24.5. Bilaga 1 - 2 Lokalresursplan Kungälv

(1)

LOKAL- RESURS- PLAN

för sektorernas lokalbehov i Kungälv 2016-2019

(2)

Kungäl

Innehåll

Innehåll ...2

Inledning ...4

Lokaler ...4

Politiska inriktningsmål ... 4

Kostnader och ytor... 4

Befolkningsprognoser ...6

Befolkningsprognoser som planeringsunderlag ... 6

Process LRP-Lokalresursplanering i Kungälvs kommun. ...7

Sektor Skola ...8

Ansvaret och styrningen ... 8

Mål och inriktning ... 8

Befolkningsutveckling ... 9

Förskola ... 9

Behov av lokaler för förskola inom respektive serviceort ... 10

Grundskola, förskoleklass och fritidshem ... 14

Lokalplan för grundskolan inom respektive serviceort ... 15

Grundsärskola ... 18

Gymnasieskola ... 19

Gymnasiesärskola ... 20

Vuxenutbildning ... 20

Sektor Kultur och Samhällsservice ... 21

Kultur ... 21

Fritid ... 22

Kundcenter ... 22

Projekt som genomförs 2015 ... 23

Lokalplaner 2016-2019 ... 23

Sektor Arbetsliv och stöd ... 24

Lagar som styr verksamheten ... 24

Myndighetsutövning ... 24

Gemensam mottagning ... 24

Stödboende LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) ... 24

Arbetslivscentrum (ALC) och daglig verksamhet (DV) för personer med funktionsnedsättning . 29 Motivationsboende ... 33

Referensboende ... 33

Sociala kontrakt ... 34

Ungdomslägenheter ... 34

Trygga ungdomsmiljöer (TUM) ... 35

Olika stödformer för det dagliga livet av Sektor Arbetsliv o Stöd ... 36

Sektor Vård och Äldreomsorg ... 38

Lagar som styr verksamheten ... 38

Äldreomsorg ... 39

Biståndsenheten ... 39

Hemsjukvården ... 39

Särskilda boendeformer i äldreomsorgen... 39

Ordinärt boende, Bostäder med god tillgänglighet och Trygghetsbostäder ... 44

Hemtjänst dag- och kvällstid... 45

Hemtjänst nattetid ... 45

(3)

Trygghetslarm... 45

Ledsagning ... 45

Avlösarservice ... 45

Korttidsvistelse ... 46

Trygghetsplats ... 46

Dagverksamhet för personer med demenssjukdom ... 46

Anhörigstöd ... 46

Kultur och Fritid ... 46

Servicesektorn ... 47

Servicesektorns verksamheter ... 47

Bilaga 1 - Befintliga lokaler 2014 ... 48

Vård och Äldreomsorg ... 48

Arbetsliv och stöd... 50

Skola ... 53

(4)

Kungäl

Inledning

En del i Kungälvs kommunplanering är det årliga arbetet med lokalresursplanering, LRP, för att få fram ett tydligt underlag för förvaltningens framtida lokalbehov till den rullande investeringsbud- geten.

I arbetsprocessen samarbetar kommunlednings- sektorn nära med övriga sektorer inom förvalt- ningen för att först i en lokalrevision per sektor visa dess lokalutnyttjande av egna och inhyrda lokaler, dess nyckeltal för ytor, antal platser/bostä- der, antal brukare, samt olika kostnadsnyckeltal.

Därefter växer en lokalresursplan fram där sektorernas framtida behov under planperioden redovisas utifrån presenterade nu kända uppdrag och behov, samt antagna framtida behov utifrån redo- visade beräkningsgrunder och prognoser

Denna plan revideras årligen i samband med för- valtningens budgetprocess, det innebär att projekt kan komma att flyttas mellan åren om förutsätt- ningarna förändras av någon orsak

I arbetet med denna lokalresursplan för förvalt- ningens sektorer har respektive sektors sektorsam- ordnare medverkat tillsammans med kommunled- ningssektorns lokalresursplanerare Anne-Marie Klang:

Skola Karin Fahleson

Vård- och Äldreomsorg Elisabeth Sjöberg Arbetsliv och Stöd Ann Damberg Ström Kultur och Samhällsservice Kjell Persson

Servicesektorn Carin Lundin

Denna lokalresursplan redovisar:

 Redovisning av respektive sektors olika verksamheter

 Behovet av lokaler för respektive sektor under planperioden 2016-2019

 Befintliga lokaler 2014

I bilagor till denna rapport redovisas de befintliga lokalerna för Skola, Vård och Äldreomsorg och Arbetsliv och Stöd.

Lokaler

Politiska inriktningsmål

Kommunfullmäktige har fastställt politiska inrikt- ningsmål för fastighetsområdet. Det övergripande målet är att förvaltningen ska förse sektorerna med ändamålsenliga och kostnadseffektiva lokallös- ningar. I inriktningsmålen finns en antagen fastig- hetsstrategi, redovisning av ägda och inhyrda lokaler, förvaltning, lokalförsörjning och lokalresursplanering. Kommunstyrelsen har upprättat verk- samhetsmål utifrån de politiska inriktningsmålen.

Kostnader och ytor

Kommunens kostnader för lokaler uppgick år 2014 till 252,6 mkr och motsvarar 10,08 % av Kungälvs bruttokostnader. I summorna ingår då alla lokaler oavsett om kommunen äger dem eller om de är inhyrda. Andelen lokalkostnader varierar stort mellan sektorernas olika verksamheter beroende på hur ytkrävande och personalintensiv verksamhet som utförs, detta redovisas i respektive sektors lokalrevision.

För den kommunala verksamheten nyttjades 248 130 m² år 2014, varav 211 572 m² (85 %) i egna lokaler och 36 558 (15 %) i inhyrda lokaler.

(5)

Inhyrda lokaler 2014 m²

Arbetsliv och Stöd 11 678

KC hyresfria lokaler 0

KC kommunbidrag 6 908

Kultur och samhällsservice 0

Personal 171

Samhällsbyggnad 1 350

Måltid 94

Servicesektorn övriga 2 656

Skola 8 565

UPU outhyrt 0

UPU Bostadshyresgäster 0

UPU Lokalhyresgäster 60

Vård och Äldreomsorg 5076

Summa inhyrda lokaler: 36 558

Egna lokaler 2014 m²

Arbetsliv och Stöd 7 279

KC hyresfria lokaler 2 280

KC kommunbidrag 5 172

Kultur och Samhällsservice 26 322

Personal 180

Samhällsbyggnad 725

Måltidsservice 3 737

Servicesektorn övriga 866

Skola 113 016

UPU outhyrt 2 383

UPU Bostadshyresgäster 1 161

UPU Lokalhyresgäster 15 627

Vård och Äldreomsorg 32 924

Summa egna lokaler: 211 572

0 20 000 40 000 60 000 80 000 100 000 120 000

Arbetsliv & Stöd KC hyresfria lokaler KC Lokaler kommunbidrag Kultur & Samhällsservice Personal Samhällsbyggnad Samordningsförbundet RTJ SeS Måltidsservice SeS Övriga Skola UPU Outhyrt UPU Externa bostadshyresgäster UPU Externa lokalhyresgäster Vård & Äldreomsorg

Egna lokaler 2014 (m

²

)

0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000

Arbetsliv och stöd KC hyresfria lokaler KC Lokaler kommunbidrag Kultur och samhällsservice Personal Samhällsbyggnad Servicesektorn måltidsservice Servicesektorn övriga Skola UPU Outhyrt UPU Externa bostadshyresgäster UPU Externa lokalhyresgäster Vård och äldreomsorg

Inhyrda lokaler 2014 (m

²

)

(6)

Kungäl

Befolkningsprognoser

Befolkningsprognoser som plane- ringsunderlag

Varje år uppdateras kommunens befolkningsprognos utifrån aktuellt underlag från SCB samt en ut- värdering av kommunens senaste egna befolkningsprognos. Underlag för befolkningsprognoser innehåller uppgifter om fruktsamhetstal, in- och utflyttning, dödsrisker och faktisk folkmängd i Kungälvs kommun. Alla de här uppgifterna, utom faktisk folkmängd, avser ett genomsnittsvärde för de tre senaste åren.

