På vilka sätt bidrar eleverna till lösningen av problemet?

Nedanstående kategorier är underkategorier till kategori A om kommunikation som berörde problemlösningsuppgiften och hur eleverna på olika sätt bidrog till lösningen. Totalt fanns det i materialet 637 kommentarer som passade in under dessa sju kategorier. För att få en översikt av innehållet i kommentarerna och kunna placera dem under rätt underrubrik, krävdes upprepad läsning av dessa samt en analys av i vilken kontext de fälldes. En del kommentarer var svåra att placera under rätt kategori på grund av att de

innehöll flera meningar, vilka i sig skulle kunna placeras under olika kategorier. Dessa delades inte upp utan sågs i sitt sammanhang och därefter söktes en förståelse för vad eleverna primärt hade försökt uttrycka. Under varje kategori ges exempel på uttalanden. 1. Ger förslag till lösning av problemet och förklarar hur de har tänkt, även

härledning

Elevernas kommentarer under denna kategori innehöll ett förslag på under vilket eller vilka räknesätt de ville lägga deras eget eller någon annan elevs kort och en förklaring till varför de ville lägga det där eller hur de tänkte. Totalt återfanns 104 kommentarer av detta slag, vilket motsvarade 16 % av alla bidrag till lösningen.

Emma: Jag börjar med kvoten och den tycker jag tillhör division för att svaret i division är kvoten.

Observatör: Instämmer ni andra? Gruppen: Ja.

Bella: Alltså jag tycker där (multiplikation) för att när man räknar ut kvadrat och sånt så brukar man för det mesta ställa upp det, kanske eh, I don’t know?

Observatör: Det finns inga rätt eller fel.

Linn: Då lägger vi den där (under multiplikation). Gruppen: Ja.

Linn: Mönster?

Jenny: Oh, det vet jag var det ska ligga. Multiplikation, ja men tänk efter här nu. Ni använder ju mönster, man tar asså tre mönster gånger fyra mönster det är liksom tolv mönster.

Linn: Ja, men då kan det lika bra vara något mönster minus något mönster. Jenny: Det kan vara alla.

2. Ger förslag till lösning av problemet utan att förklara hur de har tänkt, även gissning

Elevernas uttalanden under denna kategori innehöll endast ett förslag på under vilket eller vilka räknesätt de ville lägga deras eget eller någon annan elevs kort. Av denna typ av kommentarer fanns totalt 93 stycken, vilket motsvarade 15 % av det totala antalet sätt att bidra till lösningen.

Pelle: Likhetstecken.

Isa: Jaha. Okey, men det kan ju vara två likadana tal. Pelle: Typ subtraktion.

Isa: Det kan vara den med (addition).

Pelle: Ja, men jag tar den (subtraktion).

Anders: Jag väljer liten och den ska vara på addition.

Emma: Varför då? Anders: Vet inte. Emma: Hur tänkte du? Anders: Vet inte.

3. Stödjer eller instämmer i andra elevers uttalanden

Ett sätt att bidra till lösningen av ett problem kan vara att stödja andra elevers uttalanden. Under analysen av det totala underlaget återfanns 123 sådana kommentarer, vilket motsvarade 18 % av alla kommentarer som analyserades under denna frågeställning. Anders: Jag lägger stor på multiplikation för att det nog är det största talet man kan

räkna med, alltså det blir störst. Emma: Ja, det var ju smart tänkt.

Jens: Jag väljer summa. Jag lägger den på…var addition plus? Håkan: Ja, det är det.

Jens: Okay, och subtraktion är minus? Katja: Ja, det är det väl.

Jens: Jag lägger den på multiplikation, men jag vet inte riktigt varför. Summa är något med att det är det talet det blir. Vilken vet jag inte.

Rosa: Ja, jag skulle också vilja lägga den på multiplikation, för summan är ju det som det blir.

4. Tar avstånd från andra elevers uttalanden

Då eleverna inte instämde i olika förklaringar och sätt att lösa problemet kunde de behöva ta avstånd från andra elevers uttalanden. I undersökningen påträffades 32 utlåtanden där eleverna på ett eller annat sätt tog avstånd från andras uttalanden. Detta motsvarade 5 % av alla utlåtanden kring problemet.

