Samarbete mellan fritidspedagog och lärare

Detta avsnitt avser att besvara frågeställningen hur pedagoger upplever samarbetet med lärare. För att kunna besvara denna frågeställning är en av mina intervjufrågor: hur fungerar samarbetet mellan lärare och fritidspedagoger? Även denna frågan är pedagogerna ganska eniga. Samtliga pedagoger menar att fritidspedagogen förr kunde välja bort samarbetet med läraren om det inte fungerade men idag är det en tvingande nödvändighet eftersom skolan och fritidshemmet skall samverka med varandra. Samtliga pedagoger anser att varje lärare och fritidspedagog måste hitta ett fungerande samarbete om de skall kunna arbeta ihop i klassrummet och bedriva ett elevcentrerat arbete.

Maria på tredje skolan beskriver hur samarbetet med lärare kan upplevas av fritidspedagoger:

På vår skola har fritidspedagoger och lärare generellt sett ett bra samarbete men sedan finns det fritidspedagoger som tar en underordnad position i relation till läraren i klassrummet. Detta kan bero på fritidspedagogens personlighet eller osäkerhet i sin egen yrkesidentitet. (Maria)

32

Samtliga fritidspedagoger som intervjuats menar att läraren har en inverkan över hur fritidspedagogen kan arbeta eller bedriva undervisning i klassrummet. Lovisa på tredje skolan beskriver att fritidspedagogers upplägg med lärarna ser olika ut:

Samarbetet skiljer sig beroende på vilken lärare som fritidspedagogen arbetar med. Samarbetet mellan fritidspedagogen och läraren har betydelse över hur fritt fritidspedagogen kan lägga upp sitt arbete. (Lovisa)

Samtidigt resonerar pedagogerna att det också är upp till fritidspedagogen själv vilken position den vill ta i relationen till läraren i klassrummet. Samtliga fritidspedagoger är överens om att samverkan med skolan kan upplevas ensidig där fritidspedagoger går in och täcker upp för lärarna när de är borta eller sjuka.

Isa på första skolan ger en beskrivning av att fritidshemmet kommer i andra hand när det gäller prioritering av personal:

Det är vanligare att vikarier kallas in och täcker upp på fritidshemmet medan fritidspedagoger går in i skolans verksamhet. Lärarna inne på skolan går däremot aldrig in i fritidshemmets lokaler och täcker upp för fritidspedagoger. (Isa)

Samtliga pedagoger är eniga om att samverkan med skolan hade känts mer jämlikt om lärarna ibland hade täckt upp för fritidspedagogerna på fritidshemmet.

Lovisa ger en bild av att fritidspedagogen måste vara tydlig mot skolan över vilken roll den vill ta:

Det är viktigt att fritidspedagogen är tydlig redan från början till ledningen om den inte vill sättas som resurs i klassrummet. (Lovisa)

Isa beskriver det enligt följande:

Det var vanligt att fritidspedagogen fick springa och hämta kaffe till läraren eller mitt i lektionen bad läraren fritidspedagogen att kopiera några papper. (Isa)

Samtliga pedagoger menar att fritidshemmets samverkan med skolan har inneburit att det tagit tid för fritidspedagogen att hitta en yrkesroll som passar dem. Maria och Saga berättar att i början när fritidshemmet började samverka med skolan kändes det som att fritidspedagoger

33

passade upp läraren innan de blev säkra i sin yrkesroll och innan de fick ett fungerande arbetslag tillsammans med lärarna.

