5.1.1 Som ett inslag i NO-undervisning
I vår undersökning kan vi se en tendens till skilda synsätt på vad en samhällsrelaterad undervisning är och ska innehålla. Detta är något som även Andrée (2003) kan konstatera i sin undersökning. Angående innehållet kan vi i våra intervjuer se exempel där lärare anser att de gör samhällsanknytningar i sin undervisning enbart därför att de arbetar med t.ex. vatten eller att de använder material som finns i vardagen. De vardagsanknyt ningar som vi skrivit om kopplat till STS-undervisning i bakgrunden menar vi syftar till en mer medveten och djupare anknytning än dessa. Sjøberg (2000a) anser att STS innefattar delar som inte funnits med i den traditionella NO- undervisningen som t.ex. teknologi, tillämpningar och praktiskt arbete. Vi tycker att följande citat av Aikenhead (1994) är väldigt talande för vad STS handlar om och varför det är ett viktigt arbetssätt för NO-undervisningen, ”STS science is about making sense out of life today and for the future”. Med hänvisning till dessa teorier tror vi att informanternas samhällskopplingar upplevs som tydliga av läraren själv men behöver vara ännu klarare för att ge eleverna önskad förståelse. Andrée (2003) anser att vardagskopplingen blir förändrad när den tas in i klassrummet. Hon menar att den blir så förändrad att den inte längre är en vardagskoppling.
Dimenäs och Sträng Haraldsson (1996) skriver att lärarna vill att skolan ska arbeta mer med fokus på förståelse. Vidare hänvisar de till forskning som skedde på 1980-talet då NO-undervisningen främst handlade om ytinlärning. De skriver även att NO- undervisningen i grundskolan lär ut för många begrepp på för kort tid. Till skillnad från Dimenäs och Sträng Haraldsson (1996) anser Lars att det inte alls är för tidigt att använda de rätta begreppen redan i förskoleklassen. Han tycker dock att det är viktigt att
lärare förklarar dem och förtydligar dem, genom t.ex. samhällskopplingar. Vi håller med Lars om att det är en god idé att lära barnen de rätta begreppen från början men det kan vara bra att fokusera på några i taget. Det viktiga i detta sammanhang anser vi är att ge tydliga förklaringar av begreppen på en för eleverna lämplig nivå. Vi anser också att eleverna hellre ska kunna ett par begrepp bra än att de har en ytlig kunskap kring flera stycken. Lars och Per nämner att de använder sig av liknelser vilket de anser hjälper barnen att skapa förståelse. Dimenäs och Sträng Haraldsson (1996) säger att läraren bör ha en tydlig undervisning där ämnesstoffet hämtas från elevernas vardag. Detta tror vi kan hjälpa eleverna oavsett ålder när de ska få förståelse för nytt ämnesstoff och det är bl.a. här vi ser en vinst i att använda sig av samhällskopplingar. Detta är något som även Aikenhead (1992) ser som en fördel med STS eftersom det sätter den traditionella NO- undervisningen i en kontext.
Lumpe m.fl. (1998) menar att en anledning till att STS inte används beror på brist på lämpligt material. Lars säger att han gör många samhällsanknytningar tack vare att han hittat ett bra läromedel där samhällskopplingarna är vanliga. Eftersom STS handlar om samhällsanknytningar ser vi det som att Lars genom detta material får en ökad användning av STS. Vi tror dock att han som lärare inte medvetet valt detta läromedel för dess koppling till STS utan tar in det i sin undervisning tackvare andra fördelar med materialet. Att läromedlet dessutom innehåller STS beror på ett val av författaren vilket Lars därefter börjat uppskatta. Utifrån detta instämmer vi med Lumpe m.fl. (1998) och anser att ett bra läromedel är ett av flera sätt att få in en ökad mängd samhällskopplingar i undervisningen.
