I kommunens hälso- och sjukvårdsansvar ingår även:
utprovning och förskrivning personliga hjälpmedel
förbrukningsartiklar enligt HSL 18c § och övriga förbrukningsartiklar som följer hälso- och sjukvårdsansvaret
Sjuksköterskeenheten och Rehabenheten är lokali-serade i gemensamma lokaler på Stadshuset. Båda verksamheterna har tillgång till expeditioner på vård- och omsorgsboendena.
Särskilda boendeformer i äldre-omsorgen
I Kungälvs Kommun finns sex Vård- och Om-sorgsboenden med sammanlagt 334 lägenheter (jan 2015). Av dessa är 185 omsorgslägenheter, 149 demenslägenheter inklusive de psykogeriatriska enheterna.
Det finns också två Servicehus med sammanlagt 35 lägenheter. Servicehusen förändras från 2015 succesivt till ordinärt boende när nya hyresgäster flyttar in. Det finns 45 korttidsplatser, varav 22 är för personer med demenssjukdom och 23 för per-soner med omsorgsbehov. För att få en korttids-plats behövs ett biståndsbeslut. Korttidskorttids-plats är ett samlingsnamn för växelvård, rehabilitering och VILS - Vård I Livets Slutskede.
Vård- och Omsorgsboenden
För att flytta in på ett Vård- och omsorgsboende krävs ett biståndsbeslut och ett omfattande behov som inte kan tillgodoses på annat sätt. I denna bo-endeform finns tillgång till personal dygnet runt.
De boenden som finns i kommunen är Båtsmans-gärdet i centrala Kungälv med 43 lägenheter, Sol-haga i Kode med 51 lägenheter varav 26 på olika demensenheter, Ekhaga i Romelanda med 53
lä-Kungäl
Kungäl
genheter varav 21 på olika demensenheter, Yt-terby-hemmet i Ytterby med 98 lägenheter varav 42 på flera demensenheter och 8 på psykogeria-triska enheten, Kaprifolen/Gläntan i Kärna med 40 lägenheter varav 12 på demensboendet (Glän-tan), Ranrikegården i centrala Kungälv med 49 lä-genheter, demens.
På Ytterbyhemmet omvandlas succesivt 19 lägen-heter från omsorgs- till demensplatser. Korttids-platser finns på Fridhemskullen samt Ranrikegår-den från 2015.
Servicehus
Servicehusen är under succesiv avveckling till ordi-närt boende. Det gäller Rexegården i centrala Kungälv med 20 lägenheter och Sörgården på Mar-strand med 15 lägenheter. För att flytta in i en lä-genhet på servicehuset måste en ålder på 70 år vara uppnådd. Behov av hjälp och stöd beviljas som hemtjänst. Det finns gemensamma utrymmen för aktiviteter och social samvaro och möjlighet att äta lunch tillsammans i tillhörande matsal.
Beräknat behov av särskilt boende för äldre
Personer som beräknas vara i behov av lägenheter inom särskilt boende är uträknade efter nationell statistik från socialstyrelsen avseende de olika ål-dersgruppernas behov år 2014 samt kommunin-tern statistik från 2014.
Beräkningarna av behovet utgår ifrån kommunens befolkningsprognos 2014-2023. Det framtida be-hovet av lägenheter i särskilt boende kan på sikt påverkas genom bland annat bostadsåtgärder som ökar möjligheterna till kvarboende i det egna hem-met med hemtjänst
Gläntan, Kärna
Befolkning efter ålder för Kungälvs kommun 2013, prognos 2014-2018 samt utblick 2019-2023
Källa: Kungälvs kommuns befolkningsprognos 2014-2018 med utblick mot 2023 Ålder Prognostiserad förändring av 65+ mellan 2013 och 2023
65-79 +502
80-w + 896
65-w + 1398
2015 2016 2017 2018 2019 2020 Planering och pågående arbete
Ytterbyhemmet 2x8 16
Ytterbyhemmet (fd vårdcentralen) 10 10
Kode/Solhaga projektering 20+10 pågår 20 10
Pågående arbeten:
Gläntan + 4 lägenheter 4
Äldre beslut:
Ersättningsbygga för Båtsmansgärdet nu 43 pl År
2020 Andra planerade arbeten:
Ersättningsbygga för Fridhemskullen 30 – 45 korttidsplatser OBS infaller efter år 2020
Planering pågår nu för tillskott av 160 plat-ser till 2020 minus produktion av 60 platplat-ser-
platser-åren 2015-2018
Tabell 5: Planerade byggnationer och arbeten 2015-2018
Faktiskt antal Prognos Utblick
Ålder 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 65-79 6218 6380 6440 6495 6510 6610 6595 6650 6720 6740 6720
80- 2174 2255 2330 2390 2480 2545 2635 2725 2800 2920 3070
65-w 8392 8635 8970 8885 8990 9155 9230 9375 9520 9660 9790
Kungäl
Kungäl
Åldergrupp Andel % som bodde på särskilt boende i riket 2012
65-74 0,8
75-79 3,0
80-84 7,5
85-89 15,0
90-94 28,0
95-w 50,0
Källa: Socialstyrelsen
Beräknat behov Utblick - 2023
2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Antal lägenheter som
kommu-nen har behov av för att tillgo-dose medborgarnas behov av permanent lägenhet på Vård-
och Omsorgsboende
418 437 461 472 490 498 518 534
Befintliga lägenheter januari 2015:
-Vård och omsorgsboenden 334 lgh (exkl. korttidsplatser) Behov av ca antal nya lägen-heter per år beroende på
möj-liga leveranser.
