S AMVERKAN MED DET OMGIVANDE SAMHÄLLET

S AMVERKAN MED DET OMGIVANDE SAMHÄLLET

Välbesökta föreläsningar i hälsans tecken

Omkring 80 åhörare kom när Sahlgrenska akademin arrangerade Hälsans kväll under Universitetets vecka.

Föreläsningarna handlade om saltets baksidor och fram-sidor samt husmanskost i norra och södra Europa.

Lars Ellegård, docent i klinisk näringslära vid institutio-nen för medicin, inledde med att konstatera att maten på Ostindiefararen i slutet av 1600-talet egentligen inte var så dålig ur näringssynpunkt, förutom bristen på c-vitamin som orsakade skörbjugg ombord.

Ellegård berättade också om en ny nederländsk studie som jämförde traditionell nederländsk husmanskost, en nyttigare variant av samma mat och medelhavskost.

Denna holländska studie är en del av den pågående europeiska EPIC-studien om kopp-lingen mellan kost och cancer, och enligt resultaten var den nyttigare varianten av hus-manskosten bättre än både den traditionella holländska maten och medelhavskosten.

Studien fick stor medial uppmärksamhet. Den som bara läste tidningsrubrikerna fick intrycket att också den svenska husmanskosten skulle vara betydligt bättre än medel-havskosten, men det är en sanning med modifikation, menade Lars Ellegård.

- En Janssons Frestelse gjord med matlagningsgrädde och mjölk är naturligtvis att föredra ur hälsosynpunkt framför samma rätt gjord med vispgrädde, sade han.

Lena Hulthén, professor i klinisk nutrition med inriktning mot human spårämnes-forskning vid institutionen för medicin, talade under rubriken ”Ditt dagliga salt – nödvändigt men farligt”.

- Kroppen måste få i sig 0,6 gram salt varje dag men för säkerhets skull har livsmedelsverket satt sin rekommendation till minst 1,5 gram salt per dag, men det finns också en önskan om att vi inte bör få i oss mer än max 6 gram salt varje dag, sade Lena Hulthén.

Lena Hulthén har lett kliniska studier där urinen från 79 värnpliktiga analyserats.

Studierna visade att de unga männen i genomsnitt åt 11,7 gram salt per dag.

- De män som får i sig mest salt äter inte mer mat än andra, men de äter mer bröd, chark-produkter, snacks och skräpmat, sade Lena Hulthén.

Birgitta Stevinger, informationsbibliotekarie vid Biomedicinska biblioteket, visade också webplatser med bra information om hälsa. Många åskådare samlades runt datorn före, efter och i pausen mellan de två föreläsningarna.

Rehabforskare till Kina

Två av Sahlgrenska akademins forskare inom stroke och rehabilitering har varit i Kina för att undervisa, men också för att lära sig. Katharina Stibrant Sunnerhagen och Åsa Lundgren Nilsson reste i september, inbjudna av en patientförening i miljonstaden Dalian. Under fyra heldagar föreläste de för ett femtiotal kinesiska läkare och annan rehabiliteringspersonal.

Stroke är betydligt vanligare i Kina än i Sverige. I Sverige inträffar varje år omkring 200 slaganfall per 100 000 invånare. I Kina är motsvarande siffra cirka 400.

- I Sverige har vi till exempel satsat på att sänka blodtrycket hos personer med högt blodtryck och det har gett resultat. I Kina har man inte riktat in sig lika mycket på att förebygga hjärt-kärlsjukdomar. Dessutom röker fler i Kina, säger Åsa Lundgren Nilsson.

De två forskarna höll sina föreläsningar på svenska och en tolk översatte till kinesiska.

Resan till Kina innebär ett kunskapsutbyte för de svenska forskarna. Katharina Stibrant Sunnerhagen och Åsa Lundgren Nilsson ska också besöka en universitetsklinik i Peking för att ta del av kinesiska rehabiliteringsmetoder.

