Samband mellan bollspelserfarenhet och ämneskategoriserade faktorer i undersökning 1, studenter.

Studenternas uppfattning om vilka ämnesgrupper som är betydelsefulla vid lärande i bollspel skiljer sig inte nämnvärt åt beroende på vilken bollspelserfarenhet de har. Medelvärdet för de grupperade faktorerna uppvisar den största skillnaden för kognitiva faktorer där signifikansen är 0,055 vid t-testning, Tabell 5. För att skillnaden ska vara signifikant krävs att värdet är lägre än 0,05 vilket innebär att sannolikheten för att slumpen skulle åstadkommit den uppmätta skillnaden är mindre än 5 %, (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, 2003).

Tabell 9 . Samband mellan bollspelserfarenhet och faktorer indelade i ämneskategorier i undersökning 1, studenter.

Bollpelserfarenhet Antal Medelvärde

Signifikans vid t-test

Psykologiska Liten bollspelserfarenhet 25 3,63 ,289

Stor bollspelserfarenhet 77 3,75

Sociala Liten bollspelserfarenhet 25 3,90 ,821

Stor bollspelserfarenhet 85 3,86

Fysiska Liten bollspelserfarenhet 25 2,64 ,467

Stor bollspelserfarenhet 84 2,55

Motoriska Liten bollspelserfarenhet 26 3,62 ,679

Stor bollspelserfarenhet 83 3,55

Kognitiva Liten bollspelserfarenhet 25 3,85 ,055

Stor bollspelserfarenhet 83 3,58

Kunskapsöverföring Liten bollspelserfarenhet 23 3,56 ,794

Stor bollspelserfarenhet 78 3,56

Träningsmetoder Liten bollspelserfarenhet 24 3,65 ,811

Stor bollspelserfarenhet 80 3,62

Genetiska Liten bollspelserfarenhet 26 2,54 ,215

Stor bollspelserfarenhet 82 2,80

Studenternas uppfattning till GMP- respektive DS-faktorer uppvisar inga signifikanta skillnader beroende på vilken bollspelserfarenhet de har. Både de som har liten och stor bollspelserfarenhet värderar GMP- och DS-faktorer likvärdigt, se tabell 10.

Tabell 10 . Samband mellan bollspelserfarenhet och faktorer som sammankopplas till GMP- och DS-teorin. i undersökning 1, studenter.

Bollspelserfarenhet Antal Medelvärde Standard-

avvikelse GMP-faktorer Liten bollspelserfarenhet 23 3,63 ,49 Stor bollspelserfarenhet 79 3,63 ,38 DS-faktorer Liten bollspelserfarenhet 23 3,64 ,50 Stor bollspelserfarenhet 81 3,68 ,57

6.4.1 Samband mellan bollspelserfarenhet och komponenter i undersökning

2, elever.

Elevernas uppfattning om vilka grupper av faktorer som är betydelsefulla för att lära sig färdigheter i bollspel skiljer sig inte nämnvärt åt, beroende på vilken bollspelserfarenhet de har. Indikatorn fysisk förmåga uppvisar den största skillnaden och har värderats högre av de elever som har större bollspelserfarenhet. Eleverna uppvisar igen signifikant skillnad beroende på vilken bollspelserfarenhet de har att värdera faktorer som sammankopplas till GMP- respektive DS-teorin. Vid jämförelse mellan lärandeteorierna GMP- respektive DS har både elever med liten och stor bollspelserfarenhet värderat DS faktorer högre, tabell 11. Vid testning av korrelationen uttryckt i sambandsmåttet eta, framgår det att endast ett svagt samband finns mellan vilken bollspelserfarenhet eleverna har till att värdera betydelsen av fysisk förmåga för att lära sig färdigheter i bollspel. Övriga komponenter uppvisar skillnader men inte signifikanta, tabell 10.

Tabell 10 . Samband mellan bollspelserfarenhet och komponenter i undersökning 2, elever.