Rosa: Jag väljer faktor. Jag vet inte var jag ska lägga den. Vad är nu det där? Katja: Division, det är delat med.

Rosa: Då lägger jag den där. Man får kanske faktor när man räknar.

Katja: Jag tror att faktor har med något annat att göra, men jag vet inte vad.

Bella: Jag tar den, faktor! Stefan: Vänta, faktor… Jenny: Att man faktar.

Stefan: Faktor gånger faktor är produkt eller något sånt. Linn: Ja, det är väl på minus.

Jenny: Gånger!

5. Söker information av andra eller inom sig själv, det vill säga tänker högt

För att klara av att lösa problemet var eleverna ibland tvungna att fråga någon annan i gruppen om information kring begreppet. Det hände även att eleverna sökte information inom sig själva, genom att tänka högt för att resonera sig fram till en lösning. I grupperna fanns 71 yttranden av dessa två typer av informationssökande. Således handlade 11 % av kommunikationen kring grupparbetet om att söka information.

Isa: Differens!

Edvard: Vad är det?

Anna: Ja, du.

Isa: Hallå, vet någon av er vad differens är?

Anna: Ja, det är skillnad. Edvard: Det är minus då.

Sven: Ehh, var ska man lägga cirkel? Jag vet inte.

Emma: Man kan ju inte räkna ihop den, den har ju inga sidor.

Lina: Fast man kan ta den på gånger. Noll gånger noll är noll och det är ju en cirkel.

6. Bidrar med information och fakta som de tycker är relevant för uppgiften, även ger svar då någon annan elev ställer en fråga

För att eleverna skulle kunna lösa problemet krävdes att de tillförde information om begreppen så att de tillsammans i gruppen kunde komma överens om en lösning. Informationen kunde uttryckas genom att de svarade på någon annans fråga eller som information som de tyckte var viktig att klargöra för att kunna lösa problemet. Informationen uttrycktes i dessa fall utan anknytning till hur problemet skulle lösas, det vill säga utan att nämna varken en förklaring eller under vilket räknesätt kortet i fråga skulle placeras. Uttalanden som bidrog med information visade sig vara 73 stycken, vilket motsvarade 12 % av kommunikationen kring uppgiften.

Pelle: Jag fattar inte, är division gånger eller så? Observatör: Det får ni diskutera.

Isa: Mmm, då säger vi så, addition är …minus, multiplikation är gånger och subtraktion är…

Pelle: Minus!

Edvard: Nu är det jag, källare? Pelle: Täljare!

Edvard: Det är en sån som täljer.

Isa: Man kan tälja med en kniv.

Pelle: Då blir det minus.

Anna: Ja, om man täljer så går det av bitar så blir det mindre och mindre. 7. Driver på olika sätt arbetet framåt

För att arbetet och kommunikationen skulle fungera på ett bra sätt krävdes av eleverna att de fällde kommentarer som på olika sätt drev arbetet framåt. Ett sådant uttalande kunde exempelvis vara att påminna en annan elev om att det var hennes tur. Ett annat uttalande under denna kategori kunde vara att eleverna uttryckte att de inte visste var de ville lägga sitt kort och på detta sätt försökte få hjälp av de andra gruppmedlemmarna. Denna kategori innehöll även övrig kommunikation som berörde arbetet, men som inte hörde hemma under de första sex kategorierna. Samtliga uttalanden i undersökningen skulle kunna placeras under denna kategori, men då kommentarerna kunde klassificeras i någon annan kategori gjordes detta. Det förekom i grupperna 141 uttalande som kunde kategoriseras under denna underrubrik, vilket motsvarade 22 % av kommunikationen kring problemet.

Linn: Ja, då är det jag nu.

Jenny: Ja, då är det Linn-Finn.

Katja: Jag tar cirkel och den lägger jag på multiplikation. Jens: Varför lade du den där?

Katja: Det finns inga tal i en cirkel och då…nej, jag vet inte. Håkan: Det är svåra kort med trianglar och sånt.

Katja: Jag lägger bara den där.