EXAMENSARBETE
Jäv inom revisionen
Ett arbete om intressekonflikter inom revisorsyrket
Sara Gustafsson Tobias Söderlund
2015
Förord
Det har varit en intressant och givande period att arbeta med det här examensarbetet, att få ta del av andras tankar och åsikter samt forskning kring ämnet.
I första hand skulle vi vilja tacka våra respondenter som har visat intresse och ställt upp med sin tid och som har gjort detta examensarbete möjligt.
Ett stort tack skulle vi vilja rikta till vår handledare Ossi Pesämaa för alla tips och råd som har hjälpt och inspirerat oss i processen att få detta examensarbete färdigt. Vi skulle även vilja tacka all grupper som vi haft seminarier tillsammans med för den konstruktiva kritiken vi fått som hjälpt oss på vägen.
Till slut skulle vi vilja tacka våra familjer och vänner som har varit stöttande och uppmuntrande samt visat förståelse för den tids och energikrävande period som ett examensarbete medför.
Sara Gustafsson och Tobias Söderlund
Sammanfattning
En revisors arbetsuppgifter innefattar att granska och kontrollera boksluten åt deras klienters företag och under dessa granskningar förväntas revisorn följa god redovisningssed för att boksluten ska ge ett rättvisande resultat. Aktuella händelser tyder på att revisorn riskerar att frångå god redovisningssed för att tillgodose deras klients behov vilket kallas jäv. När jäv sker sätter revisorn sin egen vinning framför intressenterna som påverkas negativt av ett felaktigt bokslut.
Detta arbete förklarar vad i ett granskningsuppdrag gör att jävsituationen uppstår, samt hur BIG4 (PWC, EY, KPMG och Deloitte), samt Revisorsnämnden arbetar för att motverka att jäv uppstår.
För att svara på första delen av forskningsfrågan har vi utfört en kvantitativ enkätundersökning med 156 respondenter. Den anda delen besvarades genom kvalitativa intervjuer med fem respondenter. Resultatet av den kvantitativa undersökningen var att det fanns fyra faktorer som kunde förklara vad som gör att jäv uppstår: Uppdragets attraktion, ekonomiska och rationella motiv, jävhot och personliga relationer. Det fanns ett samband mellan två av dessa faktorer;
personliga relationer och uppdragets attraktion. Den kvalitativa undersökningen fann att revisorsnämnden arbetade genom disciplinärende och kvalitetskontroller av revisionsbyråerna för att motverka jäv. BIG4 revisionsbyråerna följde Svensk lagstiftningen samt använde sig av interna kontroller.
Nyckelord: Revisor, Revisorsnämnden, Intressekonflikt, Jävhot, Legitimitet, Personliga relationer.
Abstract
An auditors working assignments consists of reviewing and monitoring the annual reports of their clients firms. During these reviews the auditor is expected to follow Generally Accepted Accounting Principles (GAAP), which gives the stakeholder a justifiable picture of the firm’s results. Recently media unveiled that auditors are at risk of deviate from GAAP to fulfil their clients’ needs. This creates a conflict of interest in which the auditors are putting their own and also their client’s interest in front of the interest of the stakeholders who are affected by an incorrect annual report. This study is focusing on two research questions, first one is to explain what factors in an audit assignment that creates conflict of interest, and the second research question is to find out how the BIG4 (which is PWC, EY, KPMG and Deloitte) and the Supervisory Board of Public Accountants are working to prevent conflicts of interest to occur. To answer the first part of the research question, we conducted a quantitative survey with 156 respondents. The second part of the research question was fulfilled through a qualitative interview with five respondents. The result of the first survey was that we found four factors which could sum up where conflict of interest occurs: Attractiveness of an assignment, economic and rational motives, challenge threats and personal relations. There was a correlation between two of the factors; personal relations and attractiveness of an assignment. The second survey found that The Supervisory Board of Public Accountants of Sweden was using disciplinary procedures and controls of quality of the auditing firms. The BIG4 auditing firms were following Swedish legislation and also conducting internal controls.
Keywords: Auditor, The Supervisory Board of Public Accountants of Sweden, Conflict of interest, Challenge threats, Legitimacy, Personal relations.
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 1
1.1 SYFTE ... 4
1.2 AVGRÄNSNINGAR ... 4
2. TEORETISK REFERENSRAM ... 5
2.1ANMÄLAN OM BROTT I SVERIGE ... 5
2.2RELATIONER MELLAN REVISORER OCH DERAS KLIENT ... 5
2.3FÖRKLARINGAR TILL ÅSIKTSSKILLNADER... 6
2.4ANALYSMODELLEN ... 6
2.4.1SVAGHETER MED SJÄLVANALYS I ANALYSMODELLEN ... 7
2.5MEDIA AGENDASÄTTAR TEORI ... 7
2.6INTRESSEKONFLIKTMODELLEN ... 8
2.6.1GRANSKNINGSUPPDRAG ... 8
2.6.2MOTIV FÖR EN REVISOR ATT ACCEPTERA ETT UPPDRAG ... 9
2.6.3INTRESSEKONFLIKT ... 10
3. METOD ... 12
3.1METODVAL ... 12
3.2LITTERATURSÖKNING ... 12
3.3VAL AV RESPONDENTER ... 13
3.4EMPIRIINSAMLING ... 14
3.5ANALYS AV EMPIRI ... 16
3.6ETIK ... 16
3.7KÄLLKRITIK ... 17
3.8METODDISKUSSION ... 18
4. EMPIRI OCH STATISTISK ANALYS ... 20
4.1EMPIRI INSAMLAD VIA ENKÄTER ... 20
4.1.1BESKRIVANDE STATISTIK ... 20
4.1.2ROTERANDE EXPLORATIV FAKTORANALYS ... 20
4.2.2ÅSIKTSSKILLNADER ... 22
5. ANALYS ... 36
5.1SAMBANDSFAKTORERNA ... 36
5.2ARBETET FÖR ATT MOTVERKA JÄV ... 40
5.3POST-HOC ANALYS ... 42
6. SLUTSATSER ... 45
6.1DISKUSSION ... 46
6.3FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING ... 48
REFERENSLISTA BILAGOR BILAGA 1.INFORMATIONSBREV TILL RESPONDENTER FÖR ENKÄTERNA BILAGA 2.ENKÄT BILAGA 3PÅMINNELSE MAIL, ENKÄTER BILAGA 4INFORMATIONSBREV TILL RESPONDENTER FÖR INTERVJUER BILAGA 5INTERVJUGUIDE REVISIONSBYRÅERNA BILAGA 5INTERVJUGUIDE REVISORSNÄMNDEN BILAGA 6FAR:S ANALYSMODELL
Figur och tabellförteckning
Figur 1Intressekonfliktmodellen ... 8Figur 2 Legitimitetsteorin ... 9
Figur 3Intressekonfliktmodellen specifik beskrivning ... 11
Figur 4 Sambandsfaktorerna Jäv ... 38
Tabell 1Faktoranalys ... 21
Tabell 2 Åsiktsskillnader man och kvinna ... 23
Tabell 3 Åsiktsskillnader storlek på revisionsbyrå ... 24
Tabell 4 Åsiktsskillnader yrkeserfarenhet ... 25
Tabell 5 Korrelationsanalys ... 26
Tabell 6 Stapeldiagram: Svar från enkät ... 42
1. Inledning
I följande kapitel kommer bakgrunden till vår forskningsfråga att presenteras, denna kommer sedan att mynna ut i arbetets syfte, avgränsning och frågeställning.
Enligt Branschorganisationen för redovisningskonsulter, revisorer och rådgivare består revisorers yrkesuppgift av att utföra granskningsuppdrag (FAR, 2015). Detta granskningsuppdrag innebär att revisorn ska granska och kontrollera ifall redovisningen i företaget stämmer eller inte, därefter ska de skriva en revisionsberättelse för att bekräfta att redovisningen stämmer. Vidare skriver FAR, (2015) att revisorers utförande av granskningsuppdrag ska följa god redovisningssed och internationella revisionsstandarder när revisionsberättelsen ska lämnas. I revisionsberättelsen ska revisorn styrka att årsredovisningen stämmer (RN, 2015). Ifall en revisor upptäcker att siffrorna är missvisande eller felaktiga, ska en “oren revisionsberättelse” skrivas och denna berättelse ska innehålla anmärkningar på fel i årsredovisningen. Vanliga orsaker till att orena revisionsberättelser skrivs är problem med lönsamhet, solvens och undermålig likviditet (Wahlberg & Bruzelli, 2007).
