället, samt att organisationen vill arbeta mot att reducera ojämlikheter i hälsa (health inequalities). Visserligen nämns fortfarande vissa faktorer som är kopplade till fysiologiska aspekter (både överförbara och icke-överförbara sjukdomar). Samtidigt trycker organisationen genomgående i hela texten på hur viktigt andra faktorer spelar roll, till exempel trygghetsfaktorer som utbildning och
5
bostad, men också arbetsförhållanden och tillgång till skola och förskola. De menar att ett paradigmskifte är absolut nödvändigt för att kunna hantera just icke-överförbara sjukdomar (såsom cancer, typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar), eftersom dessa inte bara är orsakade av biomedicinska faktorer, utan också är starkt påverkade av beteende-, miljö-, sociala och ekonomiska faktorer (WHO, 2013).
Detta paradigmskifte är något som också genomsyrar hälsodiskussionen i Sverige (Medin & Alexanderson, 2000), där alltså två synsätt på hälsa kan utrönas: ett patogent och ett salutogent synsätt. Dessa två synsätt förklaras vidare under studiens teoretiska ramverk.
6
2 Kunskapsöversikt
I detta avsnitt presenteras forskningsläget gällande läroböcker, läromedel inom idrott och hälsa samt undervisning i hälsa då dessa tre områden är relevanta för denna studie. Därefter presen-teras den teoretiska referensramen som inkluderar olika synsätt på hälsa samt läromedelsteori, vilken studien kommer att utgå från i analysen.
2.1 Tidigare forskning
Det har gjorts en hel del studier av läromedel i skolan, både i Sverige och internationellt. Studier av läroböckers betydelse för undervisning pekar generellt på att pedagogiska texters betydelse fortfarande är relevanta trots att allt fler digitala läromedel idag finns tillgängliga. Det finns inga studier gjorda på läroböcker inom idrott och hälsa, utan de fåtal studier som gjorts där handlar om andra former av läromedel. Då denna studie ämnar undersöka hur hälsa presenteras i läroböcker, vilka är tänkta att fungera som stöd för både lärare och elever, så blir det därför av intresse att gå igenom vad forskningen säger om undervisning i hälsa.
2.1.1 Läroböcker
Läroböcker har utvecklats för att stödja effektiva pedagogiska metoder, och funktionerna i böckerna har varit föremål för extremt noggrann utveckling och förfining. Studier visar att läroböcker stöder effektiva tillvägagångssätt för hög prestation och lärande (Oates, 2014). Lärare verkar dock använda sig av läroböckerna på olika sätt och i olika grad. I samband med decentraliseringen av den svenska skolans styrning avvecklades Statens Institut för Läromedel, vilken fram till år 1992 gått igenom och kvalitetsgranskat de läromedel som funnits på marknaden innan de kunde användas i skolorna (Skolverket, 2006). Det innebär alltså att det idag är läraren själv som behöver granska kvaliteten på läroböckerna, och ofta baserar lärarna sina val på rekommendationer av andra läroboksanvändare (Reichenberg, 2014). Då det inte finns några direktiv för hur läroböcker ska eller måste användas i undervisningen är användandet av dessa upp till den undervisande läraren (Skolverket, 2006). Svensson (2011) menar att det hänger ihop med lärarens undervisningsstil eller strategi till vilken grad undervisningen blir knuten till en lärobok.
7
Flera studier pekar på vikten av lärobokens roll i undervisningen, både för läsförståelse (Reichenberg, 2000; Singer & Alexander, 2017) och för tydliggörande av kunskapskraven (Heikka, 2015). Det förefaller också som att den spelar en viktig roll för de skolor som tillämpar studentcentrerade läroplaner, då läroböckerna innehåller läraktiviteter som ska kunna förstås av läsaren (Rahmayani et al., 2018). I en studie där man jämfört utbildningsresultat med använ-dandet av läroböcker framkom det att i länder som Finland, som rankas högt på de internationella kunskapsmätningarna, används läroböcker i stor utsträckning och anses vara de viktigaste verktygen i ämnen som matematik och naturvetenskap (Crehan, 2018).
Trots detta verkar det finnas en pågående debatt i Sverige där lärobokens roll minskar i status (Vinde, 2018; Korsell 2007), samtidigt som vi också är på väg in i en digital värld. Det blir allt mer populärt att använda sig av digitala böcker och artiklar, även om mycket skrivs ut på papper i instuderingssyfte (Grensing-Pophal, 2010). Det görs allt fler studier av digitala läromedel som verktyg inom skolan, och mycket skrivs om hur den digitala kompetensen kan påverka lärandet (Skolverket, 2018). Dock finns ingenting som pekar mot att digitala läromedel på något vis skulle vara bättre än tryckta läroböcker. I en studie jämfördes resultaten hos studenter på en introduktionskurs i nutrition på ett universitet i Hawaii under ett år, där en studentgrupp arbetade med traditionella läroböcker, och en grupp med digitala läromedel. Resultatet visade att det inte fanns någon skillnad mellan studenternas resultat på kursen (Fialkowski et al., 2020).
Oral (2013) är kritisk till användningen av läroböcker i skolundervisning och menar att det går emot Deweys koncept om att lärandet sker i görandet, vilket alltså inte inträffar i undervisning genom en bok istället för mötet mellan läraren och eleverna. En annan kritik mot användandet av läroböcker är att det heller inte är säkert att lärare har fått tillräckligt med utbildning i att utvärdera de läroböcker som de ska använda i sin undervisning (Visser, 2016).
Oates (refererad i Vinde, 2018) lyfter fram lärobokens minskade roll i England, där lärare allt mer förväntas producera eget material i sin undervisning, vilket kan jämföras med Sverige där bland annat Korsell (2007) uppfattat att en del lärare ansett det vara pedagogiskt korrekt att arbeta “läromedelslöst” (Korsell, 2007, s. 22). Även Ryve et al. (2016) menar att det länge funnits en fientlighet mot läromedel i Sverige. Oates menar att ett material som lärarna själv skapat (som arbetsblad) ofta ses som något tillfälligt av eleverna, och jämför med lärobokens genomslag:
8
Arbetsbladen framstår ofta för eleverna som något tillfälligt – de används ofta för att sedan tappas bort eller aldrig refereras till igen och därmed går eleverna miste om en känsla för kunskapsområdenas omfattning och progression. En lärobok däremot förkroppsligar ett kunskapsområde på ett tydligt sätt, med aktiviteter och innehåll man kan återkomma till om det behövs och som elever och föräldrar kan se på i förväg, dessutom i form av en noga framtagen struktur som innehåller moment såsom tillämpning och övning. (Oates, refererad i Vinde, 2018, s. 13)
Trots att kritik finns mot användandet av traditionella läroböcker i undervisningen, så menar Oates (2014) att de (förutsatt att de väl genomarbetade och uppfyller kraven på att spegla läroplanen) ändå är av stor vikt både för lärare och för elever eftersom läroböckerna “överför och ger uttryck för normer för rättvisa och förmåga – alla elever ska ha tillgång till grund-läggande innehåll och idéer – något som är avgörande för utbildningarnas riktning, integritet och sammanhang” (Oates, refererad i Vinde, 2018, s. 14).
