Slutsats

Syftet med studien var att undersöka hur fritidspedagoger resonerar om sin yrkesidentitet och sitt samarbete med lärare. Mina frågeställningar är: hur upplever fritidspedagoger sin yrkesidentitet idag och hur upplever de en historisk utveckling av yrket, samt hur upplever fritidspedagoger sitt samarbete med lärare?

Resultatet som har framkommit i tidigare studier stämmer överens med svaren jag fått under intervjuerna med pedagogerna. Gällande min första frågeställning har jag i min undersökning fått olika svar av fritidspedagogerna. De flesta av pedagogerna är överens om att det skett förändringar i fritidspedagogens yrkesidentitet men att det idag skiljer sig från skola till skola. Det beror på vilken kunskapsbas fritidspedagogen innehar och hur behoven ser ut på de olika skolorna. Pedagogerna ger under intervjuerna en beskrivning som är likt resultatet som Andersson (2013) fått fram i sin studie. I Birgit Anderssons (2013) undersökning framkommer det i intervjuer med fritidspedagoger att förändringar skett i fritidspedagogens yrkesidentitet under åren. Dagens fritidspedagoger gör bedömningar av elevers sociala kompetens och utveckling inom verksamheten. I de intervjuer jag själv genomförde menar fritidspedagogerna att bedömningar av elevernas sociala kompetens och utveckling görs i verksamheten och att detta har varit med och förändrat fritidspedagogens yrkesidentitet. Pedagogernas svar ger ett liknande resultat som i Brantes (2014) studie. I Thomas Brantes (2014) studie framkommer det att fritidspedagogens kunskapsbas inte alltid är det mest väsentliga utan även pedagogens förmåga att stärka elevens sociala kompetens är en betydelsefull egenskap inom yrket. Pedagogernas svar ger ett liknande resultat som i Hjalmarssons (2010) studie. I Maria Hjalmarssons (2010) studie framkommer det att fritidspedagogerna kopplar sin yrkeskompetens till barns sociala lärande och gruppdynamik. Gällande den andra frågeställningen visar undersökningen att fritidspedagoger menar att vissa fritidspedagoger själva väljer att se sig som en resurs i klassrummet och tar den underordnade rollen medan andra fritidspedagoger anser att de skall vara likvärdiga i relationen till läraren i

38

klassrummet. Pedagogernas beskrivning av arbetet inne på skolan och samarbetet med olika lärare liknar resultat som Dahls och Karlsudds (2015) fått fram i sin studie. Det framkommer i intervjuer som Marianne Dahl och Peter Karlsudd (2015) har gjort att läraren på fritidshemmet inte förväxlas med det uppdrag som den traditionella läraren har i klassrummet. Fritidspedagogerna ifrån Marianne Dahls och Peter Karlsudds (2015) studie hävdar att de har sin egen kunskap precis som de fritidspedagoger jag själv intervjuat. Pedagogerna ger ett liknande svar som i Haglunds (2004) studie. I Björn Haglunds (2004) studie framkommer det att fritidspedagogens samarbete med lärare kan under skoldagen se olika ut.

Resultat av studien jag genomfört visar vikten av att det är ett bra samarbete mellan lärare och fritidspedagoger. Ett bra samarbete mellan skolan och fritidshemmet är när båda verksamheterna går in för att stärka varje elevs lärande. Däremot när skolan och fritidshemmet inte går in för att komplettera varandra leder det istället till ett dåligt samarbete och eleven får inte en meningsfull fritid som den har rätt till och som är fritidshemmets uppdrag. Meningsfull fritid innebär att ta tillvara på elevens lust till ett lärande och detta skall utgå ifrån elevens behov, intressen, förutsättningar och erfarenheter.

Detta har framkommit i intervjuer med fritidspedagoger på alla skolorna. Genom att ha tagit del av fritidspedagogernas erfarenheter via intervjuer har jag fått en annan inblick i deras uppdrag som fritidspedagoger som jag har nytta av i mitt kommande yrkesliv. Det skall bli spännande som blivande fritidspedagog att få följa den fortsatta utvecklingen i fritidspedagogens yrkesidentitet.

8.2 Metoddiskussion

När jag påbörjade min studie var min tanke att använda mig av öppna frågor för att få ut så mycket information som möjligt ifrån pedagogerna. Nu i efterhand borde jag omformulerat frågorna då de nog snarare blev ledande och detta kan ha resulterat i att jag ledde informanternas svar i en viss riktning och därmed påverkade resultatet i intervjuerna. Jag borde snarare ha varierat frågorna då en del av frågorna som ställdes under intervjuerna gick in i varandra och ledde till att jag fick samma svar ifrån informanterna.

