Sårbarhetsbedömning - dricksvattenperspektiv

Enligt handbokens metodik utgår sårbarhetsbedömningen huvudsakligen från rinntid. Bedömningen kan sedan justeras utifrån förutsättningarna för räddnings– och saneringsinsatser. Aktuella

vägsträckor har delats in i konfliktsträckor A till F. Sårbarheten och därmed rinntiden varierar mellan konfliktsträckorna beroende på jordarter inom respektive konfliktsträcka samt på hur grundvattnet och ytvattnet rör sig i respektive delområde.

Rinntid

Det finns inte underlag för att avgöra rinntiden från aktuella vägsträckor fram till vattentäkten i detalj. Det vattenskyddsområde som finns i området är inte uppdaterat efter dagens normer för vattenskydd, annars hade vägledning om rinntider kunnat erhållas från avgränsningen av vattenskyddsområdet. Rinntider bedöms utifrån förutsättningar observerade i fält samt utifrån av SGU karterade jordarter-

Tabell 4. Bedömningsgrunder för sårbarhetsklassning av grundvattenförekomster utifrån uppehållstid i omättad zon.

Uppehållstid i

omättad zon

Sårbarhet Krav tidsmässiga

förutsättningar för insats

<1 h 5

1 h-6 h 4-5 Gynnsamma - Krav på insats och

nödvändig saneringsutrustning för att ansätta den lägre sårbarhetsklassen

6 h -1 d 3-4 Gynnsamma - Krav på insats och

nödvändig saneringsutrustning för att ansätta lägre sårbarhet

1 d- 1 mån 2-3

>1 mån 1

Förutsättningarna för respektive konfliktsträcka beskrivs nedan. Konfliktsträcka A – Väg 257, väst

Vägsträckan går över ett markområde som enligt jordartskartan är karterat som isälvsmaterial. Även i fält kan konstateras att materialet till stor del utgörs av sand. Genomsläppligheten i marken är således hög, vilket gör att en eventuell förorening snabbt kan infiltrera i mark.

Konfliktsträckan är avgränsad från 100 m väster om korsningen mellan väg 257 och väg 571 och västerut. I denna del av grundvattenförekomsten sker inget grundvattenuttag, och inget är heller planerat. Eftersom området inte bedöms vara aktuellt för grundvattenuttag i framtiden bedöms risken för förorening och därmed sårbarheten utifrån den risk för påverkan på den del av

grundvattenförekomsten som används/planeras att användas för vattenförsörjning.

I området är grundvattnets flödesriktning inte mot de områden där grundvattenuttag sker, utan avrinning sker mot Lilla Skogssjön i norr. Den huvudsakliga flödesriktningen i sjön är inte mot vattentäktens sårbara delar. Från Lilla Skogssjön kan dock möjligen vattnet infiltrera in i

grundvattenmagasinet nordost om densamma vid ogynnsamma vindriktningar, och på så sätt påverka vattentäkten i isälvsavlagringen vid vattentäkten. Flödesvägen är lång (>1 mån) och utspädning av en eventuell förorening sker i sjön. Sårbarhetsklassen bedöms utifrån rinntid till sårbarhetsklass 1. Konfliktsträcka B – Väg 257, öst

Vägsträckan börjar 100 m väster om vägkorsningen mellan väg 257 och väg 571 och går österut. Jorden utgörs av isälvsmaterial. Längs vägen går diken som till stor del har grovt material i dagen (sand och grus), med låg grad av växtlighet, se Figur 20. Det gör att sårbarheten för förorening är hög. Vägens lutning går åt öster, vilket gör att föroreningar på vägbanan kan rinna österut och vid den sänka som

finns i sträckans östra del sedan infiltrera i mark och riskera att påverka vattentäkten norr om sträckan. Det saknas uppgifter om grundvattnets flödesriktning i området. För att risken inte ska underskattas utgår bedömningar från att grundvattenflöde kan ske mot vattentäkten.

Figur 20. Foto från vägdike vid sträcka B.

Grundvattenförekomsten är skyddsvärd i sin helhet, inte enbart vid vattentäktsområdet. Om en förorening når grundvattenytan i anslutning till aktuell vägsträcka har skyddsobjektet påverkats negativt eftersom möjligheten att sanera efter att grundvattnet påverkats bedöms som små p.g.a. genomsläppligt material med relativt stort flöde i grundvattenmagasinet. Styrande för

sårbarhetsbedömningen m.a.p. rinntid är således den vertikala transporthastigheten från markytan ner till grundvattenytan. Detta gäller även vägsträckorna C och D, som liksom vägsträcka B är belägna på det grundvattenmagasin där vattenuttag sker.

Vid fältbesök noteras att det finns stora träd som växer i nära anslutning till vägen, bl.a. nära korsningen mellan väg 257 och väg 571.

Liksom i övriga delområden är djupet till grundvattenytan okänt varför en uppehållstid till grundvattnet inte kan beräknas. Utifrån det grova materialet som syns i dikesbottnar sätts

sårbarhetsklassen till 5.

Konfliktsträcka C – Väg 571, syd

Jorden utgörs av isälvsmaterial, huvudsakligen i form av sand. Längs vägen går diken som till stora delar har grovt material i dagen (sand), med låg grad av växtlighet. Även vägrenen är sandig. Inom vissa sträckor förekommer något mer växtlighet i diken.

Längs vägsträckan har oeftergivliga föremål i sidoområdet, bl.a. större stenar och träd, observerats, se Figur 21. Dessa riskerar att fordonstankar punkteras vid avåkningar.

Figur 21. Foto från vägdike vid sträcka C med oeftergivliga föremål i sidoområdet i form av stora stenar.