2.1.2 Läromedel inom idrott och hälsa
Det har skrivits flera studentuppsatser där läromedelsanalyser (där läroböcker per vår definition varit föremål för analysen) varit en del av metoden, bland annat studier om kropp och kost samt om läromedlen har ett socialkonstruktivistisk eller darwinistiskt perspektiv (Zakariasson, 2016), om hur livsstil framställs i läromedel för ämnet idrott och hälsa på gymnasienivå (Morad & Scharf, 2014), om hur psykisk hälsa framställs i läromedel som används i den svenska gymnasieskolan (Ankarstrand & Tollefors, 2020) och om genus i läromedel inom idrott och hälsa (Börjesson & Wikström, 2013). Intresset verkar således finnas hos blivande idrottslärare att ta reda på lärobokens roll och funktion i ämnet, men det verkar trots detta vara ett relativt outforskat område på högre nivå. Detta kan troligtvis hänga ihop med att användandet av tryckta läroböcker i ämnet idrott och hälsa inte är lika vanligt förekommande som i andra ämnen (Englund, 2006; Peiró-Velert et al., 2015).
Den lilla forskning som snarare bedrivits inom området i Sverige är på alternativa läromedel, bland annat har Almqvist et al. (2016) undersökt hur lärare kan använda sig av så kallade exergames i sin undervisning. Exergames innebär videospel där deltagarna samtidigt utövar fysisk aktivitet/träning. Enligt studiens författare fungerar själva spelen i sig instruerande och uppmuntrar eleverna till rörelse och utvärdering av dessa i relation till sina kroppar, dock saknar de funktionen att hjälpa eleverna till att undersöka, reflektera och diskutera kring syn på kropp och hälsa. De kommer till slutsatsen att användandet av exergames kan hjälpa lärare till att
9
bredda och berika sin undervisning och på så vis erbjuda en djupare förståelse om kropp och hälsa hos eleverna.
På internationell nivå har det gjorts flera studier på andra former av läromedel än just läroböcker i ämnet idrott och hälsa. Bland annat om hur traditionell gymnastikutrustning (som ribbstolar, bänkar, bomsystem, etcetera) kan användas som läromedel (Dobrescu & Dănilă, 2012), inlärningsmiljöer i multimediala format (Kao & Luo, 2020) och hur lärare kan använda datorprogram som är utvecklade för att anpassa övningar, undervisning och material till varje enskild elev (Pan, in press).
Det finns också studier som gjorts på läroböcker som riktar sig till idrottslärarutbildningar. I en dansk studie analyserades de 20 mest använda läroböckerna inom idrottslärarutbildningen i Danmark (Munk Svendsen & Tinggaard Svendsen, 2017) där tre olika diskurser framträdde, vilka representerar motstridiga filosofier om värdet och praktiken av ämnet idrott och hälsa: Att utveckla idrottens potential (developing the potential for sport), grund för kreativ avkänning (basis for creative sensing) och att vara en del av en kulturell ballast (being part of a cultural ballast). Författarna anser att läroböckerna (åter)konstruerar klassiska diskurser inom ämnet, ofta utan vidare reflektion, och menar att idrottslärarutbildare bör använda sig av analyser av sitt undervisningsmaterial för att lyfta detta, för att på så vis undvika att gamla föreställningar om ämnet förs vidare ut i undervisningen i skolorna.
2.1.3 Undervisning i hälsa
Brolin et al. (2018) har i en studie kommit fram till att undervisning i hälsa kan bedrivas på många olika sätt, och dessutom kan innehållet under en lektion variera beroende på vilket an-tagande och vilken syn på hälsa som kan tänkas finnas (både hos läraren och eleverna). I den nuvarande läroplanen från 2011 i ämnet idrott och hälsa i grundskolan har det formulerats att eleverna ska ges möjlighet att tillägna sig kunskaper om den livslånga hälsan ur olika perspektiv, så att eleverna ska kunna reflektera och ta ställning inom olika frågor som berör hälsa. Studien genomfördes på en svensk grundskola där man startat ett projekt för initiativ om
hälsa som bemärkelse vilken pågick under flera år, där två hälsodiskurser synliggjordes: en individuell hälsodiskurs och en värdegrundsdiskurs. Den individuella hälsodiskursen
fram-trädde tydligt i skolans verksamhet, där det hälsofrämjande synsättet innebar att varje individ ska ta sitt eget ansvar till att leva ett hälsosamt liv – att det är upp till var och en att hålla en så
10
kallad god hälsa, inte bara under skoltiden utan även utanför skolan. Diskursen präglas av patogena normer om vad hälsa innebär, vad som är rätt (exempelvis normalvikt) och fel (övervikt). Enligt författarna finns risken att elever kan känna sig exkluderade på idrotts-lektionerna om sådana normer tas för givna. I den värdebaserade hälsodiskursen, vilken också genomsyrade skolans praxis under de senare åren av studien, finns ingen förutbestämd norm om vad hälsa är då det kan betyda olika saker för olika individer, och fokus ligger främst på de sociala aspekterna av hälsa. Här finns förutsättningar till diskussion kring vad hälsa kan vara utifrån olika perspektiv. Författarna konstaterar att det inom ämnet idrott och hälsa är den individuella hälsodiskursen som dominerar (Brolin et al., 2018).
Ahlberg (2016) undersökte hur elever i årskurs 9 förstår och ser på hälsa. Studiens resultat delades upp i tre kategorier utifrån de tre övergripande teman som går att finna i WHO:s hälsodefinition: den fysiska, psykiska och sociala hälsan. Utifrån den fysiska aspekten svarade eleverna att hälsa för dem innebär träning som påverkar den fysiska förmågan, kost, etcetera. Det var viktigt att hålla sig frisk, samt att undvika faktorer som kan skada kroppen. I den
psykiska aspekten kopplade eleverna hälsa till fritidsintressen, även känslan av att få känna sig
duktig och inte alltid behöva prestera för att uppleva hälsa. Aspekter som att trivas i samvaron och att kunna lyssna på kroppen föll även in under denna kategori. Inom den sociala aspekten diskuterade eleverna vikten av gemenskapen till olika sammanhang i grupper som vänner, familj, lagkamrater och djur. Dessutom tillfrågades eleverna vad de tycker att de bör lära sig i ämnet idrott och hälsa. I den fysiska aspekten ville eleverna få koppla den fysiska träningen till ett sammanhang, och att innehållet i deras undervisning skulle vara både på en djupare samt på en vardagsnära nivå. Även kostens betydelse var något eleverna lyfte och de önskade en mer fördjupad kunskap i till exempel kostintag under dagen i samband med träning, men också mer kunskap om ätstörningar och kroppsideal. I den psykiska aspekten ville en del av eleverna ha undervisning i hur man kan förbättra sin psykiska hälsa, hur man på ett effektivt sätt planerar sin tid samt hanterar stress. Även att ha en diskussion kring självkänsla, självförtroende och den individuella utvecklingen var viktigt för dem. För många elever vad det inte nödvändigt att lära sig mer om sådant som innefattar den sociala aspekten just under lektionerna i idrott och hälsa.
