Fritidspedagogers syn på sin yrkesidentitet och samarbete med lärare

FAKULTETEN FÖR

LÄRANDE OCH SAMHÄLLE

Examensarbete i fritidspedagogik

Fritidspedagogers syn på sin yrkesidentitet och

samarbete med lärare

Recreational educators' view of their professional identity and collaboration with teachers

Malin Torstensson

Grundlärarutbildning med inriktning Examinator: Susan Lindholm mot fritidshem, 180 högskolepoäng

2

Förord

Detta examensarbete riktar in sig på att undersöka hur fritidspedagoger resonerar om sin yrkesidentitet idag och sitt samarbete med lärare. Anledningen till att jag valt just detta område är för att jag vill veta mer om min kommande yrkesroll.

Jag vill tacka min handledare för sitt tålamod och engagemang i min resa till ett färdigt examenarbete. Jag vill tacka alla de pedagoger som valde att ställa upp på intervju med mig och gjorde denna uppsats möjlig och ser fram emot att få dela med mig av det färdiga resultatet till er pedagoger.

3

Abstract

Studiens syfte är att undersöka hur fritidspedagoger resonerar om sin yrkesidentitet idag och sitt samarbete med lärare. Fritidspedagogens yrkesidentitet kan vara både tydlig och otydlig. Detta beror på vilken yrkesbefattning pedagogen har på den verksamma skolan. Fritidspedagoger har under åren fått ombilda sin yrkesidentitet eftersom barngrupperna ökat, utbildningen ändrats, policydokument uppdaterats och många fritidspedagoger har fått allt fler arbetsuppgifter (Dahl & Karlsudd, 2015).

Metoden som använts är semistrukturerade intervjuer på tre skolor. Sammanlagt har 8 fritidspedagoger blivit intervjuade. Analytiska begrepp som använts i arbetet är yrkesidentitet, kunskapsbas och samarbete. Resultatet visar att beroende på vilken skola fritidspedagogen idag arbetar på och vilket samarbete pedagogen har med läraren, så är läraren med och påverkar i vilken riktning fritidspedagogens yrkesidentitet går. Samarbetet mellan lärare och fritidspedagog har en inverkan på fritidspedagogens arbete. Empirin visar att det finns stora skillnader mellan fritidspedagoger när det gäller innehållet i deras arbetsuppgifter.

Studien vilar på fritidspedagogers upplevelse av sin yrkesidentitet idag och en historisk utveckling av yrket samt deras samarbete med lärare ur ett fenomenologiskt perspektiv (Denscombe 2009).

5

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 6

1.1 Syfte och frågeställningar ... 7

1 Bakgrund ... 8

2.1 Fritidspedagogens yrkesroll ... 8

2.2 Samarbete ... 9

3 Definition av centrala begrepp ... 10

3.1 Yrkesroll ... 10 3.2 Kompetens ... 10 3.3 Samarbete ... 11 3.4 Samverkan ... 11 4 Teoretisk förankring ... 12 4.1 Fenomenologi ... 12 4.2 Yrkesidentitet ... 12 4.3 Kunskapsbas ... 13 4.4 Samarbete ... 14 5 Tidigare Forskning ... 16

5.1 Svensk forskning om fritidshem ... 16

5.2 Internationell forskning om fritidshem ... 19

6 Metod ... 21 6.1 Metodval ... 21 6.2 Urval ... 21 6.3 Genomförande ... 22 6.4 Tillförlitlighet ... 23 6.5 Forskningsetiska principer ... 24

7. Resultat och Analys ... 26

7.1 Fritidspedagogens yrkesidentitet ... 26

7.1.1 Analys ... 29

7.1.2 Sammanfattning ... 31

7.2 Samarbete mellan fritidspedagog och lärare ... 31

7.2.2 Sammanfattning ... 36

8 Slutsatser och diskussion ... 37

8.1 Slutsats ... 37 8.2 Metoddiskussion ... 38 8.3 Framtida forskning ... 39 9 Referenslista ... 40 Bilaga 1 ... 44 Bilaga 2 ... 45

6

1. Inledning

Fritidshemmet har sina rötter i slutet av 1800-talet i den så kallade ”arbetsstugan” vars huvudsakliga syfte var att fostra och sköta om barn från arbetarklassen (Rohlin 1995). I arbetsstugan lärde sig barn enklare hantverkssysslor samt arbetets värde (Johansson 1984; Rohlin 1995). Arbetsstugan ersattes under 1930- och 40 talet av eftermiddagshemmen. Dessa inriktade sig på fritidssysselsättningar och syftade till att vara både psykologiskt och socialt utvecklande. Det erbjöds läxläsning och därmed hade eftermiddagshemmet en skolunderstödd verksamhet (Rohlin 1995).

Under 1950- och 60-talet rådde det brist på arbetskraft vilket innebar att alltfler kvinnor kom in på arbetsmarknaden och därför ökade efterfrågan på offentlig barnomsorg. Detta ledde i sin tur till att det moderna fritidshemmet kunde inrättas från 1960-talet och framåt (Andersson 2010). Sedan 1977 har fritidspedagoger kunnat utbilda sig på högskolor och universitet i Sverige. Fritidshemsutbildningen har sedan dess gått från att vara två år och sedan förlängts till att vara en del av lärarprogrammet. Denna förändring genomfördes eftersom förbundet för fritidspedagoger under 1990-talet ville höja statusen för fritidspedagoger och att det skulle ske ett samarbete mellan skola och fritidshem (Andersson 2010).

I början av 1990-talet kom den politiska idén om att skola och fritidshem skulle slås samman. Man menade att ett samarbete mellan fritidshem och skolor skulle vara gynnsamt för barns utveckling (Dahl & Karlsudd 2015). Denna sammanslagning har dock inte varit friktionsfri, inte minst när det gäller fritidspedagogers arbetssituation och syn på sin yrkesroll. Forskning har visat att fritidshemmets integrering med skolan har inneburit att fritidspedagoger får en underordnad position i relation till lärare och att de upplever sin yrkesidentitet som otydlig (Flising 1995). Forskning har därtill visat att det finns fritidspedagoger som arbetar som assistenter i klassrummet, som lärare i egna undervisningsämnen, som resurs i klassrummet och att det fortfarande finns fritidspedagoger som inte har tydliga ansvarsområden (Andersson 2013). Denna mångfald av möjliga arbetsuppgifter och roller gör det intressant att studera hur fritidspedagoger upplever sin yrkesidentitet samt hur yrkesidentiteten har förändrats under åren. Studien är relevant ur ett yrkesperspektiv för att möjliggöra en ökad förståelse för hur pedagoger upplever sin yrkesidentitet och hur det är att vara fritidspedagog idag. Mot denna bakgrund har jag formulerat följande syfte och frågeställningar.

7

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fritidspedagoger resonerar om sin yrkesidentitet idag och sitt samarbete med lärare. Min undersökning är begränsad och avser intervjuer med pedagoger som varit verksamma i minst 20 år inom yrket.

- Hur upplever fritidspedagoger sin yrkesidentitet idag och hur upplever de en historisk utveckling av yrket?

8

1 Bakgrund

I detta avsnitt presenteras en bakgrund till studiens problemformulering. Problemformuleringen skapar studiens syfte och frågeställning, tidigare forskning, teoretisk förankring och metod. Fritidspedagogens yrkesidentitet är ett relativt nytt fenomen med tanke på att skolan och fritidshemmet från början var två fristående verksamheter. Skolan och fritidshemmet har sedan fått i uppdrag genom politiska beslut att det skulle ske en samverkan mellan verksamheterna. I detta avsnitt presenteras en kort historisk tillbakablick.

2.1 Fritidspedagogens yrkesroll

Under 1970- talet påverkades synen på fritidspedagogens arbete, yrkesroll och identitet genom den aktuella samhällsdebatten och genom en rad reformer. Fritidshemmets verksamhet gick från omsorg till pedagogik genom att fritidspedagogsutbildningen blev en tvåårig högskoleutbildning under 1970-talet. Den pedagogiska utbildningen skulle höja fritidshemmets status (Rohlin 2001, 2002).

Fritidshemmens villkor förändrades grundligt när verksamheten i början av 1990-talet sammanfördes med skolan. Fritidshemmet var från början en självständig verksamhet med egen ledning inom barnomsorgen som styrdes av Socialstyrelsen (Andersson 2011).

