Validitet och reliabilitet

Validitet handlar om undersökningens begreppsmässiga och teoretiska relevans, dvs. hur väl de frågor jag ställt till undersökningsgruppen ger svar på det som ska undersökas (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, 2003). I den första undersökningen, på studenter, skulle detta innebära huruvida studenternas värdering av de faktorer som anses betydelsefulla, verkligen mäter deras uppfattning om vad som är betydelsefullt för ett lärande av motoriska färdigheter i bollspel. Jag har redan nämnt urvalet av de faktorer som de har haft att ta ställning till som en möjlig felkälla. Vid pilotundersökningen framkom dock inget som indikerade att de

faktorer som man skulle värdera inte var relevanta. De förslag och kommentarer som kom fram vid pilotundersökningen togs med till den första undersökningen. Vid undersökning 2, på elever, har de förslag som framkom av studenter vid den första undersökningen tagits med och på så sätt har urvalet av faktorer breddats till att inte enbart utgå från litteratur och mina bedömningsgrunder. Eleverna i undersökning 2 hade möjlighet att ge egna förslag på faktorer som de ansåg vara betydelsefulla men inga nya förslag framkom. En annan aspekt på validitet är om kunskapen som kommer fram är användbar. Genom att min studie riktar sig mot elever och lärarstudenter vilka har erfarenheter av undervisning i olika skolformer, flertalet med erfarenhet av träning i föreningsidrott och/eller spontanidrott tillsammans med andra

livserfarenheter kan resultaten i denna studie antas ge en nyanserad bild av lärande i bollspel som kan vara av intresse för både lärare, lärarutbildare och studenter. I förhållande till

Utbildningsvetenskap med inriktning Idrott och fysisk bildning som forskningsfält kan denna studie vara ett exempel på praxisnära forskning.

Reliabilitet handlar om hur tillförlitliga och följdriktiga mätningarna är (Bryman, 2002). Den interna reliabiliteten beskriver hur väl olika delar i undersökningen stämmer överens. I denna undersökning betyder det att de värderingar av de enskilda faktorerna som är gjorda ska ha överensstämmelse vid en indelning av dessa i olika ämneskategorier. Ett mått på denna överensstämmelse är Chronbach´s alpha som bör vara över 0,7 för att anses tillfredställande (Bryman, 2002). Vid testning med Chronbach´s alpha, för de kategorier som faktorerna är indelade i, vid undersöknin 1, ligger dessa värden mellan 0,5 - 0,7 vilket visar att reliabiliteten är något låg vad beträffar faktorernas indelning i ämneskategorier. Vid undersökning 2, på elever, har en gruppering av variablerna gjorts med hjälp av faktoranalys vilket är beskrivet i metoddelen, rubrik 5. I den gruppering som är gjord, efter faktoranalys, varierar värdet på Cronbach´s alpha mellan 0,72 och 0,83 vilket är ett mått på att de ömsesidiga sambanden mellan variablerna i de olika grupperna är tillräckligt starka.

7.4 Slutsatser

De faktorer som har värderats högst av studenterna är sociala och psykologiska faktorer och inom dessa grupper är det motivation som är högst värderat följt av kommunikation. Detta resultat sammanfaller också med den bild svenska idrottslärare gav vid den nationella

utvärderingen av ämnet idrott och hälsa som gjordes 2003. Man kan anta att denna inställning hos svenska idrottslärare också avspeglar sig i den uppfattning som studenterna visar.

teorin likvärdigt med en indirekt undervisning och DS-teorin. Studenternas uppfattning till GMP- respektive DS-faktorer uppvisar inga signifikanta skillnader beroende på vilken bollspelserfarenhet de har. Både de som har liten och stor bollspelserfarenhet värderar GMP- och DS-faktorer likvärdigt. Det finns en tendens hos studenterna att kvinnorna värderar sociala och kognitiva faktorer högre medan männen värderar fysiska faktorer högre. Det finns även en tendens att äldre studenter värderar DS-faktorer högre.

Elevundersökningen visar att faktorer som indikerar engagemang, som engagerad lärare/tränare och rolighet får den största betydelsen för att lära sig motoriska färdigheter i bollspel. Att engagemang hos läraren är en av de viktigaste förutsättningarna för elevers lärande konstateras också i John Hatties metastudie Visible Learning på över 80 miljoner elever (Hattie, 2009). Elev undersökningen visar också att de faktorer som sammankopplas med DS-teorin och ett indirekt lärande är signifikant högre värderade än de faktorer som sammankopplas till GMP-teorin och ett direkt lärande. Att DS-faktorer värderas högre än GMP-faktorer gäller även i förhållande till kön, både pojkar och flickor i elevundersökningen har värderat gruppen av DS-faktorer högre än GMP-faktorer. Noteras bör dock att bland eleverna värderar flickor enskilda faktorer som instruktion, demonstration och repetition högre än pojkar, medan pojkar värderar den fysiska förmågan som styrka, smidighet och snabbhet högre än flickor.