Mong & Standal (2019) har gjort en litteraturöversikt gällande hälsodidaktik i ämnet idrott och hälsa. Efter en didaktisk analys av 30 olika artiklar kom de fram till att det finns stora skillnader i hur hälsa presenteras för eleverna, vad de får lära sig, och skillnader mellan lärare och elevers
11
roller i praktiken beroende på om hälsa ses på ur ett biomedicinskt perspektiv eller ur ett, vad de kallar för alternativt perspektiv.
2.1.4 Sammanfattning tidigare forskning
Flera studier har visat att läroboken fortfarande har en viktig roll i undervisningen för lärandet, även om den också används tillsammans med andra former av läromedel. Läroböcker granskas inte längre av staten, utan lärarna behöver idag själva granska sitt material, vilket en del motståndare till läroböcker menar att de inte fått tillräcklig utbildning i hur en sådan granskning ska göras. Det finns inga krav att lärare måste använda sig av läroböcker, utan valet styrs bland annat av lärarens undervisningsstil. Ett flertal studier pekar på att läroboken kan underlätta läsförståelsen och tydliggöra kunskapskrav, och i länder som når höga resultat i internationella kunskapsmätningar är läroboken en viktig faktor för resultaten. I Sverige får läroboken en allt mer minskad roll då mycket undervisningsmaterial går över till att bli digitala, men hur det påverkar inlärningsförmågan råder det olika meningar om. Elever uppfattar ofta lärarnas egenproducerade material som mer tillfälliga än en lärobok, vilket förespråkarna av läroböcker poängterar som en av anledningarna till att läroböcker fortsatt bör vara en viktig del av undervisningen.
Det finns ett intresse hos lärarstudenter att veta mer om läromedel i undervisning i idrott och hälsa, samtidigt som detta är ett outforskat område. Tryckta läroböcker i skolämnet idrott och hälsa är mindre vanligt jämfört med de övriga skolämnena, istället är det vanligt med alternativa läromedel som det forskats på i större utsträckning. Det finns studier gjorda på läroböcker som riktar sig till idrottslärarutbildningar, vars slutsats är att utbildarna behöver hålla sig kritiska till diskurserna som framkommer i dessa läroböcker.
Det framkommer i en del studier att det finns olika diskurser vad gäller undervisning i hälsa, vilka kan vara både individuella och värdegrundsbaserade. Elever uppfattar att de ibland inte får tillräckligt med hälsoundervisning, och det finns stora skillnader i hur hälsa undervisas i skolor, vilket kan bero på lärare och elevers olika perspektiv på hälsa.
12
2.2 Syfte
Utifrån denna bakgrund blir det intressant att veta hur läroböcker inom idrott och hälsa kan påverka och bidra till undervisningen i hälsa. Syftet med denna studie är således att undersöka hur hälsa framställs i läroböcker för idrott och hälsa för grund- och gymnasieskolan.
2.2.1 Frågeställningar
För att kunna uppnå studiens syfte behöver följande frågor besvaras:
• Vilket utrymme ges hälsa i läroböcker för grund- och gymnasieskolan inom skolämnet idrott och hälsa?
• Vilka övergripande perspektiv och teorier om hälsa kommer till uttryck i läroböckerna?
2.3 Teoretisk utgångspunkt
I denna studie kommer läromedelsteori samt patogent och salutogent perspektiv på hälsa att ligga till grund för det teoretiska ramverket.
2.3.1 Läromedelsteori
Läroboken har länge haft en dominerande ställning i Sverige och har än idag en central roll inom undervisning i olika ämnen. Ammert (2011) nämner tre olika perspektiv som kan antas när läroböcker studeras: processuellt, strukturellt och funktionellt perspektiv. Utifrån det processuella perspektivet studeras läroboken som en del i en process, från författaren till den färdiga boken. Vidare kan den också ses “som en konsumerad produkt i det samhälle som eleven skapar, bidrar till och lever i” (Ammert, 2011, s. 29). Det strukturella perspektivet handlar om vilka yttre strukturella förutsättningar som påverkar hur läroboken kommer till och hur den utformas. Det kan handla om samhällets påverkan på läroplaner; politiska och eko-nomiska sammanhang, pedagogiska strömningar, och vidare hur dessa påverkar läroboks-författaren. Ammert beskriver att det funktionella perspektivet handlar om vad läroboken förmedlar, och dess relation till läsaren. “Läroböckerna är en del av den socialisationsprocess där människors syn på sig själva och på samhället i dåtid, nutid och framtid skapas” (Ammert, 2011, s. 33). Ur ett sådant perspektiv ses läroboken som något som kan hjälpa elever att utveckla
13
kunskaper om ett mer komplext innehåll, men också som att lärobokens funktion är att vissa diskurser befästs eller legitimeras. Synen på läroböcker är att de inte stannar vid enstaka kunskaper, utan de syftar till att utveckla läsaren till en större nytta för sin egen identitet och till samhället. Lärobokens funktion kan betraktas på tre olika sätt. Det handlar dels om hur man väljer läroböcker och hur de konkret används, dels om perspektiv och innehåll som läroboken förmedlar till läsaren, dels även om hur boken tas emot och hur perspektiven och innehållen upplevs av läsaren.
Då denna studie avser analysera innehållet i läroböcker blir det således relevant att anta ett funktionellt synsätt när vi hanterar läroböckerna, eftersom vi strävar efter förståelse för hur dessa förmedlar hälsa, vilket vi redan i inledningen konstaterade ses av många lärare som något komplext. Studien avser inte undersöka elever och lärares syn på läroboken, varför vi kommer fokusera på lärobokens funktion att förmedla innehåll och perspektiv till läsaren.
