Samband mellan NOS och skrivningar i styrdokumenten

Genomgången av styrdokumentens skrivningar med koppling till olika NOS-aspekter finns redovisad i sin helhet i bilaga 3. I detta avsnitt redovisas styrdokumentens skrivningar om NOS relaterade till av mig införda NOS-kategorier (se tabell 3.3). En och samma skrivning från ett styrdokument kan förekomma i flera kategorier, men det är då olika delar i skrivningen som åsyftas.

De NOS-skrivningar i styrdokumenten som kan hänföras till de olika kategorierna redovisas nedan uppdelade efter respektive kategori och inom denna efter

4.5.1 Skrivningar i styrdokumenten som behandlar begrepp och

strategier i naturvetenskapligt arbete

De aspekter av NOS som handlar om begrepp och strategier i naturvetenskapligt arbete redovisas i tabell 4.1 nedan.

Tabell 4.1 NOS-aspekter enligt Lederman (2003) och Osborne m.fl. (2006) i kategorin ”Begrepp och strategier i naturvetenskapligt arbete”. (Rubriktexten är min egen formulering och övrig text min egen översättning.)

NOS-aspekter enligt

Lederman (2003) ^{NOS-aspekter enligt} Osborne m. fl. (2006)

Kategori 1: Begrepp och strategier i naturvetenskapligt arbete

Skillnaden mellan observation och

slutsats ^{Naturvetenskap och kritisk prövning} Naturvetenskaplig kunskap är empiriskt

grundad ^{Analys och tolkning av data} Sambandet och skillnaden mellan

naturvetenskapliga lagar och teorier ^{Hypotes och förutsägelse} Naturvetenskap och ifrågasättande

Skrivningar i de tre styrdokumenten Programmål för naturvetenskapsprogrammet, Ämnesplan för biologi och Kursplan för Biologi A som kan kopplas till NOS-aspekterna i ovanstående tabell redovisas för respektive styrdokument var för sig nedan.

Skrivningar i ”Programmål för naturvetenskapsprogrammet” med koppling till begrepp och strategier i naturvetenskapligt arbete

Naturvetenskapsprogrammet syftar till en på naturvetenskap grundad kunskap om livets villkor och om sammanhangen i naturen.

Att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt är en viktig del av utbildningen.

Kunskapsbildningen bygger därför på en växelverkan mellan erfarenhetsbaserad kunskap och teoretiska modeller. Modelltänkandet är centralt för alla naturvetenskaper men också inom andra vetenskapsområden. I utbildningen utvecklas en förståelse av att vår bild av naturvetenskapliga fenomen består av modeller, ofta beskrivna med ett matematiskt språk. Dessa modeller förändras och förfinas efter hand som ny kunskap växer fram. Ett historiskt perspektiv bidrar till att belysa den utveckling programmets ämnen genomgått och deras betydelse för samhället.

Det naturvetenskapliga förhållningssättet utvecklas också i det experimentella arbetet. I detta utvecklas förmågan att planera och genomföra experiment och fältstudier, göra iakttagelser på ett objektivt och systematiskt sätt samt att tolka och redovisa resultat.

[…] har utvecklat sin förmåga till kritiskt tänkande utifrån ett naturvetenskapligt förhållningssätt, […] […] kan tillämpa ett naturvetenskapligt arbetssätt utifrån problemlösningsmetodik, modelltänkande, experiment och teorikonstruktion, […]

[…] har utvecklat ett intresse för naturvetenskapliga frågeställningar och kan analysera, formulera och lösa problem med hjälp av naturvetenskapliga metoder, […]

Eleverna tränas under utbildningen i att planera och genomföra experiment och fältstudier, att göra iakttagelser på ett forskningsmässigt sätt samt att tolka och redovisa erhållna resultat. En viktig del av den naturvetenskapliga verksamheten karaktäriseras av att hypoteser ställs upp utifrån tidigare insamlade data och sedan testas genom observationer och experiment.

