Särskild medling

3.5.2.1 Påbörjande av särskild medling

Särskild medling föreslogs redan 1938 och införlivades i 42 kap. 17 § RB när balken trädde i kraft 1948.²⁰¹ Motivet till särskild medling var att det ansågs ändamålsenligt att en medlare inträder i konflikten för att åstadkomma en förlikning.²⁰²

197 Prop. 1986/87:89 s. 110-114.

198 A. prop. s. 113.

199 Ekelöf m.fl., s. 69.

200 Lindell, Alternativ rättskipning eller alternativ till rättskipning?, s. 126 och 167.

201 SOU 1938:44 s. 437.

202

SOU 1938:44 s. 437. Engström, s. 19.

40

För att inleda särskild medling måste parterna ansöka om stämning vid rätten enligt 42 kap. 1 § RB då förfarandet precis som förlikning är en del av rättegången i tvistemål.

Tingsrätten får besluta om särskild medling enligt 42 kap. 17 st. 2 § RB som ett steg i att denna ska verka för att parterna förlikas. Initiativrätten omfattar även parterna.²⁰³ Förutsättningarna för beslutet räknas upp i paragrafen. Det krävs för det första att det rör ett mål där förlikning i saken är tillåten, för det andra att det inte är olämpligt att verka för förlikning med hänsyn till målets beskaffenhet och omständigheter enligt första stycket samt att parterna samtycker till medlingen. Samtycket har inget formkrav utan kan framställas muntligen.²⁰⁴ Parterna kan även bestämma i vilken del målet ska hänskjutas till medlaren och har även rätt att när som helst avbryta medlingen.²⁰⁵

Lindell är av åsikten att en aktiv användning av särskild medling förutsätter att medlingen påbörjas innan slutet på förberedelserna. Dock inte tidigare än att tvistens fulla omfattning är klarlagd, annars riskerar överenskommelsen att bli bristfällig.²⁰⁶

3.5.2.2 Förordnad medlare

Rätten har stor frihet i att utse medlare men stort avseende bör fästas vid parternas önskemål.²⁰⁷ Engström menar att det är otydligt hur parternas inflytande över valet av medlare egentligen ser ut. Parterna har inte tillerkänts någon vetorätt och det nämns i förarbeten att tingsrätten har full frihet att utse medlare.²⁰⁸

Medlaren kan inhämtas från olika yrkesgrupper efter målets karaktär. Det är vanligt att den som utses till medlare är domare, före detta domare eller processvan advokat.

Även om dessa har goda grundkunskaper för att medla krävs vidareutbildning och erfarenhet för att vara en bra medlare.²⁰⁹ Norman och Öhman skriver att Brolin m.fl.

anser att medlaren regelmässigt bör vara jurist eftersom att det annars kan bli svårt att överblicka målet, sakfrågor och rättsfrågor.²¹⁰ Lindell anser att det är uppenbart att förarbetena bygger på att medlare ska fungera eller fungerar som en domare. Om en

203 Prop. 2010/11:128 s. 90.

204 Engström, s. 39.

205 A.a. s. 40.

206 Ekelöf m.fl., s. 73. Lindell, Alternativ tvistlösning, s. 125. Norman och Öhman, s. 48.

207 Prop. 1986/87:89 s. 208. SOU 1982:26 s. 160.

208 Prop. 1986/87:89 s. 207-208. SOU 2007:26 s. 78. Engström, s. 40.

209 Prop. 1986/87:89 s. 207-209. Engström, s. 50. Norman och Öhman, s. 48.

210 Norman och Öhman, s. 48.

41 skönsmässiga bedömningar och inte vara bunden av rättsliga överväganden.²¹³ Medlaren bör i mycket högre grad än domaren kunna prata fritt om sakfrågor och Den särskilda medlingen sker alltså i distributiv förhandlingskontext.²²³ Anledningen

211 Lindell, Alternativ tvistlösning, s. 121.

212 A.a. s. 118.

213 Prop. 1987/88:89 s. 208. Lindell, Alternativ tvistlösning, s. 119.

214 Prop. 1986/87:89 s. 207-209. Ekelöf m.fl., s. 71. Norman och Öhman, s. 48.

42

till detta är att när domstolen tar över ansvaret för processen ställs krav på parterna angående vilken information som ska presenteras och hur. Kravet gör att parternas inställningar blir tydligare för både dem själva och domstolen men leder till att parternas positioner blir svårare att ändra. Inskränkningar av talan kan lätt göras men ändringar är svåra att åstadkomma. Rättegångsbalkens processkrav försvårar intressebaserad förhandling då möjligheten att slå samman mål eller utvidga talan är begränsad, se 13 kap. 3 §, 14 kap. samt 10 kap. RB.²²⁴

En förlikning genom särskild medling stadfästs genom dom enligt 17 kap. 6 § RB om parterna begär det.²²⁵ Enligt 42 kap. 18 § st. 2 p. 4 sker stadfästandet utan huvud-förhandling.

3.5.2.3 Fördelar och nackdelar

Särskild medling används i väldigt liten utsträckning.²²⁶ Lindell skriver att Admunds anser att anledningarna till att särskild medling sällan används är att domaren väntar på att ombuden ska ta initiativet, vilket dessa sällan gör eller att domaren anser att dennes uppgift är att döma i målet när det väl har stämts in.²²⁷ Enligt en enkätundersökning från 2007 är anledningarna till den minimala användningen att det inte är obligatoriskt för rätten att överväga medling, att det finns brist på kännedom och att kostnaden för medling kan upplevas som bortkastad om medlingen inte leder till ett resultat.²²⁸

Parterna står själva för kostnaderna för särskild medling och är solidariskt ansvariga.²²⁹ I mer omfattande mål är en medling billigare än en rättegång och en medlare kan tidigt bedöma chanserna att medlingen lyckas.²³⁰ I vissa mindre mål riskerar medling skapa för stora kostnader i förhållande till tvisteföremålet eller parternas ekonomiska förutsättningar då kostnaderna ökar på grund av förordnad

224 Lindell, Alternativ tvistlösning, s. 118.

225 Ekelöf m.fl., s. 64.

226 Prop. 1996/87:90 s. 114. SOU 2007:26 s. 95-99, 112 och 337. Engström, s. 21. Lindblom, SvJT 2006 s. 120. Lindell, Alternativ tvistlösning, s. 118.

227 Lindell, Alternativ tvistlösning, s. 16, fotnot nr. 19.

228 SOU 2007:26 s. 112.

229 Engström, s. 42.

230 Prop. 1986/87:89 s. 114-115. Lindell, Alternativ tvistlösning, s. 120.

43

medlare och ökade ombudkostnader.²³¹ En lyckad medling är i det stora hela ekonomiskt fördelaktig för parterna och för det allmänna.²³²

De mål som lämpar sig för medling är de i vilka relationen är viktig och ska bevaras för framtiden, där parterna behöver hjälp med att hitta kreativa lösningsförslag, där parterna önskar ha stort självbestämmande och mål där parterna har olika åsikter men strävar mot samma mål.²³³ Medling är fördelaktigt om en uppgörelse som grundar sig på skälighetsbedömningar efterstävas eller krävs, fokus ställs på helheten och inte detaljer och där det krävs en tredje part som kan agera mer fritt än en domare.²³⁴