• No results found

Intervju med socialchef Ingalill Frank, genomförd 2010-12-22

Kännedom och implementering

Respondenten känner till innehållet i det integrationspolitiska programmet och menar att mycket av innehållet även finns beskrivet i andra ordalag i socialtjänstlagen vilken man också följer. Avseende implementering framför respondenten att man har en dålig fördelning av kön och olika nationaliteter, då man har för få män och för få anställda med utomnordisk

bakgrund. 19

Information och tillgänglighet

Webbsidan falun.se som också fungerar som informationssida för socialförvaltningen finns tillgänglig på lättläst svenska, svenska och teckenspråk. Förvaltningen har viss skriftlig information på andra språk, men anser också att man kan bli bättre på detta. Förutom Falu kommuns fem språk tror respondenten även att man har arabiska. Fokus just nu ligger dock på att uppdatera och förbättra hemsidan.

Kontakten mellan förvaltningen och utomstående klienter sker främst genom anmälningar från skola, barnomsorg, polis etcetera och egenanmälningar till mottagningen. Respondenten tror dock att andelen egenanmälningar från invandrare kan påverkas av både kunskapsbrister som  språkliga  hinder.  ”Men  där kan ju skolan vara till stor hjälp också, att man kan informera och  få  med  sig  föräldrarna  på  att  söka  stöd.”  För  att  komma  till  rätta  med  en  del  av  denna problematik  är  både  familjerådgivningen  och  ”dialogen”  med  och  informerar  om  sina verksamheter på den samhällsinformation för nyanlända som AIK bedriver.

Man har också utvecklat en kvinnofridsrådgivning för utsatta kvinnor. Information om detta sprids på ett stort antal sätt, däribland lappar på anslagstavlor, via lokala tidningar och TV, hänvisningar från andra verksamheter, och i socialförvaltningens väntrum. Respondenten tror att  denna  information  endast  är  tillgänglig  på  svenska,  ”men  vi  måste  bli  bättre  på  det  här,  det

är  inte  bra,  det  vet  vi  om”.

För klienter som inte förstår svenska använder man sig av tolk.

Mångfald inom organisationen

Förvaltningen följer kommunens rekryteringsförfarande men man konstaterar också att man inte når upp till målet om att avspegla befolkningssammansättningen.

Respondenten kan se en gradvis förbättring avseende anställda med utländsk bakgrund ju längre ut i organisationen man tittar, där framförallt yrken som personlig assistans och boenden  för  utvecklingsstörda  har  en  högre  grad  av  anställda  med  utländsk  bakgrund.  ”Tittar man på tjänstemannasidan är det egentligen uruselt.”  De  främsta  hindren  för  att  uppnå  målet om att återspegla samhällsbefolkningen ser respondenten som de krav som finns på utbildning och kunskaper i att skriftligen kunna dokumentera sin verksamhet. Men även det att väldigt få 20

med annan bakgrund söker de tjänster som utannonseras. Förvaltningen gör sina annonser själva, men respondenten vet inte om man i dessa uppmuntrar sökanden med utländsk bakgrund.

För att jämna ut könsfördelningen och få in mer människor med annan bakgrund är man aktiva på jobb- och utbildningsmässor, uppmanar vikarier som fungerar bra i verksamheten att utbilda sig för att senare få jobb. Respondenten har också under de senaste sex till sju åren sett en förskjutning från manlig till kvinnlig dominans på chefsnivå. Nu är de översta leden av chefer kvinnliga till skillnad mot tidigare år då de två översta leden av chefer var strikt manliga, följt av ett led med kvinnliga chefer.

Respondenten påpekar också det att man tidigare hade en enhetschef med invandrarbakgrund vilken respondenten själv och HR specialisterna inom förvaltningen uppmärksammat som den chef  som  själv  rekryterade  allra  flest  medarbetare  med  annan  bakgrund.  ”Och  det  var  ganska intressant,  så  där  finns  det  ju  alltså  någonting  som  påverkar.”

Förvaltningen tar emot elever och praktikanter från både gymnasiet och högskolan, respondenten är dock inte insatt i om de tar emot praktikanter från AIK.

Förebyggande arbete mot diskriminering inom förvaltningen

Förvaltningen bedriver inget konkret eller speciellt arbete för dem själva i förebyggande syfte mot diskriminering, men jobbar med arbetsplatsträffar och psykosocial arbetsmiljö där även dessa  frågor  kan  behandlas.  ”Men  vi  har  ju  en  verksamhetsidé  och  en  vision  med

förvaltningen och det är att alla människor ska behandlas lika utifrån sina förutsättningar, och det  gäller  ju  både  våra  kunder  och  inom  förvaltningen.”