Prognoser är noggrant underbyggda försök att tillsammans med sektorerna beskriva en framtida period. Säkerheten i materialet är störst för de tidig- aste åren under perioden, men ju noggrannare uppföljningen är mot verkligheten desto mer ökar kunskapen om den egna kommunens demo- grafiska rörelser och ju mer ökar värdet av prognosen för kommunens planering och budgetprocess.

Kungälvs kommun, åldersfördelning 2013 och 2022 (prognos)

1 Åldersfördelning 2013 och 2023 (prognos) 0

100 200 300 400 500 600 700 800

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100-

2013

2023

(7)

Process LRP-Lokalresursplanering i Kungälvs kommun.

LRP-Lokalresursplanering är en del i Kungälvs förvaltnings samlade kommunplanering. I kommunplaneringsprocessen ingår för närvarande grupperna: Över- siktsplanering, LRP-Lokalresursplanering, Serviceplanering samt Investeringsplanering. Gruppernas arbete syftar till att ta fram väl underbyggt underlag till förvaltningens budgetprocess på KS uppdrag enligt av KF satta budgetramar och direktiv.

Funktion Aktivitet/Tidpunkter

Mars-April Maj Maj-Juni Juni September Oktober November

Politik Rambeslut i Feb Info / Process Info / Process Info / Process KS Drift o KF Drift o

Info / Process investbudget investbudget investbudget investbudget investbudget

investbudget inkl LRP-plan inkl LRP-plan

Förvaltnings- Styrning av Bearbetning av Förslag Drift- Info / Process Info / Process Planering för ledning invest-budget- totalbudget- o Investbudget investbudget investbudget genomförande av

processen förslag inkl LRP-plan investeringsbudget

Investerings- LRP, en grund Komplettering Förslag Drift- Info / Process Info / Process Planering för grupp för investbudget, investbudget o Investbudget investbudget investbudget genomförande av

klar 1:a april inkl LRP-plan investeringsbudget

KLS + Prissättn av Komplettering Komplettering Komplettering Komplettering Planering för LRP-grupp investering av beräkningar av beräkningar av beräkningar av beräkningar genomförande av

lokalkostn o investeringsbudget

driftkostn

LRP-grupp med Behov o förslag Uppföljning Uppföljning Uppföljning Uppföljning Uppföljning sektorssamordnare till lösn av sektor. lokalfrågor i lokalfrågor i lokalfrågor i lokalfrågor i lokalfrågor i

lokalbehov sektorerna sektorerna sektorerna sektorerna sektorerna

(8)

Kungäl

Sektor Skola

Det svenska skolväsendet spänner från förskola till vuxenutbildning. Förskolan och förskoleklassen är frivillig, medan grundskoleutbildningen är obligatorisk i nio år. Gymnasieskolan är treårig och frivillig. Ungdomar som har avslutat grundsärskolan har rätt att gå gymnasiesärskolan som är fyraårig.

Varje kommun ska också erbjuda vuxenutbildning.

Ansvaret och styrningen

Skollagen anger vilka ramar som gäller för all skol- verksamhet. Där finns de övergripande målen och riktlinjerna för skolan. Läroplanerna ska tillsammans med skollagen styra verksamheten i skolan. I ämnes- och kursplanerna står vilket syfte och mål undervisningen i varje ämne ska ha. Kursplanerna talar inte om hur undervisningen ska läggas upp eller vilka arbetssätt som ska användas. Däremot talar kursplanerna om vilka kunskapskvalitéer som ska utvecklas hos eleverna.

Varje skola och förskola ska ha en rektor/försko- lechef som ansvarar för ledning och samordning av det pedagogiska arbetet på skolan eller försko- lan. Det ska vara tydligt för elever, barn och personal vem som har ansvaret. En skolenhet/försko- lenhet kan bara ha en rektor/förskolechef.

Utbildning inom skolväsendet anordnas av kommuner, landsting och staten. Utöver dessa offent- liga huvudmän får även enskilda aktörer godkän- nas som huvudmän för utbildning och driva fri- stående skolor, förskolor och fritidshem. Offent- liga och fristående skolor utgör tillsammans skol- väsendet för barn och ungdomar. Kommunerna har huvudansvaret för skolväsendet. För fristående skolor ansvarar en enskild huvudman - en styrelse.

Mål och inriktning

Samlad bild av lokalbehovet för sektor skola Förskola

Kungälvs kommun uppfyller lagkravet om full be- hovstäckning. Den av politiken beslutade målsätt- ningen om att minska antal barn i förskolans grupper kommer på sikt att öka behovet av lokaler.

När behov av förskoleplats i en serviceort är större än den befintliga kapaciteten, erbjuds föräld- rar/barnet plats i en annan serviceort. Hittills har detta varit möjligt då det vanligtvis har funnits platser i centrala Kungälv. Då behovet kommer att öka inom centrala Kungälv kommer denna möjlighet att minska.

Grundskola

Skollokalerna för årskurserna F-6 är mycket högt belastade. Enheterna rymmer grundskola, försko- leklass och fritidshem. I avvaktan på att nya skolor ska byggas i Kode och Ytterby finns komplette- rande modulbyggnader vid Tunge skola och Kastellegårdsskolan. Under 2015 kommer även en modulbyggnad att sättas upp vid Diserödsskolan.

Inom perioden 2016 till 2019 finns behov av nya lokaler för grundskolorna i Ytterby, Kode, Di- seröd, Kareby och centrala Kungälv.

Inom Kungälvs kommun finns tre grundskolor för årskurserna 7-9. Befintliga skolor har en viss överkapacitet på lokaler. Renoveringsbehovet är stort vid Thorildskolan och Ytterbyskolan. Om- byggnad under perioden kommer att påbörjas vid Thorildskolan. Behov av ytterligare en 7-9 skola kan komma att finnas mot slutet av planperioden.

Den samlade bilden av grundskolans lokalbehov visar att lokalkapaciteten behöver öka i de flesta serviceorter för att möta det växande antalet elever.

Gymnasieskola

Elevunderlaget i gymnasieåldrarna (folkbokförda elever 16-18 år i Kungälvs kommun) kommer att ökar i långsam takt under perioden 2016 till 2019.

Därefter sker ökningen snabbare.

(9)

Befolkningsutveckling

Sektor Skolas planering utgår från befolkningsprognosen. Uppföljning sker kontinuerlig av faktiskt antal folkbokförda barn och elever för att möte till- kommande akuta behov. Förändrad lagstiftning gällande skollag och andra styrdokument är faktorer som kan påverka sektorns behov av lokaler.

Större generationsskiften i de olika serviceorterna kan även påverka behovet.

Beräkningsgrunder

Grundskolans lokaler beskriver i detta dokument lokalerna för förskoleklass, grundskola, och fritidshem. I Kungälvs kommun finns tre grundskolor där även grundsärskola ingår i samma enhet.

Nyckeltalen som inriktningsvärde vid nybyggnat- ion är nu 10 m² per elev i förskolan och 12 m² per elev i grundskolan.

År 2014 gick 11 % av kommunens elever i en fri- stående grundskola. Tre av dessa finns i centrala Kungälv, en i Kärna och en i Kareby

Förskola

Barnen i förskolan ska få en god pedagogisk verksamhet. Förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som går där. Barnen ska få möjlighet att lära sig saker genom att leka, skapa och utforska – på egen hand, i grupp och tillsammans med vuxna. Att skapa trygghet för både barn och för- äldrar är en viktig uppgift för förskolan. Förskolan styrs av skollagen och läroplanen.