Bollspelserfarenhet Antal Medelvärde

Signifikans vid t-test

Sambandsmått (eta-värde)

Motivation Liten bollspelserfarenhet 40 3,88 0,41 0,08

Stor bollspelserfarenhet 76 4,00

Metod Liten bollspelserfarenhet 40 3,43 0,69 0,04

Stor bollspelserfarenhet 73 3,37

Omgivning Liten bollspelserfarenhet 40 2,79 0,28 0,01

Stor bollspelserfarenhet 76 3,00

Fysiskförmåga Liten bollspelserfarenhet 37 3,06 0,05 0,18

Engagemang Liten bollspelserfarenhet 40 3,97 0,82 0,02

Stor bollspelserfarenhet 78 4,00

Tabell 11 . Samband mellan bollspelserfarenhet och faktorer som sammankopplas till GMP- och DS-teorin. i undersökning 2, elever.

Bollspelserfarenhet Antal Medelvärde Signifikans

vid t-test eta-värde GMPfaktorer Liten bollspelserfarenhet 40 3,21 0,41 0.08 Stor bollspelserfarenhet 81 3,32 DSfaktorer Liten bollspelserfarenhet 40 3,70 0,80 0,02 Stor bollspelserfarenhet 81 3,66

7. Diskussion

Mitt syfte med detta arbete har varit att kartlägga och rangordna faktorer som elever och studenter anser är betydelsefulla för att lära sig färdigheter i bollspel och att spegla dessa uppfattningar i lärandeteorier. För att få fram faktorer som kan anses vara betydelsefulla har jag använt mig av litteratur från olika ämnesområden inom idrott, bollspel och lärande samt styrdokument för skolämnet Idrott och hälsa. Avsikten har varit att hitta ett stort antal faktorer ur ett brett spektrum av ämnesområden med relevans till lärande i bollspel och jämföra

resultaten av studenters och elevers värderingar med teorier för lärande av motoriska färdigheter.

Det finns två inriktningar som representerar olika synsätt på hur lärande sker, varav den ena inriktningen omfattar olika förklaringsmodeller inom Informations process teori där den dominerande teorin går under beteckningen Generella motoriska programteorin, GMP. Den andra inriktningen omfattar olika förklaringsmodeller inom Ekologisk psykologi teori där den dominerande teorin går under beteckningen Dynamisk systemteori, DS. De båda

lärandeteorierna företräder också olika didaktiska förhållningssätt för hur lärandet ska iscensättas. GMP-teorin står för ett synsätt där läraren eller den som ska lära någon annan något, har en mer styrande roll i att t.ex. instruera, demonstrera och korrigera. DS-teorin förespråkar att eleven eller den som ska lära sig något, själv drar erfarenheter av sitt handlande och provar sig fram och korrigerar sitt rörelseutförande efter sina egna

förutsättningar och på så sätt styr sitt eget lärande i högre utsträckning än inom GMP-teorin. Man kan sammanfatta det med att en direkt, deduktiv och reproduktiv undervisningsstil, där

graden av lärarstyrning är hög, överensstämmer med synsättet inom GMP-teorin på hur motorisk inlärning iscensätts. Detta förhållningssätt utgår från läraren eller tränaren som sändare av ett budskap i form av t.ex. instruktion och demonstration. Det andra sättet att se på lärande med ett indirekt, induktivt och produktivt förhållningssätt, där graden av elevstyrning är hög, överensstämmer med synsättet på lärande inom DS-teorin och Teaching games for understanding (TGfU) och utgår från samarbete och kommunikation utifrån elevernas eller utövarnas egen förmåga till lärande. I arbetet har teorier om motoriskt lärande kopplats till forskning kring didaktiskt förhållningssätt och de faktorer som främst förknippas med respektive teori och didaktiskt förhållningssätt har sammanförts. Den grupp av faktorer som benämns GMP- och DS-faktorer representerar således både teorin för motoriskt lärande och didaktiskt förhållningssätt.

I urvalsprocessen av faktorer ingår också en bedömning från min sida om vilka faktorer som är relevanta till frågeställningen och som ska presenteras för undersökningsgruppen. I denna urvalsprocess finns möjliga felkällor som val av litteratur och mina

bedömningsgrunder. Undersökningsgrupp 1, studenter, har därför också haft möjlighet att ge egna förslag på vilka faktorer de anser betydelsefulla och rangordna dessa. Eftersom dessa faktorer bara har varit tillgängliga för förslagsställaren, dvs. studenten själv, har de inte ingått i den statistiska bearbetningen utan att ingår i underlaget i undersökning två, av elever.