S AMBANDSFAKTORERNA

Ett sätt att organisera och reducera antal variabler är genom faktoranalys. Faktoranalys visar om ett mindre antal faktorer kan reducera antal frågor och fortfarande visa på samma sak. I vårt fall bekräftade dessa faktorer ett antal begrepp som speglar revisionsprocessen. Den insamlade empirin visar nämligen att det finns fyra olika faktorer som bidrar till att jävsituationer uppkommer, ursprunget till dessa faktorer förklarades närmare i kapitel 4.1.2.

Den teoretiska intressekonfliktmodellen visar att det finns olika motiv till att en revisor accepterar ett uppdrag. Studiens insamlade material visar på att några av dessa motiveringsfaktorer har ett samband med varandra. Tidigare forskning visar att finansiering och status påverkar revisorn (Power, 1999). I det här arbetet speglar finansiering och status tillsammans med uppdragets natur faktorn uppdragets attraktion, som bidrar till att jävsituationer uppkommer.

Intressekonfliktmodellen visar på ytterligare en motivationskälla för att en revisor ska acceptera ett uppdrag, nämligen negativ påverkan men materialet visade att denna motivationskälla inte hade något samband med de övriga.

Utifrån vad respondenterna förtäljde under intervjuerna blir slutsatsen att negativ påverkan inte har något samband med de övriga faktorerna, därför att detta var något som sällan förekom i branschen.

Ganska naturligt det också, det har inte så stor inverkan, man är inte så rädd för att förlora sitt jobb, sin arbetsrelation och så vidare. […] Våldshot är vi också ganska förskonade [---] (AR II)

Sambandet mellan de motivationsfaktorerna som bildar faktorn uppdragets attraktion, var inget som förvånade någon av de intervjuade respondenterna.

[---] För att vi ska kunna ta in en kund hos oss har vi till att börja med ett antal frågor vi ska ställa oss. För det första: är detta ett uppdrag som vi vill ha? Vi tar inte in vem som helst bara för att de kommer och knackar på dörren och vill bli kunder hos oss. Utan vi gör en form av riskbedömning, ser vi en stor risk för att vi inte kommer få betalt eller liknande så ska vi inte ta in kunden överhuvudtaget. [---] Sen kan det vara så att man kan ha en personlig koppling, man kanske känner till ägaren till bolaget genom en annan kund eller liknande och man tar in en kund av den anledningen. Man känner till själva ägarbilden eller styrelsen eller något sådant. Vilket ibland gör att man sänker den där tröskeln för den första frågan kring finansiering. [---] Man skulle kunna säga att dessa faktorer hör samman, och det är klar att om en kund bara har högt på den ena av dessa faktorer och de andra är låga så tar man inte in kunden. De behöver ha ett medelbetyg på dessa faktorer för att vi ska kunna ta oss an uppdraget. (AR I)

Materialet påvisande även ett samband mellan uppdragets attraktion och en annan faktor, personliga relationer. I de situationer som det finns en personlig relation finns det till större del ett attraktivt uppdrag samt det omvända. Enligt Cook (1977) tenderar parterna vid en djupare relation att göra olika investeringar för att på ett bättre sätt kunna tillgodose kundens behov, vilket skulle kunna förklara varför uppdragets attraktion är större vid personliga relationer. Vidare beskriver Levinthal och Fichman (1988) att långvariga relationer mellan revisorn och deras klient där förtroende, bra kommunikation och expertiskunskap om organisationens behov samt att kunna tillfredsställa dem, minskar risken för att företaget byter revisor. Vilket även visar på att personliga relationer leder till att ett uppdrag kan ses som fördelaktigt och därför mer attraktivt. Detta är något som empirin från intervjuerna styrker, en respondent menade att ett uppdrag som revisorn finner intressant blir viktigt. Dessutom menade denna respondent att dessa uppdrag ofta brukade innebära en nära kontakt med kunden. En annan respondents svar var mer i linje med Cooks, (1977) teori, på dennes byrå betecknas vissa kunder som TBA-kunder (Trusted Business Advisor kunder).

Dessa kunder lägger byråns revisorer mer tid på eftersom de köper flera tjänster från revisionsbyrån. Respondenten berättade även att dennes byrå arbetar allt mer mot TBA-kunder efter det att revisionsplikten avskaffades. Enligt tidigare forskning skulle detta kunna ge upphov till mer makt åt kunderna eftersom de själva väljer revisor. (Gabbioneta, et al. 2014) Detta förhållande leder till att revisorer i större grad skulle kunna uppleva sig tvingade att utföra vissa handlingar som skulle kunna klassas som jäviga för att behålla kunden.

Enligt FARs analysmodell finns det sex hot som kan få revisorn att agera jävigt, det insamlade materialet visar att det finns ett samband mellan alla dessa sex hot. Därför stödjer det insamlade materialet FARs analysmodell och påvisar att alla dessa sex hot existerar inom revisorsyrket.

Dessa sex hot bildar därför tillsammans en faktor, ekonomiska och rationella motiv, som bidrar till att jävsituationen uppstår. Detta trots att negativ påverkan inte anses ha något samband med övriga motivationsfaktorer. Vilket leder till slutsatsen att revisorer inte alltid tar dessa hot på allvar.

Den sista faktorn som framkom var jävhot, vilket visade på klassiska situationer där jäv riskerade att uppstå, de frågor som bäst illustrerade när jäv uppstod ställdes upp som ett scenario (Bilaga 2, Scenario 1 & 2). Dessa scenarier exemplifierar situationer där revisorn riskerar att ta fel beslut på grund av beroendeställning eller vänskapsställning till företaget som ska granskas.