Skulle det uppdagas att någon medarbetare på förvaltningen upplevt/upplever sig

diskriminerad framför respondenten att det mest naturliga för den anställda är att vända sig till närmsta chef.

21

Deltidstjänster

Respondenten uttrycker att man har många deltidstjänster men att man genom aktiva insatser jobbar för att öka tjänstgöringsgraderna.

CENTERPARTIET

Intervju med gruppledare Mats Dahlström, genomförd 2010-12-07

Kännedom och implementering

Ordföranden känner till programmet och har läst det. Det har förts diskussioner inom partiet avseende integrationsfrågor och även genomförts aktiviteter för att höja kunskapsnivåerna inom områdena av vad mångfald kan stå för samt vad det kan tillföra det svenska samhället. Däribland har man genomfört ett seminarie med en representant från Högskolan Dalarna vilken är involverad i högskolans mångfaldsarbete.

Information och tillgänglighet

Varken den lokala hemsidan eller specifika informationsbroschyrer för Falun finns tillgängliga på lättläst svenska eller andra språk. Informationsfoldrar på andra språk, som finns tillgängliga via riksorganisationen har delats ut vid torgmöten och valstugor inför valen, detta fungerade dock sämre under denna valrörelse i jämförelse med tidigare val.

Man har inte informerat om demokratins innehåll eller partiets programpunkter för grupper som i mindre utsträckning är delaktiga i demokratiska processer.

Mångfald inom organisationen

Partiets policy och ambition är att sammansättningen ska spegla samhällets

befolkningssammansättning,  något  man  med  blandad  framgång  arbetat  aktivt  för,  ”men  vi  har några  stycken”.  Policyn  ska  även  vara  tydlig  i  valberedningsarbetet,  men  gruppledaren konstaterar vidare att ”valberedningar  ofta  jobbar  med  minsta  motståndets  lag,  vilket  gör  att 22

om man får napp i de kretsar man normalt rör sig i så är det jobbigare att anstränga sig för att göra  ett  riktigt  bra  jobb.”

Avseende könsfördelningen mellan kvinnor och män ligger partiet väldigt nära hälften, både bland medlemmar som förtroendevalda. Jämställdhetspolicyn anger också att man till valsedlarna nominerar varannan kvinna och man.

Gruppledaren ser det främsta problemet till att man inte lyckats värva individer med utländsk bakgrund som företrädesvis beroende på att partiet är starkast på landsbygden och följaktligen nyrekryterar medlemmar och förtroendevalda ur denna miljö där inte många människor med utländsk  bakgrund  finns.  ”Men  i  takt  med  att  vi  också  blir  ett  parti  som har våra väljare i tätorter  så  blir  också  det  här  mer  naturligt  för  oss.”

Förebyggande arbete mot diskriminering inom organisationen

Partiet har inget lokalt handlingsprogram för att motverka diskriminering inom den egna organisationen. Man framhåller dock att det finns väldigt tydliga program på den nationella nivån man har tagit till sig och arbetar aktivt med i den lokala politiken.

Avseende rutiner vid ett eventuellt uppdagande av diskriminering menar gruppledaren vidare att det inte finns någon åtgärdsplan för hur detta ska behandlas. Men konstaterar också att det troligaste är att man söker stöd hos andra i partiet för att därigenom lösa frågan, alternativt att man byter parti.

Intervju med ordförande Anders Pettersson, genomförd 2010-12-8

Kännedom och implementering

Ordföranden menar att han känner till innehållet i det integrationspolitiska programmet, men påpekar också att det var för att han läst på det inför intervjun. Man har inte implementerat några av programmets tankegångar i den egna organisationen.

23

Information och tillgänglighet

Varken den lokala hemsidan eller specifika informationsbroschyrer för Falun finns tillgängliga på lättläst svenska eller andra språk. Man har inte informerat om demokratins innehåll eller partiets programpunkter för grupper som i mindre utsträckning är delaktiga i demokratiska processer.