God redovisningssed innebär att revisorn ska följa rekommendationer och råd från rådgivande organ, exempelvis Bokföringsnämnden när revision utförs (Bokföringsnämnden, 2015).
År 2010 hävdes lagkravet för revisorer att utföra revision på små aktiebolag. Lagändringen innebär att privata aktiebolag måste uppfylla minst två av tre nedanstående krav för att revisionskravet enligt lag fortfarande ska existera: Mer än tre anställda, mer än 1,5 miljoner i balansomslutning och mer än tre miljoner i nettoomsättning. Likväl finns fortfarande kravet på publika aktiebolag att ha revision. Lagändringen ledde till att 250 000 aktiebolag inte längre var i behov av att anlita revisorer (Aktiebolagstjänsten, 2015). Efter detta inriktade sig revisorer mer mot konsultering och revision av större företag (FAR, 2015). Här kan en intressekonflikt uppstå eftersom dessa konsultuppdrag kan innebära att revisorn förväntas agera partiskt i parallell till en neutralt utförd revision (SVD, 2013-10-06). De senaste åren har svenska revisionsbranschen drabbats av flertalet uppmärksammade händelser då revisorer anklagats för att bryta mot god redovisningssed.
Revisorer misstänks ha agerat i egenintresse och assisterat företag att bokföra på ett sådant sätt att det kan klassas som felaktig bokföring. Detta har skett genom att godkänna årsredovisningar fyllda av tvivelaktigheter och därmed frångått god redovisningssed som revisorer förväntas följa (FAR, 2015).
Dessa återkommande händelser tyder på att det kan finnas moralproblem bland svenska revisorer, då de ska agera granskare och kontrollanter av bokslut samtidigt som de får betalt av företaget de ska granska, vilket ökar risken för att jäv sker. Jäv definieras som en omständighet som leder till att en arbetstagare eller ledamot kan antagas brista i sin objektivitet gällande ett ställningstagande i en fråga (KTH, 2009). För att motverka att jävsituationen uppstår står det i Revisionslagen (1999:1079) att den som är revisor ej får vara delägare i företaget som eller företag i samma koncern som de utför sin revision för. Revisorn får inte heller ingå i företagsledningen eller ha förvaltningsansvar, eller övrig kontroll över företaget denne granskar. Vidare får inte revisorn vara anställd, eller vara i beroendeställning till detta företag. Inte heller får revisorn vara nära besläktad med en person som ingår i företagsledningen, samt inte heller stå i låneskuld till företaget eller ett annat företag i samma koncern.
Moore, Tetlock, Tanlu, och Bazerman, (2006) påstår att revisorer anser att deras professionella beslut är rättfärdigade och de anser att jäv inom yrket är “överdrivet av obildade eller demagogiska utomstående som orättvist baktalar dem.” De anser att det är viktigt att fortsätta att forska inom detta komplexa område för att kunna förstå och minimera detta problem.
Jäv och intressekonflikter är inte endast begränsat till svenska revisionsbranschen, Enron och Lehman Brothers är två uppmärksammade utländska bolag som begick samma förseelse. (CBC, 2006-05-25; Reuters, 2013-10-18)
En faktor som Eniro, Telia Sonera, Media Markt, Enron och Lehman Brothers har gemensam, är att alla dessa fem bolag anlitat revisorer från någon av de fem stora revisionsbyråerna, även kallad
“BIG5”. Dessa byråer är; PricewaterhouseCooper, Ernst & Young, KPMG och Deloitte Touche Tohmatsu och Arthur Andersen. Arthur Andersen gick sedan i konkurs till följd av Enrons konkurs, vilket ledde till att “Big5” blev “Big4” som existerar i nuläget.
Enligt Deegan och Unerman, (2011) är det media som bestämmer vad som blir aktuellt, när jäv inom revision uppmärksammas i media leder det till legitimitetsförlust hos revisionsbolagen som illustreras i Legitimitetsteorin. Legitimitetsförlust motiveras av att allmänhetens förväntningar på en revisor innefattar att de ska utföra revisioner i företag på ett neutralt sätt enligt god redovisningssed (FAR, 2015). När revisorer sedan begår jäv innebär det att de tappar allmänhetens förtroende för att revisorer kan ge en rättvisande bild av ett företags ekonomi. (Deegan &
Unerman, 2011)
Revisorsnämnden ansvarar för tillsyn över de godkända revisorerna. Vidare ansvarar de även för god revisionssed samt god revisorssed, det vill säga de normer och praxis som de kvalificerade revisorerna använder sig ut av under sina uppdrag. Revisorsnämndens arbete influeras av media då revisorsnämnden måste öppna disciplinärenden mot revisorer baserat på information i press och
utför Revisorsnämnden kvalitetskontroller av stora revisionsbolag, denna kontroll utförs i syfte att se till att revisionsbolagens granskningsuppdrag utförs med hänsyn till god redovisningssed samt god revisorssed. Revisorsnämndens kvalitetskontroll bedömer även att revisorerna utför sina uppdrag med självständighet och opartiskhet. (RN, 2014) Sören Bergner, Revisionsdirektör på Revisorsnämnden skrev att omfattningen rörande Revisorsnämndens kvalitetskontroll framgår av 27a§ Revisorslagen, vidare skriver han att generellt ska revisorer och revisionsbolag kvalitetskontrolleras minst vart sjätte år och ifall kontrolleringen avser börsnoterade revisionsföretag ska det ske minst vart tredje år.
Situationer likt de i Eniro, Media Markt och Telia Sonera uppkommer vid upprepande tillfällen kan det tyda på att Revisorsnämnden och revisionsbranschen inte gör tillräckligt för att motverka att jävsituationer uppkommer och att det inte heller verkar som att det existerar någon officiell policy för hur de stora revisionsbolagen ska agera när jäv uppkommer.
FAR har publicerat en analysmodell som ska vägleda revisorer att avsäga sig uppdrag då jäv eller risk för jäv existerar, denna teori återfinns i teoridelen. Analysmodellen ger revisorn i uppdrag att göra en självbedömning, vilket innebär att revisorn kan göra ett felaktigt val baserat på deras moraliska ståndpunkt (Diekmann, 1997; Diekmann, Samuels, Ross, & Bazerman, 1997; Messick
& Sentis, 1983; Moore, et al. 2006). Detta påvisar även en tidigare studie som har gjorts, där synen på vilka uppdrag som en revisor kan ta på sig utan att oberoendeställningen påverkas varierade mycket. Detta skedde även i de större revisionsbyråerna i Sverige, som då var Öhrlings PricewaterhouseCooper, Ernst & Young, KPMG, Deloitte & Touche, Lindebergs samt BDO. I samma studie framgår även att hälften av de tillfrågade respondenterna ansåg att analysmodellen inte täcker alla aspekter gällande revisorernas oberoende (Nilsson & Persson, 2005).
Detta fenomen har inträffat upprepade gånger och det kan innebära att revisorerna anser att risken för att bli upptäckt inte är tillräckligt stor för att låta bli att begå jäv, vilket kan innebära att mörkertalet är betydande. Det kan även betyda att Revisorsnämnden och revisionsbyråerna inte implementerat tillräckligt bra förebyggande åtgärder mot jäv. Baserat på denna information skapas frågor i form av hur de fyra stora revisionsbolagen och revisorsnämnden arbetar för att motverka att dessa jävsituationer ska uppstår och hur viktiga dessa problem verkligen är för dem.
Revisor är en profession som i hög grad utövar auktoritet väl förankrad i principer från dess intresseorganisation. FAR ger en rad rekommendationer, vägledning och erbjuder även principer
Den här studien har därför landat i följande forskningsfråga:
Vad i ett granskningsuppdrag gör att jävsituationen uppstår och hur arbetar revisorer och Revisorsnämnden för att motverka dessa?