Skrivningar i ”Ämnesplan för biologi” med koppling till begrepp och strategier i naturvetenskapligt arbete

[…] utvecklar sin nyfikenhet och förmåga att utforska biologiska fenomen i sin omvärld och sin förmåga att från olika källor söka biologisk kunskap och kritiskt värdera denna.

[…] utvecklar sin förmåga att arbeta experimentellt och i fält för att öka sin förtrogenhet med biologisk kunskapsbildning.

[…] utvecklar sin förmåga att formulera och förstå biologiska frågeställningar samt att söka förklaringar med naturvetenskapliga metoder, […]

[…] utvecklar sin förmåga att använda biologiska teorier och modeller samt att bedöma deras giltighet och begränsningar, […]

Vid studiet av biologi får eleven möjlighet att studera, beskriva och analysera företeelser i sin omvärld. I såväl laboratorium som i fält ges tillfälle att självständigt formulera frågor, planera och genomföra undersökningar med insamling, bearbetning samt tolkning av mätdata och observationer.

Utbildningen i biologi ger goda möjligheter att utveckla ett naturvetenskapligt tänkande samt att öva ett naturvetenskapligt arbetssätt.

Skrivningar i ”Kursplan för Biologi A” med koppling till begrepp och strategier i naturvetenskapligt arbete

[…] kunna planera och genomföra fältstudier och experimentella undersökningar, tolka dessa […] […] ha kunskap om naturvetenskapliga teorier rörande livets uppkomst och utveckling.

Eleven redogör för huvuddragen i några biologiska teorier.

Eleven använder införda biologiska begrepp och modeller för att beskriva biologiska fenomen och samband.

Eleven skiljer på naturvetenskapliga och andra sätt att skildra verkligheten.

Eleven medverkar vid utformning och genomförande av en undersökning samt tolkar resultaten utifrån införda teorier och ställda hypoteser.

Eleven använder införda biologiska begrepp, modeller och teorier för att förklara biologiska fenomen och samband samt tillämpar dem på situationer i vardagslivet.

Eleven belyser och diskuterar frågeställningar och hypoteser om företeelser i omvärlden utifrån biologiska teorier och modeller.

Eleven tillämpar ett naturvetenskapligt arbetssätt, tolkar resultat och värderar slutsatsers giltighet och rimlighet utifrån teorier och ställda hypoteser.

Eleven jämför och värderar olika modeller och teoriers giltighet och identifierar skillnader mellan naturvetenskapliga och andra sätt att skildra verkligheten.

Eleven integrerar kunskaper från olika delområden och relaterar dessa kunskaper till övergripande teorier.

Eleven analyserar och diskuterar nya frågeställningar och hypoteser om företeelser i omvärlden samt reflekterar över deras giltighet utifrån biologiska teorier och modeller.

4.5.2 Skrivningar i styrdokumenten som behandlar kreativitet och

fantasi i naturvetenskapligt arbete

De aspekter av NOS som handlar om kreativitet och fantasi i naturvetenskapligt arbete redovisas i tabell 4.2 nedan. Därefter redovisas för vart och ett av styrdokumenten de skrivningar rörande NOS-kategorin ”Kreativitet och fantasi i naturvetenskapligt arbete” som de innehåller.

Tabell 4.2 NOS-aspekter enligt Lederman (2003) och Osborne m.fl. (2006) i kategorin

”Kreativitet och fantasi i naturvetenskapligt arbete” (Rubriktexten är min egen formulering och övrig text min egen översättning.)

NOS-aspekter enligt

Lederman (2003) ^{NOS-aspekter enligt} Osborne m. fl. (2006)

Kategori 2: Kreativitet och fantasi i naturvetenskapligt arbete

Naturvetenskaplig kunskap är, åtminstone delvis, baserad på och/eller härrör från mänsklig fantasi och kreativitet.

Den kreativa karaktären i naturvetenskapligt arbete

Skrivningar i ”Programmål för naturvetenskapsprogrammet” med koppling till kreativitet och fantasi i naturvetenskapligt arbete

Att öva kreativitet, initiativförmåga och förmåga att lösa problem är väsentliga inslag i utbildningen.