Graden av bollspelserfarenhet tycks inte spela någon roll för elevernas värdering, både elever med liten och stor bollspelserfarenhet värderat gruppen av DS- faktorer högre än GMP- faktorer. Mönstret att eleverna värderar faktorer som sammankopplas till DS-teorin högre gäller även i förhållande till ålder. Både grundskolans och gymnasiets elever har värderat gruppen faktorer som sammankopplas med DS-teorin signifikant högre.

En slutsats av elevundersökningen är att eleverna värderar ett indirekt lärande med problemlösning, samarbete och kommunikation högre än ett direkt lärande med instruktion, demonstration och observation. En pedagogisk implikation kan vara att ett problembaserat lärande med hög grad av elevstyrning med samarbete och kommunikation som grundläggande delar skulle föredras av elever framför ett mera direkt lärarstyrt lärande. Lärarens engagemang och förmåga att skapa motivation har den största betydelsen för hur detta lärande ska lyckas. Denna studie har gett ett underlag till att betrakta lärande av färdigheter i bollspel i termer av olika faktorer som är betydelsefulla. Den har också gett ett underlag till mönster som visar på underliggande motiv, komponenter, för att lära sig färdigheter i bollspel, som kan användas i framtida studier inom detta område. Enkätfrågorna har gett en kartläggning och bild av elevers och studenters värderingar och för att få en djupare inblick i deras betraktelser kan

intervjufrågor vara lämpliga. Min förhoppning är att kunna gå vidare med dessa frågor till andra grupper som lärare, lärarutbildare inom skola och högskola samt tränare inom föreningslivet. Finns det skillnader i att betrakta lärandet om man är lärare/sändare eller elev/mottagare eller finns det ett framgångsrikt lärande i en miljö där dessa gränser har suddats ut?

8.Referenser

Annerstedt, C., Peitersen, B. & Rønholt, H. (2001). Idrottsundervisning: ämnet idrott och

hälsas didaktik. Göteborg: Multicare.

Annerstedt, C. (2007). Att (lära sig) vara lärare i idrott och hälsa. Göteborg: Multicare. Förlag AB.

Bernstejn, N.A. (1967). The co-ordination and regulation of movements. (1. English ed.) Oxford: Pergamon Press.

Bolling, B. (1997). Bollspeldidaktik, Idrotteket. nr 3. Stockholm: Idrottshögskolan. Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB.

Carlstedt, J. (1997). Styrketräning för att bli snabb, stark eller uthållig. Farsta: SISU Idrottsböcker.

Carlgren, I. (2005). ”Praxisnära forskning – varför, vad och hur?”. Forskning av denna världen II – om teorins roll i praxisforskning. (Elektronisk) Vetenskapsrådets rapportserie, 4, 2005, 7-16. Tillgänglig 20120410 på

http://www.distans.hkr.se/rikskonf/Grupp%209/LGustavsson.pdf.

Coker, C. A. (2009). Motor learning & control for practitioners. (2. ed.) Scottsdale, AZ: Holcomb Hathaway.

Djurfeldt, G., Larsson, R. & Stjärnhagen, O. (2003). Statistisk verktygslåda –

samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.

Djurfeldt, G., Larsson, R. & Stjärnhagen, O. (2010). Statistisk verktygslåda 1:

samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. (2. uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

Djurfeldt, G. & Barmark, M. (Red.) (2009). Statistisk verktygslåda 2: multivariat analys. (1. uppl.) Stockholm: Studentlitteratur.

Ekberg, J. & Erberth, B. (2000). Fysisk bildning: om ämnet idrott och hälsa. Lund: Studentlitteratur.

Ericsson, I. (2003). Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer: en

interventionsstudie i skolår 1-3. Diss. Lund. Univ. Malmö.

Fagrell, B. (2000). De små konstruktörerna: flickor och pojkar om kvinnligt och manligt i

relation till kropp, idrott, familj och arbete. Diss. Stockholm : Univ. Stockholm.

Halling, A., Andersen, B., Skov Agergarard, C. & Worm, C. (2005). Bolden i spil – teambold i teori och praksis. Odense: Syddansk Universitetsforlag.

Högberg, J. (2008). Effektiv idrottsträning: rörelselära i teori & praktik. 1. uppl. Stockholm: SISU Idrottsböcker.

