Salthalt och temperatur vid botten 2 Antal arter/area på hårdbotten.

3. Sedimenttäckning.

4. Utbredning av svamp- och koralldjurssamhällen (OSPAR), vertikala väggar och överhäng

Skötselmiljö: Djupa mjukbottnar (>30m)

Naturtyp/er: Sedimentbottnar av lera, sand och grus. Natura 2000-habitat:

Areal: Ca 20 500 ha

Beskrivning: Mjuka bottnar djupare än 30 meter. Dessa miljöer finns på många plat-

ser i parken, den absolut största förekomsten är i själva Kosterrännan. Stora sam- manhängande mjukbottnar finns också i norra delen av parken.

Bevarandemål: Omfattningen av djupa mjukbottnar med Gynnsam bevarandestatus

(god ekologisk funktion och hög biologisk mångfald) ska inte minska. Detta innebär bland annat att:

1) En konstant eller större area av bottnarna ska vara fysiskt opåverkade av mänskli- ga aktiviteter.

2) Proportionen bottnar med låga syrehalter i bottenvattnet (<3.5 ml/l) ska inte öka. 3) Biologisk mångfald (antalet arter, bentiskt kvalitetsindex BQI) på bottnarna ska inte minska.

Iståndsättningsåtgärder:

3. Utredning om ytterligare skydd inom trålskyddsområden. (referensområden) (Na-

turvårdsverket, Fiskeriverket)

2. Undersöka behovet av referensområden för uppföljning (Naturvårdsverket, Fiske-

3. Arbeta för tydlig utmärkning på sjökort av skyddade områden. (Sjöfartsverket,

nationalparksförvaltningen)

4. Arbeta för att AIS (eller VMS) installeras på alla fiskebåtar i området. (SFR avd.

26, Fiskeriverket)

Underhållsåtgärder:

1. Arbeta för att skyddade områden övervakas (Kustbevakningen).

2. Information om regler för skyddade områden (Fiskeriverket, Nationalparksför-

valtningen).

Uppföljning:

1. Syrehalt vid botten, (Vattendir)

2. Antal arter och BQI index, (Vattendir) 3. Antal sjöpennor/area (m2) (OSPAR)

Skötselmiljö: Fria vattenmassan

Naturtyper: Fria vattenmassan, med djur och växter, men också den naturliga dy-

namiken av strömmar och vågor.

Natura 2000-habitat:

Beskrivning: Förutsättningen för alla organismer i nationalparken är att havsvattnet

är av god kvalitet. Den fria vattenmassan är också livsmiljö för många växt- och djurarter, såsom plankton, fisk och flera arter av marina däggdjur.

Bevarandemål: De fysiska, kemiska och biologiska förhållandena i vattenmassan i

parken ska vara sådana att de ger förutsättningar för en ren och rik marin miljö. Detta innebär att vattnet i parken ska uppfylla Vattendirektivets krav på hög ekologisk status, vilket inkluderar gränsvärden för:

1) Växtplankton 2) Siktdjup 3) Syrebalans 4) Näringsämnen

5) Särskilda förorenande ämnen (syntetiska och icke syntetiska)

Iståndsättningsåtgärder:

1. Framtagande av åtgärdsprogram för att uppnå en god bevarandestatus i området senast år 2009 (Vattenmyndigheten, Länsstyrelsen).

2. Arbeta för att de enskilda avloppen runt nationalparken om möjligt ansluts till det kommunala avloppsnätet. (Kommunerna).

3. Arbeta för att tillgängligheten till tömningsstationer för tanktömning av båtavlopp ökas. (Kommunerna).

4. Arbeta för att kopplingar för olika system för tanktömning kan tillhandahållas. (Kommunerna, Båtbranschen).

5. Arbeta för att tillgängligheten till toaletter i organiserade hamnar och naturhamnar ökar. (Kommunerna, nationalparksförvaltningen).