Sedan fritidshemmets integrering med skolan har fritidspedagogens yrkesroll varit svårdefinierad under åren. Fritidspedagogens yrkesroll har ett starkt fäste i skolan och fritidshemmets lokaler och personal har flyttats in i skolorna. Fritidshemmets uppdrag gentemot skolan är otydligt beskriven och kan skilja sig åt från skola till skola. Däremot är fritidshemmets uppdrag tydligt och beskrivs både i de allmänna råden och i kvalitet i fritidshem (Hippinen 2011).

Fritidshemmet skall enligt de Allmänna råden (2014) erbjuda eleverna en meningsfull, utvecklande och stimulerande fritid som är utifrån elevernas behov och intressen. Fritidshemmet skall både innehållsmässigt och tidsmässigt komplettera sin verksamhet till skolan. Utbildningen som bedrivs vid fritidshemmet skall enligt de Allmänna råden (2014) förutsätta att det råder en helhetssyn över eleven och elevens behov.

9

Fritidshemmets integrering med skolans verksamhet har skett på skolans villkor och det har inneburit att fritidspedagoger fått rollen ´som hjälplärare menar Carlgren (i lärarförbundet 2001).

Fritidspedagoger kan uppleva att de måste hålla samman skolverksamheten samtidigt som deras kompetens inte tas tillvara på fullt ut i skolansverksamhet framhåller Skolverket (2011).

2.2 Samarbete

Johansson (1999) har fått fram i sin studie att samarbetet är avgörande för kvalitén inom de båda verksamheterna skola och fritidshem. Samarbetet bidrar till att kvalitén kan öka inom verksamheterna. Kvalitén innebär att verksamheterna utgår ifrån elevernas individuella behov och att eleverna får de kunskaper som de behöver. Den goda kvaliteten inriktar sig på två områden inom fritidshemmet dels att det finns ett trivsamt klimat och bra relation mellan personerna som vistas i klimatet.

Calander (1997) skriver i sin studie att i början av integreringen flyttade fritidshemmets verksamhet in i skolans verksamhet och detta ledde till konflikter mellan lärare och fritidspedagoger. Det blev en kamp i klassrummet där lärarna hade svårt att släppa in fritidspedagogerna i sitt arbete. Calander (1997) menar att detta berodde på att lärarna förr ofta bedrev ensamarbete och hade svårt att släppa ifrån sig kontrollen i klassrummet till fritidspedagogerna.

10

3 Definition av centrala begrepp

I det här kapitlet kommer begrepp som är viktiga för denna studie förklaras och definieras. Begreppen yrkesroll, kompetens, samarbete och samverkan används i analysen av den insamlade empirin (avsnitt 7)

3.1 Yrkesroll

I denna studie kommer begreppet yrkesroll användas som det är historiskt vanliga istället för yrkesidentitet som är ett relativt nytt fenomen. Hansen (1999) menar att fritidspedagogens yrkesroll kan upplevas som otydlig till skillnad från lärarens yrkesroll som är strukturerad. Gustafsson (1996) anser att fritidspedagogen har sedan fritidshemmets integrering med skolan fått en dubbel yrkesroll. Det innebär att fritidspedagogen arbetar som en slags lärare i skolans verksamhet och sedan som fritidspedagog på fritidshemmet. Ursberg (1996) menar att fritidshemmets samverkan med skolan har gett fritidspedagogen en dubbel yrkesroll både som lärare och fritidspedagog. Ursberg (1996) menar att fritidspedagoger känner att deras yrkesroll är hotad i deras samarbete med skolan. Carlgren och Marton (2000) menar att fritidspedagogen har sedan integreringen med skolan fått en ny yrkesroll. Carlgren och Marton (2000) anser att fritidspedagogen kan dra nytta av sin kompetens genom att arbeta med skapande av olika slag i skolans verksamhet. Carlgren och Marton (2000) skriver också i sin artikel att fritidspedagoger och lärare kommer från olika yrkeskulturer. Ackesjö (2011) menar att fritidshemmets integrering med skolans verksamhet har påverkat fritidspedagogens handlingsutrymme och självständighet.

3.2 Kompetens

I denna studie kommer begreppet kompetens användas istället för kunskapsbas som innefattar att fritidspedagogen är behörig inom ett område och kan då ansvara för undervisning inom ämnet menar Pihlgren (2017). I fritidspedagogers pedagogiska arbete utgör samarbete en viktig del i fritidspedagogens sociala kompetens. Fritidspedagoger skall i sitt pedagogiska arbete lära barnen att utveckla samarbete (Johansson 2011). Torstendahl (1989) anser att kunskap kan ses som ett symboliskt värde som synliggör det som är viktigt för andra människor. Skillnaden i begreppen är att kunskapsbas definierar som en profession som består av samlade kunskaper. Kunskapsbasen behövs inom yrkesrollen för att kunna hävda sin rätt inom professionen gentemot andra yrkesroller (Torstendahl 1989 och Berntsson 2006).

11

Kompetens bidrar istället till att fritidspedagogerna arbetar med grupprelationer samt social utveckling inom skolans verksamhet (Hansen 1999). Kompetensen innefattar också att fritidspedagogen arbetar med barnets utveckling (Andersson 2011). Fritidspedagogens kompetens till att kunna stötta barnets generella utveckling är ett unikt bidrag till skolans verksamhet (Hansen 1999).

3.3 Samarbete

Pilgren (2015) definierar begreppet samarbete som en grupp som arbetar tillsammans och kompletterar varandra för att gynna verksamheten. Johansson (1999) definierar begreppet samarbete som en process som styrs av relationer och mönster där inriktningen går mot ett gemensamt mål. I samarbetet krävs det gemensamma intressen inom verksamheterna för att uppnå ett resultat. Calander (1999) definierar samarbete som en grupp på två eller flera personer som arbetar tillfälligt tillsammans för att lösa en arbetsuppgift och det krävs ingen nära relation mellan parterna. Samarbetet bidrar till att kunna ge och ta där individerna drar nytta av varandras kompetenser (Johansson 1999).

3.4 Samverkan

Samverkan innebär enligt Calander (1999) att aktörerna har nära relation till varandra och att alla i arbetslaget har en gemensam värdegrund och samma utgångspunkt i det gemensamma arbetet. I samverkan skall alla berörda parter arbeta tillsammans och ha gemensamma värderingar i verksamheten. Calander (1999) anser att samverkan har en djupare innebörd än vad samarbete har som han menar är tillfälligt. Vidare anser Calander (1999) att samverkan i arbetslaget är nödvändigt för förändringar i skolan och förutsättningar till en skolutveckling är att flera former av förändringar sker i organisationen via arbetslagsformen.

12

4 Teoretisk förankring

Nedan presenteras teoretisk förankring genom vilka studiens empiri kommer att läsas. Studien kommer att beskriva fenomenologi, yrkesidentitet, kunskapsbas, samarbete.

4.1 Fenomenologi

Denna studie vilar på hur fritidspedagoger upplever sin yrkesidentitet idag och hur upplever de en historisk utveckling av yrket samt sitt samarbete med lärare ur ett femonologiskt perspektiv. Femonomenologiska perspektivet har sina rötter i samhällsvetenskapen och är ett komplement till positivismen. Positivismen ägnar sig i första hand åt statistik och mätningar. Fenomenologin undersöker människors uppfattningar, attityder och känslor men den söker inte efter orsakssamband. Det är inte fenomenologins uppgift att tolka informanternas erfarenheter eller att analysera dem men däremot har den till uppgift att försöka presentera informanternas svar så nära originalet som möjligt (Denscombe 2009).

Det innefattar att vissa delar av det empiriska materialet presenteras mer än övriga delar såsom vissa händelseavsnitt. Materialet påverkas av de frågeställningar som skall besvaras i uppsatsen och i materialet görs ett urval. Materialet får läsas ett flertal gånger för att det skall skapas en förtrogenhet kring det insamlade materialet. Förutsättningen för att kunna dela in det insamlade materialet i kategorier är att det först skapas en förståelse kring vad materialet handlar om. I analysen måste begreppsdefinitioner som används i uppsatsen återges i relation till både det teoretiska och empiriska materialet (Alvehus 2013).

Inom femoenologin delar individer som ingår i en grupp samma uppfattningar om sinnesintryck och detta är nödvändigt för gruppens förståelse för varandra. Detta innebär att olika uppfattningar som finns om hur saker och ting är tillåts eftersom det inte finns någon universell förklaring som anses rätt. Dessa uppfattningar som ges är inte helt personliga utan de kan nödvändigtvis delas med grupper, samhällen och kulturer (Denscombe 2009).

4.2 Yrkesidentitet

Healys (2009) beskriver i sin studie att yrkesidentitet innebär att en individ tillhör en viss yrkesgrupp och att denna yrkesgrupp delar en samling värden. Samtidigt menar Healy att

13

varje yrkesidentitet har sina egna erfarenheter och egenskaper. Dessa beskrivningar kan arbetaren förknippa till sin egen yrkesroll.

