U TÖKAD MODELL

Spritt ägande i förhållande till koncentrerat ägande till skillnad från utomstående ägare i ledningen har visat sig vara en signifikant förklaringsvariabel till revisionsarvodet. Av denna anledning har vi valt att utgå från Grundmodell 3 och utöka denna med våra olika konsultvariabler. Vi fann inga samband med revisionsarvodet då vi testade om bolagen överhuvudtaget använder sig av konsulttjänster (ja eller nej). Vi kan inte heller finna något samband beroende på om bolagen i vilken utsträckning använder sig av konsulttjänster (vid noll till två eller vid fler än vid två tillfällen). När vi genomförde dessa regressioner inkluderade vi först LN Konsultarvode som vi sedan exkluderade. Anledningen till detta var att dessa mått är ett komplement till konsultarvodet. Resultaten skiljde sig dock inte åt och visade inte på några starkare samband vilket innebär att vi inte får något ytterligare stöd för konsulttjänsternas eventuella påverkan på revisionsarvodet. Av denna anledning inkluderade vi fortsättningsvis LN Konsultarvode i vår undersökning. Då vi testade respektive konsulttjänst var det endast konsultvariabeln bokslut som visade på ett positivt signifikant resultat på en 5 % nivå för alla de tre undersökta åren och vi kommer därför att redovisa denna variabel i tabellform. Vi fann även negativa signifikanta samband för skatterådgivning samt hantering av kontakter med myndigheter eller bank. Dessa resultat var inte signifikanta för alla tre åren och vi kommer därför endast att redovisa dessa resultat i löpande text. Vi fann därmed inget stöd för att redovisningsfrågor, juridiska frågor, ekonomiska och administrativa rutiner & system, generationsskifte, investeringsprojekt, resultatuppföljning, personalärenden, försäkringsfrågor, företagsförvärv, upprättande av kontrollbalansräkning, finansieringsfrågor, budget- och planeringsfrågor, organisationsfrågor, marknadsfrågor (affärsidé, affärsplan etc.),

177 Pong, C.M. & Whittington, G., 1087, 1089, 1093 och

Simunic, D. The Pricing of Audit Services: Theory and Evidence., 187 och Chan, P., Ezzamel, M. & Gwilliam, D., 781 och

Francis, J & Stokes, J., 390

178 Chan, P., Ezzamel, M. & Gwilliam, D., 767

intyg (bidragsansökning, hyresavtal, emission etc.) eller privatekonomiska frågor har något samband med revisionsarvodet.

Tabell 11. Konsulttjänst – Bokslut 2005

R R² Justerat R²

,882(a) ,779 ,698

Tabell 12. Koefficienter 2005 Utökad modell – Bokslut

Denna tabell visar på en förklaringsgrad på 69,8 % för 2005 vilket är högre än för de tidigare grundmodellerna. Då bokslut är den enda variabeln som har tillkommit från Grundmodell 3 tyder detta på att bokslut tillför ytterliggare förklaring till revisionsarvodets storlek. Vi kan ur denna tabell utläsa ett positivt signifikant samband mellan bokslut och revisionsarvodet. Detta leder till att ett bolag som använder konsulter till sina bokslut får ett högre revisionsarvode.

Ingen tidigare studie har exakt samma uppdelning av konsulttjänster som vi har, dock anser vi att bokslut är mest jämförbart med redovisningsrelaterade konsulttjänster då bokslut är en del av bolagens redovisningsarbete. Vi anser därför att de bakomliggande argumenten för dess eventuella påverkan på revisionsarvodet är applicerbart i vår studie. Detta kan dock vara lite missvisande eftersom vi inte funnit något samband för till exempel konsulttjänsten löpande redovisning som även den hör till redovisningstjänster men eftersom vi har en mer precis uppdelning har vi för att kunna jämföra med tidigare studier hänfört bokslut hit, då det inte fanns någon exakt motsvarighet. Palmrose som har undersökt redovisningsrelaterade konsulttjänsters samband med revisionsarvodet kunde visa på ett positivt signifikant samband tillskillnad från Ezzamel et al¹⁷⁹. Simunic, Firth och Abdel-Khalik har inte delat in konsulttjänsterna i olika kategorier utan endast använt sig av organisationskonsulttjänster varför vi menar att samtliga konsulttjänster bör ingår i denna och då även bokslut. Firth och Simunic finner ett positivt samband medan Abdel-Khalik ej fann något samband med