Skrivningar i ”Ämnesplan för biologi” med koppling till kreativitet och fantasi i naturvetenskapligt arbete

[…] utvecklar sin nyfikenhet och förmåga att utforska biologiska fenomen i sin omvärld och sin förmåga att från olika källor söka biologisk kunskap och kritiskt värdera denna.

[…] utvecklar sin förmåga att formulera och förstå biologiska frågeställningar samt att söka förklaringar med naturvetenskapliga metoder, […]

Vid studiet av biologi får eleven möjlighet att studera, beskriva och analysera företeelser i sin omvärld. I såväl laboratorium som i fält ges tillfälle att självständigt formulera frågor, planera och genomföra undersökningar med insamling, bearbetning samt tolkning av mätdata och observationer.

Skrivningar i ”Kursplan för Biologi A” med koppling till kreativitet och fantasi i naturvetenskapligt arbete

Eleven medverkar vid utformning och genomförande av en undersökning samt tolkar resultaten utifrån införda teorier och ställda hypoteser.

4.5.3 Skrivningar i styrdokumenten som behandlar mångfald och

subjektivitet i naturvetenskapligt tänkande

De aspekter av NOS som rör mångfald och subjektivitet i naturvetenskapligt tänkande visas i tabell 4.3. Kopplat till denna NOS-kategori har jag funnit skrivningar i

styrdokumenten Ämnesplan för biologi och Kursplan för Biologi A.

Tabell 4.3 NOS-aspekter enligt Lederman (2003) och Osborne m.fl. (2006) i kategorin ”Mångfald och subjektivitet i naturvetenskapligt tänkande”. (Rubriktexten är min egen formulering och övrig text min egen översättning.)

NOS-aspekter enligt

Lederman (2003) ^{NOS-aspekter enligt} Osborne m. fl. (2006)

Kategori 3: Mångfald och subjektivitet i naturvetenskapligt tänkende

Naturvetenskaplig kunskap är av nödvändighet delvis subjektiv och kan aldrig vara fullständigt objektiv

Mångfald av naturvetenskapligt tänkande som visar att världen kan utforskas på en mängd olika sätt med olika metoder.

Skrivningar i ”Ämnesplan för biologi” med koppling till mångfald och subjektivitet i naturvetenskapligt tänkende

[…] utvecklar sin förmåga att utifrån ett biologiskt perspektiv kunna analysera, värdera och ta ställning i frågor som rör både samhälle och individ.

Utbildningen i biologi ger goda möjligheter att utveckla ett naturvetenskapligt tänkande samt att öva ett naturvetenskapligt arbetssätt.

Skrivningar i ”Kursplan för Biologi A” med koppling till mångfald och subjektivitet i naturvetenskapligt tänkende

Eleven belyser och diskuterar frågeställningar och hypoteser om företeelser i omvärlden utifrån biologiska teorier och modeller.

4.5.4 Skrivningar i styrdokumenten som behandlar kontextens

betydelse för naturvetenskapen

NOS-aspekter som har koppling till kategorin ”Kontextens betydelse för naturvetenskapen” redovisas i tabell 4.4. Samtliga tre styrdokument innehåller skrivningar som kan hänföras till denna kategori.

Tabell 4.4 NOS-aspekter enligt Lederman (2003) och Osborne m.fl. (2006) i kategorin ”Kontextens betydelse för naturvetenskapen”. (Rubriktexten är min egen formulering och övrig text min egen översättning.)