En god miljö för lärande

Förskolans lokaler och utrustning ska bidra till barnens utveckling och lärande. Barngrupperna ska ha

en lämplig sammansättning och storlek och barnen ska ha en god miljö i förskolan. Det ska finnas ut- bildade förskollärare i förskolan, men det får också finnas annan personal som har en utbildning eller erfarenhet som kan främja barnens utveckling och lärande.

Kommunala och fristående förskolor Det finns både kommunala och fristående försko- lor. Fristående förskolor kan till exempel drivas som föräldrakooperativ eller personalkooperativ av en stiftelse eller ett aktiebolag.

Det är kommunerna som ansvarar för att det finns förskolor och att barn erbjuds plats. Kommunerna godkänner fristående förskolor och ansvarar också för att kontrollera att verksamheten uppfyller kraven på god kvalitet och säkerhet. För fristående förskolor gäller samma regler som för kommunala förskolor

Barn till arbetslösa eller föräldralediga ska erbju- das plats under minst tre timmar per dag eller 15 timmar per vecka. Dessutom ska kommunerna erbjuda förskola till

 alla barn under minst 525 avgiftsfria timmar från och med höstterminen det år barnet fyller tre år (allmän förskola)

 barn i behov av särskilt stöd.

Befolkningsutveckling

I diagrammet nedan visas totalt antal barn i ålders- gruppen 0-5 år under perioden 2016-2019. Befolk- ningsprognos 2014-2018 med utblick mot 2023 visar en ökning av antalet barn i åldersgruppen 0-5 år under perioden från 3 207 barn år 2015 till 3 382 barn år 2019.

3241 3207 3210

3267

3337

3382

2014 2015 2016 2017 2018 2019

Befolkningsprognos barn i åldern 0 till 5 år, förskoleåldrar

Björkängens förskola i Olseröd

(10)

Kungäl

Beräkningsgrunder

Behovet av platser i förskolan bygger på befolkningsprognosen för hela kommunen samt för de enskilda serviceorterna.

Efterfrågan på platser i förskolan varierar under året och tillgången är som störst vid höstterminens start då 6- åringarna lämnar förskolan för att börja i förskoleklass. För att klara lagens krav på försko- leplats under hela året, finns ett behov av viss överkapacitet av platser från augusti det ena året fram till april/ maj nästa år. Sektorn följer kontinuerligt upp efterfrågan och tillgången på platser i förhållande till befolkningsutvecklingen.

Enligt ett politiskt beslut från 2014 skall förskolans avdelningar minska från 19 barn per avdelning, med ett ”halvt barn” per år, från 2014 och till dess att antal barn per avdelning är 15. Utgångsläge 2015 innebär att det totala antalet förskolebarn har minskat under de senaste fem åren varför det i dagsläget och några år framöver i stort sett finns befintlig kapacitet för denna minskning i befintliga lokaler. I denna lokalresursplan ”flaggas för” att det finns behov av en ökad kapacitet av detaljplaner i samtliga serviceorter för att möte behoven av förskolor när bostadsbyggandet ökar.

År 2014 var 22 % av barn i åldern 1-5 år inskrivna i en fristående förskola.

Behov av lokaler för förskola inom respektive serviceort

Serviceort Kungälv med Ytterby, Mun- kegärde, Kareby

Kungälv

En viss ökning av antal barn per åldersgrupp i för- skoleåldrarna har skett de senaste åren. Inom om- rådet har funnits plats för barn från andra serviceorter.

Befintliga förskolor

 30 avdelningar med 540 platser i kommunala förskolor och 103 platser i fristående förskolor (genomsnitt 115 barn per ålders- grupp).

Beräknat behov under planperioden

Bostadsbyggandet i centrala Kungälv ökar. De första bostäderna på Kongahällatomten kom-

mer att vara klara under 2017. Ytterligare pla- ner för bostadsbyggande finns. Behov av för- skoleplatser måste bevakas för området.

Lokalplaner

 3 avd förskola 2017, cirka 50 platser, byggs av Förbo på Kongahällatomten.

 Ny förskola för 6 avd 2018

 Avgår 2 avd (1 avd moduler Iskällans fsk, 1 avd moduler Fridhems fsk) 2018

 Under perioden 2018-23 kommer det att finnas stora behov av förskolor i centrala Kungälv, då bostadsbyggandet ökar.

Konsekvens vid utebliven investering

Enligt befolkningsprognosen kan barnantalet i ål- dersgruppen 1-5 år öka med cirka 100 barn under perioden. Befintliga förskolor kan inte rymma nå- gon ökning eftersom centralorten vid ingång av 2015 redan fyller områdets förskolor med barn från närområdet. En beredskap måste finnas för att det i centrala Kungälv ska finnas en förskola med 4-6 avdelningar för att möta ett ökat behov som uppstår när barnfamiljer flyttar till lägenheter/

bostäder i centrala Kungälv.

Ytterby

Antal barn per åldersgrupp 1-5 år inom Ytterby har varit relativt konstant under de senaste fem åren (genomsnitt 92 barn per åldersgrupp).

 270 platser (15 avd) i kommunala försko- lor, 122 platser i fristående förskolor (genomsnitt 92 barn per åldersgrupp i områ- det).

Bostadsbyggandet förväntas öka mot slutet av perioden. Sparråsskolan/förskola byggs flexibelt och

Kastellegårdens förskola

(11)

kan på så sätt möta ett ökat behov av förskoleplat- ser i området. När barnen blir äldre övergår Spar- råskolan till att enbart vara en grundskola.

Lokalplaner

 Ny förskola/grundskola i Sparråsskolan med flexibla lokaler, och med plats för minst 2 avdelningar förskola, 36 platser, 2016-17

 Ny förskola 6 avd 2018 Konsekvens vid utebliven investering

Ytterby står inför en period av intensivt byggande.

För att vara ett attraktivt område, där alla barn får en plats i förskola i närområdet, måste detaljpla- nerna omfatta mark för minst en 6 avdelnings för- skola.

Munkegärde

Antal barn per åldersgrupp har minskat inom Munkegärde, Ulvegärde, Ullstorp, Olseröd och Klöverbacken

 270 platser (15 avd) i kommunala försko- lor, 112 platser i fristående förskolor (genomsnitt 97 barn per åldersgrupp).

Antal barn i förskoleåldern kan komma att minska något under perioden. Befintligt bostadsbestånd kan innebära ett större generationsskifte inom om- rådet. En viss beredskap bör finnas för ökat behov av förskolor. En möjlig tillbyggnad av befintliga förskolor bör undersökas.

Lokalplaner

 2 avd Ulvegärde förskola, tillbyggnad 2016

Närhet till centrala Kungälv kan lösa behovet av förskoleplatser. Detta förutsätter dock att en ut- byggnad av förskolor även sker där. Vid minskat antal barn i grupperna ökar behovet ytterligare. För att lösa en akut situation blir moduler lösningen tills en ny förskola är byggd.

Kareby

Antalet barn 1-5 år är per åldersgrupp har minskat något, dock obetydligt.

 72 platser (4 avd) i kommunal regi, 18 platser i fristående regi (genomsnitt 26 barn per åldersgrupp).

Enligt befolkningsprognosen kommer antal barn i förskoleåldrarna att minska ytterligare under perioden. Ett uppdämt behov finns sedan tidigare då alla barn som är folkbokförda i Kareby inte får plats i de fyra befintliga avdelningarna.

Lokalplaner

 6 avd förskola 2016

 Avgår 4 avd 2015 (1 avd Naturförskolan + 1 avd Kvarnen + 2 avd Norrgården för- skola, paviljong)

 6 avd förskola kommer att finnas efter 2019

Behovet av förskola är mycket stort i Kareby.

Vid en utebliven investering kommer det finnas ett fortsatt behov av förskoleplatser i Munkegärde eller centrala Kungälv. Båda dessa områden kommer att ha ett minimalt antal platser att erbjuda. Vid minskat antal barn i grupperna ökar behovet ytterligare. Modulbyggnader bli åter aktuellt.