Under intervjun på andra skolan framkom det att vissa lärare har svårt att samverka med fritidspedagoger och att det är viktigt att fritidspedagogen vågar sätta ner foten. Lovisa beskriver fritidspedagogers situation såhär:

Fritidspedagoger får inte något tydligt ansvarsområde om de inte vågar säga ifrån till både lärare och ledning. (Lovisa)

Samtliga pedagoger på de övriga skolorna anser att det förekommer ett bra samarbete kring lokaler där både lärare och fritidspedagoger är överens. De berättar vidare att de har ett tydligt ansvarsområde i relation till läraren i klassrummet och att samspelet fungerar mellan parterna. Två pedagoger berättade att det tog tid i början att få en bra samverkan med olika lärare och att båda parter hittade varandras ansvarsområden i klassrummet. Isa ger en beskrivning av vikten av ett bra samarbete mellan fritidspedagog och lärare:

I samarbetet mellan fritidspedagog och lärare spelar även personkemin in. Det är viktigt att fritidspedagogen och läraren fungerar ihop och har tydliga ansvarsfördelningar i klassrummet och att läraren involverar fritidspedagogen i sitt arbete. (Isa)

Övriga informanter är överens om att personkemin är oerhört viktig i samverkan mellan lärare och fritidspedagog. Albert ger följande beskrivning:

Samarbetet fungerar inte om inte personkemin stämmer mellan läraren och fritidspedagogen. Läraren måste släppa in fritidspedagogen i sitt arbete genom att släppa på kontrollen i klassrummet. En fritidspedagog som arbetat många år inom yrket har generellt sett lättare att säga ifrån om samspelet mellan parterna inte fungerar. (Albert)

Samtliga pedagoger kom fram till att deras arbete och planering styrs av den obligatoriska skolan men att fritidspedagoger generellt sett har en bra samverkan med läraren. Flera av pedagogerna berättar att de sitter tillsammans med läraren och planerar sin undervisning. Lovisa ger en beskrivning av hur samarbetet med lärare kan se ut om fritidspedagogen har ett eget undervisningsämne:

Det är vanligt att fritidspedagoger har ett tema tillsammans med klassläraren. Om läraren arbetar med något tema i samhällskunskap så försöker jag som fritidspedagog/bildlärare ha ett liknande tema i bilden som hänger ihop med temat i samhällskunskapen. (Lovisa)

34

Övriga pedagoger på de andra två skolorna har liknande upplägg med de lärare som de samverkar med.

Samtliga pedagoger är överens om att kvalitetsarbetet går lättare om rektorn på skolan är insatt i fritidshemmets verksamhet och att de kan få direktiv gällande hur fritidspedagoger skulle kunna öka kvalitén i fritidshemmet. Maja menar att det kan innebära problem om fritidshemmet inte får tydliga direktiv ifrån ledningen om hur pedagogerna förväntas arbeta i verksamheten samt kunna öka kvalitén inom fritidshemmet:

Fritidspedagogen har fria tyglar i verksamheten men ibland är det svårt att veta hur vi skall arbeta om vi inte får några direktiv ifrån ledningen. (Maja)

Maria ger sin bild av att ha en rektor med fritidsbakgrund som då gör pedagogernas arbete mycket lättare inom verksamheten:

Vi hade för flera år sedan en rektor med fritidsbakgrund som var insatt i verksamheten. Det var då lättare att bedriva kvalitetsarbete och vi hade bättre upplägg i våra aktiviteter som bedrevs inom fritidshemmet. Fritidshemmet följdes upp av ledningen och rektorn besökte fritidshemmet emellanåt. (Maria)

Övriga pedagoger är överens om att kvalitén på fritidshemmet påverkas av om ledningen är insatt i fritidshemmet eller inte. Om ledningen bara är insatt i skolverksamheten riskerar fritidshemmet att förskjutas åt sidan och detta påverkar fritidspedagogernas arbete på fritidshemmet. Det blir då svårare för fritidspedagoger att bedriva en hög kvalité inom verksamheten.

7.2.1 Analys

Resultatet ifrån intervjuerna på alla tre skolor visar att fritidspedagogens arbete med lärare kan se olika ut och att det kan ta tid att hitta ett fungerande samarbete. I empirin framkommer det att fritidspedagoger generellt sett har ett bra samarbete med lärare. Detta stämmer överens med tidigare studier som visar att i ett fungerande samarbete mellan lärare och fritidspedagoger finns det tydliga ansvarsfördelningar och att de tar tillvara på varandras yrkeskompetenser. Lärare och fritidspedagoger bör använda en sammanhängande pedagogisk kompetens och detta innebär att de båda yrkesgrupperna tar fram det bästa ifrån sina båda kompetenser och att dessa kompetenser blandas inom skolans verksamhet (Calander 1999).