2.3.2 Patogent perspektiv
I en litteraturstudie genomförd av Medin och Alexanderson (2000) identifierades två större inriktningar på hälsa, en biomedicinsk och en humanistisk. Det patogena perspektivet på hälsa är ett perspektiv som går under den biomedicinska inriktningen, och här finns en tydlig uppdelning, en dikotomi, som präglar synsättet: sjukdom är lika med ohälsa. Eller, frånvaro av sjukdom är lika med hälsa. Avvikelser från det normala betraktas som sjukdom, och hälsa ses som ett statiskt tillstånd. Om någonting är bra för kroppen så är det alltid hälsosamt, till exempel fysisk aktivitet (Brolin, 2017). I ett sådant synsätt utgår man från frågor som Vad skapar
sjukdom? Hur kan man bota sjukdomar? Detta synsätt dominerar inom medicinvetenskapen,
men det är också vanligt att utgå från det i mer vardagliga sammanhang, till exempel att kroppstemperatur får stå som avgörande indikator för hur vi mår (Quennerstedt, 2006). Det är alltså den biologiska aspekten av människan som fokuset ligger på. “Kroppen är i första hand en biologisk företeelse som föregår det sociala, och mänskliga handlingar och människors identitet är förutbestämda av den biologiska kroppen” (Quennerstedt, 2006, s. 48). Quennerstedt tillägger också att skönhetsideal ur det patogena synsättet fokuserar på kroppens yttre perspektiv, såsom att en smal vacker kropp (oavsett på vilket sätt den skapats) ses som en symbol för god hälsa, och att avvikelserna från dessa normer anses som ohälsosamma.
14
Enligt Larsson (2016) blir konsekvenserna för undervisning i idrott och hälsa med ett patogent hälsoperspektiv att fokus ligger på att få eleverna fysiskt aktiva, då man vill uppmuntra dessa till god hälsa i form av till exempel frånvaro av övervikt, vilket också överensstämmer med aktuella diskussioner i samhället gällande barn och ungdomars fysiska hälsa. Detta speglas även i Folkhälsomyndighetens rekommendation, framtagen av Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet (2016) att barn och ungdomar i fem till 17 års ålder bör vara fysiskt aktiva minst 60 minuter om dagen. Eleverna får i undervisning som präglas av detta perspektiv lära sig att det är hälsosamt att röra på sig, och en risk finns att läraren lägger mindre fokus på aktiviteter som inte kan tänkas knyta an till ökad fitness (Larsson, 2016).
2.3.3 Salutogent perspektiv
Inom den humanistiska inriktningen finns det flera olika hälsoteorier, vilka alla dock har gemensamt att motsatsförhållandet hälsa/ohälsa inte existerar på det vis som det presenterats inom den biomedicinska inriktningen (Medin & Alexanderson, 2000). Den hälsoteori som genomsyrar hälsodiskussioner i Sverige är det salutogena perspektivet. Ett sådant synsätt på hälsa innebär att man utgår från de faktorer som får människor att må bra (hälsans ursprung), och dessa faktorer är olika för olika individer. Det är inte av intresse vad som orsakar sjukdom, och det anses att människan är aktiv och har en fri vilja samt att hennes livserfarenheter är det som gör att hon kan förstå, bemästra och känna en mening med sin omvärld (Medin & Alexanderson, 2000). Här finns det alltså heller ingen uppdelning mellan sjuk och frisk, utan dimensionen hälsa-ohälsa ses som ett kontinuum (Antonovsky, 2005). Utifrån detta kan man per definition vara sjuk (till exempel vara diabetiker) samtidigt som man har god hälsa (att man mår bra socialt och mentalt). Det salutogena synsättet på hälsa liknar på så vis WHO:s definition av begreppet då synen vidgas från endast frånvaro av sjukdom. Antonovsky, som var den som först myntade begreppet salutogen, benämner stressorer som olika krav vilka ställs på en individ, där det inte finns några omedelbara lösningar. Han menar att känslan av sammanhang (KASAM) är en viktig del inom det salutogena synsättet för att upprätthålla en position på kontinuet mot den friska polen. Lite kortfattat skulle man kunna säga att för att en individ ska kunna ha större möjlighet att ha god hälsa, och större motståndskraft mot stressorer, så behöver den placera sig högt i KASAM:s tre komponenter begriplighet, hanterbarhet och
meningsfullhet (Antonovsky, 2005). Frågor man kan ställa sig utifrån detta synsätt är Vad kan vara hälsofrämjande? Hur bibehåller vi hälsa? Hälsa ses alltså på som en dynamisk process,
15
och den skapas i handlandet – i samspelet mellan kroppen och dess omgivning (Quennerstedt, 2006).
Tänkbara konsekvenser för undervisning i idrott och hälsa ur detta hälsoperspektiv enligt Larsson (2016) är att hälsa snarare ses som en process, och är någonting subjektivt. Han menar att utbudet i undervisningen utifrån en salutogen ansats riktas mot vilka möjligheter elever har för rörelse, och att aktiviteten i sig inte är det viktiga, utan upplägget av den, för att eleven ska känna meningsfullhet.
Det patogena och det salutogena synsättet behöver inte vara helt skilda från varandra, i synnerhet inte om man vill vara öppen för alla tänkbara lösningar på ett problem. Till exempel kan den salutogena frågan Vad är bäst för individen i den här situationen få ett svar som tillhör det patogena (Brolin, 2017).
16
3 Metod och material
Studiens metod är en kvantitativ och kvalitativ textanalys av läroböcker.
3.1 Datainsamling
Eftersom denna studie ämnar undersöka skrivna texter kommer datainsamlingen att ske via en textanalys. Då vi är ute efter att förstå det fenomen om vilket det talas om i texterna utgår studien från misstankens hermeneutik (Ricoeur, 1988, refererad i Westlund, 2019) där en slags strukturanalys är inkluderad i tolkningen. I en sådan strukturanalys registreras ord från en texts olika delar då detta kan vara av betydelse för att kunna förklara fenomenet som ska undersökas. Det handlar således om en kvantitativ textanalys då det räknas “hur många gånger ett visst ord eller en viss satsdel förekommer i en text, för att leda en viss tolkning i bevis” (Westlund, 2019, s. 74). Då studien delvis avser undersöka vilket utrymme hälsa ges i läroböckerna kommer således termer som uttryckligen handlar om detta (hälsa, hälso-), likväl som dess motsats (ohälsa, ohälso-), att sökas efter i rubrikerna och/eller underrubrikerna till läroböckernas olika avsnitt.
Efter att en kvantitativ metod i det första steget för datainsamlingen gjorts kommer en kvalitativ metod att tillämpas i nästa steg. Widén (2019) menar att den kvalitativa textanalysen har sin bakgrund i hermeneutiken, som med ursprung ur grekiskan kan översättas ungefär till att tolka,
utlägga och förklara, och menar att vi i en modern tid är omringade av texter i vår tillvaro,
exempelvis tidningar eller skönlitterära böcker. För att kunna tolka dessa behöver man “välja ut och förhålla sig till olika typer av texter och deras innehåll och skapa kunskap om texternas innebörder utifrån ett väl avgränsat undersökningsproblem” (Widén, 2019, s. 195).