NOS-aspekter enligt

Lederman (2003) ^{NOS-aspekter enligt} Osborne m. fl. (2006)

Kategori 4: Kontextens betydelse för naturvetenskapen

Naturvetenskap som ett mänskligt företag praktiseras i en större kulturs kontext och dess utövare (naturvetare) är produkten av den kulturen. Naturvetenskap påverkar och påverkas följaktligen av de olika beståndsdelar och intellektuella områden i kulturen i vilken den är innesluten

Historisk utveckling av naturvetenskaplig kunskap

Samverka och arbeta tillsammans med utvecklandet av naturvetenskaplig kunskap

Skrivningar i ”Programmål för naturvetenskapsprogrammet” med koppling till kontextens betydelse för naturvetenskapen

Ett ytterligare syfte är att utveckla förmågan att se sambanden mellan naturvetenskap och andra vetenskaper.

Kunskapsbildningen bygger därför på en växelverkan mellan erfarenhetsbaserad kunskap och teoretiska modeller. Modelltänkandet är centralt för alla naturvetenskaper men också inom andra vetenskapsområden. I utbildningen utvecklas en förståelse av att vår bild av naturvetenskapliga fenomen består av modeller, ofta beskrivna med ett matematiskt språk. Dessa modeller förändras och förfinas efter hand som ny kunskap växer fram. Ett historiskt perspektiv bidrar till att belysa den utveckling programmets ämnen genomgått och deras betydelse för samhället.

[…] har vidgat sin förståelse av naturvetenskapens roll i samhällsutvecklingen, såväl i ett historiskt perspektiv som i ett framtidsperspektiv, […]

Skrivningar i ”Ämnesplan för biologi” med koppling till kontextens betydelse för naturvetenskapen

[…] utvecklar sin förmåga att arbeta experimentellt och i fält för att öka sin förtrogenhet med biologisk kunskapsbildning.

[…] utvecklar sin förmåga att utifrån ett biologiskt perspektiv kunna analysera, värdera och ta ställning i frågor som rör både samhälle och individ.

Vetenskapliga framsteg inom biologin har haft och har stor betydelse för människans världsbild. Teorier om livets uppkomst och utveckling påverkar människans syn på sig själv som människa och biologisk varelse.

Skrivningar i ”Kursplan för Biologi A” med koppling till kontextens betydelse för naturvetenskapen

[…] ha kunskap om människans förhållande till naturen i ett idéhistoriskt perspektiv.

Eleven ger exempel på biologiska landvinningar och beskriver deras betydelse för människa och samhällsutveckling.

Eleven jämför och värderar olika modeller och teoriers giltighet och identifierar skillnader mellan naturvetenskapliga och andra sätt att skildra verkligheten.

4.5.5 Skrivningar i styrdokumenten som behandlar föränderlighet

och visshet i naturvetenskaplig kunskap

NOS-aspekterna inom kategorin ”Föränderlighet och visshet” i naturvetenskaplig kunskap kan ses i tabell 4.5. Endast ett av styrdokumenten har skrivningar som hör till denna kategori.

Tabell 4.5 NOS-aspekter enligt Lederman (2003) och Osborne m.fl. (2006) i kategorin ”Föränderlighet och visshet i naturvetenskaplig kunskap”. (Rubriktexten är min egen formulering och övrig text min egen översättning.)

NOS-aspekter enligt

Lederman (2003) ^{NOS-aspekter enligt} Osborne m. fl. (2006)

Kategori 5: Föränderlighet och visshet i naturvetenskaplig kunskap

Naturvetenskaplig kunskap är aldrig absolut säker; den är föremål för förändring

Naturvetenskap och visshet

Skrivningar i ”Programmål för naturvetenskapsprogrammet” med koppling till föränderlighet och visshet i naturvetenskaplig kunskap

Kunskapsbildningen bygger därför på en växelverkan mellan erfarenhetsbaserad kunskap och teoretiska modeller. Modelltänkandet är centralt för alla naturvetenskaper men också inom andra vetenskapsområden. I utbildningen utvecklas en förståelse av att vår bild av naturvetenskapliga fenomen består av modeller, ofta beskrivna med ett matematiskt språk. Dessa modeller förändras och förfinas efter hand som ny kunskap växer fram. Ett historiskt perspektiv bidrar till att belysa den utveckling programmets ämnen genomgått och deras betydelse för samhället.