1.1 Syfte
Syftet med denna studie är att finna förklaringar på vad i ett granskningsuppdrag som gör att jävsituationen uppstår. Studien har explorativa inslag och har en ambition att förklara varför åsiktsskillnader eller avsaknaden av sådana förekommer mellan olika studerade grupper. Vidare skall denna studie ge en ökad kunskap om hur Revisorsnämnden och de stora revisionsbolagen arbetar för att motverka att jävsituationer uppstår.
För att uppnå syftet har vi använt oss av FAR:s praktiska principmodell för bedömning av jäv situationer för att explorativt identifiera skillnader i var jäv uppstår och med uppföljande intervjuer förklara dessa skillnader. För att uppnå syftet har FAR:s principer teoretiserats och genom operationalisering konkretiserats i ett antal frågor. Vidare har en explorativ faktoranalys används för att generera teoretiska begrepp som också används som underlag för uppföljande intervjuer.
Arbetet förväntas stimulera diskussionen och knyta teoretiska begrepp till en pågående diskussion om revisorers granskningsuppdrag, kontroll och oberoende.
1.2 Avgränsningar
Vi kommer att fokusera på den svenska revisionsbranschen. Den kvantitativa undersökningen kommer att inriktas främst mot hela den svenska revisionsbranschen medan den kvalitativa undersökningen kommer riktas till endast de fyra stora revisionsbyråerna och Revisorsnämnden.
2. Teoretisk referensram
Detta kapitel introducerar den teoretiska referensramen som anses vara essentiell för denna forskningsstudie.
2.1 Anmälan om brott i Sverige
Larsson, Ljunggren och Peterson, (2002) menar att det finns en problematik kring det lagkrav som tillkom 1999. Lagkrav innebar att revisorer enligt lag var tvungna att delge misstanke om ekonomibrott till åklagare. Av det empiriska materialet i Larssons (2005) studie framkom det att många revisorer inte uppskattar att de sågs som “lagens långa arm” eller som en statlig företrädare.
Vidare menar författaren att ifall revisorer blev tilldelade en “polisroll” skulle det leda till att allmänheten skulle få fel uppfattning av en revisors arbetsuppgifter. Intervjuerna bekräftade även att revisorerna ser lagkravet om rapportering som en överträdelse mot deras självbestämmanderätt samt mot deras kundsekretess, vilket leder till att deras kundrelation undermineras. Det finns även en oro för att lagkravet kommer att öka förväntansgapet mellan revisorer och allmänheten eftersom allmänheten kan antas förvänta sig fler brottsrapporteringar av revisorerna än innan lagkravet infördes (ibid).
2.2 Relationer mellan revisorer och deras klient
Levinthal och Fichman (1988) studerade hur relationen mellan en revisor och dennes klient förhöll sig. Forskarna fokuserade på att se hur ofta och varför företag valde att byta revisor. Deras studie visar på att en relation mellan revisor och deras klient alltid startar med ett gynnsamt startkapital;
förtroende, ”goodwill”, finansiella resurser eller psykologiskt åtagande. Studien visar att förtroende, bra kommunikation och expertiskunskaper om organisationens behov samt att kunna tillfredsställa dem medför att relationens styrka ökar och risken för att företaget byter revisor minskar. Författarna menade att vid komplexa situationer tenderar relationen att utvecklas mer.
Vidare menar Cook (1977) att när relationen mellan parterna utvecklas utförs ofta investeringar av olika slag för att bättre kunna tillgodose kundens behov.
2.3 Förklaringar till åsiktsskillnader
För att bli revisor genomgår män och kvinnor samma utbildning och träning, därför antas det att män och kvinnor ska ha liknande åsikter och ta samma beslut (Gold, Hunton & Gomaa, 2009).
Externa studier påvisar att kvinnor ofta är mindre riskbenägna än män och att de bearbetar information mer omfattande än män. Därför ansåg Gold, et al. (2009) det intressant att undersöka ifall revisorer gör olika bedömningar beroende på könstillhörighet samt om de influeras olika beroende på klientens kön. Studien visade att både män och kvinnor påverkades mer av deras klienter i de fall klienten var en man. Vidare visade även studien att männen i sina slutvärderingar var närmare expertpanelens slutvärdering oavsett om deras klient var man eller kvinna. En annan studie visade att kvinnliga revisorer tillät mer diskretion vid inkomstrapporter, vidare visade analys av inkomstökning respektive inkomstminskning att kvinnliga revisorer var mer konservativa.
Studien visade även att kvinnliga revisorer var mindre riskbenägna än män, de presterade bättre på moralisk utveckling. (Niskanen, Karjalainen, Niskanen & Karjalainen, 2011)
En studie gjord av Gul, Wu och Yang, (2013) indikerade att skillnader i åsikt mellan olika revisorer främst berodde på om de arbetade eller tidigare hade arbetat för ett av de större revisionsbolagen.
Andra faktorer som åsikterna berodde på var; politisk ståndpunkt, utbildning samt position i företaget. Vidare visade studien på att revisorer med erfarenhet av arbete i ett större revisionsbolag eller de som var delägare i revisionsbolaget var mer konservativa, medan revisorer som avlagt en magisterexamen eller högre examen eller hade en politisk tillhörighet var mer aggressiva.
Dezoort (1998) gjorde en studie där resultatet uppvisade vissa skillnader mellan mer – och mindre erfarna revisorer. Studien visade bland annat att mer erfarna revisorer gjorde mer konsekventa bedömningar och hade en högre självinsikt. Vidare har studier visat på att personer med högre emotionell intelligens, där självinsikt ingår, har lättare att lösa problem och bibehålla en hög kvalité i sitt arbete (Rahim & Minors, 2003).
2.4 Analysmodellen
För att undvika att jävsituationer uppstår i revisionsuppdrag har FAR skapat en principmodell för att hjälpa revisorerna att bedöma om de riskerar att agera partiskt (bilaga 6). Denna modell ställer frågor till revisorn, exempelvis ifall denna anser sig ha egenintressen i organisationen som ska granskas. Dessa egenintressen kan exempelvis bero på vänskapshot, dessa existerar ifall det finns vänskapliga eller familjära relationer till personer i organisationens ledning. Andra frågor som granskas är ifall det finns partställningshot som innebär att revisorn tagit ställning till uppdragsgivaren i en rättslig eller ekonomisk situation eller självgranskningshot som sker ifall revisorn gett råd till det redovisade företaget som innefattar områden som ska granskas av revisorn.
Dessutom innefattar modellen skrämselhot, vilket innebär att revisorn riskerar att utföra granskningen jävigt till följd av hot från organisationen de ska granska. (FAR, 2015)
Ifall en revisor uppmärksammar att de inte uppfyller alla dessa krav eller finner någon ytterligare anledning till att de inte kan utföra en neutral granskning av företaget, skall åtgärder vidtas av revisorn för att säkerställa att jäv inte kan uppstå. När dessa åtgärder har skett ska hela processen dokumenteras. Dokumentet ska innehålla en beskrivning av de hot som har upptäckts samt hur revisorn har åtgärdat hotet. Denna modell visualiseras nedan. (FAR, 2015)
2.4.1 Svagheter med självanalys i analysmodellen
Forskning visar att det finns problem när människor ska analysera deras egna intressen, trots att personer försökte analysera informationen kritiskt och försökte bortse från deras egna intressen visar studien att de tenderar att fatta beslut som är till fördel för dem själva (Moore, et al. 2006).
En anledning kan vara att människor tenderar att värdera argument som gynnar dem själva högre än vad en annan oberoende person skulle göra, utan att inse hur selektivt deras beslut är.
(Diekmann, 1997; Diekmann, et al. 1997; Messick & Sentis, 1983, Moore, et al. 2006) Risken för att detta ska ske är som högst då personen som ska analysera sig själv har ett visst mål med självgranskningen och personen gynnas av ett särskilt beslut. Vid dessa tillfällen framträder argument hos personen som talar för detta mål tydligare och information som talar emot personens uppsatta mål tenderar att ges mindre utrymme och förringas ofta av personen.