Lumpe m.fl. (1998) påstår att STS-inriktat arbetssätt inte börjar användas av lärare om de inte får stöd och utbildning inom området. I enlighet med dessa författare anser vi att detta är en nödvändighet för att en förändring i undervisningen ska ske. Vi tror att många lärare vill bli bättre på att implementera STS i sin undervisning men att de har svårt att förändra sitt sätt att undervisa. Detta stärks av Dimenäs och Sträng Haraldsson (1996) som säger att lärarna tycker att det är svårt att förändra sin undervisning även om viljan till förändring finns. De säger vidare att det inte ska vara några problem att ändra sin undervisning om bara viljan är tillräckligt stor. Trots detta ser de samtidigt att det är en stor skillnad mellan vad lärarna vill och hur de i verkligheten undervisar. Detta är
något som hade kunnat vara intressant att undersöka hos informanterna i vår undersökning.
5.1.2 Studiebesök och klassrumsbesök
Den allra vanligaste samhällskopplingen som görs av lärarna är studiebesök. Andrée (2003) gör en hänvisning till López som säger att skolan ska använda sig av allt runt omkring oss för att göra NO-undervisningen tydlig. Att det är viktigt att göra NO- undervisningen tydlig framhåller Dimenäs och Sträng Haraldsson (1996), Sjøberg (2000a) och Solomon (2002). Lärarna i vår undersökning använder gärna studiebesök för att förtydliga sin undervisning. De studiebesök som de åker på är dock nästan alltid kopplade till antingen vatten eller sopor och några andra besök görs nästan inte. Dessa besök finns det starkt stöd för i kursplanerna (Skolverket, 2002) som t.ex. handlar om resurshållning och därför förstår vi att de är så vanliga. Vi ställer oss dock frågan varför just dessa två är så oerhört frekvent förekommande och att avsaknaden av andra besök är så stor.
Dimenäs och Sträng Haraldsson (1996) och Sjøberg (2000a) anser att NO måste vara engagerande och att det är viktigt att fånga elevernas intresse. Vi tycker det finns många andra områden i kursplanerna (Skolverket, 2002) som kan användas i avseende att ge eleverna intresse och förståelse för naturvetenskap. Vi tycker att Lars uttrycker sig på ett bra sätt om hur studiebesök kan planeras i undervisningen. Han säger att det kan läggas som en ”happening” utan krav och sådana studiebesök tror vi kan vara lämpliga för att väcka ett intresse hos eleverna vilket kan ge resultat längre fram. Lars säger också att studiebesöken kan läggas in i ett tema då eleverna har haft möjlighet att bilda sig en förförståelse. Det sistnämnda tror vi är lämpligast när syftet är att besöket ska leda till en ökad kunskap hos eleverna.
Ratcliff och Grace (2003) lyfter utifrån en undersökning att om lärare fick fria händer skulle de öka användningen av bl.a. utomstående experter och lokala initiativ. I våra intervjuer ger flera lärare exempel på sådana här samarbeten. Åsa berättade om Miljöverkstaden och Jenny och Lars om deras nära kontakt med Naturskolor. De framhåller hur mycket de uppskattar sådana besök och vilken nytta de har av dem. Vi tror att dessa besök kan inspirera både elever och lärare till nya teman och arbetssätt.
Dessa verksamheter kan bidra med undervisning på ett sätt som en lärare skulle ha svårt att göra eftersom de inte har de specialkunskaper som pedagogerna på Miljöverkstaden har. Att ta in kompetens utifrån, oavsett vad den handlar om, är något som vi tycker borde ge lärare idéer till nya angreppsvinklar i sin undervisning. Detta är något som vi, utifrån vår erfarenhet, gärna sett mer av i skolan.
5.1.3 Värderingsövningar
Värderingsfrågor och ställningstagande är något som får ytterst lite utrymme i de intervjuade lärarnas NO-undervisning. Detta är ett resultat som går i linje med vad Andrée (2003) kom fram till i sin undersökning. Anledningen tror vi är att lärarna anser att eleverna är för små, vilket styrks av bl.a. Pers uttalande, ”nu hade de inte fattat någonting men om man säger när de blir äldre”. Detta synsätt ger Aikenhead (2006) stöd för när han skriver att det passar från 11 år och uppåt.