35

Resultatet visar att även personkemin spelar in i ett fungerande samarbete mellan lärare och fritidspedagoger. Pedagogernas svar under intervjuerna tyder på att samarbetet är till för att gynna verksamheterna och att individerna kompletterar varandra i sitt samarbete och detta nämner Pilgren (2015) i sin teori om samarbete.

Undersökningen med pedagogerna visar att samverkan med skolan kan upplevas som ensidig där fritidspedagoger hjälper till att gå in för att täcka upp för lärare när de är borta men att lärarna inte går in i fritidshemsverksamheten och täcker upp för fritidspedagoger.

Resultatet visar att samverkan med skolan känns mer jämbördig om lärarna är beredda att täcka upp för fritidspedagoger på fritidshemmet. Första och andra skolan tyckte det var bra med att en samverkan mellan skolan och fritidshemmen inleddes. Tredje skolan ansåg att det var bättre förr när fritidshemmet skötte sig själva och hade sina egna lokaler. Informanterna tycker att fritidshemmet förr kunde ha ett annat lärande och att barngrupperna var mindre. Informanterna kunde lägga mer tid på varje enskilt barn och detta kan de inte idag på samma sätt då barngrupperna ökat i antal.

Sedan fritidshemmets samverkan med skolan har fritidspedagogens inriktning och lärande gått mer och mer till att bli en extra lärare i skolans verksamhet. Fritidshemmets samverkan med skolan har påverkat fritidspedagogens yrkesroll där fritidspedagoger har fått anpassa sig till de förändringar som skett genom åren. Fritidspedagogens arbete är beroende av hur den obligatoriska skolan planerar och bedriver sin undervisning. Detta synsätt överensstämmer med det som Torstensson- Ed och Johansson (2002) är inne på att läraren bestämmer vad fritidspedagogen förväntas göra i deras gemensamma samarbete i klassrummet. Det innebär att fritidspedagogen på automatik får en roll som hjälplärare i klassrummet.

Samarbete som sker mellan lärare och fritidspedagoger har gett fritidspedagoger inträde i skolans verksamhet och undervisningsformens förändring har bidragit till att fritidspedagogerna behövs i klassrummet som resurs eller som extra lärare (Calander 1999).

36

7.2.2 Sammanfattning

Gällande fritidspedagogens samarbete med lärare är det viktigt enligt fritidspedagogerna att varje lärare och fritidspedagog tillsammans hittar ett samarbete som fungerar för dem och att de bedriver ett fungerande lagarbete. Samtliga pedagoger är eniga om att fritidspedagogen måste veta vilken position den har i relation till läraren i klassrummet och att de båda yrkeskategorierna har tydliga ansvarsfördelningar mellan varandra.

Majoriteten av pedagogerna ifrån de tre skolorna är överens om att det är upp till varje fritidspedagog över vilken position den vill ta i relationen till läraren i klassrummet. Övriga pedagoger håller med i diskussionen men menar också att vissa fritidspedagoger per automatik väljer att ta en underordnad position i relation till läraren. Jag tolkar detta som att det beror både på ålder och hur många års erfarenhet fritidspedagogen har inom yrket. Detta innebär att en fritidspedagog som har arbetat flera år inom yrket har under åren samlat på sig en säkerhet i sin yrkesidentitet. Samtliga pedagoger anser att de som fritidspedagoger är jämställda i relation till lärarna och ser sig själva som pedagoger i klassrummet.

37

8 Slutsatser och diskussion

Detta kapitel består av en diskussion av resultatet som kommit fram i min undersökning och jag relaterar mina resultat till tidigare forskning.