Forskning visar på att detta även är ett faktiskt problem inom revisorsyrket, studien visar även att när en revisor väl har analyserat informationen till sin egen eller annans parts fördel är risken överhängande att objektiviteten minskar dramatiskt. (Moore, et al. 2006)
2.5 Media agendasättar teori
Deegan och Unerman, (2011) beskriver att det existerar ett samband mellan medias påtryckningar på enskilda ämnen och hur stor vikt allmänheten lägger på detta ämne. När medias rapportering om ett ämne ökar leder det till att även allmänhetens intresse för detta ämne ökar. Detta innebär att media inte speglar allmänhetens intresse, utan att media istället formar allmänhetens intresse.
Tidigare forskning visar på att större revisionsbolag är mer resistenta mot jäv eftersom de inte är lika beroende av en specifik kund, till skillnad från mindre företag (Eichenseher 1984; Palmrose 1986). Vilket skulle kunna motbevisa Deegan och Unermans (2011) teori, dock kunde inget samband mellan företagets storlek och risken för jäv påvisas i studier som gjorts mer nyligt.
2.6 Intressekonfliktmodellen
Denna modell har framtagits med hjälp av FAR:s praktiska principmodell och tidigare forskning för att förklara vad i ett granskningsuppdrag som gör att jävsituationer uppstår. Modellen illustras i figur 1 nedan.
Figur 1Intressekonfliktmodellen
2.6.1 Granskningsuppdrag
Revisorers granskningsuppdrag förklarades i introduktionen, det går ut på att revisorn ska granska och kontrollera ifall redovisningen i företaget stämmer eller inte, därefter ska de skriva en revisionsberättelse för att bekräfta att redovisningen stämmer (FAR, 2015).När revisorer utför dessa granskningsuppdrag förekommer vissa förväntningar hos allmänheten gällande hur processen i ett granskningsuppdrag ska utföras. Dessa förväntningar består av aktiviteter och ställningstaganden som revisorn ska ta ställning till för att granskningsuppdraget ska ge ett rättvisande resultat, vilket illustreras i Legitimitetsteorin (Deegan & Unerman, 2011). Power, (1999) menar att revisorer måste bli tydligare i sin kommunikation med allmänheten för att de ska bli mer legitima.
Organisationer som exempelvis revisionsbyråer strävar efter att allmänheten ska se dem som legitima. Att vara legitim innebär att organisationen förhåller sig till de normer och förväntningar som allmänheten har på organisationen, detta medför att det finns ett ”socialt kontrakt” som är byggt på dessa förväntningar (Liam, Wilmshurst & Shimeld, 2009). Detta sociala kontrakt innefattar både explicita och implicita förväntningar, explicita kan innefatta att organisationen förväntas följa lagen. Medan implicita innebär att deras aktiviteter förväntas motsvara allmänhetens förväntningar på hur aktiviteterna ska utföras i organisationen. Ett exempel på dessa
Varför tar revisorn uppdraget?
Gransknings Uppdrag
Intressekonflikt
ska vara rättvisande kan illustreras som området Z i modellen nedan (Figur 2) av Deegan och Unerman (2011), samtidigt illustreras de kända aktiviteterna som revisorn utför som inte överensstämmer med allmänhetens förväntningar i området X i samma teori. Y är de förväntningar som allmänheten har som inte överensstämmer med revisorns aktiviteter som allmänheten känner till. När det framkommer att revisorn inte har utfört sitt arbete på ett korrekt sätt enligt allmänhetens uppfattningar skiftar X och Y ifrån varandra och minskar området Z.
Figur 2 Legitimitetsteorin Deegan & Unerman (2011)
Aktiviteter och ställningstagande som revisorn förväntas utföra enligt Intressekonfliktsmodellen visualiseras i figur 3. Viktiga aktiviteter som förväntas utföras under ett granskningsuppdrag är granskning av årsredovisning och bokslut. Uppmärksammar revisorn att de granskade bokslutet inte överensstämmer med bokföringen och andra ekonomiska transaktioner förväntas revisorn anmärka på dessa fel. Det innebär att revisorn skriver en oren revisionsberättelse för att påvisa att felaktigheter existerar i bokslutet. Ifall dessa felaktigheter har gjorts på ett sådant sätt att det kan misstänkas vara brottsligt ska revisorn delge misstanke om brott till åklagare eller skatteverket (Ekobrottsmyndigheten, 2010-06-10; Skatteverket, 2015). När revisorn utför sina yrkesuppgifter bör denne agera på ett professionellt sätt, vilket innefattar att revisorn bör vara objektiv, opartisk, och självständig. Dessutom är det viktigt att revisorn respekterar tystnadsplikten. (SFS:
2006:883)
2.6.2 Motiv för en revisor att acceptera ett uppdrag
Det finns olika motiv till att en revisor accepterar och utför ett uppdrag. Moore, et al. (2006) menar att människor oftast inte är direkt medvetna om att de har underliggande motiv för de val de gör.
Beroende på vilket motiv som blir revisorns drivkraft att utföra uppdraget kan det ha negativa biverkningar på revisorns oberoendeställning. I deras studie fann Moore, et al. (2006) olika faktorer till varför jäv uppstår och i dem ingick olika motiv till varför en revisor väljer att åta sig ett uppdrag. De motiv som tidigare studier och praxis har visat kan motivera en revisor att utföra
Y Z X
= Allmänhetens förväntningar och
uppfattningar om en organisation aktiviteter.
= Organisationens offentliga aktiviteter.
Status hos revisorer ökar ifall de utför ett bra jobb. Ett bra utfört jobb ökar chansen för befordran och bonusar (Moore, et al. 2006) för revisorn samt att deras självförverkligande växer och att bekräftelsen från allmänheten ökar (Bruzelius & Skärvad, 2011).
Negativ påverkan har även effekt på revisorn att denne ska acceptera och slutföra sitt uppdrag.
Negativ påverkan kan definieras av hot om våld, (FAR, 2015) risk för avsked ifall revisorn inte utför uppdraget eller risk för förlust av arbetsrelationer på arbetsplatsen (Gabbioneta, et al. 2014).
Uppdragets natur påverkar även ifall revisorn kommer acceptera sitt uppdrag. Faktorer som påverkar kan exempelvis vara storleken på kundens företag, även om en tidigare relation mellan kund och revisor existerar (ibid.).
Vidare påtalar även Power, (1999) i sin studie att finansiering och status har ett samband mellan varandra och påverkar revisorns motivation att acceptera ett uppdrag.
2.6.3 Intressekonflikt
I Analysmodellen visualiseras olika typer av hot som kan få revisorn att agera jävigt, dessa hot bör tas i beaktande av revisorn för att minska risken för jäv. Kan inte revisorn avlägsna dessa hot ska revisorn enligt FAR:s Analysmodellen avsäga sig uppdraget (FAR, 2015). Problem uppstår då det är revisorn som ska vara självkritisk och eventuellt inte kan göra en rättvis bedömning av sin egen situation. Detta leder till att revisorn riskerar att utföra uppdraget trots att hoten existerar, och därmed ökar risken att jäv uppkommer. (Moore, et al. 2006) Hoten som visualiseras i analysmodellen är egenintresse, självgranskning, partsställning, vänskap, skrämsel och övriga hot, dessa hot är tagna från analysmodellen i Figur 1. Intressekonfliktmodellen illustrerar att när revisorn tar sig an ett uppdrag uppkommer det förväntningar från allmänheten som denna person ska leva upp till. Samtidigt har revisorn egenintressen i form av finansiering, status etc. som nämnts ovan, som motiverar revisorn att acceptera granskningsuppdraget. Dessa motiveringar gör även att revisorn riskerar att agera felaktigt då jäv och intressekonflikter påverkar motiveringarna. Detta fenomen sker exempelvis när krav på lönsamhet från arbetsgivaren existerar. Detta eftersom revisorn känner påtryckningar från arbetsgivaren att utföra uppdraget, trots att uppdraget klassas som jävigt av allmänheten och Revisorsnämnden, vilket innebär att revisorn måste välja mellan att agera jävigt och riskera att bli avskedad.