Premiär för TV-kursen Livet och hälsan

Övervikt, stress, alkohol och allergier är några av de ämnen som tas upp i TV-kursen Livet och hälsan. Det första programmet visades i Kunskapskanalen den 16 oktober.

Avsnitt ett handlade om övervikt. I programmet fick vi möta Bengt som kämpat mot kilona hela sitt liv.

ad - Vi vill visa att små förändringar kan ge ett liv som är både

lättare och roligare att leva. I programmen får vanliga patienter berätta hur de själva upplever sin situation och v de har gjort för att ändra sin livsstil, säger Sahlgrenska aka-demins projektledare Ernst Nyström.

Kursen ges vid institutionen för medicin. Föreläsare i det första programmet är docent Jarl Torgerson och professor Peter Friberg.

Universitetskursen är helt webbaserad och avklarad kurs ger fem högskolepoäng. Tio fristående, halvtimmeslånga avsnitt sänds i TV. Till varje avsnitt ska deltagaren läsa kurslitteratur och i slutet av kursen ska varje student skriva en uppsats.

- Vi på Sahlgrenska akademin är väldigt duktiga på livsstilssjukdomar och TV-kursen är ett sätt för oss att föra ut de senaste forskningsrönen till den breda allmänheten, säger Ernst Nyström.

Avsnitten går också att se på Internet eller köpa på DVD. Hundratals medarbetare inom Volvokoncernen och Västra Götalandsregionen erbjuds att följa kursen. Deras gemen-samma hälsoprojekt Livsstil i Väst har stått för en stor del av produktionskostnaden.

Livet och hälsan-programmen är producerade av Universitets-TV i samarbete med Sahlgrenska akademin. Utbildningsradion har köpt rätten att sända serien.

Hälso-SAM

Det nära samarbetet med hälso- och sjukvården och tandvården utgör en grundsten för forskning och utbildning inom Sahlgrenska akademin. Samarbetet regleras sedan 2004 i ett regionalt samarbetsavtal mellan Göteborgs universitet och Västra Götalandsregionen.

Enligt avtalet finns fyra samarbetsgrupper med fyra ledamöter från vardera part. Ord-förandeskapet växlar årligen mellan parterna.

I samband med att Sahlgrenska akademins dekanus Pam Fredman utsågs till rektor för Göteborgs universitet förändrades akademins representation i Hälso-SAM. Tillträdande dekanus Olle Larkö har sedan den 1 juli varit alternerande ordförande för Hälso-^SAM, samarbetsgruppen för övergripande och principiella frågor.

Kunskap för det goda livet

Hälso-^SAM gav under våren chefen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset och dekanus för Sahlgrenska akademin i uppdrag att ta fram förslag till gemensamt visionsdoku-ment för de båda organisationerna. Ett utkast bearbetades under hösten och sändes bland annat på remiss inom Sahlgrenska akademin under november månad.

Den 2 februari 2007 fastställde akademistyrelsen för sin del visionen och nu återstår att samma dokument ska behandlas av regionstyrelsen. Det är således med reservation för detaljändringar nedanstående redovisas.

- - -

Göteborgs universitet ska bedriva excellent kunskapsbildning inom det hälsovetenskapliga området, för att ge bästa möjliga förutsättningar att förebygga, lindra och behandla sjukdom och ohälsa. Västra Götalandsregionen ska omsätta denna kunskap i högklassig, effektiv vård med respekt för varje patient och dennes vilja och behov. Vår gemensamma utmaning är att driva kunskapsutveckling och vård framåt på god vetenskaplig grund och genom beprövad klinisk erfarenhet samt med alla människors lika värde och rättigheter i fokus.

Inom Västra Götalandsregionen har Folktandvården Göteborg, Sahlgrenska Universitetssjuk-huset och Primärvården i Göteborg ett särskilt ansvar att utveckla och tillämpa

hälsoveten-skaplig kunskap, och inom Göteborgs universitet har Sahlgrenska akademin motsvarande ansvar. Våra uppdrag förutsätter ett nära samarbete i strävan mot en ledande position inom samtliga områden där vi är verksamma.

