I denna del av uppsatsen kommer samarbetsformerna inom samarbetet kring utrikes och säkerhetspolitik tas upp. Detta kommer göras genom att kolla på de officiella dokument som finns gällande samarbetet från Davignon rapporten till Lissabonfördraget. Målet med denna fråga är att undersöka huruvida det är möjligt att se om en utveckling som innebär att de överstatliga institutionerna under utvecklingen av samarbetet i enlighet med neo- funktionalismen fått mer makt i samarbetet.
Davignon rapporten
Davignon rapporten specificerar hur utrikesministrarna skall mötas inom det
utrikespolitiska samarbetet. Det skrivs i Davignon rapporten att ministrarna skall mötas en gång varje halvår på initiativ av den som för tillfället håller presidentskapet. Det skrivs även att statsöverhuvuden istället för ministrarna kan mötas om ett ämne är av stor
betydelse.115 Vidare skrivs att om ett ämne av stor betydelse bör diskuteras brådskande kan ett extrainsatt möte mellan medlemsländerna ordnas. Det skrivs även att de möten som skall hållas skall förberedas av en kommitté bestående av medlemsländernas utrikespolitiska funktionärer. Det skrivs även i Davignon rapporten att denna kommitté
113 Konsoliderade versioner av fördraget om europeiska unionen och fördraget om europeiska unionens funktionssätt, europeiska unionens officiella tidning C 115 9e Maj 2008 Artikel 21
114 Theories of european integration, Ben Rosamond, 2000, s-59-60
115 Davignon Rapporten, Luxembourg, 27 October 1970, Bulletin of the European Communities. November 1970, nr 11.
Handledare: Jonna Johansson
skall mötas fyra gånger om året för att förbereda de möten som skall hållas på ministernivå.116
Vidare skrivs att om det finns behov kan särskilda kommittéer upprättas med uppgiften att utreda särskilda frågor. Gällande kommissionen skrivs att kommissionen skall
rådfrågas om det finns någon del av den gemensamma utrikes och säkerhetspolitiken som påverkar det gemensamma inom EEC.117
Det skrivs i Davignon rapporten att det skall hållas 6 stycken informella möten med europaparlamentet årligen med syftet att stämma av de ställningstaganden EPC tagit med den allmänna opinionen. Vidare skrivs att landet som innehar presidentskapet skall förse EPC med ett sekretariat såväl som organisera de möten som EPC har. Enligt Davignon fördraget skall ministrarna i medlemsländerna färdigställa rapporter som undersöker hur ECP kan vidga samarbetet.118
Single european act (SEA)
The single European act förstärker samarbetet kring utrikes och säkerhetspolitiska frågor.
Det skrivs i SEA att medlemsstaterna skall anordna möten med kommissionen minst fyra gånger om året med målet att diskutera utrikes och säkerhetspolitiska frågor.119 Vidare skrivs att kommissionen även skall kunna ge sina ståndpunkter gällande detta område när det europeiska rådet har möten. Vidare skrivs att Kommissionen skall vara involverad i de möten EPC har. Det skrivs även att det europeiska parlamentet skall vara informerat om de beslut som tas i EPC samt att det europeiska parlamentets åsikter skall tas i beaktande. Vidare skrivs att det att medlemslandet som innehar presidentskapet skall gemensamt med kommissionen skall ha till uppgift att ser till att politiken hålls
116 Davignon Rapporten, Luxembourg, 27 October 1970, Bulletin of the European Communities. November 1970, nr 11.
117 Davignon Rapporten, Luxembourg, 27 October 1970, Bulletin of the European Communities. November 1970, nr 11.
118 Davignon Rapporten, Luxembourg, 27 October 1970, Bulletin of the European Communities. November 1970, nr 11.
Fotnot 115-118 avser http://www.ena.lu/davignon_report_luxembourg_27_october_1970-020002259.html
119 Single European Act, Official journal of the European communities (OJEC)870629, nr L 169
Handledare: Jonna Johansson
konsekvent inom respektive område. Det skrivs även att Medlemsländerna när de handlar i egenskap av EPC skall koordinera och öka samarbetet mellan varandra vid
internationella sammanhang. Vidare skrivs att ett sekretariat skall inrättas i Bryssel med syftet att genomföra och planera de beslut som tas inom ramen för EPC.120
Maastrichtfördraget
I Maastrichtfördraget skrivs att gällande formulering och utförande av den gemensamma utrikes och säkerhetspolitiken inom GUSP skall kommissionen vara helt insatt i denna.