Bergström och Boréus (2018) menar att det är viktigt att ha i åtanke att forskaren tolkar texten, inte bara i sin analys, utan även i ett tidigare stadium. De utröner fyra olika tolkningsstrategier som forskaren kan anta i ett sådant stadium: uttolkarorienterad, avsändarorienterad,
mottagar-orienterad och diskursmottagar-orienterad strategi. I den uttolkarmottagar-orienterade strategin läser forskaren in
betydelsen av texten som hen läser, utifrån en viss förförståelse; det går inte att vara helt fördomsfri i sin tolkning av texten. Inom den avsändarorienterade strategin läggs istället fokus på vad avsändaren hade för budskap med texten när den producerades, vilket är vanligt när forskare studerar texter av avlidna författare. Den mottagarorienterade strategin har istället
17
fokus på den som ska ta emot textens budskap – vad textens betydelse har för dessa, då textens betydelse bestäms av dem som läser. Inom den diskursorienterade strategin utgör inte aktörerna det primära fokuset, utan betydelsen av en viss text uppfattas genom andra texter den förhåller sig till. Här kan även bilder, symboler och multimodala texter vara en del av tolkningen.
Den mottagarorienterade tolkningsstrategin antas i denna studie vid datainsamlingen för den kvalitativa textanalysen, då det textinnehåll vi kommer att möta i läroböckerna för idrott och hälsa (se material) ska förstås och tolkas. För att förstå betydelsen för mottagarna behöver vi försöka sätta oss in i deras egna tolkningsramar och värderingar. Mottagarna i det här fallet är elever och undervisande idrottslärare som alltså kommer möta texterna och tolka dessa. Den mottagarorienterade tolkningsstrategin kan alltså sägas handla om ett lärande av andras uppfattningar och förståelser av olika texter, och blir ett förhållningssätt för oss när vi väljer ut text i vårt material. Läroböckerna kommer att gås igenom i sin helhet där vi ämnar söka efter avsnitt där det talas om hälsa, även om dessa termer inte uttryckligen står, till exempel där man talar om välmående och uttryck som att må bra respektive dåligt. Dessa uttalanden, så kallade
analytiska teman (Widén, 2019), kommer att ligga till grund för databearbetningen i form av
en diskursanalys.
3.2 Databearbetning
För att kunna få en överblick över hur många kapitel som handlar om hälsa kommer andelen kapitel där termer om hälsa förekommer att presenteras i relation till hela boken, det vill säga om boken totalt har tolv kapitel, och det uttryckligen står hälsa i två av kapitlens rubriker och/eller underrubriker kommer dessa räknas om till procent (2/12 ≈ 17 %), för att kunna jämföra med hur stor andel termen hälsa utgör av det centrala innehållet för motsvarande ämne/kurs. Dessa räknas ut på samma sätt, till exempel finns det 11 punkter i det centrala innehållet för kursen Idrott och hälsa 1 för gymnasieskolan (Skolverket, 2011a), varav två av dessa innehåller ordet hälsa, vilket enligt en sådan uträkning motsvarar 18 procent av det centrala innehållet.
Den data som insamlats genom en kvalitativ textanalys kommer att bearbetas genom en diskursanalys. Ordet diskurs betyder ursprungligen konversation, diskussion eller tal, och Svensson (2019) sammanfattar kortfattat diskursanalys “som ett sätt att förstå och studera språkanvändning och dess effekter på samhälle, människor och deras relationer” (Svensson,
18
2019, s. 16). Diskursanalys används för att analysera inte bara innehållet i texter, utan också när man vill studera “vilka sanningar som skapas om vad som är normalt, och därmed också vad som är onormalt, eller om vad som tas för givet respektive vad som osynliggörs, genom de sätt som olika företeelser beskrivs i texter och tal” (Bolander & Fejes, 2019, s. 91). Bolander och Fejes (2019) menar också att språket påverkar vår förståelse för den värld vilken vi ser på med olika synsätt.
Författarna inspireras av Foucault vilken definierar diskurs som “praktiska handlingar som systematiskt bildar de objekt de talar om” (Foucault 1969/2002 i Bolander & Fejes, 2019, s. 97). Handlingarna skapar mening och vad som är möjligt (och inte möjligt) inom institutioner. Skolan är en form av institution, och där kan följande frågor ställas: ”Vem kan tala, hur, när, om vad och med vilken auktoritet?” (Bolander & Fejes, 2019, s. 97). De menar dock att Foucault inte angivit en tydlig beskrivning av hur själva analysen ska gå tillväga, och har följaktligen utifrån hans definition skapat följande utgångsfrågor, neutralt formulerade för att kunna anpassas till olika studier:
• Vad talas det om? • Hur talas det om detta? • Vad framställs som sanning?
• Vilka subjektspositioner framträder?
• Vad utesluts genom detta tal? (Bolander & Fejes, 2019, s. 98)
Dessa frågor ligger således till grund för denna studie, och har skrivits om för att kunna synliggöra relevanta diskurser som kan hjälpa oss att besvara studiens frågeställningar:
• Vad sägs om hälsa i läroböckerna? • Hur talas det om hälsa?
• Vad framställs som sanning om hälsa?
• Vilka hälsoperspektiv skapas genom detta tal? • Vad inom hälsa utesluts/exkluderas i texterna?
Språket är väsentligt inom själva analysprocessen, i vilken det första steget är att ta reda på vad det talas om, och hur, till exempel genom att ta reda på under vilka kapitelrubriker hälsa nämns (se avsnitt 3.1).
19
I nästa steg behöver en fördjupad analys göras av vad det talas om, och hur, till exempel genom att ta ut exempel där det talas om hälsa på ett visst sätt (salutogent eller patogent).
Därefter fördjupas analysen genom att titta på vad som framställs som normal hälsa i texterna, det vill säga vad som är normen, samtidigt som man försöker finna vad som inte benämns inom normen för den normala hälsan.
Till sist behöver motsatsen analyseras, i detta fall ohälsa. Vad framförs som normen för ohälsa – och precis som för normen inom vad hälsa är, vad lämnas ute inom normen för ohälsa? (Bolander & Fejes, 2019)
3.3 Material
Utifrån den forskning som gjorts, att tryckta läroböcker ger effektiva resultat, valdes att göra en avgränsning till just förlagsproducerade läroböcker i denna studie. Det är delvis ett bekvämlighetsurval (Hassmén & Hassmén, 2008) då vi som studenter inte har tillgång till de digitala läromedel som existerar, alternativt skulle ha behövt spendera pengar på att få tillgång till sådana. Eftersom vi velat göra en studie på läroböcker som utgår från de nuvarande läroplanerna (Lgr11/Lgy11) har läroböcker sökts efter som kan användas av elever på grund- respektive gymnasieskolan inom ramen för ämnet idrott och hälsa. Sökningen gjordes på idrott
och hälsa hos digitala bokhandlare som tillhandahåller läromedel, och där hittades fyra
läroböcker som motsvarar dessa krav:
• Idrott och hälsa 7–9, av Mikael Gardestrand Bengtsson & Stina Gardestrand (2015). Boken är utgiven av Liber och riktar sig mot grundskolans äldre åldrar, årskurs 7–9. • Idrott och hälsa, av Bengt Johansson (2012). Boken är utgiven av Liber och riktar sig
mot gymnasieskolan.