Mångfald inom organisationen

Inom partiet finns en strävan efter att ha en jämn fördelning mellan kvinnor och män, något som ordföranden också upplever som uppfyllt. Man lägger ingen vikt vid om man är invandrare  eller  svensk,  då  kravet  är  att  man  ska  vara  lämplig.  ”Vi  arbetar  för  en  ökad mångfald,  vi  ska  försöka  nu”.  Till  valsedlarna  nominerar  man  så  långt  det  är  möjligt  varannan kvinna och man.

På frågan om strävan efter en ökad mångfald har gett något resultat menar ordföranden att det kommit några kvinnor med invandrarbakgrund på medlemsmötena, men att man kanske haft otur  med  just  dessa  då  de  upplevts  som  ”problematiska”,  då  de  haft  andra  åsikter  än  övriga  i hur man ska  driva  frågor.  ”Så  att  ingen  utav  de  damerna  som  har  varit  på  några  utav  våra partimöten  har  idag  någon  politisk  funktion.”

Förebyggande arbete mot diskriminering inom organisationen

Partiet har inget lokalt handlingsprogram för att motverka diskriminering inom den egna organisationen, eller några rutiner för ett eventuellt uppdagande.

Skulle det ske hoppas ordföranden att vederbörande vänder sig till honom eller någon i styrelsen, men framhåller också att han inte känner till att någon skulle upplevt sig diskriminerad under de 12-15 år han varit verksam i Falupartiet.

24

FOLKPARTIET

Intervju med ordförande Börje Svensson, genomförd 2010-12-09

Kännedom och implementering

Ordföranden menar att man känner till innehållet och har implementerat det

integrationspolitiska programmet i organisationen genom att man arbetar med denna typ av frågor.

Information och tillgänglighet

Varken den lokala hemsidan eller specifika informationsbroschyrer för Falun finns

tillgängliga på lättläst svenska eller andra språk. Informationsfoldrar från riksorganisationen finns  ”på  ett  stort  antal  språk”  på  vilka  man  kortfattat  förklarar  vad  man  står  för  i  utvalda politiska frågor och har delats ut vid torgmöten och valstugor inför valen.

Enligt ordföranden är avsikten att ha dessa broschyrer  tillgängliga  när  ”man  träffar  folk överhuvudtaget”  men  konstaterar  att  detta  i  praktiken  inte  fungerar  som  avsett,  ”det  handlar  ju om  att  få  det  till  att  bli  en  naturlig  tanke  även  när  man  har  bråttom,  och  det  missar  vi  ibland”. Ordföranden menar att man sedan en tid tillbaka träffat invandrarföreningar för att lyssna i första hand, men man har även berättat om partiets åsikter samt om demokratins innehåll. Detta har skett väldigt oregelbundet och främst när tillfället dykt upp.

Mångfald inom organisationen

Policyn är att man i mån av tillgång på folk ska ha ett någorlunda representativt urval av medlemmar, men också att ingen ska gynnas eller missgynnas på grund av ursprung, religion, etnicitet  eller  kön.  Kompetensen  framhålls  som  det  avgörande.  ”Men om vi har en situation där kompetensen är absolut likvärdig, vilket sällan inträffar, men hypotetiskt, så tycker jag att det kan ses som en form utav kompletterande kompetens att man har annan bakgrund och andra  erfarenheter  […],  att  man  kanske  tillför  en kompetens på att ha lättare att prata med andra  människor  av  samma  ursprung.”

25

Någon  mångfaldsplan  finns  inte,  “men  det  är  inte  det  samma  som  att  vi  struntar  i  saken,  det kanske snarare är så att vi tycker att vi inte behöver en för att vi brukar driva de här frågorna i alla  fall”.

Förebyggande arbete mot diskriminering inom organisationen

Ordföranden ställer sig tveksam till frågan och menar att i princip allt arbete inom partiet är nära  förknippat  med  arbete  mot  diskriminering.  ”Det  är  ju  en  ganska  central del i vår liberala ideologi att man inte ska diskriminera människor. Att alla ska ses som individer och ha samma förutsättningar. Så vi har nog aldrig känt ett behov eller en risk för att det skulle uppstå  diskriminering  inom  partiet  lokalt.”