Intervjumaterialet påvisade att jäv kan ske på grund av mänskliga misstag, där revisorer inte inser att deras handlingar skulle kunna klassificeras som jäviga. Respondenterna uppger att även uppsåtligt jäv existerar i branschen.

Att revisorer skulle hamn i knäet på sina klienter är något som Gabbioneta, et al. (2014) påvisar i sin forskning. De menar att det finns en relationsasymmetri mellan revisorer och deras kunder, vilket bidrar till att revisorer begår jäv eftersom deras klienter har mer makt.

Vidare visade analysen av insamlad data ett samband mellan alla dessa fyra faktorer. Detta samband illustreras i nedanstående modell, som visar vad i granskningsuppdraget som gör att jävsituationen uppstår.

Figur 4 Sambandsfaktorerna Jäv

Materialet har analyserat utifrån om det fanns några åsiktsskillnader mellan olika respondentgrupper. Materialet påvisade inga signifikanta skillnader mellan män och kvinnors åsikt förutom jävhot, eftersom signifikansnivån är 8.5 %, vilket innebär att chansen är låg att förkasta nollhypotesen. Detta innebär att kvinnor är mindre riskbenägna än män, skillnaden mellan män och kvinnor styrks av tidigare forskning som visar att kvinnor är mindre benägna att ta risker än män (Niskanen, et al. 2011; Gold, et al. 2009). Niskanen, et al. (2011) studie påvisade att kvinnorna presterade bättre på frågor gällande moralisk utveckling. I inledningen av deras arbete förklarar Gold, et al. (2009) att eftersom män och kvinnor genomgår samma utbildning och träning för att bli revisorer, antas det ofta att de därför bör ha liknande åsikter. Tre av de intervjuade revisorerna angav att de inte hade funderat något över könsskillnader på deras arbetsplats. Vid eftertanke höll samtliga revisorer med om att kvinnor i allmänhet nog är mindre benägna att ta risker än män. En respondent uppgav att denna upplevde kvinnor som mer osäkra än män medan en annan respondent sade sig uppfatta kvinnor som mer organiserade och att det oftast var lättare att rent

Uppdragets attraktion

Jävhot

Personliga relationer Ekonomiska &

Rationella motiv

Materialet visade även att det inte fanns några åsiktsskillnader mellan mer - och mindre erfarna revisorer. Dezoort (1998) belyste i sin studie vissa skillnader mellan dessa. Studien visade bland annat att mer erfarna revisorer gjorde mer konsekventa bedömningar och hade en högre självinsikt.

Eftersom förmågan till självinsikt är en del av emotionell intelligens som har visat sig ha en positiv effekt på arbetskvalitén (Rahim & Minors, 2003), förväntades det att det skulle finnas vissa åsiktsskillnader mellan mer - och mindre erfarna revisorer. Två av de intervjuade revisorerna uttryckte förvåning över att det inte fanns några skillnader. Dock fanns det två olika resonemang varför det borde finnas åsiktsskillnader mellan dessa grupper.

Det skulle kunna bero på att vi har väldigt tydliga regler på hur vi hanterar jävsituationer. Men svaret förvånar mig ändå, i mitt huvud så är man lite mer riskbenägen desto längre man har jobbat. Att man är försiktigare i början av sin karriär. Det hade jag spontant sagt. [---] (AR I)

Det borde ju finnas en viss skillnad, nu talar jag utifrån mig själv och mina uppdrag idag. Desto mer erfarenhet jag fått, desto mer funderar jag på ifall det är dags att kliva av ett uppdrag för att jag kanske hamnar i jäv. I början kanske man hoppar på alla uppdrag så det borde finnas en skillnad. Däremot om det inte finns skillnader, så borde det ligga i sakens natur att vi har samma metodik och samma regler från dag ett vi sätter foten på revisionsbyrån, så det beror på att vi är upplärda med samma skolbok vad som gäller jäv. (AR IV)

Avsaknaden av åsiktsskillnader mellan mer - och mindre erfarna revisorer ansågs av respondenterna bero på att samtliga har genomgått samma utbildning för att bli auktoriserad revisor och att regelverket är tydligt.

En studie av Gul et al. (2013) visade att den främsta anledningen till åsiktsskillnader var om respondenten arbetade eller tidigare hade arbetat för ett större revisionsbolag. Det insamlade materialet från enkäterna i denna studie visade på signifikanta skillnader mellan revisorer som arbetande på något av de fyra stora revisionsbolagen och de som arbetade för mindre bolag.

Revisorer som arbetande i ett av de fyra stora bolagen var uppdragets attraktion viktigare än för de revisorer som arbetade vid något av de mindre bolagen. Våra respondenter ansåg att detta berodde på att de små byråerna är mer beroende av sina kunder än de större byråerna, eftersom de små byråerna inte kan jobba med stora uppdrag på grund av saknad kompetens, medan de stora byråerna har kompetens för att kunna acceptera alla uppdrag.

Stora byråerna jobbar även med små bolag, medan de små byråerna inte kan jobba med stora uppdrag, man kanske inte har kompetensen inom ”huset”. Det måste finnas en viss spetskompetens som kan stämma av vissa saker. Så det har alltid varit så att de stora byråerna tar de största uppdragen. (AR II)