• Idrott och hälsa 1&2, av Johan Paulsson & Daniel Svalner (2014). Boken är utgiven av Roos & Tegnér i samarbete med NA förlag och riktar sig mot gymnasieskolan.
• Träningslära 1+2, av Andreas Dahl (2018). Boken är utgiven av Gleerups och riktar sig mot gymnasieskolan.
Alla böcker utom Idrott och hälsa 1&2 är utgivna av förlag som ingår i organisationen Läromedelsföretagen, och kan således antas uppfylla de krav som ställs på en högkvalitativ
20
lärobok. NA förlaget, som ansvarar för kvalitetssäkringen av Idrott och hälsa 1&2, kontaktades för att ta reda på hur de granskar sina läromedel. De svarade att deras läroböcker granskas utifrån Skolverkets kriterier, och vid frågan på vilka dessa är hänvisade de till kursplanen samt kommentarmaterial till ämnesplanen i idrott och hälsa (se Bilaga 2). Det ska tilläggas att boken
Träningslära 1+2 är skapad för gymnasiekurserna med samma namn, vilka är valbara kurser
som erbjuds på vissa gymnasieskolor. Kurserna kan även ingå för elever som läser specialidrott på gymnasiet, varför vi anser att boken går att använda som material för denna studie.
Vi hade också velat undersöka material som riktar sig mot de yngre åldrarna i grundskolan, men några sådana tryckta böcker finns ej. Det finns digitala läromedel som riktar sig till elever som går i årskurs 4–6, därtill finns även två tryckta elevhäften som syftar till att göra en kartläggning för elever i årskurs 3 respektive 6. Eftersom denna studie avser undersöka tryckta förlagsproducerade läroböcker så kunde således inte detta tas med som material i studien.
3.4 Etiska överväganden
Precis som med all typ av forskning kräver även en textanalys att man förhåller sig till Vetenskapsrådets principer om god forskningssed (Vetenskapsrådet, 2020). För denna studie handlar det främst om principen om tillförlitlighet “i fråga om att säkerställa forskningens kvalitet, vilket avspeglas i design, metod, analys och utnyttjande av resurser” (Vetenskapsrådet, 2020, ” Forskaretik – om forskarens relation till uppgiften”).
Då vi ämnar göra en litteraturstudie ligger det etiska övervägandet till stor del på oss som forskare. Enligt Hassmén och Hassmén (2008) är det hur vi som forskare arbetar, bearbetar och vad vi har för integritet som blir viktigt för forskaretiken. För studien har det därför varit av stor vikt att fördjupa oss i metoden innan själva analysen genomförts, för att säkerställa att tolkningen av innehållet kunnat anta en så hög validitet som möjligt för en sådan typ av studie, samt för att undvika att personliga och icke relevanta åsikter ska genomsyra arbetet.
3.5 Tillförlitlighet
Då detta i grund och botten är en kvalitativ studie är det viktigt för dess tillförlitlighet att det finns en transparens i genomförandet (Bergström & Boréus, 2018). Att utgå från läromedels-teori i det teoretiska ramverket för denna studie är en del av att göra tolkningen mer transparent
21
då det mycket handlar om hur man ser på läroboken när den ska tolkas. Det går inte att tala om objektivitet i en kvalitativ studie, även om den innehåller kvantitativa inslag, utan det handlar om inkännande och engagemang för informanten, i detta fall texterna. Även detta görs med hjälp av läromedelsteori för att kunna anta ett kritiskt förhållningssätt. Hur själva analys-processen genomförs presenteras steg för steg för att synliggöra hur studiens resultat systematiskt framkommit. Detta syftar till att skapa en förförståelse för varför forskaren dragit sina slutsatser, vilket gör att intersubjektivitet kan undvikas om studien skulle replikeras (Bergström & Boréus, 2018).
I en kvalitativ textanalys är datatillgängligheten enligt Thornberg och Fejes (2019) av betydelse. Då denna studie ämnar undersöka skrivna texter som är tillgängliga för allmänheten underlättas transparensen ytterligare, då det går att göra om studien på exakt samma material (jämfört med till exempel en intervju där uttalandet, och således datan, skulle kunna förändras från en studie till en annan).
Då kvalitativ forskning handlar om studier av det unika är det inte lika viktigt med generaliserbarhet som vid en kvantitativ studie. Det går istället att tala om överförbarhet där det blir av vikt att studien tillhandahåller “tillräckligt rik och beskrivande data, så att forskningskonsumenten själv, om det finns ett intresse för det, kan avgöra om resultaten och slutsatserna går att överföra till andra människor och till andra sammanhang och situationer” (Hassmén & Hassmén, 2008, s. 159).
22
4 Resultat
I detta avsnitt presenteras studiens resultat utifrån dess frågeställningar: Vilket utrymme ges hälsa i läroböcker för grund- och gymnasieskolan inom skolämnet idrott och hälsa? Vilka övergripande perspektiv och teorier om hälsa kommer till uttryck i läroböckerna?
4.1 Utrymmet som hälsa ges i läroböckerna
För att undersöka vilket utrymme hälsa ges i läroböckerna delades deras kapitel in utifrån två olika kategorier där kategori 1 innefattar de kapitel där rubrikerna och/eller underrubrikerna innehåller något eller några av termerna hälsa, hälso-, ohälsa och ohälso-, till exempel heter kapitel två i Idrott och hälsa 7–9 (2015) helt enkelt Idrott och hälsa, en underrubrik till kapitel tio i samma lärobok heter Hälsosamt tills det blir extremt, och kapitel två i Idrott och hälsa (2012) heter Ohälsa. Samtliga kapitel som föll under kategori 1 presenteras i tabell 1. Övriga kapitel placerades således in under kategori 2. I denna kategori förekommer alltså termerna i varken rubriker och/eller underrubriker i böckernas kapitel. Fördelningen av kapitlen i respektive kategori presenteras i tabell 2, där även andelen kapitel som utgör respektive kategori presenteras i en procentsats (se avsnitt 3.2).
Tabell 1.
Kategori 1, kapitlen vars rubriker och/eller underrubriker innehåller hälsa, hälso-, ohälsa och
ohälso-.