Det skrivs vidare att kommissionen och medlemsstaterna skall koordinera sitt arbete inom internationella organisationer och med länder utanför EU till fullo genom att bedömningar av frågor inom detta område görs gemensamt. Det skrivs även att kommissionen har rätt att lägga förslag inom detta område.121
I Maastrichtfördraget skrivs det land som innehar presidentskapet i GUSP skall rådfråga europaparlamentet om dess ståndpunkt gällande utrikes och säkerhetspolitik. Det skrivs att detta gäller både den förda politiken överlag såväl som grundläggande synpunkter.
Europaparlamentet skall även enligt Maastrichtfördraget bli informerat regelbundet om händelser inom detta område. Vidare skrivs att europaparlamentet har rätt att göra rekommendationer samt ställa frågor gällande GUSP samt att det skall hållas en årlig debatt i parlamentet om den förda utrikes och säkerhetspolitiken.122
Amsterdamfördraget
I Amsterdamfördraget står det skrivit att unionen skall definiera och implementera en gemensam utrikes och säkerhetspolitik. Det skrivs i Amsterdamfördraget att
kommissionen skall på förfrågan av rådet sammanställa förslag till rådet gällande den gemensamma utrikes och säkerhetspolitiken samt förslag på hur denna kan
implementeras.123 Det skrivs under avdelning fem, artikel J8- 3 att en general sekreterare
120 Single European Act, Official journal of the European communities (OJEC)870629, nr L 169 Fotnot 119-120 avser avses Avdelning 3 Artikel 30
http://www.ena.lu/single_european_act_luxembourg_17_february_1986_hague_28_february_1986-020302397.html
121 Fördraget om den europeiska unionen, europeiska unionens officiella tidning C 191 29e juli 1992
122 Fördraget om den europeiska unionen, europeiska unionens officiella tidning C 191 29e juli 1992 Fotnot 121-122 avser http://eur-lex.europa.eu/sv/treaties/dat/11992M/htm/11992M.html) Avdelning 5, artiklar J-J.11
123 Fördraget om europeiska unionen, europeiska unionens officiella tidning C340 10e November 1997
Handledare: Jonna Johansson
skall utses för att fungera som en hög representant för GUSP. Det skrivs även att kommissionen skall fungera i samarbete med ordförandelandet inom GUSP som representanter för EU inom detta område.124
Nicefördraget
Nicefördraget implementeras att medlemsländer ges rätten att initiera ett djupgående samarbete gällande en specifik fråga inom GUSP. Kommissionen får i Nicefördraget rätten att yttra sig om huruvida ett djupgående samarbete mellan medlemsländer är i linje med EU:s politik. Europaparlamentet ges rätten att bli informerad om ett sådant
samarbete initieras.125
Lissabonfördraget
I Lissabonfördraget skrivs att kommissionen skall vara en del i det sekretariat som skall understödja den höga representanten med dennes syfte att representera unionen inom frågor som rör GUSP. Detta sekretariat heter ”European external action service” och skall enligt Lissabonfördraget bestå av medlemmar av rådet såväl som personal från
kommissionen och medlemsländerna. Vidare skrivs att European external action service skall handla på initiativ av den höge representanten efter att ha rådgjort med
europaparlamentet och kommissionen givit sitt samtycke.126
Analys
Är det möjligt att se att de överstatliga institutionerna över tiden samarbetet utvecklats fått ökad makt i enlighet med neo- funktionalismen?. Rosamond skriver i sin bok att en del i begreppet spillover innebär att under den tid integration av en sektor pågår kommer de överstatliga institutionerna med tiden få mer makt samt att närliggande sektorer skulle
124 Fördraget om europeiska unionen, europeiska unionens officiella tidning C340 10e November 1997 Fotnot 123-124 avser Avdelning 5, artikel 11-28
http://eur-lex.europa.eu/sv/treaties/dat/11997M/htm/11997M.html#0145010077