Björkängens förskola

(12)

Kungäl

Serviceort Kode

Antal barn i åldersgruppen 1-5 år är konstant inom serviceorten.

 234 platser (13 avd) i kommunala försko- lor, 53 platser i fristående förskolor (genomsnitt 62 barn per åldersgrupp).

Inom serviceorten finns en avdelning i proviso- riska lokaler sedan 2011. Lokalerna fungerar, men till förskolan finns endast en mycket liten gård. En- ligt befolkningsprognosen kommer antalet försko- lebarn inte att öka under perioden. Dock bör en planberedskap finnas för att möta ett ökat behov.

Detta kan dels bero på ett ökat generationsskifte och dels på en ökad bebyggelse av bostäder utan- för detaljplanelagda områden eller i centrala Kode.

Lokalplaner



6 avd förskola Kode 2017



Avgår 1 avd förskolan Boken 2017 Konsekvens vid utebliven investering

Brist av förskoleplatser är uppenbart när antal barn i grupperna minskar. För att lösa en akut situation kan moduler vara en lösning tills en ny förskola är byggd.

Serviceort Diseröd

Barnantalet per åldersgrupp är i stort sett konstant.

Dock finns en viss minskning av antal barn som är födda de tre senaste åren.

 126 platser (7 avd) i kommunal regi, 18 platser i fristående regi (genomsnitt 45 barn per åldersgrupp).

Inom serviceorten finns två inhyrda lokaler som verksamhetsmässigt är två ”en-avdelnings försko- lor”. Det finns ett stort behov av att avveckla dessa. Samtidigt finns behov av att planera för ett ökat antal barn i förskoleåldrarna när Diseröds centrum kommer att växa.

Lokalplaner

 6 avd förskola 2016

 Avgår 2 avd (1 avd Torp +1 avd Snurran förskola) 2016

Behovet av förskola är stort i Diseröd. Förskolan Torp uppfyller inte alla krav enligt livsmedelslag- stiftningen men i avvaktan på ny förskola får verksamheten bedrivas i befintliga lokaler. Vid minskat antal barn i grupperna kan moduler lösa en akut situation.

Bräcke förskola i Kode

(13)

Serviceort Marstrand/ Tjuvkil/ Hålta

Barnantalet per åldersgrupp har, under de senaste fem åren, i stort sett varit konstant. Dock med en minskning i Hålta/Tjuvkil. Under perioden finns ett ökat behov av förskola i Tjuvkil.

 90 platser (5 avd) i kommunala förskolor (Marstrand och Hålta), inga platser i fri- stående förskolor. (genomsnitt 13 barn per åldersgrupp)

Enligt befolkningsprognosen kan antal barn i för- skoleåldrarna, från 2014 till 2019 öka till det dubbla. Kapacitet finns för en viss ökning av platser i den befintliga förskolan på Koön/Marstrand.

Behov av en ny förskola kommer att finnas mot slutet av perioden. En flexibel lokallösning som är gemensam med grundskolan är att föredra.

När området Tjuvkil kommer att bebyggas kommer det att finnas behov av en förskola även här.

Lokalplaner

 4 avd förskola i Marstrand 2018

 Avgår: 2 avd (Marstrands fsk, moduler) 2018

När Marstrand och Tjuvkil växer måste det finnas möjligheten att ta emot alla barn och elever som

har rätt till förskola eller grundskola. Behov av för- skola i Tjuvkil kan komma att finnas efter 2019.

Serviceort Kärna

Barnantalet inom serviceorten är konstant men med någon minskning i de yngsta åldersgrup- perna.

 198 platser (11 avd) i kommunala försko- lor, 66 platser i fristående regi. (genomsnitt 64 barn per åldersgrupp)

Enligt befolkningsprognosen kan antal barn i för- skoleåldrarna öka något fram till 2018. Ett visst överskott av platser finns.

Föra att möta en mindre ökning kan en utökning med en avdelning vid Kalvegrinna förskola vara möjlig. Inom pågående planarbete i Kärna måste plats reserveras för en 6 avdelnings förskola.

Lokalplaner

 Förtätning/ ombyggnad av Kalvegrinna förskola 2016

 6 avd Kärna förskola 2018

 Avgår 2 avd Sagoslottet, paviljong 2018 Konsekvens vid utebliven investering

Inhyrda moduler finns kvar till dess att en ny för- skola finns på plats.

Östangård, Hålta förskola

(14)

Kungäl

Grundskola, förskoleklass och fri- tidshem

Grundskolan är en nioårig skolform där varje läsår är uppdelat i två terminer. Grundskolan ingår i ett målstyrt system med ett stort lokalt ansvar. Riks- dag och regering beslutar om ramarna i lagar och förordningar. Kommunen eller den fristående skolans ägare, den så kallade huvudmannen, har tillsammans med skolans rektor huvudansvar för den dagliga verksamheten. Skollag, förordningar och läroplan ska ligga till grund för hur verksamheten styrs.

Läroplan och kursplaner för grundsko- lan

Den första delen i grundskolans läroplan handlar om skolans uppdrag och värdegrund. Den är i princip likalydande som för grundsärskolan, speci- alskolan och sameskolan och gäller också för fri- tidshemmet och förskoleklassen. Den andra delen handlar om övergripande mål och riktlinjer. Den tredje delen innehåller kursplaner med kunskapskrav.

Verksamhetens uppdrag, kommunens ekonomiska förutsättningar, arbetsmiljökrav och statens regelverk är faktorer som alla har betydelse för utform- ningen av skolans lokaler.

Skolans lokaler skall stödja såväl de enskilda äm- nena som att utveckla förmågor som ofta är gemensamma mellan ämnena. Ett av många exempel kan vara en kombination av ämnena som bild, musik och matematik. Eleverna skall trots detta uppnå kunskapskravet i varje ämne för sig.

Allmän beskrivning

Grundskolan är en obligatorisk skolform från års- kurs 1 till årskurs 9.

Förskoleklass är en egen skolform för alla 6- åringar Skolformen är frivillig.

Fritidshem erbjuds alla barn i förskoleklass och grundskola upp till 12 års ålder när föräldrarna arbetar, är arbetssökande eller studerar. I Kungälvs kommun är ca 95 % av eleverna är inskrivna i sko- lornas fritidshem (så F-3), andelen äldre elever som är inskrivna minskar i takt med ökad ålder.

Diagrammen nedan visar uppgifter från ”Befolk- ningsprognos 2014-2018 med utblick mot 2023”, Kungälvs kommun.

Diagrammet ovan visar utvecklingen för barnantalet inom grundskolans lägre åldrar. Under de fem kommande åren, 2015 till 2019, beräknas en mindre ökning av barn i åldersgruppen 6 till 12 år, cirka 160 barn. Dessa är då fördelade över hela kommunen.

Diagrammet ovan visar utvecklingen för barnantalet inom grundskolan årskurs 7 till 9. Antal elever förväntas öka med cirka 290 fram till 2019.

3 741

3 901 3 983 4 022 4 068 4 063

2014 2015 2016 2017 2018 2019

Befolkningsprognos barn i åldern 6-12, årskurs F-6

1 380 1 389 1 458 1 537 1 614 1 680

2014 2015 2016 2017 2018 2019

Beolkningsprognos i åldern 13-15 år, årskurs 7-9

Hålta förskola

(15)

Lokalplan för grundskolan inom respektive serviceort

Serviceort Kungälv med Ytterby, Mun- kegärde, Kareby

Kungälv

Elevtalen i grundskolans olika årskurser ökar i centrala Kungälv.

Inom området finns tre kommunala skolor.

 Fontinskolan (åk F-6) 354 elever

 Sandbackaskolan (åk F-6) 341 elever

 Thorildskolan (åk 7-9) ca 418 elever med ett upptagningsområde som omfattar cen- trala Kungälv och Diseröd/Romelanda.