Idrott och hälsa 7–9 Idrott och hälsa Idrott och hälsa 1&2 Träningslära 1+2 Kapitel 1
Idrott och hälsa
Kapitel 1
Idrott och hälsa
Kapitel 2
Närings- och kostkunskap för hälsa
Kapitel 2
Kost och hälsa
Kapitel 2
Ohälsa
Kapitel 5
Återhämtning och vila för prestation och hälsa
Kapitel 10
Hälsosamt tills det
blir extremt
23 Tabell 2.
Andel kapitel i läroböckerna för respektive kategori Idrott och
hälsa 7–9
Idrott och hälsa
Idrott och hälsa 1&2 Träningslära 1+2 Antal kapitel Kategori 1 3 av 12 (25 %) 2 av 12 (17%) 0 av 10 (0%) 3 av 8 (38%) Antal kapitel Kategori 2 9 av 12 (75 %) 10 av 12 (83%) 10 av 10 (100%) 5 av 8 (62%)
Kommentar. I kategori 1 finns kapitlen där termerna förekommer i rubriker och/eller
underrubriker, medan de kapitel där de inte förekommer finns i Kategori 2
Efter att kategorierna fastställts analyserades hur många gånger som hälsa, hälso-, ohälsa och
ohälso- (hädanefter benämnda hälsotermerna för att underlätta läsningen) nämndes i varje
kapitel inom respektive kategori. I boken Idrott och hälsa 7–9 förekommer hälsotermerna totalt 87 gånger, varav 68 av dem inom kategori 1 (78 %) och 19 i kategori 2 (22 %). I boken Idrott
och hälsa förekommer de totalt 46 gånger, varav 39 av dem inom kategori 1 (85 %) och sju i
kategori 2 (15 %). I boken Idrott och hälsa 1&2 förekommer hälsotermerna totalt 62 gånger, varav noll av dem inom kategori 1 (0 %) och 62 i kategori 2 (100 %). I boken Träningslära
1+2 förekommer de totalt 98 gånger, varav 71 av dem inom kategori 1 (72 %) och 27 i kategori
2 (28 %). Förekomsten av hälsotermerna i respektive kategori och lärobok presenteras i tabell 3.
Tabell 3.
Förekomsten av hälsotermerna i läroböckerna Idrott och hälsa
7–9 Idrott och hälsa Idrott och hälsa 1&2 Träningslära 1+2
TOTALT 87 46 62 98
Kategori 1 68 (78 %) 39 (85 %) 0 (0 %) 71 (72 %) Kategori 2 19 (22 %) 7 (15 %) 62 (100 %) 27 (28 %)
24
Sammanfattningsvis kan sägas att vid en första anblick ges inte hälsa särskilt stort utrymme i läroböckerna då begreppet inte förekommer i särskilt många av deras kapiteltitlar. En jäm-förelse kan göras med hur ofta termen hälsa förekommer i respektive kursplans centrala innehåll: för grundskolans ämne idrott och hälsa utgör hälsa 33 procent av det centrala innehållet (Skolverket, 2019), i gymnasieskolans kurs idrott och hälsa utgör hälsa 18 procent av det centrala innehållet (Skolverket, 2011a) medan det i kursen träningslära utgör 22 procent av det centrala innehållet (Skolverket, 2011b). Vid en sådan jämförelse kan konstateras att i boken Tränings-lära 1+2 motsvarar antalet kapitel det utrymme som ges i det centrala innehållet med marginal, och kapitlen i boken Idrott och hälsa motsvara i princip samma utrymme som hälsa ges i det centrala innehållet för den kursen. Utifrån kapitelfördelningen i de övriga två böckerna uppnås inte där det utrymme som hälsa ges i det centrala innehållet. Tittar man däremot mer noga på innehållet (tabell 3) framkommer det att begreppen nämns desto mer, oavsett vad kapitlen indikerar, i synnerhet för boken Idrott och hälsa 1&2 där samtliga kapitel faller under kategori 2.
4.2 Övergripande perspektiv och teorier om hälsa
För att finna de analytiska teman vilka diskursanalysen ska baseras på, gicks samtliga sidor i läroböckerna igenom för att finna ställen där det talas om hälsa på andra sätt (utan att termen nämns) utifrån ett patogent och salutogent synsätt. Resultatet, vad som framkom i dessa texter, analyserades utifrån studiens diskursanalysfrågor (Vad sägs om hälsa i läroböckerna? Hur
talas det om hälsa? Vad framställs som sanning om hälsa? Vilka hälsoperspektiv skapas genom detta tal? Vad inom hälsa utesluts/exkluderas i texterna?) vilka presenteras under egna rubriker
nedan, där varje lärobok redogörs för sig. Redogörelsen är skriven så som böckerna framställer synen på hälsa respektive ohälsa, inte våra egna tolkningar. På några ställen talades det om hälsa utifrån andra perspektiv än de som innefattar studiens teoretiska ramverk, men som ändå är av intresse, varför ytterligare ett avsnitt (4.2.6) är tillagt för att presentera detta.
4.2.1 Vad sägs om hälsa i läroböckerna?
För att underlätta läsningen har det som sägs om hälsa i läroböckerna sammanförts under fem olika teman vilka framträtt under datainsamlingen: träning och fysisk aktivitet, livsstil och
mental hälsa, stress och sömn, kost och kropp samt alkohol, tobak och droger. Då även
25
Träning och fysisk aktivitet
I Idrott och hälsa 7–9 (2015) trycks mycket på att fysisk aktivitet är bra för hälsan på så vis att den minskar risken för folkhälsosjukdomar, både fysiska och psykiska. Det låts förstås att vi måste röra på oss för att ha bra hälsa, likväl som att motion gör att vi mår bra. Det tas upp en del skaderisker i samband med fysisk aktivitet, men trots detta menar boken att hälsovinsterna är så pass många att de väger över riskerna i samband med fysisk aktivitet.
På liknande vis läggs det i Idrott och hälsa (2012) stor vikt på att vi mår bra av motion och av att träna, att vi måste använda vår kropp för att må bra, samtidigt som det är viktigt att man trivs med träningen. Det är en förutsättning för att den ska bli regelbunden. Exempel ges på aktiviteter som innebär vardagsmotion (som cykling, att ta trappor istället för hiss, promenera med hunden, etcetera), vilken också framförs som viktigt. När det talas om träning i samband med hälsa trycker man på att lagom mängd träning är bäst, och att motionärer håller sig mindre sjukskrivna. Det finns både psykiska och sociala vinster med träning, även om de fysiska vinsterna lyfts fram i någon större grad, till exempel har de psykiska och sociala hälsovinsterna delats upp som en gemensam kategori istället för två separata, och lika mycket om fysiska hälsovinster har skrivits ut på ett uppslag (s. 12–13). I boken definieras vilken typ av träning som är bäst ur ett hälsoperspektiv: det är viktigt med syreupptagningsförmåga när man tränar för att få en bra hälsa, och hälsoträningen bör bestå av fysisk aktivitet som innehåller lågintensiv uthållighetsträning. Dessutom nämns att träning är bra för skelettet (ett svagt skelett kan leda till sjukdom) samt att starka muskler hjälper till att få kroppen att hålla längre. Ytterligare fysiska aspekter som kopplas till hälsa är hur man ska förebygga ryggskador (rygghälsa).
