Utredda åtgärdsförslag per delsträcka

Konfliktsträcka B bedöms vara riskklass 4. Konfliktsträckan redovisas i Figur 25.

2 SGU FS 2013:2. Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om miljökvalitetsnormer och statusklassificering för grundvatten. Riktvärde för klorid är 100 mg/liter och utgångspunkt för att vända trend är 50 mg/l, för västkusten 75 mg/l.

Figur 25. Karta över konfliktsträcka B.

Tabell 6. Åtgärdsförslag delsträcka B. De rekommenderade åtgärdsförslagen är markerade med grönt.

B

Riskklass Föreslagna åtgärder Kostnad Riskklass efter

åtgärd

4

Täta diken & katastrofdamm 9,6 Mkr 2 Cirkulationsplats väg 257/571,

hastighetssänkning & ATK, fördröjande material i diken + katastrofdamm för dagvatten

8,8 Mkr 2

Den höga riskklassen beror huvudsakligen på att sårbarhetsklassen på konfliktsträckan är 5. Genom att sänka sårbarhetsklassen till 2 skulle riskklassen istället bli 2. Även med åtgärder för att uppnå två klassers reduktion av sannolikhet nås riskklass 2. Ett tredje alternativ är att minska risken genom att reducera en klass på sannolikhet och en på konsekvens/sårbarhet. Att reducera sannolikheten med två klasser bedöms som svårt om trafikbelastningen ska kunna fortsätta, varför fortsatt utredning

fokuserar på det första och tredje alternativet.

För att reducera sårbarheten till klass 2 från 5, och därmed riskklassen till 2, krävs åtgärder för att fördröja ett utsläpp kraftigt, alternativt förhindra det. Med tanke på den grova jorden i området bedöms att täta diken behöver anläggas, i kombination med en damm i sträckans sydöstra del, anlagd på fördröjande/semipermeabelt underlag där avstängning kan ske i samband med ett eventuellt utsläpp, en s.k. katastrofdamm. Under normala driftsituationer kan infiltration från dammen ske. Avrinning från vägens norra sida bedöms kunna ledas under vägen till samma damm. Åtgärderna kan eventuellt utformas på ett sådant sätt att även sårbarhetsklass 1 kan nås, under förutsättning att infiltration från dammen inte heller sker under normaldrift (då avstängning inte sker). Det kräver i sin tur ett utlopp från dagvattendammen som går till område varifrån tillrinning till

grundvattenförekomsten inte sker. Kostnaderna för åtgärder längs båda sidor om den 800 m långa sträckan bedöms vara ca 9,6 Mkr. Detta inkluderar inte vidare avledning från dammen för att nå riskklass 1, då ytterligare utredning krävs för att bedöma en utformning av ett sådant system.

En reduktion av sannolikheten på aktuell sträcka med en klass uppnås om återkomsttiden för olycka ungefärligen dubbleras. En relativt stor del av olyckorna inträffar i korsningen mellan väg 257 och 571. Här skulle riskerna för olyckor med utsläpp möjligen kunna reduceras genom ombyggnation till en cirkulationsplats. Cirkulationsplatsen skulle kunna leda till att andelen allvarliga olyckor, som i sin tur bedöms kunna leda till utsläpp, reduceras. Åtgärden kombineras med att hastigheten på hela

vägsträckan sänks från 60 respektive 70 km/h till 50 km/h och hastighetsövervakning med kamera (ATK) införs. Kostnaden för åtgärderna bedöms till ca 6 Mkr, varav 5 Mkr för cirkulationsplats (bedömd kostnad 3-7 Mkr) och 1 Mkr för ATK (två kameror). För att nå riskklass 2 kan dessa åtgärder kombineras med fördröjande diken (lågpermeabelt jordmaterial läggs i befintliga diken) och en enklare fördröjande damm anläggs i sydöst. Funktionen av anläggningen är att säkerställa att ett utsläpp längs konfliktsträcka B kan samlas upp och fördröjas för att skapa tidsutrymme för

saneringsåtgärder alternativt att utsläpp leds bort. Åtgärder bedöms krävas längs hela sträckan (0,8 km). Sårbarheten reduceras därmed till minst 4. Kostnaden för detta bedöms vara 2,8 Mkr. Total kostnad för att reducera risken till 2 genom sänkning av sannolikhet och sårbarhet uppskattas därmed till ca 8,8 Mkr. Alternativet väljs bort då det inte anses lämpligt med cirkulationsplats i nuvarande korsning, då vägen är kulturväg och det är stor nivåskillnad på anslutande vägar.