Hattie, J. (2009). Visible learning [Elektronisk resurs] : a synthesis of over 800 meta-analyses

relating to achievement. Abingdon, Oxon, UK: Routledge.

Håkansson, J. (2011). Synligt lärande: presentation av en studie om vad som påverkar elevers

studieresultat. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting.

Larsson, H. & Meckbach, J. (2007). Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm: Liber AB. Larsson, H. & Redelius, K. (Red.) (2004). Mellan nytta och nöje Bilder av ämnet idrott och hälsa. Stockholm: Idrottshögskolan.

Light, R. (2006). Implementing understanding approaches to teaching games and sport in Asia. Asian journal of exercise and Sport Science, 2(1), 39-48.

Londos, M. (2010). Spelet på fältet: relationen mellan ämnet idrott och hälsa i

gymnasieskolan och idrott på fritid. Diss. Lund. Lunds universitet. Malmö.’

McMorris, T. (2004). Acquisition and performance of sports skills. Hoboken, NJ: John Wiley. Mosston, M. & Ashworth, S. (2002). Teaching physical education. (5. ed.) San Francisco, CA: B. Cummings.

Peitersen, B. (2001). Metoder i ett pedagogiskt och didaktiskt universum. I: Annerstedt, C., Peitersen, B. & Rønholt, H. Idrottsundervisning: ämnet idrott och hälsas didaktik (s. 243- 259) Göteborg: Multicare.

Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för

gymnasieskola 2011. (2011). Stockholm: Skolverket.

Redelius, K. (2004). Bäst och pest!: ämnet idrott och hälsa bland elever i grundskolans senare

år: I Håkan Larsson och Karin Redelius, (Red.) Mellan nytta och nöje Bilder av ämnet idrott

och hälsa (s.149-172). Stockholm: Idrottshögskolan.

Schmidt, R. A. & Wrisberg, C. A. (2001). Idrottens rörelselära. Farsta: SISU Idrottsböcker AB.

Schmidt, R.A. & Wrisberg, C.A. (2008). Motor learning and performance: a situation-based

learning approach. (4. ed.) Champaign, Ill.: Human Kinetics.

Sigmundsson, H. & Haga, M. (2004). Motorikk och samfunn. Oslo. Sebu Forlag.

Sigmundsson, H. & Pedersen, A. V. (2004). Motorisk utveckling. Lund. Studentlitteratur. Skolinspektionen (20010). Mycket idrott och lite hälsa, Skolinspektionens rapport från den flygande tillsynen i idrott och hälsa. Tillgänglig 20120410.

www.skolinspektionen.se/Documents/Regelbunden-tillsyn/flygande%20tillsyn/slutrapport- flygande-tillsyn-idott.pdf

Skolverket (2005). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU-03): Idrott och hälsa. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för

gymnasieskola 2011. (2011). Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2011). Kommentarmaterial till kursplanen i idrott och hälsa. Stockholm: Skolverket.

Thelen, E. & Smith, L.B. (1994). A dynamic systems approach to the development of

cognition and action. Cambridge, Mass.: MIT Press.

Trost, J. (2001). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.

Turner, A. & Martinek, T. (1999). An investigation into teaching games for understanding: effects on skill, knowledge, and game play. Res Q Exerc Sport. 1999 Sep ;70(3):286-96.

Utbildningsdepartementet (1994). Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de

frivilliga skolformerna: Lpo 94 : Lpf 94. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Vetenskapsrådet (2005). Forskning av denna världen II – om teorins roll i praxisnära forskning. (Elektronisk) Tillgänglig 20120410.

http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/2005_4inlaga.pdf

Vetenskapsrådet (u. å.). Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning. (Elektronisk). Tillgänglig 090102 på

Bilaga 1a. Frekvensfördelning och bortfall i studentundersökningen av värderade faktorer i den ordning de förekommer på enkäten. Svarsalternativen ”mycket liten” och ”liten

betydelse” har slagits samman till ”liten betydelse”, svarsalternativet ”viss betydelse” har behållits och alternativen ”stor” och ”mycket stor betydelse” har slagits samman till ”stor betydelse”.