Inom centrala Kungälv finns tre fristående grundskolor (F-9). Folkbokförda elever i Kungälvs kommun:

 Fredkullaskolan 93 elever

 Strandskolan 195 elever

 Montessori Älvkullen 75 elever.

Fritidshem finns i två av de fristående skolorna.

Ett fristående fritidshem finns i anslutning till den tredje skolan.

Lokalbehov

Befintliga lokaler i åk F-6 är maximalt utnyttjade.

Behovet av lokaler ökar och särskilt gäller detta lokaler för klassrum, fritidshem, grupprum och mat- salar. I samband med att elevantalet ökar kommer även personalen att öka. Detta ställer ökat tryck på befintliga lärararbetsplatser, och på enskilda äm- nen som exempelvis musik. Thorildskolan (åk 7-9) planeras att byggas om under perioden.

Lokalplaner

 Thorildskolan ombyggnad och moderni- sering från 2015

 3 klassrum Sandbackaskolan 2016

 Yta för större matsal Sandbackaskolan 2016

 Ny grundskola i centrala Kungälv 2019

 Avgår ev. moduler vid Sandbackaskolan då ny skola byggs 2019

Thorildskolan är i mycket stort behov av renove- ring. Underhållskostnaderna på Thorildskolan

ökar. Fontinskolan och Sandbackaskolan ökar sitt elevtal för varje år.

Lokalbehovet för grundskolans lägre åldrar omfattar verksamhet från 06.00 till 18.00 (förskoleklass, grundskola och fritidshem). En ökad bebyggelse i centrum har tidigare inte visat så stort behov av platser i grundskolan, men med ett varierat utbud av bostäder kommer detta att öka.

Jämfört med andra serviceorter har centrala Kungälv inte minskat det faktiska antalet barn per åldersgrupp. En viss ökning kan konstateras. En ytterligare ökning av eleverna i grundskolans lägre åldrar, innebär att en ny skola måste planeras och projekteras. En ny skola i centrala Kungälv måste placeras inom ”Tvetenområdet” för att få en na- turlig spridning på skolor i centrum. Den nya skolan kan då få ett ”upptagningsområde” som omfattar bostäderna i nordost och delar av centrum.

Alternativ till en ny skola blir modulbyggnader. I liten omfattning kan dessa placeras på Sandbacka- skolans skolgård. Moduler för grundskolan ska placeras i nära anslutning till befintlig skola där det finns en grundorganisation för såväl kök, matsal, idrott, elevhälsa mm. Dock måste modulbyggna- dernas volym anpassas efter den befintliga skolans kapacitet.

Ytterby

De närmaste åren ökar elevtalen något i de yngsta skolåren. Därefter sker ingen ökning förrän fler bostäder byggs i Ytterby.

Inom området finns två kommunala skolor

 Kastellegårdsskolan (åk F-6) 613 elever.

 Ytterbyskolan (åk 7-9) har 474 elever med ett upptagningsområde som omfattar Kärna, Hålta o Marstrand.

Inom Ytterby finns ingen fristående skola.

Lokalbehov

Behov av en ny skola finns inom perioden. Spar- råsskolan planeras vara färdig under höstterminen 2016. Under tiden finns paviljonger vid Kastelle- gårdsskolan samt Kyrkskolans lokaler för de klasser som skall flytta över till den nya skolan. Vid Sparråsskolan kommer en överkapacitet av lokaler att finnas. Lokalerna är flexibla och kan användas som förskola till dess det finns behov av lokaler för

(16)

Kungäl

grundskola. På så sätt kommer skolans kapacitet att vara viktig i samband med att bostäder kommer att byggas i närområdet.

Lokalplaner

 Sparråsskolan, en ny F-3 skola står klar 2016 i Västra Ytterby

 Avgår moduler vid Kastellegårdsskolan samt inhyrning av Kyrkskolan 2016

 Ytterbyskolan, ombyggnad och moderni- sering 2017 och framåt

Skolan behöver byggas om av pedagogiska skäl och underhållskostnaderna för Ytterbyskolan kommer att öka.

Munkegärde

Grundskolans elevtal ökar med början i de lägre skolåldrarna.

Inom området finns 4 kommunala skolor

 Kullens skola (grund- och särskola åk F-6) 270 elever

 Olserödsskolan (åk 3-6) 132 elever

 Klöverbackens skola (åk F-6) 141 elever.

 Munkegärdeskolan (åk 7-9) har 269 elever med ett upptagningsområde som omfattar Munkegärde, Kareby och Kode.

I Munkegärdeområdet finns ingen fristående skola.

Lokalbehov

Olserödsskolan är sedan januari 2015 grundskola efter att i cirka 10 år bland annat fungerat som pro- visorisk förskola. Befintliga lokaler i området kommer att täcka behovet under perioden. Munkegär- deskolan (7-9) kan efter 2019, få ett ökat behov av lokaler.

Lokalplaner

Under perioden finns inget behov av lokaler i Munkegärdeområdet.

Kareby

Grundskolans elevtal kommer att öka något i varje åldersgrupp. Antal barn födda 2009 är dubbelt så många som övriga åldersgrupper i skolan. En ny klass bildas i grundskolan från ht-15.

Inom området finns en kommunal skola

 Kareby skola (åk F-6) 174 elever.

Inom området finns en fristående skola.

Folkbokförda elever i Kungälvs kommun:

 Tobiasskolan(åk F-9) 2 elever Lokalbehov

Elevtalet ökar successivt, dock i långsam takt, vilket gör det svårt att förutse behoven. Men helt klart måste en beredskap finnas för att öka skolans totala lokalvolym för att möta ett ”smygande” behov. Exempelvis kommer behov av matsal, fritidshem, elevhälsovård att öka. En ny förskola byggs samman med den befintliga skolbyggnaden vilket innebär att skola och förskola förutom ett nytt ge- mensamt tillagningskök, även får gemensamma lokaler för personal och administration.

Lokalplaner

 Tillagningskök

 matsal, fritidshem, elevhälsovård, små rum för grupper eller samtal, klassrum

Konsekvenser om ovanstående behov inte möts Den successiva ökningen av elevtalet skulle inne- bära att lokalvolymen inte motsvara det faktiska behovet. Befintliga modulbyggnader på skolgården finns kvar när förskolan lämnar dessa och grundskolan får flyttar in.

Kode

De närmaste åren ökar elevtalen något i de yngsta skolåren. Därefter troligen ingen märkbar ökning av elevtalen förrän nya bostäder byggs.

Inom området finns två kommunala skolor

 Kode skola (åk F-2) 192 elever

 Tunge skola (åk 3-6) 219 elever I Kode finns ingen fristående skola.

Lokalbehov

I Tunge skola finns från hösten 2015 modulbyggnader som motsvarar behovet för 6 klasser och fritidshem, personalutrymmen. Ökat antal elever ställer krav på större yta för matsal, personalrum, rum för elevhälsa m.m. Sektor Skola föreslår att en ny F-6 skola skall byggas på ny plats i Kode, med möjlighet att utöka med lokaler för åk 7-9. Ett akut behov finns från 2016 för åk F-6.

Lokalplaner

 Ny F-6 skola i Kode 2016, tre klasser i varje årskurs (ca 525 elever) med möjlighet att utöka med lokaler för åk 7-9.

 Avgår Kode och Tunge skolor 2016

(17)

Konsekvenser om ovanstående behov inte möts Fler moduler på Tunge skola och eventuellt även på Kode skola. Elever från Kode i årskurs 7-9 är kvar på Munkegärdeskolan tills en ny skola finns på plats.

Diseröd

Grundskolans elevtal kommer att vara relativt kon- stanta bortsett från barn som är födda 2009. Antal barn i denna grupp är dubbelt så många som övriga åldersgrupper i skolan. En ny klass bildas i grundskolan från ht-15.

 Diseröds skola (åk F-6) 331 elever.

I Diseröd finns ingen fristående skola.