Liksom i övriga delområden är djupet till grundvattenytan okänt varför en uppehållstid till grundvattnet inte kan beräknas. Utifrån det sandiga materialet som syns i dikesbottnar sätts

sårbarhetsklassen till 4.

Konfliktsträcka D – Väg 571, norr

Jorden utgörs av isälvsmaterial, huvudsakligen i form av sand. Längs vägen går diken som delvis har grovt material i dagen (sand), med låg grad av växtlighet. Även vägrenen är sandig. Inom vissa sträckor förekommer mer växtlighet i diken, se Figur 22. Enligt jordartskartan går konfliktsträckan huvudsakligen på sandiga material, inte på isälvsavlagringen.

Figur 22. Foto från vägdiken vid sträcka D med mer växtlighet i diken än längre söderut men med inslag av sandiga partier.

Längs vägsträckan har oeftergivliga föremål i sidoområdet, huvudsakligen träd, observerats. Dessa riskerar att fordonstankar punkteras vid avåkningar.

Utifrån det sandiga materialet som syns i dikesbottnar sätts sårbarhetsklassen till 4. Sårbarheten bedöms som något lägre än längs sträcka C, men bedöms utifrån sträckans mest känsliga delar ändå till samma klass. Då det utifrån tillgängligt underlag och fältbesök är svårt att klargöra

isälvsmaterialets exakta utbredning och genomsläppligheten i marken har sårbarheten inte reducerats för sträckan.

Utspädning/omblandning

Det sker ingen utspädning mellan utsläppspunkt och skyddsobjektet (när grundvattenytan nås under utsläppspunkten) för vägsträckorna B, C och D. Största risken för skyddsobjektet i dess funktion som dricksvattentäkt är utsläpp av petroleumprodukter, eftersom mycket små halter kan leda till att dricksvattnet blir otjänligt. En viss utspädning och fastläggning sker däremot i

grundvattenmagasinet/skyddsobjektet, även om effekten av detta inte bedöms ge tillräcklig effekt för att reducera sårbarheten för vattentäkten. Dessutom är också grundvattnet i direkt anslutning till vägen skyddsvärt även sett till miljökvalitetsnormer och miljömål. För vägsträcka A sker utspädning i grundvattenmagasinet och Lilla Skogssjön innan en eventuell förorening kan nå de delar av

isälvsavlagringen som används eller planeras att användas för dricksvattenproduktion.

Reservvattenmöjligheter

Vattentäkten i Pålamalm används idag utifrån de tekniska uttagsmöjligheter som finns. Vattenuttaget planeras att ökas ytterligare. Om Pålamalm inte skulle kunna nyttjas för vattenförsörjning skulle en större del av Haninges dricksvatten behöva produceras vid Stockholm Vatten & Avfalls vattenverk, med vattenuttag i Mälaren.

Bedömning av förutsättningar för räddnings- och saneringsinsatser

Då sårbarhetsbedömningen för grundvattenförekomsten är kopplad till rinntider och bedömda insatstider för räddnings- och saneringsinsatser är det viktigt att värdera ytterligare en faktor i sårbarhetsbedömningen, nämligen tillgänglighet och praktisk möjlighet till sådana insatser. Här ska både området vid själva vägen bedömas men också möjligheten till insatser. Räddningstjänsten fokuserar i första hand på livräddning och skadebegränsande åtgärder mot utsläppet och sedan på att hindra vidare spridning av redan utsläppt farligt gods/drivmedel.

Förutsättningarna för sanerings- och räddningsinsatser vid Pålamalm sammanfattas nedan.

Åtkomlighet Åtkomligheten till aktuella vägsträckor i händelse av en olycka varierar något, men är generellt relativt goda. Dock är utrymmet mellan väg och omgivande skog ofta begränsat, vilket till viss del kan försvåra sanering.

Beredskap Räddningstjänsten får normalt information om att olycksplatsen ligger inom vattenskyddsområde när de larmas ut. Inga speciella planer finns för olyckor inom vattenskyddsområden.

Insatstid Södertörns brandförsvarsförbund har en station i centrala delarna av Haninge. En insatstid för en händelse på aktuella vägsträckor bedöms vara < 20 min, (www.sbff.se, 2019-12-23).

Räddningstjänsten har med absol och sopborstar, så att sanering av utsläpp på vägbanan kan genomföras. Länsar finns om utsläpp skett i ytvatten. Ytlig grävning i diken kan ske med handkraft. Krävs schaktning kontaktas miljörestvärdesledare. Efter det kan tid till sanering variera kraftigt. Bedöms saneringen vara räddningstjänst, vilket enligt kontaktad miljörestvärdesledare inte är självklart, kan sanering inledas så snart entreprenör tagit sig till platsen. Bedöms det inte vara räddningstjänst sker först en utredning om vem som

ska bekosta saneringen, varefter arbetet kan inledas. Tiden till sanering kan därmed variera från någon timme till dagar.

Övrigt Vid brand av fordon på vägsträckan bedömer räddningsledare om åtgärd.

Räddningstjänsten är således relativt snabbt på plats på aktuella vägsträckor (inom mindre än 20 minuter), men tid till sanering av utsläpp utanför vägbanan som kräver schaktning varierar kraftigt beroende på om saneringen bedöms vara räddningstjänst eller inte (muntlig uppgift Södertörns brandförsvarsförbund samt miljörestvärdesledare, 2019).

Det bedöms inte som motiverat att justera sårbarhetsbedömningen i sin helhet baserat på

förutsättningar för räddnings- och saneringsinsatser. Förutsättningarna är i sig goda, men osäkerhet råder om huruvida sanering alltid kommer att ske snabbt när så krävs.