S AMMANFATTANDE ANALYS

Till följd av att våra grupperingsmodeller i vissa fall gav avvikande resultat samt att de består av relativt få observationer kommer vi att exkludera dessa från en vidare analys och diskussioner. Syftet med dem var i första hand att undersöka om de kunde bidra till en ökad förståelse för vilka faktorer som påverkar revisionsarvodet i mindre svenska aktiebolag. Då vi finner modellerna mindre tillförlitliga och representativa vill vi ej dra några generella slutsatser utifrån dessa

Enligt teorin ska det finnas ett positivt samband mellan bolagets storlek och revisionsarvodet, detta kan vi även verifiera med våra resultat mätt genom antingen totala tillgångar eller nettoomsättning. Resultaten tyder på en robusthet i denna variabel och dess positiva samband med revisionsarvodet.

När det gäller bolagets risk har forskarna använt sig av en rad olika mått och resultaten från dessa variabler har visat på skilda effekter på revisionsarvodet. I vår studie har Re endast visat sig vara signifikant i två av våra modeller, i dessa kunde vi visa på ett positivt samband till skillnad från tidigare studier som fann ett negativt samband. Då denna variabel till största del inte varit signifikant tyder detta på att Re inte påverkar revisionsarvodet. När det gäller Rt kan vi heller inte visa på något enhetligt resultat utan finner endast ett positivt samband i ett fall, dock ska det tas i beaktning att vi endast använde denna variabel i grundmodell 2. Den studie vi tagit del av som använt sig av Rt kunde inte heller visa på något samband med revisionsarvodet. Då vi endast i enstaka fall har positiva samband mellan lönsamhetsvariablerna och revisionsarvodet tyder detta ej på att revisorerna överlag tar ut ett högre arvode då bolagets lönsamhet är god. Det finns varierande uppfattningar om vilken effekt ett bolags förlust har på revisionsarvodet. Flertalet studier har hypotiserat ett positivt samband men det har även visat sig att mindre bolag kan få ett avdrag på revisionsarvodet om de gör en förlust till skillnad från de stora som ofta debiteras ett premium. Våra resultat skiljer sig från denna teori då vi i två fall kunnat visa på ett positivt samband och i ett fall på ett negativt samband med revisionsarvodet. Detta kan dels ses om att en förlust innebär en ökad risk för revisorn och därmed ett högre arvode samtidigt kan en förlust leda till avdrag då betalningsförmågan är lägre. I vårt urval förekom det inte någon oren revisionsberättelse varför vi inte kan uttala oss om denna variabels samband med revisionsarvodet. I de studier som har kunnat visa på ett samband har detta varit positivt. Skuldsättningsgraden bör enligt ett teoretiskt resonemang påverka revisionsarvodet positivt. Resultaten från vår studie skiljer sig från detta resonemang då vi inte fann några samband vilket tyder på att denna variabel ej påverkar revisionsarvodet. Kassa- och balanslikviditet har inte varit signifikant i samtliga tidigare studier men i de fall de varit signifikant har kassalikviditeten påverkat revisionsarvodet negativt och balanslikviditeten positivt. Vi kunde ej finna något samband mellan balanslikviditeten eller kassalikviditeten och revisionsarvodet. Då våra riskmått överlag inte har visat på några signifikanta samband menar vi på att risk ej verkar vara en faktor som påverkar revisionsarvodet i mindre svenska aktiebolag.

För samtliga komplexitetsvariabler har tidigare studier hypotiserat ett positivt samband med revisionsarvodet. När det gäller dotterbolag har det funnits ett positivt samband vilket skiljer sig från vår studie, då vi i fyra fall har funnit negativa samband. En anledning till detta resultat kan vara att de tidigare studierna mätt denna variabel genom antalet dotterbolag medan vi använt oss av en dummyvariabel för om bolagen är ett dotterbolag eller inte. Vårt resultat kan eventuellt bero på att moderbolag och dotterbolag har samma system vilket underlättare arbetet för revisorn. Kundfodringar i förhållande till totala tillgångar visade ej på några signifikanta samband till skillnad från varulager i förhållande till totala tillgångar som i

fyra fall har visat på signifikanta positiva samband med revisionsarvodet, detta stämmer bra överens med tidigare studier som även de funnit ett positivt samband. Resultatet tyder på att varulagret är en riskfylld balanspost som kan kräva ytterligare revisionsinsats och därmed ett högre arvode. Utifrån våra resultat kan vi ej säkerhetsställa något signifikant samband mellan bolagets komplexitet och dess påverkan på revisionsarvodet. Vi kan dock i enskilda modeller urskilja samband och menar därför på att ett bolags komplexitet åtminstone i viss mån borde påverka revisionsarvodet storlek.

För att undersöka hur revisionsarvodet påverkas ur ett agentteoretiskt perspektiv har tidigare studier använt sig av fritt kassaflöde och ledningens ägarandel av de utstående aktierna.