Lokalbehov

Från höstterminen 2015 planeras etablering av moduler i väntan på att skolan blir tillbyggd. Akut behov finns för klassrum, inklusive lokaler för fritidshem samt textilslöjdsal, musiksal samt små rum av varierande storlek.

Lokalplaner

 1 lokal för textilslöjd 2016

 3 klassrum Diserödsskolan 2015

 Avgår Disekulla 2016 (nu textilslöjd)

 3 klassrum samt specialrum för elevvårds- arbete 2016

 Nytt kök och utökad kapacitet i matsalen 2016

Konsekvenser om ovanstående behov inte möts För att möta det ökade behovet av lokaler måste paviljonger sättas upp. Skolan är lokalmässigt max- utnyttjad. Brist på mark inom skolans tomt och i närområdet gör situationen mycket svårplanerad.

Ökat elevtal vid ökat bostadsbyggande genererar fler barn och en större skola.

Marstrand

Elevantalet i de lägre skolåren kommer att minska något jämfört med nuvarande klasser i grundskolan. Med ett ökat bostadsbyggande kommer behovet åter att öka.

 Marstrands skola (åk F-6) 85 elever.

I Marstrand finns ingen fristående skola.

Lokalplaner

Ny förskola och skola F-6 för upptill ca 150 elever och förskola ca 60 barn 2016. Enligt befolkningsprognosen för Marstrand kommer barn-/elevtalen att öka när bostadsbyggandet på Koön ökar. Flex- ibla lokaler som lätt går att konvertera mellan de olika verksamheterna ger goda förutsättningar för att möta ett kommande behov.

Hålta/ Tjuvkil

De närmaste åren kommer antalet elever inom Hålta skolas upptagningsområde vara konstant.

 Hålta skola (åk F-6) 136 elever.

Lokalplaner

En tillbyggnad av lokaler planeras att starta under 2016 och som innehåller en större matsal och ett mottagningskök samt lokaler för klasser och fritidshem.

Konsekvenser om ovanstående behov inte möts För att möta det ökade behovet av lokaler måste paviljonger sättas upp.

Hålta skola

Marstrands skola

(18)

Kungäl

ÖP 2011/ PM 168 Marstrand/ Hålta/ Tjuvkil Inom orten Tjuvkil/ Instön finns ingen skola eller förskola. Kommer bostadsbyggandet att utvecklas, enligt de förslag till detaljplaner som finns, blir ef- terfrågan på skola och förskola betydligt större än vad som gäller i dag.

Ett framtida scenario kan vara enligt följande för PM168:

Marstrand: förskola och grundskola (med flexibla lokaler)

Tjuvkil: ny förskola med 6 avdelningar (Hålta förskola, 3 avd, flyttas till Tjuvkil)

Hålta befintligskola/förskola i Hålta ombildas till enbart grundskola Kärna

De närmaste åren ökar elevtalen något i de yngsta skolåren. Därefter sker en viss minskning av elevtalen.

 Kärna skola (åk F-6) 334 elever.

Inom området finns en fristående grundskola Folkbokförda elever i Kungälvs kommun:

 Friskola i Kärna (åk F-9). 171 elever.

Lokalplaner

Inget tillskott av skollokaler planeras under perioden. Ett antal elever har under året flyttat från den fristående skolan till Kärna skola. Lokalbehovet ökar och en lösning med moduler kan vara aktuell från höstterminen 2015.

Grundsärskola

Grundsärskolan är ett alternativ till grundskolan för elever som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en ut- vecklingsstörning. Utbildningen ska anpassas efter varje elevs förutsättningar och består av 9 årskur- ser.

Grundsärskolan omfattar utbildning i ämnen eller inom ämnesområden, eller en kombination av dessa. Utbildningen kan också omfatta ämnen enligt grundskolans kursplaner. Utbildningen ska bland annat ge kunskaper och värden, bidra till personlig utveckling, social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhället.

Inom grundsärskolan finns en särskild inriktning som kallas träningsskola. Träningsskolan är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen. Istället för enskilda ämnen omfattar träningsskolan fem ämnesområ- den.

Grundsärskolan finns på

 Sandbackaskolan (åk 1-6), 12 elever

 Kullens skola (åk 1-6), med inriktning mot träningsskola 3 elever

 Thorildskolan (åk 7-9) grundsärskola samt inriktning mot träningsskola, 15 elever.

Lokalbehov

Elevutvecklingen inom grundsärskola varierar mer eller mindre över tid och kan vara något svårbe- dömd.

Grundsärskolan är uppdelad i klasser med färre elever än fördelningen inom grundskolan. Lokalre- sursplaneringen anpassas även efter de enskilda elevernas behov.

Lokalplaner

Sektor Skola planerar inga lokaltillskott för grund- särskolan under perioden.

Mimers hus

(19)

Gymnasieskola

Alla ungdomar i Sverige som har avslutat grundskolan eller grundsärskolan har rätt till en gymna- sieutbildning. Till gymnasieutbildningen räknas gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Gymnasi- esärskolan vänder sig till ungdomar med utveckl- ingsstörning.

Gymnasieskolan består av olika typer av program:

 18 nationella program som pågår under tre år. De är indelade i gymnasiegemen- samma ämnen, programgemensamma äm- nen, inriktningar, programfördjupningar och examensarbete.

 Fem introduktionsprogram för elever som inte är behöriga till ett nationellt program.

 Utbildningar som avviker från den nationella programstrukturen; särskilda varian- ter, riksrekryterande utbildningar och nationellt godkända idrottsutbildningar.

Gymnasieskolan i Kungälv finns i Mimers Hus i centrala Kungälv och i lokaler på Rollsboområdet.

Mimers Hus har yta för cirka 1 600 elevplatser. Lo- kalerna på Rollsbo används för Transport samt Bygg- och Anläggningsprogrammet och rymmer cirka 100 elever.

I Mimers Hus finns förutom gymnasieskola även Stadsbibliotek, teater, konsthall, kulturskola.

Följande utbildningsprogram erbjuds:

 Barn- och Fritidsprogrammet

 Bygg- och Anläggningsprogrammet

 Ekonomiprogrammet

 El- och Energiprogrammet

 Estetiska programmet

 Fordons- och Transportprogrammet

 Handels- och Administrationsprogrammet

 Hotell- och Restaurangprogrammet

 Individuella program

 Industritekniskt program

 Kungälvs Tekniska program

 Medieprogrammet

 Naturvetenskapsprogrammet

 Omvårdnadsprogrammet

 Samhällsvetenskapsprogrammet

 Teknikprogrammet

 Vård- och Omsorgsprogrammet

Elevunderlaget för gymnasieskolan bygger på be- folkningsunderlaget i kommunen. På grund av det fria skolvalet kan elever söka andra gymnasieskolor inom och utanför Göteborgsregionen (GR) vilket försvårar beräkning av den exakta sökandebilden.

Vanligen kommer cirka 60 % av eleverna från vår egen kommun och cirka 40 % från andra kommuner.

Diagrammen nedan visar uppgifter från ”Befolk- ningsprognos 2014-2018 med utblick mot 2023”, Kungälvs kommun.

I diagrammet nedan visas totalt antal ungdomar i åldersgruppen 15-18 år under perioden 2016- 2019. En jämförelse görs även med befintligt elev- underlag, 2014-15.

Gruppen förväntas öka med ca 135 ungdomar.

1 338 1 358 1 353

1 414 1 428

1 488

2014 2015 2016 2017 2018 2019

Befolkningsprognos i åldern 15-18 år, gymnasium

Mimers hus gymnasium

Antal elever i gymnasieskolan VT 2015: 1539

(20)

Kungäl

Lokalplaner

Gymnasieskolans fordonslinje och introduktions- programmet finns i inhyrda lokaler i kvarteret Gar- varen. Enligt detaljplanen för området är marken avsedd för bostäder. När hyreskontrakten inte längre är möjligt att förlänga kommer gymnasieskolan att sakna lokaler. Behov tidigast 2019.

