område som behöver förändras är de offentliga organisationernas relation till
befolkningen som idag inte längre är lika homogen utan präglas av etnisk mångfald.
För att kunna motsvara kraven på en god service till alla medborgare är det angeläget att skapa organisationer som speglar samhällets befolkningssammansättning som gör att hela befolkningen bättre känner igen sig, samtidigt tillförs också organisationerna ny kunskap och kompetens som är värdefull för det interna arbetet.
Under de närmaste åren kommer stora pensionsavgångar att ske i offentlig verksamhet och behovet av nyrekrytering kommer att vara stort, samtidigt som all rekrytering sker i en hårdnande konkurrens då arbetskraften kommer att minska.
Att klara personalförsörjningen framöver förutsätter att organisationerna på ett helt annat sätt vänder sig till hela befolkningen i sitt rekryteringsarbete.
För att lyckas i sin rekrytering måste de offentliga organisationerna se över sina rekryteringsrutiner och meritvärderingsnormer, sådana åtgärder som i stor utsträckning sammanfaller med åtgärder som främjar
etnisk mångfald. Det är dessutom ett sätt att förebygga etnisk diskriminering i det enskilda fallet. Lagen om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet (SFS 1999:130) anger att arbetsgivaren ska bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja etnisk mångfald.
Med ett aktivt arbete ökar möjligheten för organisationen att få in och behålla sådan kompetens i verksamheten som i stor utsträckning saknas idag som: bättre och andra kunskaper i utländska språk, liksom erfarenheter av andra länder, religioner och kulturer som tidigare inte funnits i organisationen. Kvalitets- och kompetensvinster kommer att öka. Det ökar också förutsättningarna för att tillgodose kommuninnevånarnas krav att – var och en efter sina förutsättningar – bli bemötta, bedömda och behandlade på ett kunnigt, rättvist, respektfullt och icke diskriminerande sätt. Därmed ökar också trovärdigheten i myndigheternas arbete samt bidrar till fördjupad demokrati och jämlikhet.
1.1
Regeringens uppdrag till statliga myndigheter
Genom regeringens delegering av den statliga arbetsgivarpolitiken till myndigheterna och myndighetschefens ansvar att klara den kortsiktiga och långsiktiga kompetensförsörjningen samt att vara attraktiv som arbetsgivare förstärks nu strategierna för en aktiv kompetensförsörjningspolitik.
Statens finansutskott har i sitt betänkande (2003/04:FiU18) behandlat den etniska och kulturella mångfalden på statliga arbetsplatser. Utskottet konstaterade att andelen statsanställda med annan etnisk bakgrund är alldeles för låg. Enlig utskottet krävs flera mångfacetterade åtgärder från myndigheternas sida för att öka andelen utlandsfödda i statsförvaltningen.
Statliga myndigheters ansvar när det gäller etnisk och kulturell mångfald finn bl a reglerat i lagar och förordningar. Myndigheterna ansvarar även för genomförandet av integrationspolitiken som innebär att de fortlöpande ska beakta samhällets etniska och kulturella mångfald både när de utformar sin verksamhet och när de bedriver dem. Statliga myndigheter ska också upprätta mångfaldsplaner för att främja mångfald bland sina anställda.
Integrationsverket och Statskontoret har granskat myndigheters arbete med den etniska och kulturella mångfalden och har i en rapport ”Staten som förebild” (rapportserie 2004:04) konstaterat att arbetet med mångfald uppfattas som nytt och att oklarheter finns om hur man ska gå tillväga. Enligt Integrationsverket är arbetet ganska oreflekterat och i behov av vidareutveckling och helhetstänkande. Statskontoret har även granskat arbetet med handlingsplaner (2004:18) och konstaterar att det finns få konkreta resultat samtidigt visar myndigheternas årsredovisningar att många har behov av olika former av stöd i detta arbete för att komma vidare.
1.1.1. Regionala utvecklingsprojekt – Länsstyrelsen m fl.
Mot bakgrund av ovanstående föreslås att regionala utvecklingsprojekt utformas där syftet är att underlätta och utveckla myndigheternas arbete på detta område och därigenom bidra till regeringens mål om en ökad etnisk och kulturell mångfald.
Målsättningen är att utvecklingsprojekten ska bidra till att former för samverkan och former för ett effektivt strukturerat erfarenhetsutbyte mellan myndigheter utvecklas, samt att arbetet med att öka den etniska mångfalden utvecklas genom ökad kunskap om metoder och vilka åtgärder – utöver kraven i 1999 års lag – som kan vidtas.
Utvecklingsprojekten kan utformas på olika sätt, men har följande krav på innehåll. De ska innehålla praktiskt arbete. Myndigheternas arbete för att förebygga och motverka diskriminering p g a etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning ska ingå i projektet. Det praktiska arbetet kan innehålla allt från rekryteringsprocessen till arbete med attityder och värderingar.
Projekten ska präglas av följande moment:
Ett riktat samordnings- och metodstöd till myndigheter att enskilt och gemensamt utveckla det egna arbetet. En löpande metodutveckling och uppföljning/utvärdering av genomförda insatser och uppnådda resultat. En aktiv och kontinuerlig informations- och erfarenhetsspridning till övriga delar av förvaltningen.
Fem län, Östergötland, Skåne, Västra Götaland, Västernorrlands län och Dalarna har utsetts att bedriva pilotprojekt för att öka mångfalden i de statliga förvaltningarna och Länsstyrelsen föreslås vara samordningsansvarig i respektive län. Övriga medverkande är bl a Integrationsverket, DO, KKR (Statens kvalitets- och kompetensråd) ESF och fackliga organisationer.