Det bedöms visuellt finnas utrymme får åtgärder med täta diken i anslutning till befintlig väg.

Som tidigare nämnts ger tillgängligt underlag avseende grundvattnets flödesmönster i området inte en klar bild över rådande förhållanden. Ytterligare undersökningar bör genomföras i området innan åtgärder detaljprojekteras, för att säkerställa att skyddsåtgärder inte vidtas inom vägsträckor som inte kan påverka dricksvattentillgången. Anläggande av ett antal grundvattenrör, som visar hur

grundvattennivåerna i området ligger, och att dessa nivåer jämförs med grundvattennivån i riktning mot vattentäkten, kan visa om vägsträckan istället avbördas söderut. För att säkerställa ett bra underlag för utformning av åtgärder krävs att vattentäktens huvudman gör en provpumpning med maximalt planerat uttag i samband med att mätningar utförs. Enligt SGUs grundvattenkarta är strömningsriktningen i området sydlig. Om detta stämmer med faktiska förhållanden även vid framtida grundvattenuttag behöver åtgärder längs vägsträckan, helt eller delvis, inte genomföras. För att uppnå riskklass 1 bedöms att sårbarheten måste sänkas ytterligare, till klass 1. Det motsvarar att uppehållstiden till grundvattenytan ska vara mer än 1 månad eller att avrinning till

grundvattenmagasinet helt förhindras. Täta diken utanför vägbanan på samtliga områden kan, som tidigare nämnts, ge denna effekt om det kombineras med att avrinning från katastrofdammen inte kan rinna till grundvattenmagasinet även om avstängning vid dammens utlopp inte sker. Merkostnaden för att uppnå riskklass 1 bedöms grovt vara ca 2 Mkr, men kräver utredningar för en bättre

bedömning.

Sammantaget bedöms att kostnaderna för att genomföra en reduktion till riskklass 1 är för hög i ett samhällsekonomiskt perspektiv i jämförelse med den nytta det medför. Riskklass 2 bedöms utgöra acceptabel risk för vägsträckan.

Sammanfattande förslag till specifika åtgärder på konfliktsträcka B:

 Genomför åtgärder i form av täta diken längs hela vägsträckan samt katastrofdamm med semipermeabel botten i sträckans sydöstra del. På så sätt ska säkerställas att infiltration av föroreningar inte sker till grundvattnet, utan att sanering kan genomföras. Exakta vägsträckor att åtgärda bör avgöras utifrån närmare uppgifter om grundvattnets strömningsriktningar.

Konfliktsträcka C

Konfliktsträcka C bedöms vara riskklass 3. En karta över vägsträckan redovisas i figur 25.

Figur 26. Karta över konfliktsträcka C. Sträckor där räcken översiktligt bedöms lämpliga markeras med röd linje.

Tabell 7. Åtgärdsförslag delsträcka B. De rekommenderade åtgärdsförslagen är markerade med grönt.

C

Riskklass Utredda åtgärder Kostnad Riskklass efter

åtgärd

3

Trafiksäkerhetshöjande åtgärder (utredning) Sänkning hastighet

Översyn av tvärfall/lutning Fräsning av mittlinje och kantlinjer H2-räcken (700 m) ATK (2 st) Fördröjande diken (800 m) 6 Mkr 1,5 Mkr 2

Fördröjande diken + katastrofdammar för dagvatten

11,3 Mkr 2

För konfliktsträckan innebär en sänkning av sårbarhet med två klasser eller sannolikhet med en klass att riskklassen sänks till 2.