Fysisk aktivitet är enligt Idrott och hälsa 1&2 (2014) ett verktyg för att nå hälsoeffekter, förbättrad livskvalitet och allmänt välbefinnande, och det är stort fokus på en individanpassning av såväl träning och kost. I motsats nämns fysisk inaktivitet som en riskfaktor för vår hälsa. Det lyfts att vår kropp är byggd för fysisk aktivitet, och att hälsoeffekter uppnås tack vare regelbunden rörelse. Fysiologiska förutsättningar för vår hälsa och prestation handlar om skelett och leder, muskler, nervsystem, syresättning samt energigivande processer. Träning och motion påverkar hälsan positivt, och vi har olika motiv till träning – antingen hälso- eller prestations-inriktade. Dans som fysisk aktivitet är en friskfaktor och “det finns ett socialt element inom
26
dans som öppnar för en känsla av samhörighet” (s. 184). Styrketräning sägs förebygga skador och vissa sjukdomar, och tack vare träning ökar vår kognitiva förmåga.
I Träningslära 1+2 (2018) skiljer man på vad som är bra för prestationen och vad som är bra för hälsan, då dessa ibland inte är desamma. Även vardagsmotion tas upp som en faktor: “Det skulle kunna innebära stora hälsofördelar om vi oftare tog vara på möjligheten till vardags-motion” (s. 85), vilket presenteras under en bild där människor står i kö i rulltrappa och en annan där en person syns promenerandes ute med sin hund. Dessutom tilläggs att “relativt korta träningspass kan ha en stor positiv effekt på hälsan” (s. 91). Till sist sägs också att sämre rörlighet kan leda till sämre livskvalitet.
Livsstil och mental hälsa
Enligt Idrott och hälsa 7–9 (2015) spelar den generella livsstilen stor roll för vår hälsa, och WHO:s definition av hälsa presenteras tidigt i boken. Hälsa jämförs med en trebent pall, där alla ben behöver vara lika stora för att den ska stå stabilt: dessa ben representerar de fysiska, psykiska och sociala aspekterna av hälsa. Mental träning nämns som ett sätt att få oss att må bra och som dessutom kan ge oss möjligheter att lyckas. Dans kopplas till både social och fysisk hälsa, medan friluftsliv sägs ha en positiv effekt på hälsan generellt. I boken nämns att mentala sjukdomar är detsamma som ohälsa.
God hälsa, enligt Idrott och hälsa (2012), handlar lika mycket om kroppen som knoppen, där avkoppling, humor och kreativitet också är viktiga komponenter för hälsan. Vid fysisk aktivitet som innehåller lågintensiv uthållighetsträning kan även välbefinnande uppstå. Dans kopplas till sociala aspekter och att en bra motion kommer på köpet. Arbetsmiljön påverkar också vårt välmående. Det poängteras att det är bra att hålla vikten, och bra levnadsvanor innebär bra mat och att man är rökfri. Dessutom tipsas läsaren om att göra en hälsoprofil som ett sätt att förbättra sina levnadsvanor, även om det samtidigt sägs att en sådan profil inte säger någonting om hur man mår. När det talas om anorexi, bulimi och om fetma tydliggörs att det inte bara handlar om dåliga levnadsvanor, utan att de är sjukdomar som kräver professionell hjälp. Otrorexi är överdriven hälsofixering, vilket hänger ihop med livsstil, och det poängteras att en överdrift inte är bra för hälsan.
27
Skolämnet idrott och hälsa genomsyras av ett hälsoperspektiv enligt Idrott och hälsa 1&2 (2014). En god hälsa är en förutsättning för att vi ska må bra, och hänvisning görs även här till WHO:s definition av hälsa när man menar ’att må bra’ är inte bara frånvaro av sjukdom, eller att ha bra kondition, utan också fullständigt välbefinnande (både fysiskt och psykiskt). I sam-band med fysisk aktivitet talas det om att målsättningen är viktig för en hälsosam utveckling, och det är också viktigt med en balans mellan motion och återhämtning. Rörelseglädje anses vara en viktig motivation till träningen, och en lågintensiv träning har positiva effekter på allmänhälsan. Lagom utmanande krav gör att vi mår bra, och den psykosociala miljön påverkar hur vi mår och är således en viktig del av arbetsmiljön. Det sägs att kroppen mår bra av att arbeta, så länge förutsättningarna är goda, till exempel “[f]ör att vi ska kunna arbeta och må bra är det viktigt att platsen vi befinner oss på har en behaglig rumstemperatur, är ordentligt upplyst och har en låg ljudnivå” (s. 164).
Enligt boken har idrott uppenbara hälsoeffekter (då det är en form av fysisk aktivitet), men det finns ännu fler aspekter, som till exempel har med identitet att göra. I sociala grupper med gemensamma intressen (idrott) kan företeelser som hälsa anses vara viktiga. Friluftslivets hälsoeffekter är enligt boken att de påverkar vårt sinne, och begrepp som livskvalitet, harmoni samt meningsfullhet kopplas till naturmöten. “Vårt biologiska arv innebär en naturlig koppling mellan människan och det naturpräglade landskapet. Det är denna samhörighet som är upphovet till att vi mår bra av att vistas utomhus” (s. 195). Upplevelsen är således kanske den mest betydelsefulla effekten i naturmöten – den fysiska aspekten kommer på köpet. Regelbunden motion och social hälsa sägs ha positiva samband, och kan minska psykologiska besvär samt drogberoende. Det trycks på att olika hälsofrämjande aktiviteter passar olika individer. För att vi ska må bra är det viktigt att kunna hantera anspänningar genom olika copingstrategier (vilka kan vara problem- eller känslorelaterade), och mental träning handlar om att skapa balans mellan dessa anspänningar. Vad gäller livsstil sägs att det idag finns “...hälsorelaterade trender som vill öka vårt medvetande om hur vi ska äta och inte minst vikten av att träna” (s. 276). Sådana trender kan dock för en del personer leda till en fixering. Till sist påstås att våra folkhälsosjukdomar till största delen beror på en icke aktiv livsstil.
I Träningslära 1+2 (2018) går att läsa: “Vi kan genom hur vi lever till stor del påverka hur vår kropp fungerar eftersom kroppen anpassar sig till att försöka klara de krav som vi ställer på den” (s. 65). Här sägs att en hälsosam livsstil innebär en person som motionerar, äter frukt, grönsaker och fisk samt undviker cigaretter och stora mängder alkohol. Det är viktigt med viktnedgång och hur den görs, och individuell motivation lyfts fram som något som kan bidra