Status, negativ påverkan och uppdragets natur är även de motiverande faktorer som kan ge revisorn incitament att begå jäv. Är det en stor företagskund, som exempelvis Eniro, kan revisorer få höga incitament att begå jäv då större företag ger bättre arvode, i jämförelse med att göra revision i ett mindre företag. Även bonusprogram ger höga incitament då ju mer pengar revisionsbolag drar in, desto högre blir bonusen. De motiv som beskrivits ovan kan vara orsaker till varför revisorer ibland agerar jävigt trots motåtgärder i form av analysmodellen.
Forskning visar även på att det finns en relationsasymmetri mellan revisorer och deras kunder.
Detta baseras på att de som anställer revisorn har mer makt och forskarna menar att det är därför som revisorerna har svårare att motstå trycket som kunder kan ställa på dem, vilket sedan leder till att revisorerna riskerar begå jäv. (Gabbioneta, et al. 2014)
Figur 3Intressekonfliktmodellen specifik beskrivning
Granskningsuppdrag
Kontrollera årsredovisning &
bokföring
Anmärka på felaktigheter
Delge misstanke om brott
Tystnadsplikt Opartisk Objektiv Självständig
Varför revisorn tar uppdraget
Finansiering
•Krav på lönsamhet från arbetsgivaren
•Påtryckning att bidra till tillväxten i företaget
Status
•Bonus & chans till befordran
•Självförverkligande
•Bekräftelse från allmänheten
Negativ påverkan
•Våldshot
•Förlust av arbete
•Förlust av arbetsrelation
Uppdragets natur
•Storlek på företaget
Intressekonflikt/jäv
Hot
•Egenintresse
•Självgranskning
•Partställning
•Vänskap
•Skrämsel
•Övriga hot
3. Metod
Detta kapitel kommer att behandla hur arbetet med att besvara forskningsfrågorna genomfördes.
Kapitlet kommer att initialt att tydliggöra valet av metod, sedan beskriva hur litteratursökning utfördes, slutligen kommer genomförandet av den kvalitativa och den kvantitativa undersökningen att klargöras.
3.1 Metodval
Utgångspunkten för denna studie var en inledande litteraturstudie där information samlades in och blev grunden för den fortsatta forskningen. Tidigare forskning samlades in för att skapa förståelse och för att förklara både hur verkligheten gestaltar sig, samt hur utvecklingen inom området har sett ut. Vidare valdes det deduktiva synsättet, där både den kvantitativa - och kvalitativa metoden använts för insamling av empirin, där den kvantitativa bestod av en enkät och den kvalitativa bestod av en intervju. Valet av det deduktiva synsättet motiverades av att studiens syfte har ett explorativt inslag.
För att uppnå den första delen av studiens syfte, det vill säga att förklara vad i ett granskningsuppdrag jävsituationen uppstår användes den kvantitativa metoden. Detta eftersom den ger forskaren en möjlighet att studera en större målgrupp, samt att det möjliggör att i större grad utföra en statistisk analys och därmed även göra jämförelser mellan de olika studerade respondentgrupperna (Holm & Solvang, 1997). För att uppnå den andra delen av studiens syfte fanns inget behov av statistik analys, istället låg tonvikten på mer djupgående svar från färre respondenter (Graham, 2007). Därför användes den kvalitativa metoden som anses ge en djupare förståelse och en bättre helhetsbild av de problem som studeras (Holm & Solvang, 1997).
3.2 Litteratursökning
Den data som litteraturinsamlingen har gett kom huvudsakligen ifrån vetenskapliga artiklar, internet samt litteratur. Litteratursökningen har främst skett via Luleå Tekniska Universitets bibliotek, medan universitets databas Primo har använts för att få tillgång till vetenskapliga artiklar. De sökord som har använts vid artikelsökningen i databasen Primo var: “Revisorernas oberoende”, “Förväntningsgap”, “Revisor + moral”, ”Revisorer jävsituation”, “Auditors client relationship”, “Auditors independence”, “Auditors + report crime”, “Auditors + concern for quality”, “Auditors Conflict of Interest gender difference” och ”Conflict of Interest”.
Vidare har FAR:s och Revisorsnämndens databas använts för att inhämta information om de aktuella regler som revisorerna måste rätta sig efter, dessutom har Sveriges Rikes Lag använts som källa.
3.3 Val av respondenter
Urvalet av respondenter var systematiskt utifrån på förhand formulerade kriterier vid båda undersökningarna (Holm & Solvang, 1997). Kriterierna i den kvantitativa undersökningen var att respondenterna skulle arbeta i Sverige inom revisionsbranschen, antingen i de fyra stora revisionsbyråerna eller i mindre företag. Vidare eftersträvades en jämn könsfördelning i utskicket av enkäterna och även en spridning i åldersfördelningen. Detta för att uppfylla studiens syfte och studera olika respondentgrupper inom revisionsbranschen. E-mailadresser till respondenterna söktes via FARs sökmotor.
Första kontakten med respondenterna togs via e-mail där de tillfrågades om deltagande i studien.
I mailet bifogades en länk till en enkät där respondenterna kunde svara på frågor relaterade till revisorer och intressekonflikter (Bilaga 1). Totalt kontaktades 2000 respondenter via e-mail vid olika tillfällen med förfrågan om att delta i studien. Mellan den 9-10/2 kontaktades 215 respondenter varav en tackade nej till att delta i studien och dessutom fick vi in 11 automatiska svar med information om att respondenten skulle vara okontaktbar under en längre eller kortare tidsperiod, 14 personer svarade på enkäten. Eftersom svarsfrekvensen låg kontaktades ytterligare 1110 respondenter under perioden 16/2 - 20/2, av dessa tackade 19 nej till att delta i studien och 55 automatiska svar kom tillbaka. Den 22/2 hade 79 svar inkommit och beslut togs om att kontakta 675 nya respondenter vilket gjordes under tiden 23/2 – 27/2.
Förutom de 2000 utskickade förfrågningarna om medverkan har samtliga respondenter fått minst en påminnelse (Bilaga 3) och de flesta har även fått en andra påminnelse.
Den 8/3 var sista svarsdatum för enkäten och då hade 156 svar inkommit. Totalt tackade 41 personer nej till att delta i studien och 3 personer hade slutat på arbetsplatsen då påminnelsen skickades ut. Vidare skulle 134 personer inte ha tillgång till sin e-mail innan slutdatumet för enkäten. Den vanligaste orsaken till denna långa frånvaro var föräldraledighet eller en längre semester.
I och med utskicket av enkäten uppkom problem med låg svarsfrekvens. Svarsfrekvensen för denna studie uppkom till 7.8%, enligt Esaiasson, Gilljam, Oscarsson och Wängnerud (2007) bör svarsfrekvensen för enkäter ligga på kring 60 % Den låga svarsfrekvensen diskuteras vidare i 3.8 Metoddiskussion.
I den kvalitativa undersökningen valdes respondenterna i första hand med hänsyn till tillgänglighet, därför avgränsades det geografiska området till Norrbottens län. Därefter tillfrågades enbart revisorer på de fyra stora revisionsbyråerna om att delta i studien. Detta eftersom media endast uppmärksammat händelser som skett i stora revisionsbolag, därför anses de stora revisionsföretagen vara mer angelägna att driva utvecklingen framåt och tillgodose allmänhetens förväntningar för att undvika dålig publicitet. (Deegan & Unerman, 2011) Vidare valdes endast revisorer som avlagt revisorsexamen och därmed hade titeln auktoriserad revisor att tillfrågas om deltagande i studien. Två av de stora revisionsbyråerna nekade till deltagande i intervjuerna, en av dem nekade till deltagande efter att den inplanerade intervjun ställdes in på grund av förhinder. Totalt intervjuades 4 auktoriserade revisorer, varav en var kvinna och resterande män. Deras ålder varierade mellan 40 och 58 år.
Dessutom intervjuades även en person från revisorsnämnden, detta för att få inblick i hur deras arbete när det gäller att förebygga risken för jävsituationer. Första kontakt med de tilltänkta respondenterna togs via mail där de tillfrågades om de hade möjlighet att delta i studien.