/Totalt
200
lägenheter/+84 +19 +24 +11 +18 +8 +20 +16
Tabell 4: Beräknat behov av permanenta lägenheter på särskilt boende för äldre i Kungälvs kommun
Behovsanalys av särskilda boendefor-mer och ekonomiska effekter
Kommunen har idag ett relativt stort antal kort-tidsplatser i förhållande till antalet kommuninnevå-nare. Under den sista hälften av 2014 har en större andel av korttidsplatserna än tidigare använts för tillfällig placering i väntan på särskilt boende. Detta påverkar tillgången på tillfällig vistelse av andra skäl. Det finns också ett stort antal (drygt 70) hem-tjänstkunder med över 120 timmar per månad.
Denna grupp benämns nationellt som tunga ytter-fall och dessa har stadigt ökat under den senaste 5 årsperioden från ca 20 till nuvarande ca 70. Utöver detta finns också personer med beviljade bistånds-beslut för särskilt boende som väntar på lägenhet i sitt hem. Detta är tydliga indikatorer på att under-skott av särskilt boende råder.
Underskott av särskilda boendeformer hanteras främst genom stora hemtjänstinsatser samt kort-tidsplaceringar. Att tillgodose brukares behov i för hög utsträckning i ordinärt boende genom hem-tjänst i stället för på särskilt boende betingar en kommunalt förhöjd driftskostnad av ca 20 mkr mer per år.
Ärenden med upp till ca 120 hemtjänsttimmar per månad är mest kostnadseffektivt att bedriva i det ordinära boendet. Därefter är särskilt boende kost-nadseffektivare för kommunen. I de fall brukare är i behov av trygghet är möjlighet liten att tillgodose detta genom hemtjänst i stället för boende.
När balans råder i en kommun mellan behov och tillgång av särskilt boende minskar även behovet av korttidsplatser. I Kungälvs kommun skulle en balanssituation innebära att antalet korttidsplatser kan halveras.
Att ersättningsbygga för Båtsmansgärdet skulle in-nebära att verksamhetens driftskostnader kan ef-fektiviseras men samtidigt ökar hyreskostnaderna då nybyggt ger alltid en högre driftskostnad. Det krävs då ett tätt samarbete mellan verksamhet och arkitekt för att undvika att effektivitetsförluster byggs in i planlösningen. Båtsmansgärdet är ett ex-empel på hur ett särskilt boende inte skall utformas utifrån nya lagkrav om kostnadseffektivitet, arbets-miljö, gemenskap och aktiviteter samt möjlighet till självständighet och säkerhet är viktiga faktorer.
Nya krav från staten på högre bemanning av sär-skilda boendeformer är under utveckling nation-ellt. Det kommer troligen att innebära att drifts-kostnaderna per lägenhet kommer att öka. Dessa krav står också i tydlig relation till hur planlös-ningen är utformad. Detta innebär att vid nybygg-nation av särskilda boendeformer måste planlös-ningen vara optimalt utformad för att motverka de extra personalresurser som äldre byggnader troli-gen måste tillföras.
Kraven på effektiva byggnader har inte förändrats speciellt mycket över tid. Driftsineffektiva lös-ningar har diskuterats i många år inom äldreomsor-gen. Men när äldre byggnader byggs om finns oft-ast inte möjlighet att skapa driftsoptimala lös-ningar. Ytterbyhemmet och 19-personsenheterna är ett tydligt exempel och Ranrikegården med små 6-personsenheter ett annat. För att möta framti-den med alla fakta tillgängliga är framti-den framtida pla-neringsprocessen av största betydelse.
