apitlet syftar till att besvara vår problemformulering från det inledande kapitlet. Vi kommer nedan att redogöra för de slutsatser vi har kommit fram till angående vilka faktorer som påverkar revisionsarvodet i mindre svenska aktiebolag och inleder därför kapitlet med vår problemformulering för att påminna läsaren om denna. Avslutningsvis kommer vi att ge förslag på fortsatt forskning angående revisionsarvodets storlek.
Problemformulering
Vilka faktorer påverkar storleken på revisionsarvodet i mindre svenska aktiebolag?
Efter att ha genomfört vår studie kan vi konstatera bolagens storlek mätt genom totala tillgångar eller nettoomsättning är de variabler som är mest robusta och genomgående visar på positiva samband med revisionsarvodet. Detta resultat ger oss en stark grund för slutsatsen att bolagens storlek är den faktor som till störst del förklarar variationen i revisionsarvodet hos mindre svenska aktiebolag.
Riskvariablerna, komplexitetsvariablerna samt revisionsbyråns storlek visar överlag inte på några signifikanta samband med revisionsarvodet. Av denna anledning har vi ej funnit stöd för att bolagens risk, komplexitet eller revisionsbyråns storlek är faktorer som påverkar revisionsarvodet i mindre svenska aktiebolag.
För att utreda agentteorins påverkan på revisionsarvodet har vi använt oss av bolagens fria kassaflöde samt olika mått på bolagens ägande. Vi finner inget stöd för att det fria kassaflödet är en variabel som påverkar revisionsarvodets storlek. Däremot kan vi konstatera att spritt ägande i förhållande till koncentrerat ägande har ett samband med revisionsarvodet. Denna variabel visar för åren 2005 och 2004 på att ett bolag med spritt ägande betalar ett högre revisionsarvode i förhållande till ett bolag med koncentrerat ägande. Utifrån detta resultat drar vi slutsatsen att ett bolags ägarförhållanden åtminstone har en viss påverkan på revisionsarvodets storlek i mindre svenska aktiebolag även om vi ej kan finna stöd för detta för alla de tre år som undersökningen baseras på eller för alla mått på ägande vi har testat.
Regionvariablerna Norrland och Småland visar på något skilda resultat. Vår studie ger inget genomgående signifikant resultat för variabeln Småland och därmed inget säkert stöd för vår teori om att bolagen från Småland debiteras ett lägre arvode än de ifrån Stockholmsregionen.
Däremot har variabeln Norrland i stort sett gett robusta resultat vilket tyder på att revisionsbyråerna i Norrland överlag debiterar sina klienter ett lägre arvode jämfört med Stockholm. Utav dessa resultat drar vi slutsatsen att om bolagen är belägna i Norrland är detta en faktor som i viss mån påverkar revisionsarvodets storlek. Resultaten antyder att det finns en regional påverkan och det verkar som om ordningen lyder Stockholm, Småland och Norrland med dyrast arvoden i Stockholm.
Då vår studie ej har gett oss entydiga resultat kan vi ej bedöma konsultarvodet eller samtliga konsulttjänsters påverkan på revisionsarvodet. För konsulttjänsten bokslut kan vi dock påvisa ett positivt samband med revisionsarvodet för alla tre åren. Resultaten från år 2005 och år 2004 förevisar även de att de bolag som anlitar sin revisionsbyrå för att få hjälp med kontakter med myndigheter eller bank erlägger ett lägre revisionsarvode än de som ej anlitar sin revisor för denna tjänst. Detta leder till att med undantag från konsulttjänsten bokslut har vi ej
K
genomgående funnit resultat som generar stöd för att konsultarvodet eller de olika konsulttjänsterna är faktorer som påverkar revisionsarvodet i mindre svenska aktiebolag.
Till skillnad från tidigare studier har vi inte kunnat visa på lika många faktorer som påverkar revisionsarvodets storlek. Vi menar att en anledning till detta kan vara att vi studerat mindre bolag jämfört med dessa studier och att det eventuellt inte är lika många faktorer som inverkar på arvodets storlek i dessa bolag. En annan anledning kan vara att de befintliga studierna inte är helt överförbara till de bolag som vi studerat, varför eventuellt nya mått behöver utformas för att bättre förklara revisionsarvodets storlek i mindre bolag.
Avslutningsvis vill vi med modellen nedan tydliggöra för de faktorer som i vår studie visade på signifikanta samband med revisionsarvodet i mindre svenska aktiebolag. Storlek samt bokslut är de faktorer som har visat på starkast samband vilka är positiva för samtliga tre år.
Medan de övriga två faktorerna endast är signifikanta för år 2005 och år 2004 och tyder på ett negativt samband med revisionsarvodets storlek i mindre svenska aktiebolag.
Figur 6. Slutgiltig modell, egenkonstruerad.
Revisionsarvode
Storlek
Konsulttjänst (Bokslut)
Region (Norrland)
Agentteorin (Spritt Ägande)
Förslag till framtida studier
Under tiden som denna studie har pågått har ett antal nya frågeställningar dykt upp som vi anser skulle vara intressanta att undersöka eller ha som utgångspunkt vid framtida studier inom detta område.
• En intressant vinkling av detta forskningsområde skulle vara att genomföra en kvalitativ studie med revisorer som respondenter. Detta för att skapa en ökad förståelse för revisionsprissättningen utifrån revisorernas perspektiv. Vidare skulle en jämförelse kunna göras med resultatet från vår studie och revisorernas åsikter för att belysa de eventuella likheter och skillnader som föreligger.
• För att eventuellt få mer robusta resultat och mindre avvikelser kan det vara av intresse att genomföra en liknande studie med ett utökat urval. Detta för att se om en större urvalsgrupp kan ge ökat stöd till de bakomliggande faktorerna som påverkar revisionsarvodet i mindre svenska aktiebolag samt för att ytterligare studera konsulttjänsternas effekt då detta är ett område som inte är lika utforskat som övriga faktorer.
• För att undersöka om de utländska studierna är applicerbara på svenska förhållanden skulle en replikation av någon av dessa vara intressant att utföra. Då genom att använda sig av likartade urvalsgrupper och bolag samt att operationalisera alla faktorer utifrån samma definitioner som studien som replikeras.
• Att studera bolagen utifrån vilken bransch de är verksamma i och göra jämförelser mellan de olika branscherna skulle även kunna skapa ytterligare förståelse för revisionsarvodets storlek eftersom bolagens struktur och organisation kan skilja sig åt mellan olika branscher vilket skulle kunna påverka resultat olika.
7. SANNINGSKRITERIER