För att uppnå en sårbarhetsreducering med två klasser, och därmed uppnå riskklass 2, föreslås att fördröjande diken anläggs genom att lågpermeabelt material, exempelvis en siltig morän, läggs i befintliga diken. Där diken saknas anläggs diken med samma genomsläpplighet. Åtgärder bedöms, utifrån den begränsade information som finns om grundvattnets flödesmönster, krävas inom hela vägsträckan (2,85 km). Kostnaden för anläggningen inkluderande en uppsamlande katastrofdamm för dagvatten i områdets norra del och en i den södra, båda med avstängningsfunktion, beräknas till 11,3 Mkr. I samband med genomförande av åtgärder tas oeftergivliga föremål i sidoområdet i form av bl.a. stenar bort från vägen närområde. Innan borttagning krävs en kontroll över föremålens kultur- och naturvärden.

Liksom för övriga vägsträckor föreligger osäkerhet rörande grundvattnet flödesriktning. För aktuell vägsträcka rör det sig framförallt om den sydliga delen, där det antagits att ett utsläpp kan påverka vattentäkten. Det bör dock klargöras att inte flödesriktningen är sydlig, då risken för

vattenförekomsten sett ur ett dricksvattenförsörjningsperspektiv i detta fall är betydligt lägre än den som redovisas i föreliggande analys. Liksom för delsträcka B behövs därmed kompletterande hydrogeologiska uppgifter innan genomförande av åtgärder.

För att uppnå en sannolikhetsreducering med en klass, för att uppnå riskklass 2, föreslås en fördjupad utredning genomföras över trafiksäkerheten på sträckan utifrån ett vattenskyddsperspektiv. Åtgärder som översiktligt bedöms kunna vara aktuella är:

 Sänkning av tillåten hastighet till 50 km/h från 70 km/h, då olyckor i form av avkörning i kurvor tyder på för hög hastighet (kostnad skyltar, 6 st, ca 15 000 kr)

 Översyn och åtgärdande av tvärfall/lutning samt bredd på väg i kurvor, för att minska risk för avkörning (kostnad ej bedömd)

 Fräsning av mittlinje och kantlinjer, minskar risken för att fordon genar i kurvor och ger varning vid körning för nära vägkant (kostnad ca 0,4 Mkr)

 Högkapacitetsräcken (H2) i ytterkurvor (2 st) för att förhindra avåkning och därmed läckage av ev. förorening till mer genomsläpplig mark utanför fördröjande diken (antaget 700 m, kostnad ca 0,7 Mkr)

 Etablering av ATK på lämplig plats längs vägsträckan (2 kameror, kostnad ca 1,0 Mkr) Bedömd kostnad för säkerhetshöjande åtgärder uppskattas grovt till ca 6 Mkr.

Trafiksäkerhetshöjande åtgärder med vattenskyddsperspektiv föreslås även kombineras med anläggande av täta alternativt fördröjande diken i anslutning till delar av vägen med särskilt hög risk för avåkning, huvudsakligen i anslutning till kurvor. Det bedöms som rimligt att risken inte kan reduceras tillräckligt genom trafiksäkerhetsåtgärder, varför vissa områden kan behöva åtgärdas fysiskt. Kostnaden för kompletterande fysiska åtgärder i form av diken med fördröjande material (antaget 800 m och 4 enklare avstängningsbrunnar) bedöms vara 1,5 Mkr. Oeftergivliga föremål i sidoområdet längs väg tas bort. Innan borttagning krävs en kontroll över föremålens kultur- och naturvärden.

För att komma ner till riskklass 1 behöver konsekvensklassen/sårbarheten sänkas till 1, alternativt sårbarheten reduceras till 2 och sannolikheten till 1. En sannolikhetsreducering till 1 bedöms inte vara genomförbar med bibehållen trafikmängd på aktuell väg, varför det rimliga i detta fall endast är att uppnå sårbarhet 1. Det innebär att täta diken behöver anläggas längs hela sträckan. Liksom i

alternativet med diken med fördröjande material föreslås två katastrofdammar, dock i detta fall även med utrustade med miljöfilterbrunn vid utlopp för att inte utsläpp ska ske om mindre utsläpp inträffar när inte avstängning utförs i dammen. Kostnaden uppskattas till 33 Mkr, dvs över 20 Mkr mer än för att reducera sårbarhet för att uppnå riskklass 2. Det bedöms som en för hög kostnad för att det ska vara motiverat att genomföra denna sänkning av riskklass från 2 till 1.