Jag har bara gjort intervjuer med fritidspedagoger på tre olika skolor i Malmö och detta är bara en liten undersökning. När jag skickade ut intresseanmälan till olika skolor i Malmö så

39

var min tanke att göra både intervjuer och observationer. Skolorna som svarade och som hade möjlighet att ta emot mig hade bara tid för intervjuer. I observationer hade jag kunnat få en större inblick i fritidspedagogernas yrkesidentitet än vad jag fick i intervjuerna som genomfördes. Genom observationer hade jag kunnat följa flera fritidspedagogers dagliga arbete inom både skola och fritidshem och på så sätt fått en helt annan insyn över deras yrkesidentitet och samarbete med olika lärare. Jag hade då använt mig av en deltagande observation där jag hade kunnat få en betydlig närmare kontakt med pedagogerna än vad jag kunnat få genom intervjuerna. Jag hade också kunnat studera den sociala verkligheten ur ett annat perspektiv genom att själv delta i olika aktiviteter som pedagogerna ägnar sig åt inom skola och fritidshem (Bryman 2008).

Jag hoppas att intervjuerna som genomfördes bygger på en rättvis bild av informanternas åsikter och uppfattningar kring sin yrkesidentitet.

8.3 Framtida forskning

Denna undersökning är endast gjord ur fritidspedagogens perspektiv. Däremot kunde den fortsatta forskningen studera lärarnas perspektiv om hur de upplever samarbetet med fritidspedagoger. I intervjuerna med pedagogerna fick jag fram att de anser att samarbetet med lärare är ensidigt och det hade varit intressant att undersöka om lärare upplever samma sak. Det hade också varit intressant att undersöka hur det kommer sig att lärare på de flesta skolor inte går in i fritidshemmets lokaler och täcker upp för fritidspedagoger när det finns behov av extra personal. Däremot går fritidspedagoger in i skolans verksamhet och täcker upp för olika lärare när de är borta eller sjuka.

40

9 Referenslista

Ackesjö, Helena, Nordänger, Ulla Karin & Lindqvist, Per (2016). Att jag kallar mig själv för lärare i fritidshem uppfattar jag skapar en viss provokation: Om de nya grundlärarna med inriktning mot arbete i fritidshem. Educare [serial online], (1): 86–109. (Hämtad 170304). https://www.mah.se/upload/FAKULTETER/LS/Publikationer/EDUCARE/Educare%202016. 1.pdf

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. Stockholm: Liber AB.

Andersson, Birgit (2013). Nya fritidspedagoger - i spänningsfältet mellan tradition och nya

styrformer. Doktorsavhandlingar i pedagogiskt arbete. Umeå universitet. (Hämtad 170120).

http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:603114/FULLTEXT02.pdf

Brante, Thomas (2014). Den professionella logiken: Hur vetenskap och praktik förenas i det

moderna kunskapssamhället. Stockholm: Liber.

Bryman, Alan (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. 2 [rev]uppl. Malmö: Liber AB.

Calander, Finn (1997). Lärarna, fritidspedagogerna och kampen om den vita tavlan,

Pedagogisk forskning i Sverige, 2 (2) Uppsala Universitet,115-116. (Hämtad 170913). http://pedagogiskforskning.se/wp-content/uploads/2012/11/calander.pdf

Calander, Finn (1999). Från fritidens pedagog till hjälplärare: Fritidspedagogers och lärares

yrkesrelation i integrerade arbetslag. Uppsala universitet.

Carlgren, Ingrid & Marton, Ference (2001). Lärare av imorgon. Pedagogiska magasinets skriftserie. Stockholm: Lärarförbundets förlag.

Dahl, Marianne & Karlsudd, Peter (2015). Leisure-time teachers in a changed profession,

Problems Of Education In The 21St Century, (68), 22-35. Linnaeus University. (Hämtad

170120). http://eds.b.ebscohost.com.proxy.mah.se/eds/pdfviewer/pdfviewer?sid=57d11057-

41

Denscombe, Martyn (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Dockett, Sue & Perry, Bob (2016). Supporting children's transition to school age care,

Australian educational researcher, 43 (3), 309-326. Australian: Charles Sturt University

(Hämtad 170131). http://dx.doi.org/10.1007/s13384-016-0202-y

Flising, Björn (1995). Samverkan skola-skolbarnsomsorg. En utvärdering. SoS-rapport 1995:12. Socialstyrelsen. Stockholm: Modin-Tryck.

Gannerud, Eva & Rönnerman, Karin (2007). Att fånga lärares arbete: bilder av

vardagsarbete i förskola och skola. Stockholm: Liber.

Gustafsson, Jan (1996) Fritidspedagogens dubblayrkesroll. Institutionen för pedagogik. Mölndal: Göteborg Universitet.

Haglund, Björn (2004). Traditioner i möte: en kvalitativ studie av fritidspedagogers arbete

med samlingar i skolan. Doktorsavhandling. Göteborg: Institutionen för pedagogik och

didaktik. (Hämtad 170312). http://gup.ub.gu.se/publication/34629-traditioner-i-mote-en-

kvalitativ-studie-av-fritidspedagogers-arbete-med-samlingar-i-skolan

Hansen, Monica (1999). Yrkeskulturer i möte: läraren, fritidspedagogen och samverkan.

Doktorsavhandling. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. (Hämtad170122).

http://hdl.handle.net/2077/7609

Healy, Karen (2009). A case of mistaken identity: The social welfare professions and new

public management. I: Journal of sociology 45(4), 401-418. University of Queensland.