Gustafsson (2010) menar att yrkesidentiteten förändras ständigt inom sociala processer, gemenskaper och i möten som sker enskilt eller i olika grupper. I gruppen utvecklas det fram gemensamma tankar och funderingar kring yrkesidentiteten och detta sker i ett socialt sammanhang. Detta innebär enligt Gustafsson (2010) att yrkesidentiteten hela tiden utvecklas framåt och detta sker inom den gemensamma yrkesgruppen.

Hansen (1999) skriver i sin studie om svårigheten för fritidspedagogen att inneha en yrkesidentitet i skolan och en annan inom fritidsverksamheten i sitt dagliga arbete. Fritidspedagogen förväntas idag att arbeta både inom skolans verksamhet och inom fritidshemmets verksamhet. Dessa både verksamheter har olika syften och förutsättningar som innebär en mental omställning för fritidspedagen att gå från skolans verksamhet till fritidshemmets verksamhet. Hansen (1999) beskriver skolan och fritidshemmet som två olika världar med olikheter i normer, värden och arbetssätt.

4.3 Kunskapsbas

Hansen (1999) skriver i sin studie att många fritidspedagoger upplever att deras kunskapsbas inte tas tillvara i skolans verksamhet. Fritidspedagogens kunskapsbas har förstärkts i olika praktisk/estetiska ämnen och fritidspedagogen blir därmed behörig att bedriva undervisning i ett eller flera ämnen. Hansen (1999) anser att detta inte förstärker fritidspedagogens yrkesidentitet och det bidrar inte heller till att fritidspedagogen får en jämbördig position i relation till lärarna inom skolans verksamhet. Istället anser Hansen (1999) att fritidspedagogens inriktning skall vara att förmedla social kompetens som hon anser är fritidspedagogens kunskapsbas. Fritidspedagogens inriktning blir då att arbeta med grupprelationer samt social utveckling inom skolans verksamhet. Hansens (1999) menar att yrket fritidspedagog är ett relativt okänt yrke för lärarna. Lärarnas beskrivningar av fritidspedagogernas kunskaper är inom två områden. Det ena är att fritidspedagoger arbetar med praktiska aktiviteter tillsammans med eleverna och det andra är kunskapen om elevernas utveckling. Vidare menar Hansen att fritidspedagogernas syn på lärare är att lärarnas prioritering är läroplanen och kunskapskraven. Lärarna prioriterar mindre på de sociala och kreativa delarna som fritidspedagoger däremot prioriterar mer i sitt arbete.

14

Lärarens uppgift är att skapa ett klimat som motiverar eleverna att lära sig det som läraren anser är nödvändigt. Fritidspedagogen arbetar praktiskt med eleverna där de får använda alla sina sinnen som fritidspedagogen anser är betydelsefullt för elevens utveckling. För läraren är det viktigt att inbringa lugn, ordning, arbetsro och glad miljö. Fritidspedagogen anser att det är viktigt att miljön skapar en hemkänsla, trivsel och en miljö som stödjer elevens utveckling. Kunskaper om elevens utveckling är centralt i de båda yrkesgrupperna lärare och fritidspedagog. Lärare ser kunskapen om elevens utveckling som ett redskap för att hitta elevens väg att nå kunskapsmålen i skolan. Fritidspedagogen nyttjar kunskapen om elevens utveckling för att få eleven att utvecklas i en viss riktning.

4.4 Samarbete

Pilgren (2015) menar att samarbetet mellan lärare och fritidslärare är beroende av hur läraren lägger upp sin undervisning. Lärare som föredrar ordningsfrågor i sin undervisning i klassrummet innebär då för fritidsläraren att den blir en elevassistent som bevakar enskilda elever medan läraren håller i undervisningen och detta har Pilgren (2015) själv observerat i sin forskning. Lärare som använder sig av mognadsteori som undervisningsstil innebär att läraren arbetar med ett tema tillsammans med fritidsläraren. Denna undervisningsstil menar Pilgren (2015) att den ofta är svagt kognitivt kopplat till undervisningsinnehållet utifrån fritidslärarens perspektiv. Fritidsläraren får ha hand om den praktiska delen där fritidsläraren får arbeta med halva klassen. Lärare som använder samspelsteori som undervisningsstil bidrar till att arbetsförhållandet mellan lärare och fritidslärare blir jämställt i klassrummet anser Pilgren (2015). Det innebär att fritidsläraren och läraren arbetar utifrån sina kompetenser där fritidsläraren arbetar med det sociala samspelet i klassen medan klassläraren ansvarar för kunskapsinnehållet i undervisningen. Pilgren (2015) menar att en bra samverkan mellan skolan och fritidshemmet är viktig för elevernas lärande. Där eleven i sitt lärande kan stärka både sin formella och intellektuella kunskapsprocess i en värld som det sker ständig förändring i. Denna form av samverkan ställer krav på alla professioner i verksamheterna där skolan och fritidshemmet tillsammans måste granska och diskutera innehållet för att hitta en gemensam grund för elevens lärande.

Gannerud och Rönnerman (2007) anser att i en god samarbetskultur strävar arbetslaget efter en gemensam pedagogisk grundsyn och ett gemensamt förhållningssätt. Detta innebär att det finns en öppenhet i att kunna analysera innehållet i det pedagogiska arbetet för att kunna

15

utveckla dess innehåll. I en bra samarbetskultur sker samarbetet både frivilligt och naturligt i arbetslaget och bidrar till att det skapas en trygghet i gruppen.

Calander (1999) tar upp problematiken kring samarbetet som sker mellan lärare och fritidspedagog och orsaker som kan ligga bakom såsom olika värderingar, traditioner och kulturer. Fritidspedagogen bedriver idag en form av undervisning. Calander (1999) anser att samarbete är nödvändigt idag mellan lärare och fritidspedagoger. Calander (1999) menar att lärare och fritidspedagoger idag bör använda en sammanhängande pedagogisk kompetens och det innebär att både lärare och fritidspedagoger tar fram det bästa ifrån sina kompetenser och blandar dessa kompetenser inom skolan. Detta har inneburit en större legitimitet inom utbildningsystemet för fritidspedagogen som fått en större arbetsroll där fritidspedagogens inriktning gått mot att undervisa inom skolan.

16

5 Tidigare Forskning

I detta avsnitt beskrivs fem studier som tar upp den utveckling som skett i fritidspedagogens yrkesidentitet och arbete genom åren. Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka hur fritidspedagoger resonerar om sin yrkesidentitet idag och hur de upplever en historisk utveckling av yrket samt sitt samarbete med lärare. Forskning som gjorts inom detta område presenteras nedan. I avsnitt 5.1 presenteras svensk forskning som gjorts om fritidshem. Därefter i avsnitt 5.2 presenteras tre studier om internationell forskning som gjorts om fritidshem.

5.1 Svensk forskning om fritidshem

I min studie väljer jag att använda mig av Anderssons (2013) studie som är relevant då den bidrar med att visa i vilken riktning fritidspedagogens yrkesidentitet gått genom åren.

Andersson (2013) beskriver i sin forskning att fritidspedagoger på senare år har kommit att kallas lärare med inriktning mot fritidshem, fritidslärare, hjälplärare och grundlärare inom fritidshem. Dessa begrepp pekar på att det håller på att ske en förändring av fritidspedagogsyrket. Syftet med Anderssons forskning är att ge kunskap om fritidspedagogens yrkesidentitet och belysa förändringar som sker i fritidspedagogens arbete. Metoden som använts i forskningen är bland annat en enkätstudie där 105 fritidspedagoger deltog. Andersson har även använt sig av intervjuer med tillhörande fältstudier och dokumentanalyser. I intervjuerna ligger tyngdpunkten på fritidspedagogernas yrke och deras arbetsvillkor där det är särskilt fokus kring bedömningar av olika slag.