Hur skall lagkravet gällande möjlighet till parbo-ende verkställas. Det finns olika alternativ att välja på när nya enheter byggs.
Det finns faktorer som behöver beaktas i alla sta-dier. Det finns dessutom lagstyrda grundfaktorer och strukturmässiga faktorer som är extra viktiga såsom:
Byggnadens storlek utifrån antalet lägheter står i relation till behov av antal en-hetschefer som byggnader kräver för drift.
(50-60 lägenheter lagom för 2 enhetsche-fer)
Byggnaden får inte vara för liten då detta alltid orsakar driftsineffektivitet. Byggna-der med mindre än 3 enheter ökar drifts-kostnaderna med minst 1 mkr mer än nöd-vändigt per år.
Antalet lägenheter per enhet. ca 10-12 lä-genheter rekommenderas.
Överskådlighet är ett krav och innefattar inga svängda korridorer
Utredningsområden 2016
Aktuellt behov av missbruksboende för medelålders och äldre personer. Uppdraget bör utredas gemensamt av båda berörda sektorer AoS och VoÄ.
Kungäl
Bedömning av utbyggnadsbehov för lä-genheter i särskilda boendeformer Vård och äldreomsorgens lokalresursplanering vi-sar för perioden 2016-2023 på behovet av 200 nya vård- och omsorgslägenheter.
Konsekvensbeskrivning om bedömt basbehov av särskilda boendeformer inte levereras i tid
1. Upphandling av externa lägenheter i sär-skilt boende för permanenta behov för att tillgodose behov av stöd och service för äldre kommuninnevånare.
2. Kommunen behöver ta fram temporära boendeplatser för särskilt boende i någon typ av modulbygge.
3. Då Kommunen inte kan uppfylla sitt lag-enliga åtagande kommer troligtvis sankt-ionsavgifter att utkrävas. Storleksord-ningen motsvarar den kostnad som kom-munen skulle haft för motsvarande boen-deplats. Detta innebär att de platser som saknas måste ändå betalas i form av vite till Socialstyrelsen. Dessutom kvarstår det fak-tiska behovet för de personer som inte får ett boende utifrån sina behov av stöd och omsorg. Detta behov måste tillgodoses på annat sätt vilket i de flesta fall också inne-bär att det stöd som måste sättas in övers-tiger kostnaden för vad ett boende hade kostat. Detta innebär att behovet tillgodo-ses till dubbla kostnaden.
4. Om inte boendeplatser finns i tillräcklig omfattning kommer inte kommunens korttidsplatser att räcka till för avsedda be-hov då dessa används som ersättningsbo-ende i första hand.
5. Fler korttidsplatser måste tillskapas i loka-ler som i vanliga fall används för bistånds-bedömd dagverksamhet för demenssjuka.
En ny personalgrupp måste tillskapas för nya korttidsplatserna. Extra årskostnad 4.8 mkr
6. Dagverksamheten för demenssjuka måste flyttas till nya lokaler då nuvarande lokaler måste användas till korttidsverksamhet pga platsbrist.
7. Kommunen kommer att få stora svårig-heter att köpa det antalet platser som be-hövs pga omgivande kommuner har
samma behov av att köpa platser och efter-frågan är stor.
8. Om korttidsplatserna blir fullbelagda med personer som väntar på särskilt boende kommer svårt sjuka att få stanna kvar på sjukhuset en längre period. Detta leder till svårigheter för sjukvården att klara av sitt uppdrag gentemot sjuka patienter i närom-rådet. Ett dygn på sjukhus kostar drygt 4 tkr vilket medför att kommunens kostna-der för betalningsansvar kommer att öka.
9. I de fall behov kan tillgodoses i hemmet med stora hemtjänstinsatser är det en möj-lighet. Vid 120 timmar per månad är kost-naderna i nivå med kostnaden för en boen-deplats. Kostnaderna för hemtjänst kom-mer att fortsätta öka i förhöjd takt tills be-hovet av särskilda boendeformer är fullt tillgodosett.
10. Vissa behov kan inte tillgodoses genom hemtjänst då vissa kategorier tex demens-sjuka kan få en lägre levnadsnivå än lagens lägsta godtagbara nivå.
11. När biståndshandläggarna inte har tillgång till olika alternativ vid biståndsbedömning kommer kostnaderna att öka. Den enskil-des rätt till bistånd består och behov av in-satser enligt Socialtjänstlagen måste lösas trots att brist råder i kommunen.