Dimenäs och Sträng Haraldsson (1996) hävdar dock motsatsen då de menar att det kan göras tidigt fast på en enkel nivå. Vi tror att elever blir tränade i värderingsfrågor inom många andra områden från deras allra första skoldag. Med anledning av detta ställer vi oss frågande till varför det skall exkluderas från NO-undervisningen. Denna undran förstärks då det står i Lpo 94 (Skolverket, 2006) att undervisningen ska ge möjligheter till personliga ställningstaganden och att eleverna ska lära sig att lyssna, diskutera och argumentera utifrån sina kunskaper. Ansvaret för att uppnå undervisningsmål kopplade till ställningstagande som dessa hävdar Aikenhead (1992) och Lumpe m.fl. (1998) ligger hos lärarna.
Vi tror att det är av stor vikt att lärarna övar eleverna i att ta ställning tidigt och vi håller med Dimenäs och Sträng Haraldsson (1996) om att det kan göras med en planering anpassad efter elevernas ålder. Enligt Ratcliff och Grace (2003) är Shamos kritisk till arbete med värderingsfrågor eftersom han menar att en vanlig person inte kan ta in tillräckligt med kunskap för att ha förmågan att göra oberoende val. Helt oberoende anser vi att ingen kan vara men detta medför inte att undervisning i ställningstagande behöver uteslutas helt. Aikenhead (1992) skriver att STS- undervisning är en metod att förbättra kunskapskvalitén och för att alla individer ska kunna fatta välgrundade beslut. I enlighet med detta menar Dimenäs och Sträng Haraldsson (1996) att om vi som
medborgare inte har tillräcklig kunskap blir demokratin i vårt samhälle lidande. Vi känner att i vår framtida undervisning vill vi vara dem som lägger kunskapsbasen, utifrån vilken våra elever kan vidareutveckla sin förmåga i ställningstaga nde. Demokratiaspekten anser vi är något som handlar om mycket mer än t.ex. politiska val. Därför är det enligt vår mening av stor vikt att tidigt väva in detta i alla undervisningsområden, även NO.
5.2 Vad anser några lärare i grundskolans tidigare år om att relatera
sin NO-undervisning till samhället?
5.2.1 Undervisning för att skapa sammanhang
Både Mbajiorgu och Ali (2001) och Ekstig (1990) skriver om att kunskaper i naturvetenskap är viktiga för att kunna bemöta problem som rör personliga, sociala, ekonomiska och politiska frågeställningar i vardagslivet. Linas syfte med NO- undervisningen är att utveckla elevernas allmänbildning. Hon menar att eleverna inte kan veta var de hamnar och vilka problem som de kommer att ställas inför i framtiden. Hon säger att allmänbildningen kan komma till användning om eleverna fortsätter på universitet eller får jobb på t.ex. en läkemedelskoncern. Den allmänbildning som Lina syftar på anser vi handlar mer om specialkunskap än om allmänbildning. Vi tycker att allmänbildning inom NO ska syfta till något som alla har nytta av oavsett framtida yrkesval. Vi hade hellre sett att hon exemplifierade varför en allmänbildning i naturvetenskap kan vara bra med någon mer vardagsnyttig kunskap.
När det gäller framtiden så instämmer vi med Solomon (2002) som ser en svårighet i att bestämma vad som ska läras ut idag för att det skall vara användbart i framtiden. Hon påstår att en elev kommer att kunna förkasta ungefär hälften av all kunskap inom naturvetenskap som den lärt sig i skolan på grund av utvecklingen. Detta är något som Eva har i åtanke i sin undervisning eftersom hon nämner att det som är sanning idag kanske inte är sanning om 100 år. Vi har inte reflekterat över ett sådant tankesätt tidigare i vår utbildning men känner att det ligger mycket i dessa funderingar och att det är något som vi måste lyfta till diskussion med såväl kollegor som elever. Vidare anser vi att detta tankesätt är ytterliggare motivering för att förståelse för sammanhang ska gå före faktakunskaper.