3.4 Empiriinsamling
Empirin till denna studie samlades först in via enkäter och därefter via semistrukturerade intervjuer. Enkäten bestod av tre olika delar, där den första delen bestod av övergripande frågor om respondenten. Den andra delen bestod av 10 frågor som var av definierande karaktär och den tredje delen bestod av 4 korta scenariofrågor där respondenten tillfrågades om denna ansåg att revisorns oberoendeställning påverkats. (Bilaga 2) Frågorna i den andra delen ställdes utifrån intressekonfliktmodellen som beskrevs i kapitel 2.4. Scenariofrågorna hämtades ur en publicerad och granskad D-uppsats vid Luleå tekniska universitet: Revisorns Oberoende: Revisorers Tolkningar Av Scenarier Framtagna Ur Analysmodellen: En Surveyundersökning I Tre Stora Och Tre Små Revisionsbyråer. Vi ansåg att det var en stor fördel att dessa frågor var beprövade, vilket diskuteras vidare i 3.8 Metoddiskussion. Resultatet i enkäterna låg sedan till grund för skapandet av intervjuguiden.
Den semistrukturerade intervjuformen valdes eftersom att det ansågs av vikt att få svar på en rad bestämda frågor. Vid en ostrukturerad intervju är endast områden som skall behandlas under intervjun på förhand bestämda medan den semistrukturerade intervjuguiden består av öppna frågor. Vidare fanns det möjlighet att i en semistrukturerad intervju ställa följdfrågor till respondenten. (Bryman & Bell, 2005)
Två intervjuguider utformades, en för de auktoriserade revisorerna och en för Revisorsnämnden.
(Bilaga 5 & 6) I studien har 4 revisorer och en anställd jurist från revisorsnämnden medverkat i intervjuer som varade i 30-60 minuter. Intervjun med respondenten från Revisorsnämnden skedde via telefon, övriga intervjuer skedde via personliga möte. Dessa personliga intervjuer skedde enskilt därför att det ansågs troligt att denna miljö skulle upplevas som tryggast för respondenterna och resultera i att respondenterna de gav uppriktiga svar.
Vidare testades intervjuguiden för att ha möjlighet att modifiera intervjufrågorna vid behov. Testet genomfördes via e-post för att det skulle vara mer tidseffektivt. Intervjuguiden skickades till vår handledare samt en testperson, som hade arbetslivserfarenhet tidigare från revisionsbranschen. De frågor som modifierades efter testet var:
● Vår kvantitativa undersökning fann skillnader mellan kvinnor och män när det kommer till jäv inom revision, varför tror du att det finns skillnad i åsikter mellan män och kvinnor om jäv?
Vilket ändrades till:
● Vår kvantitativa undersökning fann vissa skillnader mellan kvinnor och män när det kommer till jäv inom revision, där kvinnor är mer riskaverta. Varför tror du att det finns skillnader i åsikter mellan män och kvinnor om jäv?
○ Har du upplevt några mer skillnader mellan män och kvinnor?
Vidare ändrades även formuleringen av denna fråga:
● Denna undersökning fann även inga skillnader mellan erfarna och oerfarna revisorer, varför tror du att det inte finns någon skillnad i åsikt mellan mer erfarna – och mindre erfarna revisorer om jäv?
Slutgiltig formulering:
● Denna undersökning fann inte heller några skillnader mellan erfarna och oerfarna revisorer, varför tror du att det inte finns någon skillnad i åsikt mellan mer erfarna – och mindre erfarna revisorer om jäv?
På inrådan av testpersonen lades även en fråga till i intervjuguiden för revisorerna:
● Om en transaktion, avsättning eller dylikt är på gränsen till vad som är tillåtet hur hanterar ni det då? Vilka rekommendationer ger ni till er kund?
3.5 Analys av empiri
Innan utskicket av enkäterna hade dessa kodats, vilket innebar att svaren till varje fråga hade en kod. Svaren på enkäten kodades och fördes in i ett dokument, där frågorna hade ett variabelnummer och koden för respondenternas svar fördes in under dessa. Deskriptiva tabeller togs fram för att analysera om det fanns signifikanta skillnader i åsikter mellan de olika respondentgrupperna. Vidare analyserades data genom en faktoranalys för att se om det fanns samband mellan respondenternas svar. De frågor som hade ett samband med varandra slogs samman till faktorer och gavs namn utifrån den teoretiska referensramen. Vidare gjordes en analys utifrån korrelationen på faktorerna.
Insamlad data från intervjuerna transkriberades för att underlätta analysen. Vid transkribering avlägsnades kraftord och ledord som indikerade på tankegång som exempelvis: “hmm.” och
“ööö.” På flertalet frågor tog respondenterna god tid på sig för att besvara frågan och vid ett och annat tillfälle erkände respondenterna att det inte hade funderat på dessa frågor innan och behövde tid för eftertanke. Efter transkriberingen skedde en kodningsprocess, där grundkodning av materialet skedde utifrån utvärderingsmodellen. Vilket innebar att respondenternas svar kodades efter om de upplevde en positiv eller negativ förändring, detta markerades med ett + eller - tecken.
Därefter skrevs ett nyckelord som beskrev vad förändringen var. Koderna kategoriserades utifrån vilken respondentgrupp som svarat, detta för att lättare kunna göra jämförelser mellan respondentgrupperna. Sedan sorterades de kodade svaren in efter likheter och skillnader inom varje respondentgrupp. (Miles, Huberman & Saldaña, 2014) Efter denna mönsterkodning utfördes gjordes en djupare analys av likheterna och skillnaderna i respondenternas svar, både inom och mellan de båda grupperna. Därefter påbörjades de sista stegen i vår analysprocess, där svaren kategoriserades utifrån om de exemplifierade den teoretiska idén eller ej. (Graham, 2007)
3.6 Etik
I denna studie togs Vetenskapsrådets forskningsetiska principer i beaktande, vars syfte är att reglera relationen mellan forskare och respondent. Dessa principer består av fyra huvudkrav;
informationskravet, samtyckekravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
Informationskravet innebär att forskaren måste lämna all information till respondenten som kan påverka dennes vilja att delta. Däribland att deltagandet är frivilligt, att det finns möjligheten att
de tilltänkta respondenterna. Vid aktivt deltagande måste alltid forskaren på förhand inhämta ett godkännande från deltagaren att delta i studien, vilket anges av samtyckekravet. (Vetenskapsrådet, 2015) Det aktiva deltagandet gäller främst vid intervjuer eftersom samtycke ges indirekt vid svar av enkät. Även samtyckekravet uppfylldes vid första kontakten eftersom de tilltänkta respondenterna tillfrågades om samtycke till att delta i en intervju samtidigt som information om studien gavs. Konfidentialitetskravet styr vilka personliga uppgifter som får utlämnas i studien.
(Vetenskapsrådet, 2015) I denna studie kommer anonymitetsprincipen att tillämpas. Detta eftersom att studiens trovärdighet inte kommer påverkas av att respondenterna förblir anonyma, vilket vidare diskuteras i 2.8 Metoddiskussion. Vidare anses anonymitetspricipen i vissa fall ge upphov till mer sanningsenliga svar från respondenterna (Graham, 2007). Ett undantag har gjorts då respondenten från Revisorsnämnden uttryckligen avböjde anonymitet. Nyttjandekravet innebär att personuppgifter som samlas in under forskningen ej får användas i annat syfte.
(Vetenskapsrådet, 2015)
3.7 Källkritik
Under litteratursökningen har källorna granskats kritiskt efter Holm och Solvangs (1997) fyra kriterier: observation, ursprung, tolkning och användbarhet, i många av fallen går dessa kriterier in i varandra.
Källobservation hänvisar till att kategorisera olika ämnen och i detta arbetes fall även att bestämma de sökord som använts vid sökningen i databasen Primo. Vidare ingår här även att se över vilka källor som litteraturförfattaren har använt sig av, detta för att bestämma dess trovärdighet. (Holm
& Solvang, 1997) Då ursprunget av källorna bestämdes, granskades både upphovsmännen och när samt var källan uppkom. Dessutom granskades vilket syfte litteraturen hade, samt var vi funnit källan. Detta gav oss en primär bild av hur källan uppkommit och det i sin tur ger en uppfattning om källan är användbar. (Holm & Solvang, 1997; Dahl, 1967). Vidare tolkades källan genom en analys av vad upphovsmännen försökte säga, samt deras avsikter utifrån vilken tid källan uppkom.