179 Palmrose, Z-V. The Effect of Nonaudit Services on the Pricing of Audit Services: Further Evidence., 410 och Ezzamel, M., Gwilliam, D. & Holland, K., 27-28

revisionsarvodet.¹⁸⁰ O’keefe et al. använde även de sig av denna tjänst men gjorde en urskiljning av skatterådgivning, men fann dock inget signifikant samband¹⁸¹. Enligt Palmrose och Davis et al. kan ökningen i revisionsarvodet bero på att konsulttjänster som leder till förändringar i till exempel redovisningssystem leda till ett ytterliggare arbete för revisorn då denne måste sätta sig in i dessa¹⁸². Vi tror att detta kan vara skälet till det positiva samband som vår studie resulterat i. En annan anledning till detta positiva samband kan vara att bolagen i vår studie är mindre och eventuellt behöver extra hjälp med bokföring och bokslut, personalen är kanske inte lika välutbildad som i större bolag som ofta har en egen ekonomiavdelning. Som tidigare är även totala tillgångar och konsultarvodet positivt signifikanta och Norrländska bolag negativt signifikanta. Vi fann likt vid tidigare tester ett positivt samband mellan det spridda ägandet i förhållande till det koncentrerade samt konsultarvodet med revisionsarvodet. Vi finner även ett signifikant positivt samband på en 10

% nivå mellan varulagret i förhållande till totala tillgångar. Francis och Stokes samt Simunic visar på positivt signifikant samband mellan varulagret i förhållande till totala tillgångar och revisionsarvodet i likhet med våra resultat¹⁸³. Däremot visade Chan et al. resultat inget signifikant samband fast hans intervjustudie tydde på ett positivt samband¹⁸⁴. Enligt Simunic, Chan et al. samt Firth kan bolagets varulager som är ett mått på komplexitet vara svårt och riskfyllt att revidera då det bygger på värderingar och prognoser av framtida händelser¹⁸⁵. Vi instämmer med Firth som menar att på grund av varulagrets volym och benägenheten att manipulera varulagret för att öka resultatet så kräver denna post mer revision vilket leder till en ökad revisionskostnad för bolaget¹⁸⁶.

År 2004 var förklaringsvariabeln något lägre och visade på 68,2 %. För år 2004 kunde vi likt för år 2005 finna ett positivt signifikant samband mellan bokslut samt spritt i förhållande till det koncentrerat ägande och revisionsarvodet. Även totala tillgångar och en placering i Norrland visade på samma resultat som för år 2005. Till skillnad från 2005 visade sig varulager i förhållande till totala tillgångar ha ett positivt signifikant samband på en 5 % nivå.

På en 10 % signifikans nivå visade även konsultarvodet och Re på ett positivt samband med revisionsarvodet. Vårt resultat skiljer sig från Chan et al. som fann ett negativt samband mellan Re och revisionsarvodet¹⁸⁷. Firths studie på området visade inte på något signifikant samband mellan Re och revisionsarvodet¹⁸⁸. Vi menar likt tidigare diskussion kring lönsamhetsmåttet Rt att ett premium tas ut då bolagen har möjlighet att betala ett högre arvode på grund av högre lönsamhet och högre betalningsförmåga dock vidhåller vi vid vår tidigare åsikt om att detta ej är helt rimligt ur ett etiskt perspektiv. Förklaringsgraden för år 2003 var på 34,5 % vilket är det lägsta av de tre åren. För 2003 var endast bokslut och totala tillgångar

180 Simunic, D. Auditing, Consulting and Auditor Independence., 698-700 och

Firth, M. The Provision of Non-Audit Services and the Pricing of Audit Fees., 522-524 och Abdel-Khalik, R., 313-314, 320-321

181 O´keefe, T., Simunic, D., & Stein, M., 253-256, 260

182 Palmrose, Z-V. The Effect of Nonaudit Services on the Pricing of Audit Services: Further Evidence., 410-411 och

Davis, L., Ricchiute, D. & Trompeter, G., 135-136 139-149

183 Francis, J & Stokes, J., 390 och

Simunic, D. The Pricing of Audit Services: Theory and Evidence., 187

184 Chan, P., Ezzamel, M. & Gwilliam, D., 782-783

185 Simunic, D. The Pricing of Audit Services: Theory and Evidence., 173, 187. och Chan, P., Ezzamel, M. & Gwilliam, D., 768 och

Firth, M. Auditor-Provided Consultancy Services and their Associations with Audit Fees and Audit Opinions., 673-675

186 Firth, M. The Provision of Non-Audit Services and the Pricing of Audit Fees., 523

187 Chan, P., Ezzamel, M. & Gwilliam, D., 778, 782

188 Firth , M. An Analysis of Audit Fees and Their Determinants in New Zealand., 33

signifikanta, vilket tyder på att detta är robusta variabler då de varit signifikanta samtliga tre år.