Faktorer som har värderats

Liten betydelse Viss betydelse Stor betydelse Totalt

Antal % Antal % Antal % Antal Bortfall

Självförtroende 29 26,4% 81 73,6% 110 ₂ Styrka 66 58,9% 43 38,4% 3 2,7% 112 ₀ Spelförståelse 19 17,0% 33 29,5% 60 53,6% 112 ₀ Helmetod 12 11,2% 28 26,2% 67 62,6% 107 ₅ Samarbete 12 10,8% 35 31,5% 64 57,7% 111 ₁ Anlag 42 38,5% 49 45,0% 18 16,5% 109 ₃ Motivation 11 9,8% 101 90,2% 112 ₀ Uthållighet 35 31,5% 60 54,1% 16 14,4% 111 ₁ Demonstration 6 5,5% 28 25,5% 76 69,1% 110 ₂ Kunskap 6 5,4% 32 28,8% 73 65,8% 111 ₁ Delmetod 5 4,5% 33 30,0% 72 65,5% 110 ₂ Målsättning 18 16,2% 43 38,7% 50 45,0% 111 ₁ Smidighet 45 40,5% 53 47,7% 13 11,7% 111 ₁ Visualisering 27 24,1% 54 48,2% 31 27,7% 112 ₀ Erfarenhet 12 10,9% 40 36,4% 58 52,7% 110 ₂ Vägledning 7 6,3% 30 27,0% 74 66,7% 111 ₁ Kommunikation 3 2,7% 17 15,2% 92 82,1% 112 ₀ Attityd 4 3,6% 25 22,5% 82 73,9% 111 ₁ Snabbhet 61 54,5% 40 35,7% 11 9,8% 112 ₀ Observation 10 9,2% 47 43,1% 52 47,7% 109 ₃ Instruktion 12 10,7% 45 40,2% 55 49,1% 112 ₀ Anspänning 14 13,1% 59 55,1% 34 31,8% 107 ₅ Balans 17 15,3% 65 58,6% 29 26,1% 111 ₁ Imitation 6 5,4% 44 39,3% 62 55,4% 112 ₀ Uppmärksamhet 4 3,6% 21 19,1% 85 77,3% 110 ₂ Generalisering 11 10,2% 64 59,3% 33 30,6% 108 ₄ Koordination 4 3,6% 19 17,1% 88 79,3% 111 ₁ Feedback 4 3,6% 22 20,0% 84 76,4% 110 ₂ Problemlösningsmetod 16 14,4% 59 53,2% 36 32,4% 111 1

Bilaga 1b. Medelvärde, standardavvikelse och bortfall i elevundersökningen av värderade faktorer i den ordning de förekommer på enkäten.

Antal Medelvärde Standard-

avvikelse Valid Bortfall Självförtroende 129 0 4,04 ,95 Styrka 128 1 2,98 1,04 Spelförståelse 129 0 3,88 ,98 Helmetod 127 2 3,30 1,03 Samarbete 129 0 4,21 ,97 Anlag 123 6 2,39 1,27 Motivation 128 1 4,03 1,05 Uthållighet 126 3 3,50 1,03 Demonstration 126 3 3,28 1,11 Kunskap 127 2 3,79 1,10 Delmetod 129 0 3,31 1,00 Vägledning 125 4 3,70 ,94 Smidighet 128 1 3,18 1,01 Visualisering 126 3 3,04 1,14 Erfarenhet 128 1 3,05 1,20 Kommunikation 128 1 3,80 1,10 Attityd 129 0 3,74 1,06 Snabbhet 129 0 3,26 1,11 Observation 128 1 3,27 1,06 Instruktion 128 1 3,23 1,07 Anspänning 127 2 3,22 ,98 Balans 127 2 3,16 1,13 Imitiation 128 1 3,15 1,04 Uppmärksamhet 129 0 4,11 ,99 Generalisering 123 6 3,22 ,989 Koordination 124 5 3,35 1,20 Feedback 126 3 3,33 1,17 Problemlösningsmetod 127 2 3,30 1,12 Målsättning 124 5 3,80 1,12 Rolighet 129 0 4,34 1,00 Tydlighet 128 1 4,07 ,95 Engagerad tränare 128 1 4,34 ,96 Talang 129 0 3,22 1,26 Utlärningsförmåga 127 2 3,55 1,26 Prestation 128 1 3,82 1,10 Tävlingsmoment 129 0 3,46 1,26 Utvärdering 127 2 3,13 1,32 Förfåståelse 128 1 3,61 1,15

Lekövningar 129 0 3,44 1,33 Respekt 128 1 4,18 1,11 Gruppsammansättning 128 1 3,80 1,05 Undervisningsupplägg 126 3 3,60 1,00 Erfarenhet från föräldrar 126 3 2,22 1,46 Kulturellt 126 3 2,25 1,40 Ledargestalt 124 5 3,16 1,24 Miljö 126 3 3,27 1,30 Kamratpåverkan 128 1 3,75 1,21 Föräldrarpåverkan 127 2 3,08 1,56 Repetition 127 2 3,54 1,15 Bollnärvaro 126 3 3,89 1,14

Bilaga 2a. Missivbrev och enkät till studenter i undersökning 1.