Detta innebar dock inte att vi bortsåg från vår egen tolkning av källans innehåll. I ett andra steg av analysen ställdes vår egen tolkning mot vår tidigare analys av källan, sett från upphovsmännens perspektiv. Målet med hela denna analys var att kunna ha en sammanfattande bild av den information som källan bidrog med. (Holm & Solvang, 1997)
Slutligen bestämdes användbarheten av källan utifrån syftet med denna studie, där två steg
3.8 Metoddiskussion
Enligt Holm och Solvang (1997) bestäms en studies reliabilitet av hur mätningarna utförs samt hur den insamlade empirin bearbetas. Vidare bestäms en studies validitet av vad som mäts. Enligt Bryman och Bell (2005) bestäms denna variant av kvantitativ studies reliabilitet av faktorn;
stabilitet. Med stabilitet menas att om studien utförs ännu en gång, kommer samma resultat att uppnås. I vår enkäts andra del skulle resultatet med stor sannolikhet bli detsamma om studien gjordes om, detta på grund av att frågorna är av en mer definierande karaktär. Enkätens tredje del är mer subjektiv och svaren beror till större del av respondentens moraliska tankegång. Denna tankegång kan förändras snabbare med tiden beroende på exempelvis samhällsutveckling eller utbildning.
För att undvika undermålig validitet i studien har enkäten testats av en pilot-respondent innan utskick skedde till de ordinarie respondenterna. Till den andra delen av enkäten finns definitioner av begrepp som ska mätas för att alla respondenter skulle ha samma uppfattning om begreppets betydelse. Vidare har vi även använt oss av beprövade frågor till enkätens fyra scenariofrågor för att höja studiens trovärdighet. Dessa fann vi genom sökningar i tidigare studier och en publicerad och granskad D-uppsats vid Luleå tekniska universitet. Vi ansåg att det var viktigt för vår studie att scenariofrågorna var beprövade då vi i en enkät ej har möjlighet att be respondenterna förklara hur de tänker och därför är det av större vikt att frågorna är korrekt ställda, vilket leder till att validiteten förblir hög. Studien använde sig av en teoretiskt förankrad principmodell som är normativ för revisorer. Revisorer använder sig av ett antal frågor för att avgöra om ett uppdrag konkurrerar med deras trovärdighet. Dessa frågor är på många sätt överlappande eftersom samtliga på ett eller annat sätt mäter en jävsituation. I studien har dessa frågor använts för att identifiera var jävsituation uppstår. Vi fann att en rad av dessa frågor korrelerar och således mäter samma sak.
Hair, Black, Babin och Andersson, (2010) benämner sådan överlapp för att begreppen har problem med diskriminant validitet. Det betyder att två eller flera frågor mäter samma sak. Vi har i resultatet använt en explorativ faktoranalys för att identifiera sådan överlapp och istället namngett var och en av dessa faktorer. Genom att ta hand om sådan multikollinaritet förväntas vi höja validiteten av arbetet (ibid.). I nästa steg använde vi oss av dessa faktorer med teoretiska benämningar, nämligen uppdragets attraktion, osv, för att identifiera skillnader. På det här sättet kunde vi eliminera typ två fel (ibid.) och istället förklara variansen som uppkommer av en grupp eller biografisk tillhörighet. Den här tillhörigheten är till exempel Big4 eller inte. För att ytterligare validera och skapa en förståelse i diskussioner följdes varje begrepp upp med intervjusubjekt. Att söka förklaringar i uppföljande intervjuer förväntas ytterligare validera förklaringar.
Vidare uppkom problem i vår kvantitativa studie med svarsfrekvensen. Det är alltid önskvärt med en hög svarsfrekvens men det finns även forskning som visar på att studier med låg svarsfrekvens inte nödvändigtvis behöver ha låg trovärdighet. Det kan finnas många anledningar till att svarsfrekvensen i en studie är låg (Curtin Presser, & Singer, 2000). I denna studie har vi fått indikationer att det kan bero på att vår respondentgrupp får många förfrågningar om att delta i enkätstudier och därför väljer att endast svara på någon enstaka enkät eller ingen alls. Vidare skickades även enkäten ut under en tidsperiod där respondentgruppen har en hög arbetsbelastning vilket även detta kan vara en bidragande orsak till den låga svarsfrekvensen. Ytterligare en faktor som kan ha påverkat svarsfrekvensen är att enkätfrågorna berör ett känsligt ämne vilket skulle kunna medföra att tilltänkta respondenter avstod att besvara frågorna.
Enligt Miles, et al. (2014) är det viktigt för en studies reliabilitet vid användning av den kvalitativa metoden, att författarna har sett över intervjuguiden för att frågorna ska bli neutralt ställda och inte inbjuder respondenter till att svara på ett visst sätt. Vidare påpekar författarna vikten av att transkriberingen och kodningen av den insamlade empirin är konsekvent och noggrann utförd samt att empirin har insamlats på ett sådant sätt att svaren anses vara riktiga. I denna studie har vi genomfört en pilotintervju av vår intervjuguide för att säkerställa att frågorna var konkreta och neutrala. Efter pilotintervjun gjordes ändringar i intervjuguiden för att förbättra frågornas kvalité.
Vidare brukades samma metod för kodning av de transkriberade intervjuerna, vilket underlättade den vidare analysen av data. I denna studie valde vi att använda oss av anonymitetsprincipen, därför att vi ansåg att respondenterna skulle kunna komma att lämna ut känsligare material angående hur deras revisionsbyrå arbetar för att motverka att jävsituationer uppkommer. Vi ansåg att det fanns en risk att respondenterna valde att utelämna viss information under intervjuerna för att inte framställa sin revisionsbyrå i dålig dager och därmed försätta sig själv i en dålig position.
Vilket även bekräftades av en del respondenter vid intervjutillfället. Vidare ansåg vi inte att studiens trovärdighet påverkades negativt av att våra respondenter förblev anonyma. Samtliga respondenter har getts möjligheten att se över empiri kapitlet för att säkerställa att citaten är korrekt återgivna.
När det kommer till en kvalitativ studies validitet menar Miles, et al. (2014) att det är viktigt att rätt personer intervjuas och att empirin är knuten till teori på ett bra sätt. I denna studie valde vi att intervjua auktoriserade revisorer därför att de avlagt revisorsexamen och därför ansågs deras svar vara essentiella för våra forskningsfrågor. Vidare utfördes en intervju med en person från
4. Empiri och statistisk analys
I detta kapitel presenteras materialet som denna studie resulterat i. Materialet kommer att presenteras i kronologisk ordning och börja med det material som insamlats via enkäter och därefter materialet från de semistrukturerade intervjuerna. Materialet från de semistrukturerade intervjuerna är uppdelade i två delar, empiri kopplad till enkäten samt empiri kopplad till bolaget och jävsfrågor.
4.1 Empiri insamlad via enkäter
Nedan presenteras den insamlade empirin via enkäter. Till en början presenteras beskrivande statistik om respondenterna och därefter följer en presentation av det insamlade materialet.
4.1.1 Beskrivande statistik
Enkäten bestod till största del av likertsskalor, antingen på skalan 1-6 eller 1-7. Detta innebar att enkätsvaren kunde omvandlas till beskrivande statistik, där vi ansåg att medelvärde, standardavvikelse, standardfel, F-värde och signifikansnivå var de viktigaste värdena att redogöra för.
Totalt skickades enkäten ut till 2000 personer varav 156 (7.8%) besvarade enkäten. I enkätstudien deltog 125 män och 30 kvinnor samt en övrigt. Av de respondenter som deltog arbetade 106 personer på något av de fyra stora revisionsbolagen och resterande 50 personer arbetade på mindre revisionsbolag. 31 respondenter hade varit verksamma i yrket 10 år eller mindre, resterande 125 respondenter hade jobbat mer än10år inom revisionsbranschen.