Resultatet visar att fritidspedagoger ofta genomför bedömningar av barnets sociala kompetens och färdigheter inom fritidshemmet. I intervjuerna framkommer det att ett flertal fritidspedagoger har yttrat ett motstånd till att göra dessa bedömningar. Anledningen är att informanterna känner tveksamhet till vad som utmärks som sociala kompetenser och bedömningar. I studien framkommer det ifrån de intervjuade informanterna att de vill delta i utvecklingssamtal i skolorna för att lättare kunna bedöma barnets sociala kompetens och färdigheter. Informanterna anser att de inte är behöriga att göra några andra bedömningar i skolans verksamhet då det ligger utanför deras kunskapsbas som fritidspedagoger. I studien framkommer det att ett flertal av informanterna arbetar inom skolans verksamhet och att deras arbetsuppgifter inne på skolan är till för att stötta skolans verksamhet. En del fritidspedagoger

17

upplever att deras yrkesidentitet blivit tydligare genom sin tjänstgöring i skolans verksamhet medan andra fritidspedagoger anser att yrkesidentiteten istället blivit otydlig genom att deras arbetsuppgifter inte är avgränsade. Vissa fritidspedagoger får en underordnad position och får hoppa in i olika klasser där de behövs. Detta resulterar i att fritidspedagogen upplever att deras yrkesidentitet i skolans verksamhet både kan förstärkas men också försvagas beroende på deras arbetsuppgifter inom skolan.

Brantes (2014) studie är relevant då den bidrar med att visa orsaker till förändringar som skett inom fritidspedagogens yrkesgrupp. Brantes (2014) studie tar upp att fritidspedagogens uppgifter har ändrats genom åren och inriktningen är att belysa olika yrkens position i samhället. Han menar också att yrket fritidspedagog räknas till de nya yrkena som finns under kategorin preprofession. Preprofession växte fram under 2000-talet och inom denna grupp är det inte alltid kunskapsbasen som är det mest grundläggande inom yrket. Brante (2014) definierar preprofessionen som ett personligt framträdande såsom energi, framåtanda, kreativitet, attityd och karisma som han anser är egenskaper som är avgörande för den individ som vill nå framgång inom sitt yrke. Brante (2014) menar att den sociala kompetensen hos individen är en utmärkande egenskap för framgång inom yrket. Syftet med forskningen är att studera olika yrkesprofessioner och maktkampen mellan olika professionella grupper samt maktkamp mellan stat och professionella grupper. Metoden i forskningen består av en stor enkätstudie med 17 olika professioner och med totalt 8500 personer. Resultatet av studien visar att det finns stora skillnader mellan olika yrkeskategorier beroende på vilken typ av kunskapsgrund som företrädarna inom yrket anses ha eller står för.

Dahl och Karlsudds (2015) studie är relevant då den visar hur fritidspedagogens yrkesidentitet såg ut förr och hur den ser ut idag. Dahls och Karlsudds (2015) forskning bygger på studier där forskarna studerat fritidslärare som varit verksamma över trettio år inom fritidshem. Syftet med forskningen är att synliggöra fritidslärares yrkesidentitet både hur den såg ut förr och hur den ser ut idag. Metoden som använts är intervjuer med tio fritidslärare som har fått beskriva sin yrkeskarriär. Resultatet av studien visar att det finns ett antal framgångsfaktorer som bidragit till att de intervjuade fritidspedagogerna stannat kvar inom yrket. Framgångsfaktorerna som anses som viktiga är arbete med barn, utmaningar, fritidspedagogik, lagarbete och flexibilitet.

18

Hjalmarssons (2010) studie är relevant då den behandlar fritidspedagogens bedömning av sitt yrkeskunnande i förhållande till flera områden inom arbetet. Metoden som använts är en enkätundersökning och där undersökningen har tittat på fyra faktorer och dessa är social kompetens, arbetssätt och metoder, jämställdhet och mångfald samt ämneskunnande och bedömning. Resultatet av studien visar att fritidspedagoger anser sig själva som skickliga på att skapa trygghet, skapa ett positivt klimat och att stödja barns självförtroende. I resultatet av studien framkom det att fritidspedagoger kan ha svårt för att beskriva sin professionella kunskap, men att de kopplar sin yrkeskompetens till barns sociala lärande och gruppdynamik. Haglunds (2004) studie är relevant då den beskriver hur fritidspedagogen och lärarens samarbete kan se ut under en hel skoldag. Haglund beskriver i sin studie (2004) att fritidspedagogers arbete med inriktning lärare mot fritidshem är uppdelat i tre system: det

socialt inriktade systemet, det ämnesinriktade och arbetsdisciplinerade systemet och det traditionsintegrerande systemet. Det socialt inriktade systemet innebär att fritidspedagogen

försöker avgränsa sitt arbete mot skolan. Fritidspedagogen arbetar mycket med de verktyg som den har ifrån fritidshemsverksamheten. Det ämnesinriktade och arbetsdisciplinerade systemet innebär att fritidspedagogen ibland arbetar som stöd till ett enskilt barn eller som resurs i klassrummet. Fritidspedagogens arbete i klassrummet förväntas inrikta sig på olika skolämnen och här försöker fritidspedagogen leva upp till de krav och förväntningar som fritidspedagogen känner att den har ifrån läraren, föräldrar och skolledningen om hur skolverksamheten förväntas bedrivas. Det traditionsintegrerande systemet innebär att läraren och fritidspedagogen har ett nära samarbete och detta samarbete har vuxit fram under en längre period. Syftet med studien är att Haglund undersökt hur fritidspedagoger upplever sitt arbete. Metoden som använt är att Haglund studerat 13 lärare med inriktning mot fritidshem. Resultatet av studien visar att de tre systemen som Haglund (2004) nämner i sin studie visar att fritidspedagogens arbete med läraren kan se olika ut under en hel skoldag.

Det finns idag begränsat med forskning som tar upp vad fritidsläraren har för konkreta arbetsuppgifter inom skolans verksamhet. Denna studie har för avsikt att belysa vikten av hur fritidspedagoger upplever sin yrkesidentitet idag och hur de upplever en historisk utveckling av yrket samt hur fritidspedagoger upplever sitt samarbete med lärare.

19

5.2 Internationell forskning om fritidshem

Jag väljer Docketts och Perrys (2016) studie om Australien då deras studie bidrar med att visa att personalen inom fritidshemmen i Australien arbetar mer med positiva övergångar mellan de olika stadierna i skolan, medan Sverige mer arbetar med barnets sociala utveckling.

Dockett och Perry (2016) har forskat kring metoder som främjar positiva övergångar mellan de olika stadierna inom skolan. I Australien kallas fritidshem för school age care som är ett program där barn har möjlighet att delta i fritidsaktiviteter. Det har skett en ökning sedan 2014 och att allt fler barn deltar i programmet. School age care programmet är till för att

stödja barns lärande och välbefinnande. Syftet med Dockett och Perrys (2016) forskningsprojektet är att rikta uppmärksamheten kring barns, familjers och lärares erfarenheter kring de olika stadierna i skolans värld. Det har funnits en del forskning kring barnets erfarenheter att börja skolan men däremot har det varit begränsad forskning kring barnets erfarenheter av att vara på school age care. Metoden som använts i forskningsprojektet är dokumentanalys, frågeformulär, besök på webbplatser och intervjuer med barn om deras erfarenheter. Det har också förts samtal med lärare och föräldrar om barns erfarenheter från olika delar av Australien. Resultatet i forskningen framhåller vikten av kommunikation för att utveckla positiva relationer i de olika stadierna i skolans värld.

Jag väljer att använda mig av Hojholts (2007) studie som tar upp om fritidspedagogens kompetens att den behöver vidareutvecklas kring de dilemman och utmaningar som finns i barns vardagliga liv. Hojholt (2007) har i sin forskning fokuserat kring pedagogers kunskaper och att arbeta med barns sociala liv i fritidsintuitioner. Syftet med Hojholts (2007) forskning är att betona fritidslärares position och att fritidslärarprofessionen behöver vidareutveckla sina traditioner för att kunna skapa kunskaper om barns gemensamma vardagsliv. Pedagogerna behöver observera vad barn håller på med och är engagerade i och pedagogerna behöver ha kunskap om barnens samspel. Metoden som använts är intervjuer av fritidspedagogernas arbete och seminarier. Resultatet i forskningen framhåller vikten av att fritidspedagogiken bör bygga upp sin professionella kunskap kring de dilemman och utmaningar som finns i barns liv.

Jag väljer att använda mig av Pálsdóttirs (2014) isländska studie om fritidspersonalens arbete inom skolan och fritidshemmet. Pálsdóttir (2014) har i sin studie studerat personalens upplevelser kring sitt arbete inom skolan och fritidshem. Metoden som använts är kvalitativ

20

data från två olika skolor där intervjuer skedde med fritidspersonal. I intervjuerna berättade personalen om sina upplevelser kring sitt arbete och sin arbetsplats. Det genomfördes totalt 14 intervjuer och personalen fick diskutera sina fördelar och utmaningar i deras vardagliga arbete. Det gjordes även observationer där det samlades bakgrundsdata både före och efter intervjuerna. Dataanalys gjordes för att undersöka hur personalen upplevde sina roller inom skolan och fritidshem. Resultatet i forskningen framhåller vikten av att personalen ansåg att deras viktigaste roll är att stödja den sociala utvecklingen hos barnen och ge barnen möjligheter till ett informellt lärande. Fritidshemspersonalen upplever att skolans personal inte visar något större intresse över vad eleverna gör på fritidshemmet trots att skolan och fritidshemmet har samma elever.