Ledningens ägande har enligt teorin påverkat revisionsarvodet i en negativ riktning vilket även verifieras av tidigare studier. Det ägandemått som visade på signifikanta resultat var då vi använde oss utav det spridda ägandet i förhållande till det koncentrerade vilket vi hypotiserade skulle ha en positiv påverkan. Även fast hypoteserna går i olika riktning är grundteorin densamma att om man har ett koncentrerat ägande blir agentkostnaderna lägre och då även revisionskostnaderna. Vi fann signifikanta positiva resultat genomgående för år 2004 och år 2005 till skillnad från år 2003, dock var lutningskoefficienten även för detta år positiv. Detta tolkar vi som att även om vi ej kan påvisa ett statistiskt signifikant samband för alla år ser vi indikationer på att spritt ägande i viss utsträckning skulle kunna påverka revisionsarvodet positivt. Fritt kassaflöde har i tidigare studier ansetts påverka revisionsarvodet i en positiv riktning vilket även resultaten i dessa visar på. Våra resultat strider mot dessa då vi i de fall vi i ett fall finner ett negativt samband med revisionsarvodet.

Detta resultat emotsätter sig även det teoretiska resonemang som menar på att ur ett agentteoretiskt perspektiv ökar agentkostnaderna om bolaget har ett stort fritt kassaflöde.

Dock utgår agentteorin oftast från stora bolag eftersom det är de som oftast har de mest påtagliga agentproblem. Detta kan innebära att de bakomliggande teorierna ej blir applicerbara fullt ut på mindre bolag, vilket kan leda till avvikande resultat samt att ett positivt samband till revisionsarvodet kanske ej är självklart. Då vårt urval består av mindre bolag än jämfört med tidigare studier menar vi på att våra resultat eventuellt kan förklaras av att flertalet av dessa i stor utsträckning ägs och leds av samma personer eller att ägarna lättare har god insyn i bolagets verksamhet. Som i sin tur kan innebära att ett högt fritt kassaflöde ej blir någon riskfaktor utan en säkerhet för bolagets framtid och nutida betalningsströmmar.

Resultaten är dock ej entydiga och vi vill därför ej dra någon generell slutsats angående fritt kassaflödes påverkan på revisionsarvodet.

Ur ett teoretiskt perspektiv råder det delade meningar angående vilken påverkan revisionsbyråns storlek får på revisionsarvodet. De som delat upp sitt urval utifrån mindre och större bolag har funnit ett premium för de mindre bolagen till skillnad från de större. Våra resultat visar på att det ej finns något samband mellan revisionsbyråns storlek och revisionsarvodet. Dock var lutningskoefficienten negativ i alla fall utom ett, därför menar vi på att även om vi ej kan fastställa något statistiskt samband tyder resultaten på att relationen mellan Big 4 som revisionsbyrå och revisionsarvodets storlek är av negativ karaktär. Detta skulle kunna överensstämma med teorierna om att det är mest troligt att Big 4 besitter stordriftsfördelar vilket kan utmynna i ett lägre revisionsarvode..

Vilken region ett bolag verkar i har i ett antal tidigare studier visat på positiva samband mellan större städer och revisionsarvodet i enlighet med resonemanget att levnadskostnaderna är högre samt att expertisen och resurserna oftast är belägna i storstadsregionerna. I våra modeller har vi i samtliga fall för 2005 och 2004 kunnat visa på ett lägre revisionsarvode för bolagen i Norrlandsregionen jämfört med Smålands- och Stockholmsregionen. Vi finner

däremot inget enhetligt samband när det gäller Smålandsregionen som endast i tre fall visar på negativa signifikanta resultat i förhållande till Stockholmsregionen. Trots att inte denna variabel genomgående visar på signifikans var merparten av koefficienterna negativa vilket kan betyda att det finns ett underliggande samband som eventuellt kan inverka negativt på revisionsarvodet för de småländska bolagen jämfört med de från Stockholm. Vi kan dock ej utifrån våra resultat fastställa detta samband.

Konsultarvodet samt konsulttjänsternas påverkan på revisionsarvodet är en komplicerad fråga utan något entydigt svar. Enligt teorin kan revisionsarvodet både påverkas positivt och negativt utav konsulttjänster. Vi har gjort en ansats genom vår utökade uppdelning av konsulttjänster att försöka finna ytterliggare resultat inom området. De forskare som funnit samband har i stort visat på en positiv påverkan på revisionsarvodet och detta gäller både konsultarvodet totalt sett samt de olika typerna av konsulttjänster. I de fall resultaten från vår studie var signifikanta visar även de på ett positivt samband mellan konsultarvodet och revisionsarvodet. Lutningskoefficienten för de fall som ej var signifikanta var robust och tydde på ett positivt samband mellan konsultarvodet och revisionsarvodet. Av alla de konsulttjänster vi testat var det endast för bokslut, skatterådgivning samt kontakt med myndigheter eller bank som vi kunde visa på signifikant samband med revisionsarvodet. Vi fann starkast samband för bokslut som var positivt signifikant för alla åren. En anledning till detta kan vara att rådgivningen leder till nya system som kräver mer revision.

Skatterådgivning var endast signifikant 2004 och kontakter med myndigheter eller bank 2005 och 2004 och dessa visade på ett negativt samband. Detta överensstämmer med teorin om kunskapsöverföring som leder till kostnadsbesparingar som revisionsbyråerna för över till bolagen. Av alla konsulttjänster är det endast för bokslut vi kan säkerhetsställa ett signifikant samband med revisionsarvodet.