125 Fördraget om europeiska unionen, europeiska unionens officiella tidning C325 24e December 2002 Fotnot 125 avser http://eur-lex.europa.eu/sv/treaties/dat/12002M/pdf/12002M_SV.pdf Avdelning 5 artikel 11-28
126 Konsoliderade versioner av fördraget om europeiska unionen och fördraget om europeiska unionens funktionssätt, europeiska unionens officiella tidning C 115 9e Maj 2008
avser avdelning 4, artikel 21-41
Handledare: Jonna Johansson
komma att integreras. Detta eftersom så som skrivits tidigare antas integration av en sektor inte fungera utan att närliggande sektorer integreras.127 Gällande huruvida de överstatliga institutionerna inom EU över tid fått mer makt inom den gemensamma utrikes och säkerhetspolitiken så är det möjligt att se en utökning av detta. Davignon rapporten ställer upp hur det ursprungliga samarbetet skall fungera, i denna rapport står det att läsa medlemsländernas regeringar skall jobba för att samordna sin nationella policy för att kunna uppnå enighet kring stora utrikespolitiska frågor. I Davignon
rapporten nämns det endast att det skall ske informella möten med europaparlamentet och att kommissionen endast skall rådfrågas om det utrikespolitiska samarbetet har inverkan på EEC.128
Kommissionen och europaparlamentet kom vidare att få utökad makt i och med följande fördrag så som i SEA där kommissionen fick rätten att diskutera den förda politiken inom EPC samt rättigheten att vara informerad om informerad om den förda politiken. Detta gäller även europaparlamentet som fick rätten att yttra sig samt rätten att bli informerad om den förda politiken.129
Kommissionens och europaparlamentets makt kom att öka även i följande fördrag där i Maastrichtfördraget där GUSP blir den andra pelaren inom EU, Kommissionen får rätten att vara fullt associerad med det arbete som utförs inom ramen för GUSP.130 Likväl skrivs att europaparlamentet skall rådfrågas om dess inställning gällandefrågor som behandlas inom GUSP.131Vidare får kommissionen i Maastrichtfördraget rätt att lägga förslag inom ramen för GUSP.132
Amsterdamfördraget ger kommissionen rätt att lägga förslag i frågor gällande GUSP samt rätten att yttra sig om hur dessa kan genomföras som en gemensam åtgärd.133
127 Theories of european integration, Rosamond, 2000, S-59-60.
128 Davignon Rapporten, Luxembourg, 27 October 1970, Bulletin of the European Communities. November 1970, nr 11.
129Single European Act, Official journal of the European communities (OJEC)870629, nr L 169 Avdelning 3, artikel-3 a-b, 4
130 Fördraget om den europeiska unionen, europeiska unionens officiella tidning C 191 29e juli 1992
131Fördraget om den europeiska unionen, europeiska unionens officiella tidning C 191 29e juli 1992 Avdelning 5, Artikel j7
132Fördraget om den europeiska unionen, europeiska unionens officiella tidning C 191 29e juli 1992, Avdelning 5, artikel j8,punkt 3
133Fördraget om europeiska unionen, europeiska unionens officiella tidning C340 10e November 1997Avdelning 5, artikel 14-4
Handledare: Jonna Johansson
Nicefördraget ger Kommissionen rätt att uttala sig om huruvida det är nödvändigt för medlemsländer att inleda ett fördjupat samarbete mellan medlemsländer i en viss fråga även europaparlamentet fick rätten att yttra sig i denna fråga. 134
Lissabonfördraget ger kommissionen rätt att ge sitt medgivande till den policy som utarbetas av european external action service såväl som att kommissionen även skall vara en del av denna del av GUSP. Även europaparlamentet har rätt att bli rådfrågande
gällande detta enligt Lissabonfördraget. 135
Detta visar att de överstatliga institutionerna har under tiden den gemensamma utrikes och säkerhetspolitiken utvecklats kan sägas ha fått en ökad roll i enlighet med det som neo- funktionalismen antar om att en ökad integration med tiden kommer att innebära att överstatliga institutioner kommer att få ökad makt.
7.3 Vad innebär beslutet att införa en high representative som talar för hela EU i