Sammanfattande förslag till specifika åtgärder på konfliktsträcka C:

 Genomför en trafiksäkerhetsutredning med vattenskyddsperspektiv följt av vidtagande av åtgärder för att reducera sannolikhet för olycka följt av utsläpp. Oeftergivliga föremål i sidoområdet tas bort. Därefter görs en översyn över om det i vissa områden bör genomföras fördröjande åtgärder i diken, för att säkerställa att ett utsläpp vid olycka hinner saneras innan grundvattnet påverkas. Bedömd kostnad är ca 7,5 Mkr. Exakta vägsträckor att åtgärda bör avgöras utifrån närmare uppgifter om grundvattnets strömningsriktningar.

Konfliktsträcka D

Konfliktsträcka D bedöms vara riskklass 3. Sträckan visas i Figur 27.

Figur 27. Karta över konfliktsträcka D.

Tabell 8. Åtgärdsförslag delsträcka B. De rekommenderade åtgärdsförslagen är markerade med grönt.

D

Riskklass Utredda åtgärder Kostnad Riskklass efter

åtgärd

3

Närmare kartering föreslås innan åtgärd

0,6 Mkr 2

För konfliktsträckan innebär en sänkning av sårbarhet med en klass eller sannolikhet med en klass att riskklassen sänks till 2.

Det mest kostnadseffektiva sättet att nå riskklass 2 bedöms vara att komplettera befintliga diken med ett fördröjande ytmaterial exempelvis i form av morän inom områden som efter närmare

hydrogeologiska utredningar samt fältinventering uppvisar behov av detta. Ytan besås efter att material tillförts för att vegetation ska bidra till fördröjningen. Genom åtgärden säkerställs att sanering kan ske innan grundvattenförekomsten påverkas. Kostnaden för åtgärder, under antagande baserat på fältobservationer om att de krävs längs ungefär ¼ av vägkanterna längs den ca 1,3 km långa sträckan, bedöms vara ca 0,6 Mkr. Åtgärder krävs bara där närmare kartering visar att sand/grus förekommer utan överliggande material eller växtlighet i befintliga diken. En bättre

kostnadsbedömning kan således utföras efter detaljutformning. I samband med åtgärdande av diken sker även rensning av oeftergivliga föremål, bl.a. i form av stenar, i vägens närområde. Innan

borttagning krävs en kontroll över föremålens kultur- och naturvärden.

Det bedöms visuellt finnas utrymme för föreslagna åtgärder i anslutning till befintlig väg.

Utplacering av ATK längs sträckan har diskuterats. Åtgärden bedöms kunna bidra till reducering av olycksrisken, men inte ensamt sänka sannolikheten så pass mycket att en reduktion av riskklassen uppnås. Trafiksäkerhetshöjande åtgärder liknande dem som redovisas för delsträcka C skulle även här kunna reducera sannolikheten för olycka, men de beskriv inte ytterligare då kostnaden bedöms som högre än för alternativet att genomföra fördröjande åtgärder i diken.

Ytterligare riskreduktion, till riskklass 1, uppnås om sårbarheten reduceras till 2. Det innebär att fördröjande funktion ska uppnås över samtliga områden. Det krävs att i stort sett samtliga diken vid vägsträckan täcks av fördröjande material, och diken anläggs och breddas där sådana saknas eller är smala. Kostnaden bedöms till 3,4 Mkr. En merkostnad jämfört med åtgärderna för att nå riskklass 2 på knappt 3 Mkr bedöms inte som samhällsekonomiskt skälig.

Sammanfattningsvis föreslås följande åtgärder specifika för konfliktsträcka D: