Parkeringshuset
6.2.1.1 Skyddsåtgärd jetflamma och gasmolnsbrand
För P-huset genomförs följande skyddsåtgärder:
En tät mur för P-huset mot vägen på en höjd på 4 m över mark. Flamskyddsplåt kan tillåtas från 4 m och uppåt på fasaden mot järnväg/väg, se även bilaga 6.
På sidorna av P-huset på ett avstånd över 100 m från vägkant på avfartsrampen så kan man ha valfri utformning. På kortare avstånd ska fasaderna upp till 4 m från marken vara täta och i brandklass EI30.
Ventilationsöppningarna i P-huset på plan 1 görs så högt upp som praktiskt möjligt, minst 4 m från om-kringliggande marknivå. Figur 6.3.illustrerar aktuella avstånd och skyddsåtgärder.
Figur 6.3. Inom det rödmarkerade området ska fasaden vara tät och i brandklass EI30. Eventuella inkörsportar ska vara försedda med detektorer för brandfarliga gaser som automatiskt stänger inkörsportarna. Inom det orangemarkerade området ska fasaden vara flamtät, dvs helt tät eller försedd med flamskyddsplåt.
Om öppningar för infarter till P-Huset inom 100 meter från rampen på rv 40 ska finnas förses dessa med detektorer för brandfarlig gas och jalusier som stängs när brandfarlig gas detekteras.
Denna lösning bedöms reducera antalet omkomna inom P-huset vid scenarierna jetflamma och gas-brand till 5 % av de närvarande.
6.2.1.2 Skyddsåtgärd som ökar fasadens explosionstålighet
Fasaden som vetter mot järnvägen och E6/rv40 ska utformas så att den har en ökad tålighet mot ex-plosioner. I en tidigare utredning (Norconsult 2018) som redovisas i sin helhet i bilaga 3 har olika last-fall vid gasmolnsexplosioner tagits fram för dimensionering av en byggnadsfasad. Lastlast-fallen beräknas med TNO Multienergimetoden (van den Berg 1985). Närmare beskrivning av koncept och beräknings-gång finns också i ”Gasexplosion i det fria” (Johansson 2013) som utgivits av Myndigheten för sam-hällsskydd och beredskap och som har samma författare som bilaga 3.
I TNO Multienergimetoden finns tre parametrar som avgör vilken last som fås vid en given gasexplos-ion:
• Ingående stökiometrisk blandad gasvolym (explosionskällans energiinnehåll).
• Explosionsstyrka (anges som en styrkefaktor, graderad 1-10 där ett högt värde anger en kraf-tig explosion – 10 motsvarar en detonation)
• Avstånd mellan explosionscentrum och studerad punkt.
De tre identifierade lastfallen är:
• Öppen yta (V=4 350 m3 , s=2)
Volymen baseras på ett område som motsvarar en cylinder med diametern 43 meter (avstånd mellan E6/rv40 och byggnadsfasad) och höjd 3 meter (uppskattad höjd på gasmoln). Styrke-faktorn baseras på en gas som inte har hög reaktivitet samt med antagande om en omgivning utan direkta blockeringar.
• Blockerad volym (V=100 m3, s=5)
Volymen baseras på ett blockerat område orsakat av ungefär 10 bilar medan styrkefaktorn ba-seras på en blockerad volym (gas samlas under bilar).
• Starkt blockerad volym (V=50 m3, s=7)
Volymen baseras på ett starkt blockerat område orsakat av ungefär 5 bilar medan styrkefak-torn baseras på en starkt blockerad volym (gas samlas under bilar under särskilt ogynnsamma förhållanden).
Tre delscenarier har analyserats. Delscenario ”Öppen yta” utgår från att gasen sprider sig från olycks-platsen och inte antänds på vägen men först när gasmolnet närmar sig bebyggelsen, gasexplosionen sker i det öppna. Explosionens centrum antas ligga mittemellan vägen och bebyggelsen. Delscenario
”Blockerad volym” utgår från att gasen antänds när det når fordon på vägen. Delscenario ”Starkt blockerad volym” utgår från samma utgångspunkt men sämre förutsättningar avseende explosion (lägre bilar, starkare turbulens i luften mm). I dessa scenarier antas explosionens centrum ligga på vägkant närmast bebyggelsen.
Byggnaden ska i detta fall dimensioneras för alla lastfall som dessa scenarier ger upphov till enligt fi-gur 6.4 och fifi-gur 6.5.
Figur 6.4. Lastvärden för explosionslast från en gasexplosion på en öppen yta.
Figur 6.5. Lastvärden för explosionslast från blockerad samt starkt blockerad gasexplosion (Norconsult 2018).