I Lpo 94 (Skolverket, 2006) står det att skolan ska ge en överblick och en förståelse för sammanhang. Detta tycker vi är något som de intervjuade lärarna är medvetna om och har som ett av sina mål i sin NO-undervisning. Dimenäs och Sträng Haraldsson (1996) skriver om vikten av sammanhang inom NO för att skapa förståelse för världen. Både Eva och Åsa menar att de inte vill att skolan ska bli en isolerad värld för eleverna. För att förstå sammanhanget menar Andrée (2003) att NO-undervisningen bör utgå från elevernas erfarenheter och upplevelser. Lina säger i intervjun att hon vill att eleverna ska förknippa NO-undervisningen med något. Ett exempel på att utgå från elevernas erfarenheter tycker vi framkommer i intervjun med Åsa. Hon säger att hon tar tag i elevernas frågor när de kommer upp. Hon berättade även om hur elevernas intresse fick styra en el- laboration. Åsa tror att det kan bli svårt längre upp i skolåren att göra samhällskopplingar medan Sara tror att de inte kan se sambanden just nu utan förstår det när de blir äldre. För att öka förståelsen av samhällsanknytningarna tror vi att det är viktigt att läraren är tydlig i att visa eleverna när en koppling görs så att det framgår klart.
5.2.2 Att samhällskopplingar är svåra
Andrée (2003) säger att en trolig anledning till att vardagskopplingarna i NO- undervisningen upplevs som svåra av eleverna är för att de ligger för långt ifrån elevernas vardag. Även Sjøberg (2000a) och Solomon (2002) hävdar att abstraktionsnivån i undervisningen kan bli för hög för eleverna. Resultatet av våra intervjuer visar att lärarna anser att kopplingarna i många fall är för svåra. Sara nämner att en anledning till att hon inte gör så många samhällskopplingar beror på att eleverna tappar intresset när det blir för svårt. Andrée (2003) menar att de kopplingar som görs ofta är främmande för både läraren och eleverna. Vidare hävdar hon att det är läraren som har en lektionsplanering och råder över vad som tas in i undervisningen. I enlighet med detta anser vi att det är lärarens ansvar att lä gga samhällskopplingarna på en sådan nivå så att de är begripliga för eleverna. Vi anser också att det är lärarens ansvar att hämta feedback från eleverna och kritiskt granska sin undervisning. Detta för att kopplingar som blivit för svåra för eleverna ska kunna tydliggöras. Sjøberg (2000a) anser att om undervisningen startar i något som eleverna känner till och har erfarenhet av så får de bättre förståelse när de kommer in på delar som är svårare.
Både Eva och Lina säger sig ha vissa kunskapsbrister i naturvetenskap och därför kan ha svårt att ge ett bra svar på elevernas frågor. När Eva inte kan svara på dessa frågor hävdar att hon att hon förlorar i respekt hos eleverna. Jenny tycker att det är svårt att täcka in allt som ingår i naturvetenskap i undervisningen. Detta är något som Sjøberg (2000a) skriver att Shamos också anser när han menar att vi varit för optimistiska med våra naturvetenskapliga mål. Vi tycker inte att en lärare ska ha kravet på sig att ha kunskaper inom alla områden och en ständig beredskap för alla frågor. Däremot tycker vi, precis som flera av våra informanter nämnt, att det är viktigt att hålla sig uppdaterad. När Eva tycker att hon förlorar i respekt förstår vi vad hon menar men tror att vi som lärare lika gärna kan vinna i respekt genom att erkänna att vi inte kan allt.
5.2.3 Undervisning för att skapa intresse
Lindahl (2003) hävdar att svenskar i allmänhet har ett stort intresse för naturvetenskap men svenska elevers inställning till NO-undervisning är enligt Sjøberg (2000a, 2000b) inte så bra som vore önskvärt. Många forskare (Dimenäs & Sträng Haraldsson, 1996; Sjøberg, 2000a; Solomon, 2002) anser därför att det är viktigt att skolan inser detta och väcker ett intresse tidigt hos eleverna.