6. Arbeta för att tillgängligheten till tömningsstationer för skräp ökar. (Kommunerna,

nationalparksförvaltningen)

7. Arbeta för att säkerställa att miljövänliga bränslen (t.ex. alkylatbensin) finns till- gängliga till konkurrenskraftiga priser. (Bensinbolag, kommunerna, nationalparks-

förvaltningen)

8. Arbeta för att det på åtminstone en plats i vardera kommunen finns möjlighet till mekanisk rensning av båtbotten (Kommunerna, båtbranschen)

9. Arbeta för att miljövänliga alternativa bottenfärger finns kommersiellt tillgängliga i bägge kommunerna (färghandlare, kommunerna, nationalparksförvaltningen)

Underhållsåtgärder:

1. Arbeta för att tillförseln av kväve och fosfor till området minskar. (Länsstyrelsen) 2. Information till boende och fritidsbåtägare om tömningsstationer för avlopp och skräp och effekter av avlopp och skräp i naturen i sjökort, radiostation m.m. (natio- nalparksförvaltningen, båtorganisationer, Kommunerna)

3. Delta i skötsel av mottagningsanläggningar och toaletter (kommunerna, national-

parksförvaltningen)

4. Information till fritidsbåtägare om miljövänliga motorer, bensin och båtbottenfär- ger (Nationalparksförvaltningen, båtorganisationer, båtbranschen)

Uppföljning:

1. Växtplankton (Vattendir.) 2. Siktdjup (Vattendir,) 3. Syrebalans (Vattendir,) 4. Näringsämnen (Vattendir,)

5. Särskilda förorenande ämnen (syntetiska och icke syntetiska) (Vattendir,) se även avsnitt Användarmål.

Skötselmiljö: Korallrev

Naturtyper: Rev av ögonkorall (Lophelia pertusa) med associerade arter. Natura 2000-habitat: Rev (1170)

Areal: 1 ha

Beskrivning: Rev av ögonkorall Lophelia pertusa bildar en mycket ovanlig och art-

rik biotop och är en av karaktärsmiljöerna för nationalparken, eftersom den i Sverige bara finns i Kosterhavet.

Bevarandemål: Omfattningen och antalet rev med ögonkorall med Gynnsam beva-

randestatus ska öka eller vara konstant. Detta innebär bland annat att:

2) Antalet levande kolonier i individuella rev inte ska minska. 3) Artantalet på reven inte ska minska.

4) Levande korallrev ska finnas på ytterligare minst en plats i parken. 5) Områden med död korall ska bevaras.

Iståndsättningsåtgärder:

1. Arbeta för att skydda revet vid Grisbådarna med bl.a. Fiskerilagstiftningen (Fiske-

riverket, Naturvårdsverket)

2. Arbeta för att de skyddade områdena markeras på sjökortet. (Fiskeriverket, Sjö-

fartsverket)

3. Transplantera levande korall till ett par döda rev. (Görs av forskare på uppdrag/i samarbete med nationalparksförvaltningen

Underhållsåtgärder:

1. Kontroll av skyddade områden (Kustbevakningen).

2. Information om regler och varför reglerna finns. (Nationalparksförvaltningen,

Fiskeriverket).

Uppföljning:

1. Antal levande rev (OSPAR). 2. Area av ögonkorallrev, (OSPAR). 3. Antal levande individer/rev (OSPAR). 4. Antal arter/rev.

Skötselobjekt: Säl och sjöfågel

Objekt: Säl och sjöfågel (både häckande och besökande) i nationalparken Natura 2000-habitat och arter:

Följande reproducerande eller regelbundet uppträdande arter är utpekade enligt habi- tatdirektivet: Knubbsäl (1365), gråsäl (1364), tumlare (1351).

Följande reproducerande eller regelbundet uppträdande arter är utpekade enligt få- geldirektivet: vitkindad gås (A045), fisktärna (A193), silvertärna (A194), sångsvan (A038), svarthakedopping (A007), storlom (A002), smålom (A001), svartnäbbad islom, havsörn (A075), fiskgjuse (A094), ljungpipare (A140), brushane (A151), grönbena (A166), myrspov (A157), dvärgmås (A177), kentsk tärna (A191).

Beskrivning: Kosterhavet har ett stort och livskraftigt bestånd av knubbsäl, en sjät-

tedel av Västkustens knubbsälar finns inom området.

Kosterhavet är värdefullt för rastande och övervintrande sjöfåglar, liksom för häck- ande arter.