Det finns idag begränsat med internationell forskning kring fritidspedagogens yrke och forskning som riktar sig enbart till fritidshem. I Danmark och Norge har de fritidshem som liknar Sveriges fritidshem.

21

6 Metod

I detta kapitel beskriver jag mitt metodval, urval och hur studien har genomförts. Därtill för jag ett forskningsetiskt resonemang.

6.1 Metodval

Syftet med studien var att undersöka hur fritidspedagoger resonerar om sin yrkesidentitet och sitt samarbete med lärare. I min undersökning ansågs kvalitativa intervjuer med fritidspedagoger som ett lämpligt metodval. Denna metod är relevant eftersom kvalitativa intervjuer syftar till att ta del av det som sker i en annan människas livsvärld. Detta innebär att forskaren i sin egen undersökning tar till sig en annan individs åsikter och uppfattningar. Den kvalitativa metoden syftar till att undersökningen både kan vara flexibel och följsam genom att undersökningen går i samma riktning som informanternas svar. Det innebär att undersökningen anpassas efter viktiga frågor som kan dyka upp under själva intervjun, (Bryman 2008).

6.2 Urval

Inledningsvis var tanken att genomföra två intervjuer på vardera fem olika skolor (det vill säga totalt 10 intervjuer). Jag valde ut lite större skolor som låg inne i Malmö för att få en överblick över fritidspedagogernas yrkesidentitet i verksamheten. Jag tog kontakt med personalen på nio stora skolor inom Malmö kommun, både genom e-post och via telefon, och som ovan beskrivet blev det tre fritidshem och åtta personer som ställde upp på intervju. Jag hade som strategiskt urval (Alvehus 2013) att informanterna skulle arbetat minst 20 år på fritids för att genom intervjuerna undersöka vilken förändring som varje pedagog upplever ha skett i fritidspedagogernas yrkesidentitet under åren. I mailen till de olika skolorna skrev jag att sökte efter fritidspedagoger som varit verksamma inom yrket i minst 20 år. Jag skrev i mailen att syftet med studien var att undersöka hur fritidspedagoger upplever sin yrkesidentitet idag och hur de upplever den historiska utveckling som skett inom yrket under de åren som gått. Detta resulterade till att det blev enbart tre skolor och åtta personer som var intresserade av att medverka i studien. Det var sju kvinnliga fritidspedagoger och en manlig fritidspedagog som blev intervjuade av mig.

22 Personal som intervjuades av mig på varje skola: Första skolan. 2 fritidspedagoger

Andra skolan. 1 fritidspedagog Tredje skolan. 5 fritidspedagoger

Intervjuerna på alla tre skolorna skedde vid tre tillfällen. Alla pedagogerna är utbildade fritidspedagoger och har arbetat minst 20 år inom yrket.

I den här studien kallas de 8 pedagogerna för: Elsa, Isa, Maja, Lisa, Maria, Saga, Lovisa och Albert. Av dessa åtta pedagoger är det Lisa, Maria, Saga, Lovisa och Albert som undervisar i egna ämnen medan resten arbetar som resurs inne på skolan. Resurs innebär att fritidspedagogen hoppar in i olika klasser där den behövs för att täcka upp för lärare. Detta innebär att fritidspedagogens arbete inne på skolan kan se olika ut dag för dag.

6.3 Genomförande

Varje intervju tog mellan 30–40 minuter och informanterna intervjuades enskilt. Intervjuerna genomfördes på skolorna ansikte mot ansikte. Jag ville genom dessa intervjuer komma åt pedagogernas åsikter, känslor, erfarenheter och tankar. Jag använde mig av sex öppna frågor där jag genomförde en semistrukturerad intervju (se bilaga 1) som är den vanligaste formen av intervju (Alvehus 2013). Anledningen till att jag valt att använda mig av öppna frågor är för att inte begränsa undersökningen alltför mycket utan ge möjligheten till oförutsedda svar (Bryman 2008).

Detta innebar att jag som intervjuade behövde vara aktiv i mitt lyssnande för att sedan kunna ställa följdfrågor för att hålla liv i intervjun. Jag frågade om lov för att spela in intervjuerna med en diktafon och fick informanternas samtycke på alla tre fritidshemmen. Diktafonen jag använde mig av var från min mobil och efter intervjuerna transkriberades samtalen ifrån ljudfilen där tanken var att städa upp språket så att det blev mer likt ett skriftligt språk. Jag lyssnade igenom transkriberingen gång på gång för att identifiera både mönster samt avvikelser som sedan presenteras i analysen.

Transkriberingen ifrån varje intervju blev cirka fem till tio sidor. Jag har försökt behålla pedagogernas språk i så stor omfattning som möjlighet i analysen. Jag fick sedan göra en

23

avgränsning av det insamlande materialet genom att fokusera på mina två frågeställningar och välja ut intressanta citat ifrån informanterna som var av betydelse för analysens utformning. Det som var positivt med att spela in en intervju var att jag kunde vara en god lyssnare istället för att jag satt och förde anteckningar under intervjuns gång. Risken med att föra anteckningar var att jag inte skulle hinna få med allt som pedagogerna sa under intervjun och därför var det praktiskt att jag fick informanternas godkännande till att spela in samtalen (Kvale 1997).

6.4 Tillförlitlighet

I min undersökning valde jag att använda mig av en kvalitativ intervjumetod och intervjufrågorna jag ställde till informanterna besvarades olika från informant till informant. I den kvalitativa forskningen tog jag upp det som informanterna ansåg var viktigt i deras arbete inom skolans verksamt och deras uppfattning kring hur dagens fritidshemsverksamhet fungerade till skillnad från förr (Alvehus 2013).

Det innebar att undersökningarna som genomfördes på tre olika skolor var oberoende av varandra men att mätningen gav samma resultat på mina två frågeställningar och det bidrog till att jag fick fram en reliabilitet i min genomförda studie. Både reliabilitet och validitet används inom forskningen för att visa att studien som gjorts var korrekt och av värde (Alvehus 2013).

Alvehus (2013) beskriver i den kvalitativa undersökningen olika begrepp som skall leda till validitet och det ena är hantverksvaliditet. Hantverksvaliditet innebar att metoden och analysen bildade ett resultat och slutsats i min gjorda studie. Begreppet hantverksvaliditet innebar att jag genomförde ett metodiskt arbete där jag gick igenom min analys och ifrågasatte dess rimlighet. Det metodiska arbetet innehöll resultat och slutsats som kommit fram genom datainsamling och analys. Det innebar att det teoretiska innehållet i min gjorda undersökning problematiserades genom att det undersöks ur flera aspekter. Jag beaktade detta genom att i min studie varit noga med att endast använda mig av forskningsbaserat material. Det andra begreppet som Alvehus (2013) nämnde var kommunikativ validitet där man förde en diskussion kring forskningsfältet med en grupp som kunde ämnet. Jag beaktade detta genom att i mitt förarbete hade jag tillsammans med handledaren diskuterat och bearbetat mina frågeställningar. Handledaren gav sedan mig respons för vidare bearbetning av arbetet.

24

Alvehus (2013) nämnde även begreppet pragmatisk validitet som tog upp om uppsatsens relevans och om uppsatsens undersökning kunde användas för att påverka samhället. Jag vill att min gjorda studie bidrar till att belysa vikten av ett fungerande samarbete mellan fritidspedagoger och lärare. För det krävs det tydliga ansvarsfördelningar mellan parterna och att eleverna får det lärandet som skolan och fritidshemmet i samverkan med varandra skall bidra med i verksamheterna.

6.5 Forskningsetiska principer

Vid intervjutillfället lämnade jag ett formulär till deltagarna där Vetenskapsrådets (2011) fyra forskningsetiska principer: informationskravet, nyttjandekravet, samtyckeskravet och

konfidentialitetskravet (se bilaga 2). Jag gick igenom dessa fyra etiska principer innan

fritidspedagogerna skrev under och godkände formuläret. I enlighet med Bryman (2008) gav frågeformuläret pedagogerna information om vad deras medverkan innebar i undersökningen. Informationskravet innebär att forskaren skall informera de berörda personerna i forskningssammanhanget om forskningens syfte. Jag har beaktat detta genom att fritidspedagogerna blivit informerade om studiens syfte.