Förutom standardiserade skalor med ställningstaganden fanns en öppen fråga i enkäten. Den öppna frågan var följande: ”Vilket av följande aktiviteter och ställningstagande beskriver bäst ett framgångsrikt granskningsuppdrag?” Den öppna frågan kommer inte analyseras nedan då svarsalternativen i den frågan inte kunde relateras till övriga frågor. Svaren från denna fråga visualiseras istället i 5.1 Post-Hoc Analys.
4.1.2 Roterande explorativ faktoranalys
Genom att utföra en explorativ faktoranalys av datan fann vi att 13 av 14 frågor kunde delas in i fyra komponenter. Dessa komponenter är ett resultat av att frågorna mäter samma sak och det kallas i statistiken för multikollinariet (Hair et al., 2010). Författarna rekommenderar att man tar hand om multikollinaritet genom att slå ihop variabler som mäter samma sak. Nedan beskriver vi hur denna process gick till.
I enkätsvaren har respondenterna svarat likartat på de frågorna som delades in i varje komponent.
I faktoranalysen nedan finns fyra komponenter som tillsammans förklarade 63,22 % av variationen. Detta innebär att dessa fyra komponenter kunde ge en lika bra förklaring som om dessa 13 frågor behandlades enskilt. Av den roterande faktoranalysen nedan visualiseras vilka dessa fyra faktorer är. De faktorer som anses relevanta är de som har faktorladdningar på över 0,50 (ibid.). Faktorladdningar under 0,50 ströks ur analysen, vilket innebar att Q3 Negativ Påverkan ströks ur faktoranalysen.
Idén med faktoranalys är att se om det finns en underliggande struktur som kan förklara lika mycket som om frågorna behandlades enskilt. I detta arbete ingår oftast att namnge de faktorer som skapas och används senare i analysen. Vår första faktor kallas således för uppdragets attraktion och är skapad av fråga ett och två. Dessa två har faktorladdningar på över 0,50.
Ekonomiska och rationella motiv består av fråga fem till tio, eftersom alla dessa hade högre värde än 0.50 på faktor två. Jävhot hade endast ett högt värde på fråga 11 (Scenario 1) och fråga 12 (Scenario 2). Samt att personliga relationer endast visade ett samband på fråga 13 (Scenario 3) och fråga 14 (Scenario 4).
Tabell 1Faktoranalys
Faktorer
1 2 3 4
Uppdragets attraktion
Q1: Finansiering 0.77
Q2: Status 0.74
Q4: Uppdragets natur 0.67
Ekonomiska & rationella motiv
Q5: Revisorns egenintresse 0.79
Q6: Revisorns Självgranskning 0.72
Q7: Revisorns partsställning 0.90
Q8: Revisorns vänskapshot 0.84
Q9: Revisorns skrämselhot 0.88
Q10: Övriga hot 0.84
4.2.2 Åsiktsskillnader
Utifrån faktoranalysen fick vi nu fram en förenkling som rapporteras i tre tabeller. I tabellerna jämfördes skillnaden mellan könen, personer som jobbar i en liten eller stor byrå och mellan revisorer med mer eller mindre än 10 års yrkeserfarenhet inom revision. Två essentiella faktorer att beröra är F-värdet och signifikansnivån. F-värdet visar hur väl de oberoende variablerna kan förklara förändringarna i den beroende variabeln och utifrån uträkningen för det kritiska F-värdet kan man bedöma vad signifikansnivån är. F-värdet baseras på hur många frihetsgraderna är utifrån antalet respondenter och antalet grupper (t.ex. kön). Signifikansnivån förklarar sedan utifrån F- värdet och det kritiska F-värdet ifall nollhypotesen stämmer. Desto mindre signifikansnivå är, desto större är chansen att förkasta nollhypotesen. Denna nollhypotes är i vårt fall att det inte finns ett samband mellan faktorerna och skillnaden mellan våra respondenter. Om F-värde är högt finns skillnader i medelvärde mellan de olika grupperna. Beslutskriteriet för att bedöma om det finns skillnader bestämde vi till 0.10 (10 %). För att kunna inkludera fler decimaler och underlätta tolkningen har vi redovisat alla p i procentform.
Tabell två nedan visualiserar skillnaden i åsikter mellan män och kvinnor. När vi ser på uppdragets attraktion finns inga skillnader mellan kvinnor och män (F=0.75; p>10%). Ekonomiska och rationella motiv visade även det ingen skillnad mellan könen (F=0.19; p >10%). Det insamlade materialet visade en signifikant skillnad i åsikten mellan män och kvinnor när det kom till begreppet vi kallar jävhot (Q10 & Q11). Kvinnorna i enkäten ansåg att deras oberoende hade påverkats mer i jävhot än vad männen ansåg (F=3.02; p= 8.5%) eftersom medelvärdet var lägre för männen än kvinnorna när det kom till jävhot. Den sista faktorn personliga relationer visar ingen skillnad mellan män och kvinnor (F=0.16; p >10%).
Tabell 2 Åsiktsskillnader man och kvinna
N M SA F P
Uppdragets attraktion
Man 125 4.29 1.03
0.75 38.69%
Kvinna 30 4.10 1.15
Total 155 4.25 1.05
Ekonomiska & Rationella motiv
Man 125 2.67 1.35
0.19 66.24%
Kvinna 30 2.55 1.33
Total 155 2.65 1.34
Jävhot
Man 125 3.59 1.31
3.02 8.45%
Kvinna 30 4.03 1.03
Total 155 3.67 1.27
Personliga relationer
Man 125 1.92 0.79
0.16 69.46%
Kvinna 30 1.98 0.78
Total 155 1.93 0.78
N=antal; M= medelvärde; SA=standardavvikelse; F=F-värde; p=signifikansnivå
En annan jämförelse som utfördes var skillnaden mellan åsikter hos personer som arbetade hos företagen som ingick i BIG4 som utgörs av PWC, EY, KPMG och Deloitte, samt de som arbetade i mindre revisionsbolag utanför BIG4. Denna jämförelse visas nedan i tabell 3. Uppdragets attraktion påvisade en väldigt stor skillnad mellan svaren (F=7.93; p>10%) hos anställda som jobbade eller inte jobbade inom BIG4, där uppdragets attraktion var viktigare för de som jobbade inom BIG4 än de som inte jobbade inom BIG4. Ekonomiska och rationella motiv visade ingen skillnad mellan svaren (F=0.90; p>10). Jävhot visade inte någon skillnad mellan svaren (F=0.01;
Tabell 3 Åsiktsskillnader storlek på revisionsbyrå
N M SA F p
Uppdragets attraktion
Nej, arbetar ej för BIG4 50 3.91 1.15
7.93 0.06%
Ja, arbetar för BIG4 106 4.40 0.96
Total 156 4.24 1.05
Ekonomiska & Rationella motiv
Nej, arbetar ej för BIG4 50 2.49 1.12
0.90 34.45%
Ja, arbetar för BIG4 106 2.71 1.43
Total 156 2.64 1.34
Jävhot
Nej, arbetar ej för BIG4 50 3.68 1.41
0.01 94.56%
Ja, arbetar för BIG4 106 3.67 1.20
Total 156 3.67 1.27
Personliga relationer
Nej, arbetar ej för BIG4 50 1.85 0.81
0.81 36.92%
Ja, arbetar för BIG4 106 1.97 0.78
Total 156 1.93 0.79
N=antal; M= medelvärde; SA=standardavvikelse; F=F-värde; p=signifikansnivå
Den fjärde tabellen nedan behandlar åsiktsskillnaderna bland anställda på revisionsbyråerna som har arbetat i mer eller mindre än 10 år inom revision. Där var det ingen skillnad när det kom till uppdragets attraktion (F=0.13; p>10%), inte heller fanns det någon skillnad när det kom till ekonomiska och rationella motiv (F=0.01; p>10%). Samma sak gällde jävhot (F=0.82; p>10%).
Personliga relationer hade ett högre F-värde än tre övriga faktorerna (F=2.43; p>10%). P-värdet
=12.12 procent, vilket var väldigt nära 10 procent gränsen men det matchade inte vårt kriterium (p<10%) därför ansåg vi att det inte fanns någon skillnad mellan de två grupperna när det kom till personliga relationer.