Bevarandemål: Bevara eller förbättra förutsättningarna för långsiktigt livskraftiga

bestånd (Gynnsam bevarandestatus) av knubbsäl och kustfåglar. Det innebär bland annat att:

1) Beståndet av knubbsäl ska inte understiga 1 200 individer.

2) Ungproduktionen hos knubbsäl ska vara tillräcklig för ett stabilt bestånd. 3) Antalet arter och bestånden av häckande kustfågelarter ska inte minska. 4) Det häckande beståndet av tobisgrissla ska öka.

5) Ungproduktionen hos fisktärna, silvertärna och labb ska vara tillräcklig för stabila bestånd.

6) Antalet arter och individer av rastande och övervintrande sjöfåglar ska inte mins- ka.

Iståndsättningsåtgärder:

1. Utplacering av bolådor för tobisgrissla kan övervägas.

Underhållsåtgärder:

1. Skyddsjakt efter mink. (På uppdrag av Nationalparksförvaltningen)

2. Kontroll/tillsyn av att skyddsområden och tider efterlevs. (Nationalparksförvalt-

ningen och Kustbevakningen).

3. Information om regler och varför reglerna finns. (Nationalparksförvaltningen och

Kustbevakningen).

Uppföljning:

1. Antal sälar och kutar (årligen). 2. Antal minkar (årligen).

3. Antal häckande par hos kustfåglar (årligen för vissa arter, heltäckande inventering vart sjätte år, däremellan årligen löpande 20 % av området enligt länsstyrelsens kust- fågelinventering).

3. Ungproduktion hos silvertärna, fisktärna, labb, ejder och tobisgrissla (årligen). 4. Antal arter av häckande fåglar (vart sjätte år).

5. Antal av rastande fåglar, framför allt toppskarv, storskarv och ejder minst tre gånger per år.

Skötselobjekt: Fisk och skaldjur

Objekt: Populationer av fisk och skaldjur, både kommersiella och icke kommersiel-

la.

Natura 2000: Se EU:s art- och habitatdirektiv.

Beskrivning: Kunskapen om hur fisk- och skaldjurssamhället ser ut inom National-

parken, med avseende på art- och storlekssammansättning är bristfällig i dag. Områ- det har tidigare haft rika bestånd av vitfisk, plattfisk och andra arter. I området fiskas idag främst nordhavsräka, havskräfta, krabbtaska, hummer och makrill, samt ostron. Även sill, ål, pigghaj och havsöring fiskas i området, men i begränsad omfattning.

Bevarandemål: Bevara och förbättra förutsättningarna för långsiktigt livskraftiga

1) Räk-, kräft- och hummerbestånden ska vara långsiktigt livskraftiga. 2) Ursprungligt förekommande fiskarter ska öka i antal och beståndsstorlek. 3) Bestånden av kommersiella fiskarter och arter viktiga för fritidsfisket ska öka. 4) Bestånden av hajar och rockor ska öka.

5) Bestånden av rödlistade fiskarter ska öka.

Iståndsättningsåtgärder:

1. Beskriva fisk- och skaldjurssamhället som det ser ut idag med avseende på art- och storlekssammansättning. (Fiskeriverket).

2. Beskriva hur det ursprungliga fisksamhället i området sett ut och ta fram referens- värden för art- och storlekssamman-sättning av fiskfaunan. (Fiskeriverket).

3. Beskriva populationsgenetik och beståndsstruktur för räka, torsk och rödspotta för att klargöra om dessa arter har lokala bestånd i området. (Fiskeriverket).

4. Analysera trender och utbredning av hummer samt beskriva hummerns habitat. (Fiskeriverket).

Underhållsåtgärder:

1. Kontroll av att fiskereglerna följs (Kustbevakningen, Fiskeriverket).

2. Informationskampanj för att förhindra införsel och sumpning av amerikansk hummer. Kampanjer för att fiska ut amerikansk hummer i nationalparken. (National-

parksförvaltningen i samarbete med Fiskeriverket inom ramen för det nationella handlingsprogrammet för främmande arter).

Se vidare åtgärder under skötselmiljö Fria vattenmassan.

Uppföljning:

1. Regelbundna provfisken på alla typer av bottnar

2. Undersökning av hummerbeståndet och hur mycket som fångas av fritidsfisket (fritidsfisket ej rapporteringsskyldiga).