Med detta dokument vill vi – Sahlgrenska akademin och Västra Götalandsregionen – staka ut en gemensam väg för hållbar hälsa som vilar på respekt individer, kompetenser och ämnes-områden emellan, förtroende och tillit till varandra, optimism och gemensam framtidstro.

Hälso-SAM

På en övergripande formell nivå är Hälso-SAM det mest påtagliga och viktigaste beviset på vårt samarbete. Ett regionalt avtal anger ramarna för samarbetet som också bygger på korsvis rep-resentation, kontinuerlig dialog och gemensamt agerande för att stödja varandra och främja varandras intressen. I avtalets portalparagraf anges att vi ”har som ett gemensamt mål att ut-veckla sjukvård, tandvård och hälsoarbete samt forskning, utvecklingsarbete och utbildning inom hälso-, sjukvårds- och tandvårdsområdet, så att Västsverige inom dessa verksamheter intar en tätposition i Sverige och i vissa fall även i Europa och världen”.

Forskning och utveckling för vården

Tillsammans ska vi bedriva internationellt konkurrenskraftig patientnära forskning, i syfte att utveckla högklassig hälso- och sjukvård och tandvård.

Framgångsrik hälsovetenskaplig forskning, i synnerhet den patientnära forskningen, är ofta beroende av konkreta problem och data som genereras inom vården. Omvänt är kvalificerad vård beroende av forskning som ligger i absolut framkant, såväl nationellt som internationellt.

Där befinner vi oss idag inom en rad områden.

För att ytterligare stärka vår position satsar vi särskilt på forskningen inom områden där vi har goda möjligheter att inta en tätposition. Detta gör vi genom aktiv rekrytering av såväl etablerade som lovande yngre medarbetare samt tillhandahållande av modern ändamålsenlig infrastruktur.

Vår gemensamma ambition är att attrahera en större del av tillgängliga forskningsmedel, att tillå-ta och stöttillå-ta en fokusering som ger spetsområden optimala resurser och potential till utveckling samt att våga prioritera bland möjliga forskningsinriktningar.

Vi ska söka vägar att ytterligare överbrygga traditionella disciplin- och organisationsgränser. En kreativ samverkan mellan discipliner ökar våra möjligheter att formulera och besvara dagens och morgondagens hälsovetenskapliga frågor.

Utbildning för vården

Tillsammans ska vi bedriva utbildning och vidareutbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå på vetenskaplig grund, med målet att förse vården, den hälsovetenskapliga forskningen och näringslivet med kompetent och eftertraktad personal.

De utbildningar som bedrivs vid Sahlgrenska akademin kräver tillgång till såväl teoretiska som praktiska resurser, välutbildade lärare, patienter, patientdata och klinisk handledning. Genom att ta tillvara våra goda förutsättningar inom dessa områden ska vi ytterligare stärka vår ledande position inom patientnära hälsovetenskaplig utbildning.

Utöver den yrkesspecifika kunskapen ska utbildningen ge förutsättningar för god samverkan mellan olika yrkeskategorier inom vården liksom för utvecklingsarbete och forskning.

Anställningsbarhet är en viktig faktor vid bedömningen av utbildningens utbud och innehåll.

De grund- och forskarstuderande som examineras från våra utbildningar ska vara eftertraktade inom vården, näringslivet och den hälsovetenskapliga forskningen. Därför måste vi prioritera bland utbildningsinriktningarna samt utveckla deras innehåll och kvalitet med hänsyn till ett prognostiserat behov av kompetens. Vi ska också vidta åtgärder för att öka andelen studerande med klinisk anknytning inom utbildningen på forskarnivå.

Anställningsbarhet är också ett av ledorden i den s k Bologna-processen. Vi ska samarbeta i utformningen av utbildningsplaner och kursplaner enligt ny högskoleförordning. I linje med detta ska även utbildningarnas kvalitetssäkring utvecklas och internationaliseringen stärkas.