Gymnasiesärskola

Gymnasiesärskolan består av:

 Nio yrkesinriktade nationella program som pågår under fyra år.

 Individuella program som pågår under fyra år. Programmet är till för de elever som behöver läsa ämnesområden istället för ämnen.

 Utbildningar som avviker från den nationella programstrukturen; särskilda varian- ter, riksrekryterande utbildningar och nationellt godkända idrottsutbildningar.

Gymnasiesärskolan är lokaliserad i Mimers Hus.

Möjliga elevplatser motsvarar det befintliga antalet elever på skolan.

Antal elever vårterminen 2015

 Trekungagymnasiet 109 elever Följande utbildningsprogram erbjuds:

 Barn- och Fritid/Estetiskt

 Fordonsprogrammet

 Hotell och restaurang

 Individuella programmet

 Mediaprogrammet/Estetiskt

Vanligen kommer 30 % av eleverna från Kungälvs kommun och 70 % från andra kommuner inom Göteborgsregionen.

Lokalplaner

Sektor Skola planerar inga lokaltillskott för gymna- siesärskolan under perioden. Tillgänglighetsan- passningar kommer att genomföras i de befintliga lokalerna 2015-2016.

Vuxenutbildning

Vuxenutbildningen består av tre skolformer; kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare. Ut- gångspunkten för vuxenutbildningen ska vara ele- vens behov och förutsättningar.

I Kungälv bedrivs utbildningen i inhyrda lokaler med adress Borgarparken 28, vid Mimers Hus.

Undervisning sker även i andra inhyrda lokaler. Ut- bildning sker kontinuerligt under hela året och lokalerna används effektivt.

Sektorn räknar med att volymen inom den kommunala vuxenutbildningen är stabil under perioden 2016-2019. Detta kan ändras beroende på det allmänna konjunkturläget i samhället. Antal stu- derande under året varierar.

Följande utbildningsprogram erbjuds:

 Distansutbildning

 Eftergymnasial utbildning

 Grundläggande utbildning

 Gymnasiekurser

 Lärlingsutbildning

 Läs-och skrivforum

 SFI Svenska för invandrare

 Särskild utbildning för vuxna SÄRVUX

 Yrkesutbildningar Lokalplaner

Inga lokalförändringar planeras för vuxenutbildningen under perioden.

(21)

Sektor Kultur och Samhälls- service

Kultur

Inom kulturverksamheten samordnas biblio- tek, kulturskola och allmän kulturverksam- het.

Kungälvs bibliotek vänder sig till kommunens alla medborgare och ska vara tillgängligt för alla oavsett ålder, kön, etnicitet och personliga förutsätt- ningar. Biblioteket ägnar enligt Bibliotekslagen sär- skild uppmärksamhet åt barn, funktionsnedsatta samt mot användare med annan språkbakgrund än svensk.

Bibliotekets uppdrag är att bland annat främja in- tresse för läsning och litteratur, information, upp- lysning och bildning, samt kulturell verksamhet i övrigt enligt Bibliotekslagen. Det görs genom att tillhandahålla böcker, tidskrifter, databaser, inter- net, film, musik mm och genom utställningar, kul- turarrangemang mm. Biblioteket ger service, hjälp och undervisning i informationssökning i bibliotekets utbud och databaser. Folkbiblioteken ska också verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare.

Huvudbiblioteket i Mimers hus har även i uppdrag att vara gymnasiebibliotek för Mimers gymnasium inklusive Trekungagymnasiet samt Vuxenutbild- ningen.

Det finns också fyra filialbibliotek, i Diseröd, Kärna, Marstrand och Ytterby som även är skol- bibliotek för orten. Kungälvs Kommun erbjuder även biblioteksservice via bokbuss i Kode. Den nyttjas även av elever i förskola och skola.

Kungälvs kommun arbetar med att utveckla biblio- teken till att bli så kallade meröppna bibliotek. Vil- ket innebär att användare som ansluter sig till tjäns- ten får tillgång till biblioteket under tider då det inte är bemannat. Först ut är Kärna bibliotek som byggs om under sommaren 2015.

Kulturskolans uppdrag är att erbjuda barn och ung- domar undervisning i instrument, ensemble, sång, dans, teater och kör. Kulturskolan har även ett uppdrag att synas och höras i kommunens alla delar. Verksamhetens utvecklingsarbete fokuserar på samarbete med andra kulturverksamheter, skola och föreningsliv samt en utveckling av kursutbu- det. Målsättningen är att nå ut till alla barn i kommunen och att kunna möta alla barn utifrån deras behov och förutsättningar.

Allmänkultur är programverksamhet som konser- ter, bio, föreläsningar, teaterföreställningar, konst- utställningar, skapande aktiviteter, offentlig konst och kulturarvsfrågor. Verksamheten har ett särskilt fokus på barn och unga samt arbetar nära bibliotek och kultur-skola. Flera projekt inom kommunen, och i samarbete med externa parter, samordnas och projektleds genom allmänkulturen.

Mimers kulturhus

(22)

Kungäl

Fritid

Fritid Kungälvs primära uppdrag är att på olika sätt och inom olika områden svara för och stödja fritidsverksamhet i olika former för barn och ungdomar 7-20 år.

Föreningslivet i kommunen står, med sitt breda och varierade utbud av aktiviteter, för den största insatsen när det gäller all fritidsverksamhet för barn och unga i kommunen. Fritid Kungälvs vik- tigaste och huvudsakliga uppgift blir därför att på olika sätt och i olika sammanhang underlätta och stödja kommunens föreningsliv. Stödet från Kung- älvs Kommun visar sig bland annat genom olika typer av bidrag men även genom att kommunen upplåter olika fritidsanläggningar för sport-, rekre- ations- och mötesverksamhet till subventionerade priser.

Fritid Kungälv har ansvar för och sköter de flesta kommunala anläggningar som då omfattar idrotts- platser och idrottsanläggningar samt områden för friskvård och rekreation. Detta ansvar omfattar även, i förekommande fall, den administrativa han- teringen avseende olika former av upplåtelser och uthyrningsverksamhet av aktuella anläggningar, fö- reträdesvis under kvälls- och helgtid. Här kan bland annat nämnas konstgräs och naturgräsplaner för fotboll, idrottshallar för inomhusidrotter som exempelvis handboll, innebandy, gymnastik, vol-

leyboll och Friidrott. För is-idrotter, finns anlägg- ningar för Ishockey, konståkning och bandy. Fritid Kungälv ansvarar även för kommunens havsbad, motionsspår och motionsleder.

Dessutom ansvarar Fritid Kungälv för administrat- ionen förenad med upplåtelsen av mindre skol- gymnastiksalar i vissa av kommunens skolor.

För vissa av kommunens idrottsanläggningar finns också avtal upprättade med föreningslivet där kommunen köper tjänster av enskilda föreningar.

Dessa tjänster innebär exempelvis tillsyns och skötselansvar för den berörda föreningen vid an- läggningen.

Kundcenter

Kundcenter är medborgares, företagares och besö- kares första möte med kommunen. Här får man information om kommunens verksamheter och samhällsvägledning. I Kundcenter sker också en hel del handläggning som är allmängiltig och inte individprövad. Syftet med Kundcenter är att öka tillgängligheten och servicenivån för kommunens medborgare, företagare och besökare.

Komarkens näridrottsplats

(23)

Projekt som genomförs 2015

 Kommunal Ridanläggning i Trankärr från 2015 och framåt

 Ny Motionsanläggning i Fontin

 Utveckling av Mimers Kulturhus

 Meröppet Bibliotek i Kärna

Lokalplaner 2016-2019

 Multiarena på Ytternområdet 2017

 Allaktivitetshus i varje serviceort (med start i Ytterby – Sparrås) 2016-2019

 Besökscentrum på Fästningsholmen (Bo- husporten) 2018

En kommunal ridanläggning i Trankärr är en grund- förutsättning för byggandet av 1000-2000 nya bo- städer i Västra Ytterby. För att komma åt marken i Björkås som nyttjas av Kongahälla Ridsällskap idag är kommunen tvungen att erbjuda verksamheten ett alternativ. Kommunen har ingen möjlighet att tvinga verksamheten att flytta.