Skatterådgivning

Förklaringsgraden för denna modell var 60 % år 2005. Skatterådgivning gav ej något signifikant samband med revisionsarvodet. Däremot fann vi positiva samband mellan totala tillgångar, spritt ägande och revisionsarvodet medan region Norrland visade på ett negativt samband. Förklaringsgraden för 2004 är densamma som för 2005. Däremot för 2004 fann vi ett negativt signifikant samband mellan skatterådgivning och revisionsarvodet. Vårt resultat stämmer överens med Kinney et al. och vi instämmer även i deras diskussion kring att bolag som eftersträvar hög kvalitet efterfrågar mer skatterådgivning vilket leder till kunskapsöverföring och färre fel i de finansiella rapporterna och därmed ett lägre revisionsarvoden¹⁸⁹. Detta skulle även kunna vara fallet i vår studie men dock vet vi ej vilken typ av bolag det är som använder sig av skatterådgivning och kan därför ej med säkerhet fastställa detta. Vårt resultat skiljer sig däremot från Palmrose som kunde visa på ett positivt samband för små bolag samt Ezzamel et al. som även de fann ett positivt samband. Ezzamel et al. menar att anledningen till det positiva sambandet kan vara att händelser som företagsförvärv, omstruktureringar och avyttringar ökar behovet av skatterådgivning som resulterar i en dyrare revision.¹⁹⁰ Vi fann även positivt signifikanta samband för totala tillgångar, varulager i förhållande till totala tillgångar, spritt ägande i förhållande till koncentrerat samt konsultarvodet. Som tidigare visade Norrland på ett negativt samband. På en 10 % signifikansnivå hade även Re och förlust ett positivt samband med revisionsarvodet, detta skiljer sig från våra tidigare resultat då den sistnämnda variabeln visade på ett negativt samband. Det positiva sambandet tyder på att bolagets risk ökar då det gör en förlust och kan därför resultera i ett högre revisionsarvode. Detta överrensstämmer med Pong och Whittingtons hypotes att förlust är ett riskmått som ökar revisionskostnaderna¹⁹¹. Förklaringsgraden för denna modell år 2003 var 31,3 %. Vi kunde för detta år endast finna ett positivt samband mellan totala tillgångar och revisionsarvodet. På en 10 % nivå visade även dotterbolag ett negativt samband.

Kontakter med myndigheter eller bank

För år 2005 visade denna modell på en förklaringsgrad på 63,1 %. Som tidigare visade totala tillgångar och spritt ägande i förhållande till koncentrerat på ett positivt samband och Norrland på ett negativt samband med revisionsarvodet. Konsulttjänsten kontakter med myndigheter eller bank hade ett negativt samband med revisionsarvodet. Detta skiljer sig från bokslut som hade ett positivt samband men överensstämmer med skatt som hade ett negativt samband. Likt tidigare diskussion kan detta bero på kunskapsöverföring mellan konsult- och revisionstjänsterna som resulterar i kostnadsbesparingar som förs över till bolagen via lägre arvoden. En annan anledning skulle kunna vara att dessa konsulttjänster hjälper bolagen att strukturera sin verksamhet vilket skulle kunna resultera i att bolaget blir enklare att revidera.

Dessa variabler visade på likadana samband för år 2004. Förklaringsgraden var dock lite lägre, 58,5 %. Till skillnad från 2005 visade även varulagret ett positivt samband med revisionsarvodet. För 2004 var även dotterbolag negativt signifikanta och förlust positivt signifikant, detta på en 10 % signifikansnivå. Våra resultat för år 2003 blev som tidigare sämre jämfört med övriga år. Förklaringsgraden uppgick endast till 30,4 % och de enda variablerna som visade på signifikanta samband med revisionsarvodet var tillgångar samt

189 Kinney Jr., William R., Palmrose, Z-V& Scholz, S., 566, 585

190 Palmrose, Z-V. The Effect of Nonaudit Services on the Pricing of Audit Services: Further Evidence., 410 och Ezzamel, M., Gwilliam, D. & Holland, K., 27-29

191 Pong, C.M. & Whittington, G., 1087, 1089, 1093

dotterbolag. Tillgångarna visade på ett positivt samband på en 5 % nivå medan dotterbolag var negativt signifikanta på en 10 % nivå.