För att behålla och stärka vår framskjutna position inom hälsovetenskaplig utbildning måste vi fortsätta satsa på kvalificerad forskning samt rekrytering och vidareutbildning av de mest kompetenta lärarna. Vi ställer höga krav på den forskande läraren att undervisa och kommuni-cera på ett sätt som hjälper andra att förstå och dra nytta av den forskningsbaserade kunskapen.

Vi ska därför erbjuda goda möjligheter till pedagogisk utbildning samt öka medvetenheten om jämställdhet och kulturella aspekter.

Ledning och styrning

Tillsammans ska vi utveckla ett tydligt ledarskap, som skapar och sprider förtroende och entusiasm i våra organisationer och ger bästa möjliga förutsättningar att bedriva excellent forskning, utbildning och vård.

Professionella organisationer kräver företrädare med professionell chefskompetens och bred förankring i verksamheten. Genom att erbjuda stimulerande och attraktiva ledningsuppdrag i kombination med goda möjligheter till ledarskapsutveckling, ska vi locka de bästa cheferna till våra organisationer samtidigt som vi internt identifierar och utvecklar medarbetare med goda ledaregenskaper.

Vi ställer höga krav på våra medarbetares kompetens, insatser och resultat. Därför ställer också de höga krav på oss. Västra Götalandsregionen och Sahlgrenska akademin ska erbjuda stimulerande arbetsplatser med förutsättningar och kraft att attrahera och motivera nuvarande och nya medar-betare. Vi ska vara lyhörda och generösa mot nytänkande inom både utbildning och forskning, erbjuda realistiska möjligheter till kompetensutveckling och karriärgång inom och mellan orga-nisationerna samt rekrytera och utbilda chefer med förmåga att se och utveckla enskilda medar-betares kompetens. Särskild vikt ska läggas vid att stimulera kvinnor att delta i chefsutbildning.

Kombinationsanställningar, adjungerade anställningar och antagning av docenter är en viktig del av vårt kunskapsutbyte, som utvecklas och kvalitetssäkras genom att policies, regelverk och upp-följningsinstrument utformas gemensamt samt genom ett nära och förtroendefullt samarbete.

Sahlgrenska akademin och Västra Götalandsregionen har var och en sin egen linjestruktur och det är viktigt att dessa strukturer är tydliga och kända i organisationerna. Vi ska genom ömsesi-dig representation i ledningsorgan och på andra sätt ha god insyn i varandras verksamheter och hålla varandra underrättade om pågående, planerade eller uteblivna förändringar, bland annat genom Hälso-SAM, Medi-SAM, Odont-SAM och Vård-SAM.

Stöd Organisation

Tillsammans ska vi skapa starka organisationer som är förberedda för och kan hantera krav på förändringar inifrån eller utifrån.

I sökandet efter ny kunskap ingår ofta också sökandet efter nya samarbetspartners och nya orga-nisatoriska lösningar. Vi ska främja detta utan att äventyra nödvändig sammanhållning och sam-ordning. En del av utmaningen ligger i att universitetet och regionen är organisationer med olika typ och grad av politisk styrning och olika modeller att fördela medel, utse chefer etc. Dessa olik-heter ska bejakas samtidigt som vårt samarbete förutsätter att vi inte onödigtvis hindras av res-pektive organisations regelverk och traditioner.

För att säkerställa en god kommunikation inom och mellan de komplexa organisationerna, krävs en tydlighet i den organisatoriska uppbyggnaden samt kunskap om respektive organisation som är spridd bland alla medarbetare. Ur arbetsmiljösynvinkel är det till exempel helt avgörande att alla vet till vem de kan och bör vända sig med eventuella problem eller för att utkräva ansvar.

Detta kan vi åstadkomma genom tydlighet i anställningsavtal, delegationer, information på webbsidor och liknande.

Administration

Tillsammans ska vi utveckla en effektiv och flexibel administration, för rättssäker myndighetsutövning och som stöd för framgångsrik utbildning, forskning och vård.