(Hämtad 170122). http://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/1440783309346476

Hjalmarsson, Maria (2010). Fritidspedagogers skattningar av sitt yrkeskunnande: Resultat från en nationell enkätundersökning. Pedagogiska Tidskrift 1(1), 39-58. Karlstads universitet. (Hämtad 180610)

42

Hippinen, Annelie (2011). Yrkesroll I förändring. I: Philgren, S. Ann (red). Fritidshemmet:

fritidslärares uppdrag på fritidshemmet och i skolan. 1 uppl. Lund: Studentlitteratur AB. Højholt, Charlotte (2015) Fritidslärarnas pedagogiska kompetens och barns fritidsliv. I: Hviid, Pernille & Højholt, Charlotte (red). Fritidspedagogik Med Barnperspektiv. Lund:

Studentlitteratur.

Johansson, Inge (1999:5). Samarbete - effektvitet - kvalitet i integrerade verksamheter för

sexåringar, skola och fritidshem. Stockholm: Forsknings- och utvecklingsenheten,

Socialtjänstförvaltningen. .

Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lärarförbundet (2001). Fritidspedagogerna och skolans utveckling. Stockholm: Lärarförbundet.

Pálsdóttir, Kolbrún (2014). The professional identity of recreation personnel. Barn, 3, 75-89. Reykjavik: School of Education, University of Iceland. (Hämtad 180610)

https://www.ntnu.no/documents/1272099285/1272355263/BARN_nr3- 2014_p%C3%A4lsdottir.pdf/06d35217-36b7-4730-90f1-2faacd10528e

Pihlgren, Ann S. (2015). Samverkan för elevens lärande. I: Pilgren, S. Ann (red).

Fritidshemmets och skolans gemensamma uppdrag. Lund: Studentlitteratur AB.

Pihlgren, Ann S. (2017) Fritidshemmets mål och resultat: att planera och utvärdera. Lund: Studentlitteratur AB.

Rohlin, Malin (1995). Skolbarns omsorg – en samhällsfråga? Den offentliga

skolbarnsomsorgen ur ett nutidshistoriskt perspektiv. Stockholm: Lärarhögskolan.

Rohlin, Malin (2001). Att styra i namn av barns fritid. En nutidshistoria om konstruktionen av

43

Rohlin, Malin (2012). Fritidshemmets historiska dilemman. En nutidshistoria om

konstruktionen av fritidshemmet i samordning med Skolan. Stockholms universitetsförlag.

Saar, Tomas & Löfdahl, Annica & Hjalmarsson, Maria (2012). Kunskapsmöjligheter i

svenska fritidshem. Nordisk barnehageforskning, 5 (0).Karlstad University. (Hämtad

170309). https://doaj.org/article/b6ac153b3773489abfbb7a901bd7f5cc

Skolinspektionen (2010). Kvalitet i fritidshem. Rapport 2010:3 Kvalitetsgranskning. Stockholm.

Skolverket (2014). Allmänna råd för fritidshem. Kvalitet på fritidshem.(22) Stockholm: Liber distribution.

Torstenson-Ed, Tullie & Johansson, Inge (2000). Fritidshemmet i forskning och förändring.

En kunskapsöversikt. Stockholm: Liber distribution.

Torstendahl. Rolf (1989). Professionalisering, stat och kunskapsbas. Förutsättningar för en teoribildning. I: Staffan Selander (red). Kampen om yrkesutövning, status och kunskap.

Professionaliseringens sociala grund. Lund: Studentlitteratur.

Ursberg, Maria. (1996). Det möjliga mötet – en studie av fritidspedagogers förhållningssätt i

samspel med barngrupper inom skolbarnomsorgen. Stockholm: Almqvist & Wiksell

International.

Vetenskapsrådet (2011). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. (Hämtad 170222).

44

Bilaga 1

Intervjufrågor

Hur fungerar samarbetet mellan lärare och fritidspedagoger?

Hur har samverkan med skolan förändrat fritidspedagogens yrkesidentitet?

Hur har fritidspedagogens arbetsuppgifter förändrats under åren?

45

Bilaga 2

Formulär

Syftet med intervjun är att undersöka hur fritidspedagogens yrkesidentitet förändrats under åren samt hur fritidspedagoger upplever samarbete med lärare.

I de forskningsetiska krav som finns kommer jag att meddela fritidshemmen som jag vill besöka att intervjuerna som görs enbart kommer att användas i examensarbetet och inte till något annat utifrån nyttjandekravet.

Under examensarbetet kommer varken namn på skola, fritidshem eller pedagogerna att nämnas i arbetet med hänsyn till konfidentialitetskravet.

Fritidshemmen får gärna ta del av det färdiga resultatet som intervjun ger. Pedagogerna på fritidshemmen som ställer upp på en intervju med mig kommer att bli informerade om studiens syfte utifrån informationskravet.

Pedagogerna kan välja att inte besvara någon fråga som jag ställer. De kan när som helst välja att avbryta intervjun med mig. Pedagogerna kan också välja att information som jag fått av dem skall uteslutas ur undersökningen utifrån samtyckeskravet.

Pedagogens underskrift Malin Torstensson