1.2
Regeringens vårproposition 2005 - budgetproposition 2006
I regeringens ekonomiska vårproposition 2005 med riktlinjer för kommande år fastlås att ”Sverige ska bli ett föregångsland på integrationsområdet” och att Sverige i dag är ett av de länder i Europa som har störst andel invånare med utländsk bakgrund. Kunskap i språk och kultur är en stor tillgång i dagens globala ekonomi men denna kunskap tas inte tillräckligt tillvara bl a beroende på strukturella hinder i den svenska samhällskulturen. För att förbättra integrationen på arbetsmarknaden föreslås en rad åtgärder, bland annat:- Ny diskrimineringslagstiftning och en satsning på antidiskrimineringsbyråer.
- Kompletteringsutbildning, validering av utländsk yrkeskompetens, samt prova-på-platser. - Diskrimineringskommittén utreder frågan om krav på mångfaldsplaner.
- Arbetsförmedlingens resurser förstärks, ökat individuellt stöd.
- Avsiktsförklaring mellan regeringen och arbetsmarknadens parter om ett gemensamt ansvar för att allas kompetens tas tillvara.
- Ambitionsnivån höjs – sysselsättningen ska öka bland utrikes födda till samma nivå som hela befolkningen.
- Staten ska vara en förebild som arbetsgivare – utredning om förutsättningarna för anonymiserade ansökningshandlingar.
I budgetpropositionen 2006 förstärks politiken ytterligare för ett integrerat Sverige som ska vara ett land för hela befolkningen, där invandrare som behöver det ska få ett individuellt stöd för att etablera sig. En förstärkt politik mot diskriminering ska bidra till förändrade attityder och beteenden i hela samhället. Styrning och uppföljning av integrationspolitiken utvecklas och arbetet fortsätter med att anpassa samhällets institutioner till hela befolkningen. De offentliga verksamheterna ska utformas efter samhällets mångfald och människornas behov av service oavsett individens bakgrund.
En effektivare och snabbare etablering av nyanlända invandrare ska ske genom regional och lokal samverkan då en enskild kommun inte alltid kan erbjuda ett samlat stöd. Därför måste samverkan mellan kommuner, myndigheter, näringsliv och andra organisationer på lokal och regional nivå utvecklas. Samtliga länsstyrelser ska till regeringen redovisa hur pågående samverkan i regionerna kan utvecklas och effektiviseras.
2.
Region Dalarna
Integration är ett av de sex horisontella målen i Region Dalarnas tillväxtprogram (2004-2007) som ska genomsyra de processer och insatser som genomförs för att fokusera på de strategiska målområdena i programmet. Det övergripande målet är att skapa förutsättningar för människor, företag och organisationer att växa i en alltmer internationaliserad värld och därmed bidra till en långsiktigt hållbar tillväxt i Dalarna.
Mellankommunala samarbeten i länet är en betydelsefull förändringsprocess som påbörjats för ett djupare samarbete som ger möjlighet att konkurrera med andra områden i Sverige och internationellt. Tillväxtprogrammet genomsyras av att verka för att Dalarna ska bli ett attraktivt och kompetent län där alla människors resurser och behov tillvaratas.
I detta avseende krävs att man lyfter upp frågan om tillväxt och arbetskraftförsörjning för Dalarnas län och hur en bra introduktion av invandrare också kan bidra till att fler människor kommer ut på den regionala arbetsmarknaden.
2.1
Attityder och förändringsprocesser
Arbetet med mångfald och integration är ett arbete om attityder och förändringsprocesser. Det är ett arbete som handlar om att genom upplysning, diskussion och kunskapsutbyte delge nya sätt att förhålla sig till globalisering och samhällsförändring. Integration är ett förhållningssätt till mångfaldssamhället vi idag lever i. Ett förhållningssätt som skall agera i riktning mot alla människors lika rätt.
Det kan inte nog understrykas vikten av att människor bereds möjligheter till välfärd och delaktighet i samhälle. Det är också viktigt att påpeka att när det gäller arbetet med integration och mångfald är det hela samhället och inte enbart en grupp som innefattas av samhällsförändringarna. Integration är en ömsesidig process.
Tillgång och tillgänglighet till samhällets grundläggande organ beror också på vad för syn vi har på dem som söker arbete, sjukvård eller hjälp. Bemötandet bygger på förkunskap och beredskap, men också på vilka attityder vi har till dem vi inte känner igen och därför identifierar som främlingar.
2.2
Regionalt utvecklingsprojekt – Region Dalarna
De förändringar som har skett och sker i befolkningssammansättningen innebär att myndigheterna måste ha djupare kunskap om etnisk och kulturell mångfald än tidigare. Det kräver utbildning av personal och en ökad insikt om attityder och beteenden. De traditionella verktyg och kunskaper som finns att tillgå i nuvarande organisationer kommer förmodligen inte att räcka till och ge de effekter som vore önskvärda. Därför behövs nya metoder och tillvägagångssätt för att långsiktigt och målinriktat uppnå de resultat som eftersträvas.
Mot bakgrund av detta föreslås att även andra offentliga aktörer utformar liknande projekt som de statliga myndigheterna fått i uppdrag av regeringen för att stärka integrationspolitiken. Den kommunala organisationen är i de flesta Dalakommuner den största arbetsgivaren på orten och bör vara föregångare i utvecklingen av mångfaldsorienterade organisationer. Region Dalarna som övergripande organisation lämpar sig väl att driva ett utvecklingsprojekt i samarbete med länets kommuner och samverka med Länsstyrelsens utvecklingsprojekt i de statliga myndigheterna i form av partnerskap.