Avseende rutiner vid ett eventuellt uppdagande av diskriminering menar ordföranden att man heller  inte  har  det  på  grund  av  att  det  aldrig  inträffat.  Skulle  det  komma  fram,  ”då  får  vi  tag  i det och undersöka saken och se vad som faktiskt har hänt eller händer och åtgärda efter det. KRISTDEMOKRATERNA

Intervju med ordförande Håkan Nohrén, genomförd 2010-12-09

Kännedom och implementering

Ordföranden känner till viss del till innehållet i det integrationspolitiska programmet. Avseende implementering menar denne vidare att målet är att ha lika många män som kvinnor, och att kön, sexuell läggning och religion inte ska spela någon roll – ”alla  ska  vara lika”.  Det  sunda  förnuftet  ska  råda,  ”vår  människosyn  gör  att  det  finns  plats  för  alla.”

Information och tillgänglighet

Varken den lokala hemsidan eller specifika informationsbroschyrer för Falun finns tillgängliga på lättläst svenska eller andra språk. Eventuellt finns det att få tag på via riksorganisationen,  men  denna  ”eventuella”  information  på  andra  språk  var  heller  inget som partiet  höll  sig  uppdaterade  med  eller  delade  ut  vid  den  senaste  valrörelsen.  ”Där  finns  det 26

fruktansvärt  mycket  mer  att  göra,  […]  vi  är  ett  av  världens  ledande  länder  när  det  gäller informationsteknik, men vi är väldigt dåliga på att använda den.”

Man har inte på något organiserat sätt informerat om demokratins innehåll eller partiets programpunkter för grupper som i mindre utsträckning är delaktiga i demokratiska processer.

Mångfald inom organisationen

Visionen är enligt ordföranden att få med så många olika sorters människor som möjligt som stödjer den politiska inriktningen. Avseende mångfaldsplan poängterar denne att man inte har det, för att man aldrig ifrågasätter en person om var denne kommer ifrån, har för sexuell läggning eller religion - ”alla  ska  ha  lika  möjligheter”.

På  frågan  om  varför  man  inte  uppnått  denna  vision  svarar  ordföranden  att  ”det  är  ju  problemet idag  att  nå  ut  till  folk  och  att  få  folk  att  engagera  sig.  […]  Sen  är  just  språkdelen  ett  problem”.

Förebyggande arbete mot diskriminering inom organisationen

Något  förebyggande  arbete  mot  diskriminering  förekommer  inte,  ”vårt  mål  är  ju  att  alla  ska behandlas lika, och alltså inte ska diskrimineras.

Avseende rutiner för om någon skulle påpeka sig diskriminerad svarar ordföranden att detta inte finns att tillgå. Skulle det inträffa kommer man att ta ett resonemang med den som känner sig  diskriminerad.  ”För  det  är  ju  egentligen  en  sådan  här  A  och  O  som  jag  ser  det,  att  vi  måste prata med varandra. Och framförallt så måste vi ju nå fram en överenskommelse som båda parter accepterar och lever efter. För som med allting annat så är det ju oftast inte ens fel om två  träter.”

27

MILJÖPARTIET

Intervju med språkrör Richard Holmqvist, genomförd 2010-12-16

Kännedom och implementering

Språkröret läste på programmets innehåll inför intervjun, men kände inte till det tidigare. Andra i partiet har dock gjort det, och det har även förts diskussioner om programmet i partiet.

Avseende implementering har man tagit fasta på kvinnor och mäns lika möjligheter, man har i partiet två språkrör och två gruppledare, med en kvinna och en man på vardera post. Man tillämpar även kvinna och man om vartannat till valsedlarna. Något som också varit föremål för diskussion då en överrepresentation av manliga kandidater funnits till politiska uppdrag, men en stor enighet inom partiet ansåg att föreskriften ändock skulle fortsätta tillämpas. För att åtgärda problematiken jobbade också valberedningen aktivt med att få fler kvinnor till att kandidera till politiska poster.

I något  annat  avseende  har  man  inte  implementerat  programmets  visioner  eller  mål.  ”Annat  än att  solidaritet  är  så  grundläggande  för  oss,  och  det  pratar  vi  mycket  om  också,  […]  och  så tänker man lite aningslöst att det där räcker, men det gör det ju inte. Under min tid har vi inte gjort  något  speciellt  för  integration  det  kan  man  inte  säga”.

Information och tillgänglighet

specifika informationsbroschyrer för Falun finns på lättläst svenska eller andra språk, men finns tillgängliga via riksorganisationen. Dessa beställdes och delades ut under valrörelsen, men har inte används vid något annat tillfälle.