Genom olika föreskrifter som styr hälso- och sjukvården, tandvården och universitetet ställs höga krav på vår gemensamma verksamhet. Här har administrationen en viktig samordnande funktion.

En professionell administration åstadkommer vi genom målmedveten rekrytering och kompetens-utveckling samt ett utökat administrativt kunskapsutbyte mellan organisationerna.

Infrastruktur

Tillsammans ska vi tillhandahålla vårdstrukturer och en infrastruktur i övrigt i form av personal, lokaler, utrustning och informations- och kommunikationsteknologi som stöder och uppmuntrar excellent forskning, utbildning och vård.

En väl fungerande infrastruktur inom hela regionen och akademin är en förutsättning för vår gemensamma framgång. För att upprätthålla och stärka vår ledande position inom patientnära hälsovetenskaplig forskning och utbildning krävs att vi satsar särskilt på väl fungerande vård-strukturer men också på exempelvis föreläsningssalar, studentcentra, grupprum och andra studentrelaterade utrymmen.

Inom Sahlgrenska akademin finns ett antal Core Facilities som organiserar och tillhandahåller modern, tung och dyr forskningsutrustning. Core Facilities är centrala i vår gemensamma strävan att stärka den biomedicinska forskningen och utgör en viktig resurs, inte minst vid rekrytering av såväl etablerade som yngre lovande medarbetare.

Bibliotek är centrala i en akademisk miljö, oavsett om fokus ligger på tryckta eller elektroniska publikationer, eller på lokalerna som samlingspunkter med läs-, dator- och grupparbetsplatser.

Utnyttjandet av dessa resurser ska effektiviseras.

Ansvar

Tillsammans ska vi vårda, utveckla och utnyttja den samsyn och det ömsesidiga förtroende vi byggt upp under många år.

Vi har, var och en men också gemensamt, ett ansvar för att respektive verksamhet bedrivs med den inriktning som anges i detta dokument. Det är ett ledningsansvar men också en uppgift för varje medarbetare att universitetets och regionens innehållsliga och geografiska bredd tas tillvara för att stärka kvaliteten inom utbildning, forskning och vård.

Vår gemensamma verksamhet ska genomsyras av en demokratisk och humanistisk människosyn samt en konstruktiv och tillåtande dialog. Detta ska leda till en positiv och utvecklande konfron-tation mellan kunskapsområden och kompetenser, där var och en tillåter sig att bli påverkad och att omvärdera slutsatser och föreställningar. På det sättet stärker vi vår gemensamma position inom patientnära hälsovetenskaplig forskning och utbildning, med syftet att erbjuda bästa tänk-bara vård.

K VALITETSARBETE

Under perioden 2002 till vårterminen 2006 har en arbetsgrupp med representanter från dåvarande program- och fakultetsnämnder (under 2005 program- och fakultetsråd) och studenter, arbetat med kvalitetsförbättrande åtgärder inom Sahlgrenska akademin. Till arbetsgruppen var under denna period en referensgrupp knuten, med en student- och en lärarrepresentant från varje utbildningsprogram.

Under 2006 omorganiserades kvalitetsarbetet vid akademin. En kvalitetssamordnare har utsetts som arbetar halvtid med kvalitetsarbetet. En ny arbetsgrupp utsågs också med en representant från respektive institution, studentkår samt akademins kansli. Den förra arbetsgruppen hade tre möten under våren och den nya kvalitetsgruppen har haft två möten under hösten. Det har varit både arbetsmöten och seminarier med inbjudna.

Kvalitetsgruppen ska bland annat arbeta med att dokumentera pågående kvalitetsarbe-te inom Sahlgrenska akademin, skapa rutiner för kvalikvalitetsarbe-tetsuppföljning och utveckling av grund- och forskarutbildning och internationaliseringsarbete inom Sahlgrenska aka-demin, skapa rutiner för uppföljning av forskningsverksamhet inom akaaka-demin, fortsatt samarbete med Göteborgs universitets kvalitetsråd vad gäller fakultetsaudit, initiera institutionsaudit inom akademin, följa upp högskoleverkets utvärderingar samt arbeta för internationell ackreditering av akademins utbildningar. Utvecklingen av kvalitets-arbetet har skett i linje med Göteborgs universitets gemensamma kvalitetssystem, med krav på uppföljning och kvalitetsgranskning av verksamheten.