Samtyckeskravet innebär att i förväg ge information om den planerade undersökningen och få den godkänd av deltagarna. Jag har beaktat samtyckeskravet genom att ge information om fritidspedagogernas rättigheter angående sin medverkan i undersökningen och de fick information om vilka moment som ingick i undersökningen.

Konfidentialitetskravet innebär att forskaren vidtar åtgärder för att skydda informanternas integritet. Jag har beaktat detta genom att fritidspedagogerna som blev intervjuade på fritidshemmen informerades om att mina lärare ifrån Malmö högskola kunde vilja ta del av inspelningen vid bedömningen av mitt examensarbete. Jag var noga under intervjuerna med att meddela att varken namn på skola, fritidshem eller att fritidspedagogerna nämns i examensarbetet. Informanterna har jag döpt om i analysen och de heter egentligen något annat för att garantera konfidentialitet.

Nyttjandekravet innebär att insamlat material ifrån enskilda personer endast får användas för forskningssammanhang. Jag har beaktat nyttjandekravet genom att informera

25

fritidspedagogerna att intervjuerna som gjordes enbart skulle användas i examensarbetet och materialet kommer att förstöras när arbetet är godkänt (Bryman 2008). (Se bilaga 2).

26

7. Resultat och Analys

I detta kapitel presenteras och analyseras empirin. Kapitlet är indelat i två delar och varje del avser besvara en frågeställning. De båda delarna avslutas sedan med en sammanfattning. .

7.1 Fritidspedagogens yrkesidentitet

Detta första avsnitt avser att besvara frågeställningen; hur upplever fritidspedagoger sin yrkesidentitet idag och hur upplever de en historisk utveckling av yrket? För att kunna besvara denna frågeställning är en av mina intervjufrågor: hur har synen på fritidspedagogens yrkesidentitet förändrats under åren? I svaret på denna fråga är pedagogerna ganska eniga. Elsa och Isa berättar att yrkesidentiteten beror en hel del idag på vilken skola fritidspedagogen arbetar och vilken kunskapsbas fritidspedagogen har. Isa berättar att idag är fritidspedagoger verksamma inom skolan och det var inte fritidspedagogerna förr. Elsa och Isa berättar vidare att dagens fritidspedagoger kan vara behöriga i något eller några ämnen och de kan välja om de vill undervisa eller bara vara en resurs i klassrummet. Följande citat visar svar från Lovisa som beskriver sin och flera kollegors undervisning inom skolverksamheten och sedan Elsa som valt att enbart vara resurs:

Idag bedriver många fritidspedagoger egen undervisning under skoltid då de har ett eget undervisningsämne. Vi är flera fritidspedagoger som undervisar i ämnet bild. Det finns även fritidspedagoger som undervisar i data i skolan. (Lovisa)

Fritidspedagogen samverkar idag med skolan på olika sätt genom att det finns fritidspedagoger som har halvklasser. Sedan finns det fritidspedagoger som är assistenter i klassrummet och hoppar in i olika klasser. (Elsa)

Fritidspedagogens yrkesidentitet har genomgått förändringar under åren och idag beror fritidspedagogens yrkesidentitet mycket på hur behoven ser ut från skola till skola berättar samtliga pedagoger. Isa ger följande beskrivning:

Begreppet ”yrkesidentitet” har under åren haft olika innebörd för fritidspedagoger och idag beror yrkesidentiteten på vilken skola som fritidspedagoger arbetar på och ur vilken yrkesbefattning fritidspedagoger kan ta på sin arbetsplats. (Isa)

Övriga informanter berättar att fritidspedagoger har fått genomgå stora förändringar i sin yrkesidentitet sedan fritidshemmet började samverka med skolan. Maja berättar exempelvis om förändringar i fritidspedagogens arbete:

27

Fritidspedagogens arbetsuppgifter var förr vård och tillsyn över barn på fritidshemmet. Idag är fritidspedagogens arbetsuppgift mer ett lärande som innebär att hålla i aktiviteter där eleverna lär sig nya saker. (Maja)

Lisa för ett liknade resonemang:

Sedan 2016 har fritidshemmet fått en egen läroplan som fritidspedagogerna skall följa. Fritidshemmets läroplan är ett komplement både till förskolan och skolan. (Lisa)

En av mina intervjufrågor är hur fritidspedagogens arbetsuppgifter har förändrats under åren. I denna fråga var pedagogerna eniga om att det skett förändringar under åren i deras arbete. Albert berättar att förr kunde fritidspedagoger arbeta mer fritt med barnen men idag skall fritidspedagoger istället tänka kring skolans styrdokument när de planerar sina aktiviteter. Han ger en beskrivning av hur fritidshemmets upplägg har ändrats under åren:

Fritidshemmet planerade inte aktiviteter förr på samma sätt som idag. Det fanns inte heller tankar hos pedagogerna om varför just dessa aktiviteter skulle bedrivas inom fritidshemmet. Idag sätter sig fritidshemmet istället in i läroplanen och i de planerade aktiviteterna skall det finnas ett lärande. (Albert)

Övriga pedagoger håller med och menar att det utvecklas ett nytt tankessätt på fritidshemmet där fritidspedagoger mer och mer bedriver undervisning. Övriga pedagoger berättar att fritidshemmet idag har sin egen läroplan som fritidspedagoger skall anpassa sig efter när de planerar sina aktiviteter med barnen. Lovisa ger följande beskrivning angående hur läroplanen förändrat fritidshemmets tankesätt:

Fritidspedagoger har gått från att mer och mer följa upp verksamheten och idag har fritidshemmet istället styrdokument som de skall följa och en egen läroplan att arbeta efter. Förr användes ordet barn på fritidshemmet men idag skall ordet elev användas på fritidshemmet. (Lovisa)

Samtliga pedagoger som har sina egna undervisningsämnen upplever att de har en tydligare yrkesidentitet än de fritidspedagoger på skolorna som arbetar som resurs och hoppar in i olika klasser. Pedagogerna upplever också att de har en mer jämbördig position i relation till lärarna i skolans verksamhet. Lovisa beskriver sin yrkesidentitet såhär:

28

Jag upplever att jag har en tydlig yrkesidentitet då jag undervisar i bild i flera klasser och jag sitter och planerar med övriga lärare. Men det finns fritidspedagoger på skolan som får varierade arbetsuppgifter varje dag och ibland händer det att de inte får information förrän på morgonen över vad de skall vara. (Lovisa)

En av mina intervjufrågor är hur samverkan med skolan har förändrat fritidspedagogens yrkesidentitet. Denna frågan är pedagogerna ganska eniga. Samtliga pedagoger berättar att fritidspedagogens yrkesidentitet har förändrats under åren från att förr passa barn till att idag vara en extra lärare i skolans verksamhet.

Gällande fritidshemmets samverkan med skolan är samtliga pedagoger eniga om att skolan påverkar fritidshemmets planering av att bedriva aktiviteter i verksamheten. Samtliga pedagoger är överens om att upplägget kring aktiviteter såg annorlunda ut förr än vad det gör idag.

Två pedagoger berättar att fritidspedagogens yrkesidentitet har genom åren förändrats under samverkan med skolans verksamhet. Maja uttrycker sig såhär:

Fritidspedagogen har fått acceptera och anpassa sig efter de förändringar som skett genom åren i deras yrkesidentitet. Fritidshemmets samverkan med skola har inneburit att fritidspedagogens inriktning och kunskapsbas har gått mer och mer till att bli en extra lärare i skolan. (Maja)

Albert berättar hur fritidshemmets aktiviteter gått över mer och mer till att fokusera på lärande:

Fritidshemmet hade förr färre barn medan idag är det istället stora barngrupper för fritidspedagoger att hålla reda på. Fritidshemmet kunde förr bedriva aktiviteter med ett par elever men idag måste fritidspedagoger tänka på att planerade aktiviteter skall passa en större grupp med elever. Det skulle förr vara ett brett sortiment med aktiviteter för elever men idag skall fritidspedagoger istället tänka kring lärandebiten när de planerar sina aktiviteter. (Albert)

Samtliga pedagoger är eniga om att förr hade fritidspedagogerna tätare kontakt med eleverna men idag blir kontakten med eleverna mer ytlig. Detta beror på att barngrupperna ökat och att fritidspedagogerna har idag mindre tid att lägga på varje elev än vad de hade förr. Samtidigt menar pedagogerna att de skall idag dokumentera verksamheten för att öka kvalitén inom fritidshemmet. Denna tid som går åt till att dokumentera verksamheten tas ifrån tiden med

29

eleverna. Dokumentationen är till för att synliggöra fritidshemmets verksamhet och tydliggöra fritidspedagogernas yrkesidentitet samt fritidspedagogernas uppdrag i verksamheten.