Om den planerade bebyggelsen dimensioneras enligt ovan för kortaste avståndet från p-huset till närmaste vägbana på ca 43 m så bedöms skyddseffekten vara minst 75 % för scenarion med gasex-plosioner. Beroende på hur detta skydd utformas kan skyddseffekten bli större men i beräkningarna används en 75 % skyddseffekt för explosioner på vägbanor för södergående trafik. På vägbanor för norrgående trafik som befinner sig ca 30 meter längre bort från bebyggelsen bedöms åtgärden ha en skyddseffekt på 95 %. Skyddseffekten för gasexplosioner från transporter av farligt gods på järnvägen bedöms ligga på ca 50 %. Åtgärden bedöms även kunna ha en viss skyddseffekt på scenarion BLEVE, massexplosion och explosioner med organiska ämnen i klass 5.1 men hänsyn till detta tas inte i beräkningarna. Även utkragningen som befinner sig på något kortare avstånd från vägen bör tåla dessa lastfall.
Även den planerade skyddsmuren, vars primära funktion är att hindra urspårande tåg från att nå plan-området, kommer att ha en skyddseffekt avseende explosioner på spårområdet. Skyddseffekten för den planerade skyddsmuren på explosioner har inte kvantifierats.
Volvoprojektet
6.2.2.1 Skyddsåtgärd jetflamma
För att skydda Volvoprojektet på ett kostnadseffektivt sätt mot scenario jetflamma har följande koncept tagits fram.
Läget på personer som besöker Volvoprojektet anges i figur 6.6. För att skydda dessa personer vid scenario jetflamma på närmaste vägbana föreslås att glas upp till en höjd på 3,5 m över golvnivå inom 74 m från vägkant på närmaste södergående vägbana utförs i brandklass E30, se bilaga 4.
Figur 6.6. Vistelsezonen i Volvoprojektet och transportleder farligt gods.
Personerna inom Volvoprojektet befinner sig där endast i vaket tillstånd. Från utställningshallen till vägsystemet finns fri sikt vilket gör att deras reaktionstid vid en olycka på vägen uppskattas till högst 10 sekunder. Inom ett område närmast glaset bedöms värmestrålningen kunna leda till omkomna, se bilaga 4. Utöver de omkomna i detta område antas att skyddet fungerar till 95 %. Det totala antalet omkomna antas därför vara 5 % av antalet personer inom Volvoprojektet plus antalet personer närm-ast glaset som har beräknats till 5 personer. I osäkerhetsanalysen studeras det ifall 10 istället för 5 personer omkommer närmast glaset till följd av värmestrålning.
För att skydda personer som befinner sig utomhus på parkeringshusets och Volvoprojektets tak mot scenario jetflamma ska området på taket inom 74 m avstånd (horisontellt och vertikalt) från närmaste södergående vägbana inte vara tillgängligt för besökare, se figur 6.7 och 6.8.
Figur 6.7. Gräns för besökare på taket på parkeringshuset (74 m från rv40) anges med blått streck.
Figur 6.8. gräns för besökare på taket på Volvoprojektet (74 m från rv40) anges med blått streck.
6.2.2.2 Skyddsåtgärd gasmolnsbrand
Scenariot gasmolnsbrand bedöms ge effekter upp till 4 m från marknivå då den brinnande gasen är en tunggas som rör sig nära marken. Scenariot bedöms kunna påverka P-huset men då Volvoprojektet befinner sig på en minsta höjd på mer än 5 m över marknivå bedöms det inte påverkas nämnvärd vid en gasmolnsbrand.
6.2.2.3 Skyddsåtgärd som ökar fasadens explosionstålighet
För detta scenario gäller samma förutsättningar som för P-huset tidigare, se avsnitt 6.2.1.2. Avstånden bör dock anpassas till det som gäller i detta fall.
6.2.2.4 Ventilation
Risken för att brandfarliga eller giftiga gaser som kan släppas ut vid olyckor med farligt gods når venti-lationen bedöms som liten när friskluftsintagen placeras på en lägsta höjd på 10 m över marknivå och vänt bort från E6/rv40 och järnvägen på minst 30 m från E6/rv40 samt järnväg. Detta beror på att dessa gaser beter sig som tunggaser som rör sig närmast marken och att bebyggelsen är minst 3 vå-ningar hög. En skyddseffekt på 50 % antas i beräkvå-ningarna för skyddsåtgärder.
För att även ta hänsyn till brandröksutvecklingen som kan bli följd av en trafikolycka på väg eller järn-väg som inte nödvändigtvis rör transporter med farligt gods rekommenderas även att manuell avstäng-ning av ventilationen ska vara möjligt och lättillgängligt för personal inom Volvoprojektet.