En ny motionsanläggning i Fontin byggs 2015 som följd av att den tidigare brann ner. Den nya anlägg- ningen bidrar till ökad service och tillgänglighet i det attraktiva Fontinområdet.

En utveckling av Mimers Kulturhus lokaler är en grund- förutsättning för att fortsätta vidareutveckla verksamheterna i linje med den politiska inriktningen mot att bredda utbudet, sänka trösklar till kulturen och nå fler målgrupper.

Meröppna bibliotek är en kostnadseffektiv väg till att öka tillgängligheten till kommunens bibliotek.

En Multiarena på Ytternområdet är nödvändig av två anledningar. Dels för att möta det stora behov av mer isyta för hockey och konståkning som förelig- ger och dels för att ge bandyidrotten en inomhus- anläggning som säkrar hela spelsäsongen och sätter idrotten och kommunen mer på kartan.

Allaktivitetshus i varje serviceort är redan utpekat som en viktig satsning utifrån Översiktsplan 2010.

Detta möjliggör en nära service till kommuninvå- narna i varje serviceort samt en bra spridning av kommunens utbud inom kultur och fritid.

Ett Besökscentrum på Fästningsholmen är utpekat av fullmäktige som en strategiskt viktig satsning för besöksnäringen i den utvecklingsplan som är antagen för området.

Kotten – Nya motionscentralen i Fontin

(24)

Kungäl

Sektor Arbetsliv och stöd

Arbetsliv och Stöd är uppdelat i följande större verksamhetsområden:

 Myndighetsverksamhet

 Stöd/boende LSS

 Arbetslivscentrum

 Stöd/boende SOL

Sektorn arbetar med socialtjänst som är en viktig del i samhällets välfärdssystem och skall främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jäm- likhet i levnadsvillkor samt aktivt deltagande i sam- hällslivet. Verksamheten skall bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet och ska inrikta sig på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser.

Lagar som styr verksamheten

Till de i socialtjänstlagen definierade målgrupperna för sektorns ansvar hör barn och unga, människor med funktionsnedsättningar, människor med missbruksproblem samt brottsoffer där särskilt kvinnor och barn som utsatts för våld eller andra övergrepp av närstående har lyfts fram. Människor kan också behöva stöd av sektorn i olika livssituationer, det kan handla om samtalsstöd och annat stöd vid livskriser, flyktingars integration, problem med att klara egen försörjning och inträde på ar- betsmarknaden med mera.

Arbetsliv och Stöds verksamhet styrs av en omfattande lagstiftning, bl. a

 Socialtjänstlagen (SoL),

 Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS),

 Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga.(LVU),

 Lag om vård av missbrukade i vissa fall (LVM),

 Lag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL),

 Lag om assistansersättning (LASS),

 Lag om mottagande av asylsökande (LMA),

 Myndighetsutövning

Myndighetsutövning

Innan en insats beviljas föregås det alltid av en an- sökan muntlig eller skriftlig från den enskilde, en

handläggare gör en utredning som sedan leder till ett beslut. Vid ett gynnande beslut går utredningen vidare till någon av enheterna i utförarleden för verkställande av beslutet. Myndighetsutövning kan bestå av både gynnande eller avslag på beslutet.

Kännetecknande för all myndighetsutövning är att det rör sig om beslut eller andra åtgärder som yt- terst är uttryck för samhällets maktbefogenheter i förhållande till medborgarna. Specifikt för myndig- hetsutövning är dock att den enskilde befinner sig i ett slags beroendeförhållande, samt att saken en- sidigt avgörs genom beslut av myndigheten. Inom myndighetsutövning finns funktionerna Gemen- sam mottagning, Barn – och ungdomsenheten, Vuxenenheten, Stöd och försörjningsenheten och Funktionshinder handläggningen.

Gemensam mottagning

Den som för första gången behöver komma i kon- takt med någon del inom socialtjänstens område, kan få en snabb och personlig hjälp genom att vända sig till Gemensam mottagning. Det kan exempelvis röra sig om frågor kring barn, unga eller vuxna som behöver hjälp i olika livssituationer.

Anmälan om barn som man befarar fara illa görs till Gemensam mottagning

Stödboende LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktions- hindrade)

Här finns enheter som utför beviljade insatser bo- städer med särskild service, personlig assistans, ledsagning, korttidsvistelse, korttidstillsyn.

Beskrivning av olika boendeformer Det finns tre former av boende med särskild service för personer med intellektuella eller psykiska funktionsnedsättningar.

 Gruppbostad

 Servicebostad

 Särskild anpassad bostad enl. LSS.

Bostad med särskild service (Gruppbo- stad enl. LSS)

Gruppbostad är ett bostadsalternativ för personer som har ett så omfattande tillsyns- och omvård- nadsbehov att mer eller mindre kontinuerlig när- varo av personal är nödvändig. I gruppbostaden skall det finnas en fast kollektiv bemanning som i huvudsak skall täcka de boendes hela stödbehov.

(25)

Det skall vara ett litet antal lägenheter som är grup- perade kring gemensamma utrymmen, där service och omvårdnad kan ges alla tider på dygnet.

Lagen om Bostad med särskild service ställer krav på anpassade boenden. Boverket och Socialstyrel- sen har ett regelverk för särskilda boendeformer för att bostäderna skall godkännas som fullvärdiga.

Kraven har ändrats och det ställs högre krav än tidigare.

När det gäller LSS-boenden är den generella tren- den att allt fler kommer att vilja bo i ordinära bo- städer med stöd i hemmet och i grupp- och ser- vicebostäder som är så lika ett ordinärt boende som möjligt, men med närhet till personal.

I Kungälvs Kommun finns det

 10 gruppbostäder för personer med intellektuella funktionsnedsättningar

med 54 lägenheter

 1 gruppboende för personer med psykiska funktionsnedsättningar

med 9 lägenheter.

Nuläge

Bygget av en Bostad med särskild Service (Grupp- bostad) pågår, bostaden kommer att erbjuda boen- deplatser för 7 personer med inflyttning oktober 2015.

När nya Gruppbostaden i Tega står klar kommer 4 personer flytta från den befintliga gruppbostaden Barfotsgatan. Barfotsgatans Gruppbostad skulle då kunna få en annan inriktning (ex lätt utveckl- ingsstörning med anorexi som tillägg) då kan vi av- sluta ett par köpta platser för personer med denna funktionsnedsättning.

Lokalbehov

Vi ser behov av minst tre gruppbostäder 2015- 2016 för personer med intellektuella funktionsned- sättningar samt en gruppbostad för personer med psykisk funktionsnedsättning

Lokalplaner

 En Gruppbostad med plats för 6 bostäder och 3 tillhörande satellitlägenheter i Yt- terby. Förstudie pågår Klar 2017

 En Gruppbostad med plats för 6 + 1 för inhyrning från Kungälvsbostäder. Förstu- die pågår, klar 2017

 En Gruppbostad plats? 6+1 plats (Förstu- die har inte startat), klar 2016-17

 Arbete med att hitta lämplig mark för byggnation av nya gruppbostäder pågår kontinuerligt

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Gruppbostad 57 60 60 61 68 68 80 80 80

Servicebostad 21 21 21 21 28 28 28 34 34

Har beslut väntar på bostad 15 19 20 17 12 17 7 2 0

57 60 60 61

68 68

80 80 80

21 21 21 21

28 28 28

34 34

15 19 20

17

12 17

7

2 0

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

Bostäder LSS Funktionshinder med prognos till 2019

Gruppbostad Servicebostad Har beslut väntar på bostad