Det framkommer under intervjun med samtliga pedagoger att fritidspedagogens arbetslivserfarenhet och ålder kan spela in i hur mycket fritidspedagogen vågar säga ifrån till både lärare och ledning.

Isa uttrycker sig såhär:

Det är vanligt förekommande att fritidspedagogen hamnar i en position som den inte vill ta men att fritidspedagogen kanske inte vågar säga ifrån till ledningen. (Isa)

Informanterna på första skolan anser att fritidspedagogens yrkesidentitet och yrkesposition skiljer sig mellan de olika skolorna i Malmö. Elsa ger en beskrivning av att fritidspedagogens yrkesidentitet skiljer sig från skola till skola:

Fritidspedagogen jobbar olika på de olika skolorna. (Elsa)

Övriga pedagoger på de andra skolorna håller med om att fritidspedagogens yrkesidentitet samt hur fritidspedagogen arbetar ser olika ut från skola till skola. Det skiljer sig också från kommun till kommun gällande hur fritidspedagogen kan arbeta, menar informanterna

7.1.1 Analys

Resultatet ifrån undersökningen på alla tre skolarna visar att pedagogens yrkesroll inom fritidsyrket under åren har genomgått stora förändringar. Empirin visar också att fritidspedagogens kompetens är med och påverkar vilken position fritidspedagogen kan ta inom skolans verksamhet. Informanterna menar att fritidspedagogen kan vara behörig i ett eller flera ämnen men det beror också på när fritidspedagogen valde att utbilda sig då utbildningen sett olika ut under åren. Det finns fritidspedagoger som inte har kompetensen att bedriva undervisning i något ämne i skolan och får istället arbeta som resurs i skolan. Pedagogerna berättade i intervjuerna att deras yrkesroll som fritidspedagoger ser olika ut i de båda verksamheterna skolan och fritidshemmet. Detta synsätt överensstämmer med Gustafssons (1996) studie att fritidspedagogen har fått en dubbel yrkesroll sedan fritidshemmet integrerades med skolans verksamhet.

30

Resultatet visar också att deras yrkesroll som fritidspedagog kan skilja sig från skola till skola om hur de kan arbeta. Fritidspedagogens yrkesroll anpassas också från skola till skola beroende på hur behoven ser ut och hur den sociala tillhörigheten ser ut i varje grupp av fritidspedagoger.

I intervjuerna med pedagogerna visar resultatet att en av de stora förändringarna som skett i deras yrkesroll som fritidspedagoger är att pedagogerna skall bedriva ett lärande inom fritidshemmet samt att pedagogerna inte har lika tät kontakt med eleverna idag inom fritidshemmet som de hade förr. Detta beror på att fritidspedagoger idag har mindre tid att lägga på varje elev och att fritidshemmet skall synliggöra verksamheten som sker genom dokumentation. Empirin från tredje skolan visar att varje fritidspedagog anpassar sin yrkesroll utifrån erfarenheter, ålder, personlighet och det påverkar vilken position fritidspedagogen kan ta inom skolverksamheten. Detta synsätt överensstämmer med det som Ackesjö (2011) är inne på att fritidshemmets integrering med skolans verksamhet har påverkat fritidspedagogens handlingsutrymme och självständighet.

Resultatet visar att fritidshemmet och skolan idag skall samverka och det innebär att fritidspedagogerna idag har sina lokaler inne i skolans verksamhet. Under intervjuerna med pedagogerna på alla tre skolor framkommer det att fritidspedagogens yrkesroll styrs av den samverkan som sker med skolans verksamhet. Samverkan med skolan har påverkat fritidspedagogens yrkesroll över vilka arbetsuppgifter fritidspedagogen kunnat ta under åren. Fritidspedagogens yrkesroll kan se olika ut om den arbetar som resurs i skolans verksamhet och det kan innebära att fritidspedagogen kan få olika uppdrag i skolans verksamhet såsom att arbeta som assistent till en elev eller att hoppa in i olika klasser och hjälpa lärare under lektioner. Pedagogerna på alla tre skolorna var överens om att fritidspedagogens yrkesroll genomgått stora förändringar genom åren. Det beror dels på fritidshemmets samverkan med skolan och att fritidshemmet fått en egen läroplan. Pedagogerna på alla tre skolorna var också överens om att samarbete med olika lärare påverkar fritidspedagogens arbete på skolan. Resultatet visar att fritidspedagoger som har kompetensen att bedriva undervisning i ett eller flera ämnen inom skolans verksamhet får en mer jämbördig position i relation till läraren i klassrummet, än fritidspedagoger som enbart arbetar som resurs. Detta synsätt

31

överensstämmer med Carlgren (2000) som menar att fritidspedagogen kan dra nytta av sin kompetens genom att arbeta med skapande av olika slag i skolans verksamhet.

Fritidspedagogens yrkesroll påverkas genom att skolan och fritidshemmet beskrivs som två olika världar där både normer och värden samt arbetssätt skiljer sig åt i de båda verksamheterna (Hansen 1999).

7.1.2 Sammanfattning

Gällande fritidspedagogens yrkesidentitet är alla pedagoger eniga om att fritidspedagogens roll har förändrats under åren och ser olika ut från skola till skola. Det finns fritidspedagoger idag som har sina egna undervisningsämnen och sedan finns det fritidspedagoger som hoppar in i olika klasser där de behövs.

Samtliga pedagoger är eniga om att fritidspedagogernas yrkesidentitet har fått anpassa sig efter skolans verksamhet. Detta beror på att fritidshemmet och skolan skall komplettera varandra och de har ett gemensamt mål att stärka elevernas lärande inom de båda verksamheterna.

7.2 Samarbete mellan fritidspedagog och lärare

Detta avsnitt avser att besvara frågeställningen hur pedagoger upplever samarbetet med lärare. För att kunna besvara denna frågeställning är en av mina intervjufrågor: hur fungerar samarbetet mellan lärare och fritidspedagoger? Även denna frågan är pedagogerna ganska eniga. Samtliga pedagoger menar att fritidspedagogen förr kunde välja bort samarbetet med läraren om det inte fungerade men idag är det en tvingande nödvändighet eftersom skolan och fritidshemmet skall samverka med varandra. Samtliga pedagoger anser att varje lärare och fritidspedagog måste hitta ett fungerande samarbete om de skall kunna arbeta ihop i klassrummet och bedriva ett elevcentrerat arbete.

Maria på tredje skolan beskriver hur samarbetet med lärare kan upplevas av fritidspedagoger:

På vår skola har fritidspedagoger och lärare generellt sett ett bra samarbete men sedan finns det fritidspedagoger som tar en underordnad position i relation till läraren i klassrummet. Detta kan bero på fritidspedagogens personlighet eller osäkerhet i sin egen yrkesidentitet. (Maria)

32

Samtliga fritidspedagoger som intervjuats menar att läraren har en inverkan över hur fritidspedagogen kan arbeta eller bedriva undervisning i klassrummet. Lovisa på tredje skolan beskriver att fritidspedagogers upplägg med lärarna ser olika ut:

Samarbetet skiljer sig beroende på vilken lärare som fritidspedagogen arbetar med. Samarbetet mellan fritidspedagogen och läraren har betydelse över hur fritt fritidspedagogen kan lägga upp sitt arbete. (Lovisa)

Samtidigt resonerar pedagogerna att det också är upp till fritidspedagogen själv vilken position den vill ta i relationen till läraren i klassrummet. Samtliga fritidspedagoger är överens om att samverkan med skolan kan upplevas ensidig där fritidspedagoger går in och täcker upp för lärarna när de är borta eller sjuka.

Isa på första skolan ger en beskrivning av att fritidshemmet kommer i andra hand när det gäller prioritering av personal:

Det är vanligare att vikarier kallas in och täcker upp på fritidshemmet medan fritidspedagoger går in i skolans verksamhet. Lärarna inne på skolan går däremot aldrig in i fritidshemmets lokaler och täcker upp för fritidspedagoger. (Isa)

Samtliga pedagoger är eniga om att samverkan med skolan hade känts mer jämlikt om lärarna ibland hade täckt upp för fritidspedagogerna på fritidshemmet.