I kursplanerna (Skolverket, 2002) för NO-ämnena betonas vikten av att väcka nyfikenhet och upptäckarglädje hos eleverna. Om vi i framtiden ska få elever med intresse för naturvetenskap och en hög grad av SL anser vi att det tidigt måste väckas ett intresse. Både Eva och Lars anser att de har som uppgift att väcka elevernas intresse för NO och Eva säger bl.a. att hennes NO-undervisning utgår från eleverna och att de även får vara med vid den slutgiltiga utformningen av hennes planering. Solomon (2002) skriver att det är oerhört svårt att bestämma vad det är som ska läras ut i skolan för att skapa ett intresse för naturvetenskap hos eleverna. Vi i enlighet med Dimenäs & Sträng Haraldsson (1996), Sjøberg (2000a) och Solomon (2002) tror att ett sätt att öka elevernas intresse kan vara att koppla undervisningen till samhället. Vi anser att det görs för få kopplingar till samhället av de lärare som vi intervjuat. Två av de intervjuade lärarna gör dock samhällskopplingar när de använder sig av nyheter, vilket vi tycker verkar vara ett mycket intresseväckande sätt. Sjøberg (2000b) påstår att det finns flera forskare som ser media som en anledning till elevers ointresse för naturvetenskap på grund av den negativa bild som media ger. Både Ekstig (1990) och Sjøberg (2000a)
menar dock att det är bra att skolan lyfter både de positiva och de negativa bilderna av naturvetenskapen. Ett bra exempel på detta tycker vi är kärnenergi som har flera sidor, dels som vapen och dels vid energiframställning. Det sistnämnda kan även själv ses ur två synvinklar. Ett annat exe mpel som vi tycker är inspirerande för naturvetenskapsintresset och som två av lärarna i intervjuerna också använt sig av i sin undervisning, är Christer Fuglesangs rymdresa. Oavsett om vi som lärare lyfter de positiva eller de negativa sidorna av naturvetenskapen så är vi beroende av den. Vi tycker Sjøberg (2000a) har en bra poäng när han säger att det är genom vetenskap vi upptäckt problemen och det är genom vetenskap vi kommer att lösa dem. Andrée (2003) betonar vikten av att visa på samhällets beroende av naturvetenskapen för eleverna. Vi håller med Andrée (2003) när hon säger att det är viktigt att eleverna ser nyttan av naturvetenskap. Sjøberg (2000b) hävdar att det är problem med att få fler människor att välja naturvetenskapliga utbildningar och detta tycker vi är oroande för framtiden. Vårt samhälle står inför stora naturvetenskapliga utmaningar som t.ex. den ökande växthuseffekten, bristen på resurser och jordens befolkningsökning. I framtiden är det oerhört viktigt att de elever som går i grundskolans tidigare år i dag intresserar sig för dessa problem och verkar för att lösa dem.
5.3 Avslutning
Vårt syfte med detta arbete har varit att undersöka om det finns en tydlig koppling mellan naturvetenskapen i skolan och naturvetenskapen i vårt samhälle. Vi har funnit att de sju lärarna vi intervjuat gör alla kopplingar på något sätt. Vanligast är genom studiebesök och minst vanligt är värderingsövningar. Positivt i undersökningen anser vi var att alla lärarna såg mest fördelar med att göra samhällsanknytningar i undervisningen. Det som vi tycker kan bli bättre är att det görs mer varierade typer av kopplingar, att dessa blir tydligare och att de utgår mer från ett elevperspektiv. Vi skulle också vilja se ett ökat användande av värderingsövningar inom NO i framtiden. Några bra exempel som vi tycker är värda att lyfta ur undersökningen är Jennys stadsprojekt som vi uppfattade som ett lyckat tema. Lars och Pers sätt att använda sig av liknelser är ett annat exempel som är nämnvärt. I inledningen skrev vi att vi ville göra ett arbete som skulle ge oss värdefulla kunskaper för framtiden. Det anser vi att arbetet har gjort och vi har fått många tankar med oss om hur vi vill relatera vår undervisning till samhället.
Angående framtiden vill vi avsluta med att säga att vi tror att vår undersökning hade kunnat få ett mer djupgående resultat om vi kombinerat intervjuerna med observationer. Vi skulle tycka att det vore intressant att jämföra det som framkommer i sådana här intervjuer med vad som sker i praktiken. En utökad undersökning av det slaget anser vi dock kräver en större tidsaspekt än vad vi haft i anspråk. Om en sådan undersökning genomförs i framtiden är vi mycket intresserade av att ta del av resultatet. Vi anser också att det skulle vara intressant med en undersökning av hur elevers attityder