Man har inte på något organiserat sätt informerat om demokratins innehåll eller partiets programpunkter för grupper som i mindre utsträckning är delaktiga i demokratiska processer. Enskilda och spridda insatser har genomförts, men ingenting som behandlats på

medlemsmöten. 28

Mångfald inom organisationen

Partiet har ingen mångfaldsplan men strävar helt medvetet mot en heterogen sammansättning inom partiet. ”Vi har ju ingen anställd personal här i Falun, utan allt bygger på frivillighet, men visst strävar vi efter en allsidighet, det gör vi, på alla tänkbara sätt. Det kommer ju lika många kvinnor som män på våra möten men de är lite mindre benägna att ta på sig större uppgifter.”

Förebyggande arbete mot diskriminering inom organisationen

Något  förebyggande  arbete  mot  diskriminering  förekommer  inte,  ”vi  har  tagit  det  här  så självklart, att vi inte ska ha någon diskriminering, det är ju så grundläggande för miljöpartiets ideologi  helt  enkelt.  Det  är  möjligen  naivt,  vi  kanske  borde  ha  det.”

Avseende rutiner för om någon skulle påpeka sig diskriminerad svarar språkröret att detta inte finns att tillgå. Vid ett eventuellt uppdagande skulle det mest naturliga vara att ta upp det på ett medlemsmöte. Dessa riktar sig till samtliga medlemmar inom partiet och hålls varje vecka. Men språkröret reserverar sig också och påpekar att man som diskriminerad kanske inte vill ta upp ämnet inför alla medlemmar, och framhäver att man också kan vända sig till någon i partiledningen.  ”Men  det  har  inte  inträffat  ett  enda  fall  där  någon  har  påstått  sig  vara diskriminerad, och därför tar man inte fram rutiner”.

MODERATERNA

Intervju med ordförande Mikael Rosén, genomförd 2010-12-16

Kännedom och implementering

Ordföranden känner ganska väl till innehållet. Avseende implementering av

programinnehållet menar han att principen om allas lika värde men allas olikhet gäller, och att man i enlighet med detta inte gör någon åtskillnad alls mellan människor på strukturell nivå, ”oavsett  om  någon  kommer  från  Norrland  eller  Irak”.  Man  framhåller  att  denna  tanke  är  helt grundläggande inom den politik man för och anser att  åtskillnad  eller  ”kvotering”  avseende 29

riktade aktiviteter mot speciella befolkningsgrupper strider mot den jämlikhetstanken man har att  inte  ”peka  ut  någon”.  ”De  värderingar  som  ligger  till  grund  för  programmet

överensstämmer med de värderingar som ligger till grund för vår politik, så att därmed blir det ingen  synlig  effekt  av  att  lyfta  in  programmet,  det  stämmer  överens  med  det  vi  redan  har.”

Information och tillgänglighet

tillgängliga på lättläst svenska eller andra språk. Hemsidan innehåller dock en länk med information via textuppläsning. Informationsbroschyrer på olika språk som producerats av riksorganisationen har delats ut vid valrörelsen, men har inte varit aktuellt vid något annat tillfälle.

Man  har  medverkat  i  olika  sammanhang  där  det  ”förekommer  till  exempel  invandrare”, exempelvis träffat företrädare för olika föreningar, men ordföranden påpekar också att man inte gjort tillräckligt. Det finns också utlandsfödda politiker inom partiet som genom sina nätverk informerat.

Mångfald inom organisationen

Ordföranden menar att utgångspunkten i partiet är att man värderar varje person utifrån dennes förutsättningar, vilket också medför att ett mål om en ökad mångfald inom partiet blir svårt  att  sätta  upp.  Trots  detta  försöker  man  att  lyfta  fram  en  del  personer,  ”framförallt ungdomar  och  kvinnor”  som  i  större  utsträckning  saknar  nätverk.  ”Men  om  man  säger  att  man ska ha en procent irakier till exempel så strider ju det mot målet att plocka in folk som är duktiga som personer oavsett var de kommer ifrån, det kanske blir två tyskar och ingen fransman till exempel som ett resultat av det. Så ett kvoteringstänkande strider mot individtänkandet,  för  då  utgår  man  från  gruppen”.

I viss omfattning justerar man namnen på valsedlarna för att det inte ska bli en rad män eller en  rad  kvinnor  på  valsedlarna,  ”men  det  har  oftast  inte  behövts  utan  vi  går  på  duktiga  personer som  är  lämpliga  på  olika  uppdrag.”

30

Förebyggande arbete mot diskriminering inom organisationen

Ordföranden anser att ett förebyggande arbete mot diskriminering förekommer så till vida att