Lovisa ger en bild av att fritidspedagogen måste vara tydlig mot skolan över vilken roll den vill ta:

Det är viktigt att fritidspedagogen är tydlig redan från början till ledningen om den inte vill sättas som resurs i klassrummet. (Lovisa)

Isa beskriver det enligt följande:

Det var vanligt att fritidspedagogen fick springa och hämta kaffe till läraren eller mitt i lektionen bad läraren fritidspedagogen att kopiera några papper. (Isa)

Samtliga pedagoger menar att fritidshemmets samverkan med skolan har inneburit att det tagit tid för fritidspedagogen att hitta en yrkesroll som passar dem. Maria och Saga berättar att i början när fritidshemmet började samverka med skolan kändes det som att fritidspedagoger

33

passade upp läraren innan de blev säkra i sin yrkesroll och innan de fick ett fungerande arbetslag tillsammans med lärarna.

Under intervjun på andra skolan framkom det att vissa lärare har svårt att samverka med fritidspedagoger och att det är viktigt att fritidspedagogen vågar sätta ner foten. Lovisa beskriver fritidspedagogers situation såhär:

Fritidspedagoger får inte något tydligt ansvarsområde om de inte vågar säga ifrån till både lärare och ledning. (Lovisa)

Samtliga pedagoger på de övriga skolorna anser att det förekommer ett bra samarbete kring lokaler där både lärare och fritidspedagoger är överens. De berättar vidare att de har ett tydligt ansvarsområde i relation till läraren i klassrummet och att samspelet fungerar mellan parterna. Två pedagoger berättade att det tog tid i början att få en bra samverkan med olika lärare och att båda parter hittade varandras ansvarsområden i klassrummet. Isa ger en beskrivning av vikten av ett bra samarbete mellan fritidspedagog och lärare:

I samarbetet mellan fritidspedagog och lärare spelar även personkemin in. Det är viktigt att fritidspedagogen och läraren fungerar ihop och har tydliga ansvarsfördelningar i klassrummet och att läraren involverar fritidspedagogen i sitt arbete. (Isa)

Övriga informanter är överens om att personkemin är oerhört viktig i samverkan mellan lärare och fritidspedagog. Albert ger följande beskrivning:

Samarbetet fungerar inte om inte personkemin stämmer mellan läraren och fritidspedagogen. Läraren måste släppa in fritidspedagogen i sitt arbete genom att släppa på kontrollen i klassrummet. En fritidspedagog som arbetat många år inom yrket har generellt sett lättare att säga ifrån om samspelet mellan parterna inte fungerar. (Albert)

Samtliga pedagoger kom fram till att deras arbete och planering styrs av den obligatoriska skolan men att fritidspedagoger generellt sett har en bra samverkan med läraren. Flera av pedagogerna berättar att de sitter tillsammans med läraren och planerar sin undervisning. Lovisa ger en beskrivning av hur samarbetet med lärare kan se ut om fritidspedagogen har ett eget undervisningsämne:

Det är vanligt att fritidspedagoger har ett tema tillsammans med klassläraren. Om läraren arbetar med något tema i samhällskunskap så försöker jag som fritidspedagog/bildlärare ha ett liknande tema i bilden som hänger ihop med temat i samhällskunskapen. (Lovisa)

34

Övriga pedagoger på de andra två skolorna har liknande upplägg med de lärare som de samverkar med.

Samtliga pedagoger är överens om att kvalitetsarbetet går lättare om rektorn på skolan är insatt i fritidshemmets verksamhet och att de kan få direktiv gällande hur fritidspedagoger skulle kunna öka kvalitén i fritidshemmet. Maja menar att det kan innebära problem om fritidshemmet inte får tydliga direktiv ifrån ledningen om hur pedagogerna förväntas arbeta i verksamheten samt kunna öka kvalitén inom fritidshemmet:

Fritidspedagogen har fria tyglar i verksamheten men ibland är det svårt att veta hur vi skall arbeta om vi inte får några direktiv ifrån ledningen. (Maja)

Maria ger sin bild av att ha en rektor med fritidsbakgrund som då gör pedagogernas arbete mycket lättare inom verksamheten:

Vi hade för flera år sedan en rektor med fritidsbakgrund som var insatt i verksamheten. Det var då lättare att bedriva kvalitetsarbete och vi hade bättre upplägg i våra aktiviteter som bedrevs inom fritidshemmet. Fritidshemmet följdes upp av ledningen och rektorn besökte fritidshemmet emellanåt. (Maria)

Övriga pedagoger är överens om att kvalitén på fritidshemmet påverkas av om ledningen är insatt i fritidshemmet eller inte. Om ledningen bara är insatt i skolverksamheten riskerar fritidshemmet att förskjutas åt sidan och detta påverkar fritidspedagogernas arbete på fritidshemmet. Det blir då svårare för fritidspedagoger att bedriva en hög kvalité inom verksamheten.

7.2.1 Analys

Resultatet ifrån intervjuerna på alla tre skolor visar att fritidspedagogens arbete med lärare kan se olika ut och att det kan ta tid att hitta ett fungerande samarbete. I empirin framkommer det att fritidspedagoger generellt sett har ett bra samarbete med lärare. Detta stämmer överens med tidigare studier som visar att i ett fungerande samarbete mellan lärare och fritidspedagoger finns det tydliga ansvarsfördelningar och att de tar tillvara på varandras yrkeskompetenser. Lärare och fritidspedagoger bör använda en sammanhängande pedagogisk kompetens och detta innebär att de båda yrkesgrupperna tar fram det bästa ifrån sina båda kompetenser och att dessa kompetenser blandas inom skolans verksamhet (Calander 1999).

35

Resultatet visar att även personkemin spelar in i ett fungerande samarbete mellan lärare och fritidspedagoger. Pedagogernas svar under intervjuerna tyder på att samarbetet är till för att gynna verksamheterna och att individerna kompletterar varandra i sitt samarbete och detta nämner Pilgren (2015) i sin teori om samarbete.

Undersökningen med pedagogerna visar att samverkan med skolan kan upplevas som ensidig där fritidspedagoger hjälper till att gå in för att täcka upp för lärare när de är borta men att lärarna inte går in i fritidshemsverksamheten och täcker upp för fritidspedagoger.

Resultatet visar att samverkan med skolan känns mer jämbördig om lärarna är beredda att täcka upp för fritidspedagoger på fritidshemmet. Första och andra skolan tyckte det var bra med att en samverkan mellan skolan och fritidshemmen inleddes. Tredje skolan ansåg att det var bättre förr när fritidshemmet skötte sig själva och hade sina egna lokaler. Informanterna tycker att fritidshemmet förr kunde ha ett annat lärande och att barngrupperna var mindre. Informanterna kunde lägga mer tid på varje enskilt barn och detta kan de inte idag på samma sätt då barngrupperna ökat i antal.

Sedan fritidshemmets samverkan med skolan har fritidspedagogens inriktning och lärande gått mer och mer till att bli en extra lärare i skolans verksamhet. Fritidshemmets samverkan med skolan har påverkat fritidspedagogens yrkesroll där fritidspedagoger har fått anpassa sig till de förändringar som skett genom åren. Fritidspedagogens arbete är beroende av hur den obligatoriska skolan planerar och bedriver sin undervisning. Detta synsätt överensstämmer med det som Torstensson- Ed och Johansson (2002) är inne på att läraren bestämmer vad fritidspedagogen förväntas göra i deras gemensamma samarbete i klassrummet. Det innebär att fritidspedagogen på automatik får en roll som hjälplärare i klassrummet.

Samarbete som sker mellan lärare och fritidspedagoger har gett fritidspedagoger inträde i skolans verksamhet och undervisningsformens förändring har bidragit till att fritidspedagogerna behövs i klassrummet som resurs eller som extra lärare (Calander 1999).

36

7.2.2 Sammanfattning

Gällande fritidspedagogens samarbete med lärare är det viktigt enligt fritidspedagogerna att varje lärare och fritidspedagog tillsammans hittar ett samarbete som fungerar för dem och att de bedriver ett fungerande lagarbete. Samtliga pedagoger är eniga om att fritidspedagogen måste veta vilken position den har i relation till läraren i klassrummet och att de båda yrkeskategorierna har tydliga ansvarsfördelningar mellan varandra.

Majoriteten av pedagogerna ifrån de tre skolorna är överens om att det är upp till varje fritidspedagog över vilken position den vill ta i relationen till läraren i klassrummet. Övriga pedagoger håller med i diskussionen men menar också att vissa fritidspedagoger per automatik väljer att ta en underordnad position i relation till läraren. Jag tolkar detta som att det beror både på ålder och hur många års erfarenhet fritidspedagogen har inom yrket. Detta innebär att en fritidspedagog som har arbetat flera år inom yrket har under åren samlat på sig en säkerhet i sin yrkesidentitet. Samtliga pedagoger anser att de som fritidspedagoger är jämställda i relation till lärarna och ser sig själva som pedagoger i klassrummet.