Verksamheten har under 2006 inriktats på planering och uppföljning av arbetet med Högskoleverkets utvärderingar, samt återkoppling av den fakultetsaudit som Göte-borgs universitet gjorde 2005. Universitetets initiativ med fakultetsaudit blev en start på förnyelse av kvalitetsarbetet. Kvalitetsrådet vid Göteborgs universitet vill med fakul-tetsaudit skapa en granskning med bästa sakkunskap och baserat på ett kollegialt inslag. Därigenom, menar kvalitetsrådet, skapas också förutsättningar för ett lärande inom organisationen. Fakultetsaudit med medverkan av representanter från andra fakulteter är ett sätt för universitetsledningen att genomföra sin granskningsuppgift, att sprida goda exempel samt att säkra och utveckla kvaliteten vid fakulteterna.

Förutom dessa övergripande kvalitetsfrågor har kvalitetsgruppen arbetat mer specifikt med akademins nya kvalitetsplan i samarbete med Göteborgs universitet. I detta har gruppen också arbetat med ’institutionsaudit’ som är tänkt att vara fakultetens instru-ment för att kvalitetssäkra verksamheten i linje med fakultetsaudit. Även detta arbete görs i samarbete med Göteborgs universitet centralt. Ett tredje fokus har varit fram-tagandet av en gemensam kursvärdering, en fråga som studentkårerna vid akademin är drivande i.

P ERSONAL

Inom Sahlgrenska akademin arbetar cirka 1 300 personer. Drygt hälften av dessa, 63 procent, har en anställning som lärare och/eller forskare, till exempel som professor, forskarassistent, lektor, adjunkt eller biträdande forskare. Övriga 40 procent arbetar inom det tekniska eller administrativa området som till exempel laboratorieassistent, institutionsadministratör , tekniker eller handläggare vid någon av akademins sex institutioner och tre stödfunktioner, Wallenberglaboratoriet , Core Facilities eller akademikansliet.

Kompetensförsörjning

Modell för inrättande och tillsättande av läraranställningar

Hösten 2005 fastställde akademistyrelsen en ny modell för inrättande och tillsättande av läraranställning. Modellen innebär att en akademigemensam inrättandekommmitté bestående av dekanus, prodekanus och akademins sex prefekter bereder samtliga inrät-tandeärenden inför beslut i akademistyrelsen. En viktig grundtanke bakom nyordnin-gen är helhetsperspektivet. En lärarrekrytering ska inte i första hand ske utifrån en enskild enhets behov utan utifrån hela Sahlgrenska akademins behov av kompetens, och måste därmed vara i linje med akademins mål och strategiska planer.

Under året har akademistyrelsen uppmärksammat behovet av en mer långsiktig plane-ring vid inrättande av vissa läraranställningar, främst som professor och lektor. Som ett led i arbetet med att få en bättre överblick av det långsiktiga rekryteringsbehovet pågår en kartläggning av akademins samlade lärarresurs inom grundutbildningen.

Adjungeringspolicy

I syfte att skapa sammanhållna och enhetliga principer för adjungerade läraranställ-ningar antog akademistyrelsen en adjungeringspolicy våren 2006.

Nya post doc-anställningar

Hösten 2005 fattade akademistyrelsen beslut om att avsätta strategiska medel för sex nya post doc-tjänster, en till varje institution, i syfte att underlätta för nydisputerade att etablera sig i det akademiska systemet och säkerställa återväxten av kompetenta forska-re och läraforska-re. Rekryteringen av dessa anställningar avslutades på sensommaforska-ren 2006.

Ett program för att kunna behålla forskarassistenter efter avslutad fyraårsperiod är

Ett program för att kunna behålla forskarassistenter efter avslutad fyraårsperiod är